Riktlinjer och råd för. Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt

Transkript

1 Riktlinjer och råd för Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt Gäller inte hantering av cytostatika

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Riskbedömning Arbetsmiljörisker Risker vid hantering Miljörisker Ansvar och delegationer Arbetsinstruktion Skyddsutrustning Beredningsplats Iordningställande och administrering Infusions- eller injektionsläkemedel Perorala doser Inhalationer Salvor, lösningar, suppositorier och ögondroppar Avfall Tillbudsrapportering Arbetsskadeanmälan Lokalvård Tvätt Transporter och avfallshantering Uppföljning Litteratur- och webbförteckning... 9 Bilagor 1. Läkemedel och läkemedelsgrupper som inom landstinget bedöms kunna medföra risker enligt reglerna i AFS 1999:11 2. Lokal riskbedömning, Checklista vid riskbedömning läkemedel enligt AFS 1999:11 3. Arbetsinstruktion vid beredning av torrsubstans med filterkanyl 4. Arbetsinstruktion vid beredning av läkemedel med blandnings - och infusionsaggregat 1

3 FÖRORD Inom sjukvården hanteras läkemedel, aktiva läkemedelssubstanser som är kemiska ämnen med varierande kemiska och toxiska (giftiga) egenskaper. En del läkemedelssubstanser kan framkalla allergi (överkänslighet). Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS 1999:11, skall riskbedömning göras för de läkemedel som finns förtecknade i föreskriften. När riskbedömningen är gjord ska rutiner dokumenteras så att hanteringen sker på ett ur arbetsmiljösynpunkt säkert sätt för den enskilde. Dessa riktlinjer och råd gäller för hantering av läkemedel som kan ge bestående toxisk effekt (överkänslighet) där största gruppen läkemedel är antibiotika. För cytostatika finns särskilt framtagna riktlinjer i skriften Hanteringsanvisningar för cytostatika 2004 Onkologiska kliniken, USÖ. Riktlinjerna är framtagna av en arbetsgrupp (se nedan) och utgör ett övergripande dokument som kan användas i verksamheten som underlag vid utarbetande av lokala hanteringsoch skyddsinstruktioner som är anpassade till situationen på respektive avdelning. Aktuella läkemedel framgår av bilaga 1. Materialet har sammanställts av en arbetsgrupp bestående av: Per Arneborn, överläkare (adj), infektionskliniken, USÖ Peter Berg, 1:e yrkeshygieniker (adj), yrkes- och miljömedicinska kliniken, USÖ Mariann Karlsson, avdelningschef, infektionskliniken, USÖ Ulla-Britt Karlsson, avdelningschef, kirurgkliniken, Karlskoga Lillemor Larsson, avdelningschef, kirurgkliniken, Lindesberg Magnus Olsson, apotekare, sjukhusapoteket, USÖ Inga Zetterqvist-Ericsson, hygiensjuksköterska,(adj) mikrobiologen USÖ Birgitta Sundell, bitr. klinikchef, vård, (sjuksköterska), läkemedelshanteringsgrupperna USÖ och läkemedelskommittén Örebro Län (sammankallande) Gäller fr.o.m Version 1 2

4 1. RISKBEDÖMNING 1.1 Arbetsmiljörisker När sjukvårdspersonal oavsiktligt kommer i direktkontakt med ett läkemedel blir exponeringen normalt avsevärt lägre än för patienten. De bieffekter som gäller för läkemedlen är därför sällan aktuella för berörd personal. Samtidigt finns idag fakta för vissa läkemedel (de läkemedel och läkemedelsgrupper som inom landstinget bedöms kunna medföra risker enligt reglerna i AFS 1999:11 redovisas i bilaga 1) som visar att även en låg exponering men under lång tid kan ge skador eller effekter på personal. De skadeeffekter som är aktuella inom ramen för Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:11,1 punkt 2 och 3 är: Läkemedel som medför risk för överkänslighet (vilket är den dominerande risken). Om sådana läkemedel inte hanteras rätt riskerar personalen att i första hand drabbas av överkänslighetsreaktioner i form av snuva, ögonirritation och klåda. Ytterst små mängder av t.ex. läkemedelsdamm är tillräckligt för att utlösa överkänslighetsreaktion hos den som redan är allergisk. Upprepad kontakt (exponering) kan förvärra sjukdomen. Därför bör personer som visat överkänslighet för en läkemedelssubstans inte på nytt utsätts för denna. Läkemedel som kan orsaka akuta men övergående symptom vilket gäller vissa inhalationsläkemedel men där misstanke också finns om långsiktiga hälsoeffekter. Riskerna för foster under en graviditet är en riskfaktor som särskilt måste beaktas enligt reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrift Gravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32). Landstinget bedömer här att aktuella läkemedel i de halter och vid den hantering som här föreskrivs inte medför risker under graviditeten (med undantag för inhalationsläkemedlen Virazole och Pentacarinat där särskilda försiktighetsregler skall iakttagas). 1.2 Risker vid hantering Riskerna är i första hand, kontamination av hud och ögon vid hantering, inandning vid aerosolbildning i samband med beredning och vid hantering av avfall och spill. Dessa risker kan reduceras markant genom hjälpmedel, skyddsutrustning och goda rutiner. Vid val av läkemedel bör färdigberedda lösningar väljas framför torrsubstanser. Undvik brytampuller när så är möjligt. Dragerade tabletter är att föredra framför odragerade. 3

5 Den största risken för exponering är vid beredning och administrering. De vanligaste kontaminationsvägarna är: Aerosolbildning i samband med beredning t ex övertryck vid spädning av torrampull m m Stänk, läckage eller aerosolbildning vid justering av volym och luft från spruta Läckage vid överföring av lösning till spruta eller infusionsvätska samt kopplingar, t ex vid injicering Damning vid krossning eller delning av tabletter Ångbildning från intorkat spill samt omhändertagande av avfall Hanteringsfrekvensen för berörda läkemedel varierar mellan landstingets verksamheter. Även om en frekvent hantering generellt kan sägas innebära en högre risk kan inte bortses från att individuella skillnader (anlag) också kan vara en inverkande faktor ur risksynpunkt. Det kan också konstateras att det finns begränsat med riskfakta för de berörda läkemedlen vid aktuella exponeringsnivåer. Tillsammans bedöms det därför som toxikologiskt och praktiskt omöjligt att utifrån enskilda läkemedel, hanteringsfrekvenser och mängder definiera särskilda säkerhetsgränser för varje berörd verksamhet. De hanteringsregler och anvisningar som här redovisas har därför utformats för att ur risksynpunkt vara omedelbart tillämpliga inom alla verksamheter vid hantering av aktuella läkemedel. Riktlinjerna är övergripande och generellt formulerade och behöver anpassas till lokala förutsättningar. Varje enhet måste bedöma i vilken omfattning man använder läkemedlen samt vilka risker det medför och därefter göra sina egna lokala instruktioner (se bilaga 2 lokal riskbedömning). De övergripande råden och riktlinjerna som nu gäller är utformade för att skydda mot hälsorisker. Målsättningen är att tillämpa förebyggande åtgärder med god marginal, så att skador aldrig ska uppstå. Det är av högsta vikt att all personal som hanterar toxiska läkemedel följer gällande föreskrifter för att minimera exponeringsrisken både för egen person och för sin omgivning 1.3 Miljörisker Några direkta läkemedelsutsläpp via vatten eller sopor av betydelse skall inte förekomma med gällande rutiner. Överblivna, ej använda, läkemedel insamlas via apoteket för destruktion. Kontaminerade förpackningar och rester i övrigt hanteras enligt lokala anvisningar till Handbok för hälso- och sjukvård. Ej biotransformerade läkemedelsrester i urin och avföring från patienter medför däremot en miljöbelastning (gäller både hemmiljö och vid sjukhusvistelse). Ur miljösynpunkt är det primärt långsiktiga effekter som bedöms som allvarliga. Aktiva och svårnedbrytbara läkemedel kan byggas in i näringskedjan på olika sätt. Därigenom skapas ett läkemedelskretslopp vilket kan medverka till uppkomsten av resistenta bakterier som är ett ur hälsosynpunkt växande och allvarligt problem. Inom här aktuella läkemedelsgrupper är det därför främst antibiotika som betraktas som miljöproblem. Den vedertagna restriktiviteten mot onödig förskrivning eller användning av dessa läkemedel är f.n. den enda möjliga förebyggande åtgärden. 4

6 2. ANSVAR OCH DELEGATIONER Arbetsgivaren är skyldig att tillse att lokaler, utrustning och arbetsvillkor uppfyller gällande regler inom arbetsmiljöområdet. Arbetsgivaren ansvarar även för nödvändig information och utbildning för att förebygga risker och arbetsskador. Detta gäller inte enbart personal som direkt hanterar t.ex. läkemedel utan även andra personalgrupper som kan beröras t.ex. vid hantering av läkemedelsavfall, lokalvård samt service och underhåll. Även personal som hanterar läkemedel i patienters hem berörs. Verksamhetschef (motsvarande) ansvarar för att kompetens och kunskaper finns, att riktlinjer och rutiner finns och följs och ansvarar även för bevakning av om kompletteringar av dessa behövs. Detta kan t.ex. vara fallet vid användning av nya licenspreparat eller vid införandet av nya behandlingsmetoder. Verksamhetschefen har även ett långtgående lednings- och bevakningsansvar i det löpande arbetet. Verksamhetsanpassade lokala riktlinjer kan dokumenteras i den verksamhetsanpassade instruktionen för läkemedelshantering (avsnitt iordningsställande och administrering av läkemedel) Avdelningschefen ansvarar i sin arbetsledande roll för att berörd personal informeras och får de kunskaper som behövs så att de kan efterleva skyddsföreskrifter och använda det material och den skyddsutrustning som finns i det dagliga arbetet. Arbetstagaren är skyldig att efterleva de föreskrifter, riktlinjer och rutiner som finns samt att informera avdelningschef och/eller verksamhetschef om t.ex. tekniska fel eller andra problem. Dessa regler omfattar de delar som regleras ur arbetsmiljösynpunkt. För läkemedelshantering finns även andra regler i hälso- och sjukvårdslagstiftningen som måste beaktas och samordnas med arbetsmiljökraven (Läkemedelshantering. Instruktion 2001, Örebro läns landsting). Generellt gäller att alla som bereder och/eller administrerar de läkemedel som dessa regler omfattar också skall ha kunskap om reglerna och arbeta i enlighet med vad som här sägs. 5

7 3. ARBETSINSTRUKTION Följande arbetsinstruktion gäller för samtliga läkemedel enligt bilaga 1. Undantag är Virazole och Pentacarinat vilka kräver särskilda lokala instruktioner. 3.1 Skyddsutrustning Skyddsrock ska användas och vara lokalbunden. Arbetsdräkt som kontamineras vid beredning ska bytas direkt. Använd alltid skyddshandskar. Skyddsglasögon eller visir om det finns risk för stänk i ögonen Om läkemedel kommer i kontakt med hud eller ögon ska omedelbart sköljning med stora mängder vatten ske. Ögonspolningsmöjlighet med hjälp av engångsutrustning ska finnas tillgänglig. 3.2 Beredningsplats Beredning ska utföras på en speciellt avskild plats med en slät och ren yta om möjligt i ett särskilt läkemedelsrum. I de fall säkerhetsbänk finns skall särskild instruktion finnas. Tvätta händerna före och efter varje beredningstillfälle Ett absorberande underlag (underlägg med plastad undersida) används för att minska spridning av eventuellt spill. Arbetsytan torkas med vatten (avlägsnar eventuellt spill bättre) och därefter med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt t ex Ytdes plus. Observera att sprit inte löser antibiotikarester. Samla allt använt material i en plastpåse som försluts och läggs i en pappkartong med innersäck märkt med texten cytostatika- och antibiotika avfall eller likvärdig etikett enligt lokal instruktion. 3.3 Iordningställande och administrering Infusions- eller injektionsläkemedel Till lösning av torrsubstans ska alltid filterkanyler, så kallad spike, med dokumenterat godkänt aerosolfilter användas (se bilaga 3). Där detta är lämpligt ur läkemedelssynpunkt kan istället ett blandningsaggregat för infusion användas vilket medför ökad säkerhet. Om blandningsaggregat används skall en lokal arbetsinstruktion utarbetas och anslås, exempel på instruktion finns i bilaga 4. Av tillverkaren tillhandahållna system kan också användas. Sprutor med luer-lock fattning bör användas för att eliminera risken att den lossnar från kanyl, propp eller olika infusionskopplingar. 6

8 Efter avslutad beredning läggs allt material (ihopsatt) i en plastpåse (även spike) som försluts och läggs i pappkartong märkt med etikett cytostatika- och antibiotikaavfall eller likvärdig etikett enligt lokala instruktioner. Kanyler läggs i kanylburk med lock, fylld kanylburk hanteras enligt lokal avfallshantering. Om spill uppstår utanför arbetsytan skall detta omhändertas enligt ovan av den som utför beredningen. Skyddsrock och skyddshandskar ska användas vid administrering Perorala doser Risk för dammbildning om tabletter krossas och vid användning av pulver. Använd i första hand endosförpackade läkemedel. Tryck ut tabletten direkt i medicinmuggen. Använd mixtur eller droppar i stället för att krossa tabletter. Om tabletter krossas ska skyddshandskar och munskydd användas. För att minska personalens exponering av partikelspridning i samband med uppdelning av patientdoser, Ispaghulapreparat (Lunelax, Vi-Siblin) överväg i första hand att använda andra preparat Inhalationer Riskbedömning samt lokala instruktioner och rutiner ska finnas Salvor, lösningar, suppositorier och ögondroppar Använd skyddshandskar. 4. AVFALL Det är viktigt att avfallet förvaras så att avdunstning och damm inte kommer ut i rumsluften d v s det ska förvaras så slutet som möjligt. Alla läkemedelsrester, inklusive påsar och glasflaskor med stora mängder kvarvarande antibiotika återlämnas till Apoteket. Övrigt antibiotikaavfall t ex använda dropp-påsar, glasampuller, glasflaskor, sprutor, tussar, underlägg och handskar som kommit i kontakt med antibiotika läggs i en plastpåse i pappkartong med innersäck. Märk kartongen med etikett cytostatika- och antibiotikaavfall eller likvärdig etikett enligt lokal rutin. Se även hantering av läkemedelsavfall, avsnitt 4.4 i skriften Läkemedelshantering - Instruktioner Örebro Läns landsting För mer detaljerad information och handhavande, se lokala avfallshanteringsrutiner eller kontakta miljöombud 7

9 5. TILLBUDSRAPPORTERING Avvikande händelser vid beredning och administrering dvs. händelser som kunde ha föranlett en skada eller skadlig inverkan (t.ex. materialfel, läckage vid handhavande) skall alltid anmälas enligt verksamhetens rutiner. 6. ARBETSSKADEANMÄLAN Vid misstanke om eller konstaterad skadlig inverkan skall arbetsskadeanmälan göras. 7. LOKALVÅRD Aktuella läkemedel bedöms inte medföra risker för lokalvårdspersonal vid en hantering enligt dessa regler och anvisningar. Kunskap och information angående vad som hanteras och vilka risker som kan uppstå bör ges till personal som städar utrymmen där det finns risk att komma i kontakt med sådana läkemedel. 8. TVÄTT Tvätt som förorenats av patienters utsöndringar eller antibiotika spill läggs i vanlig tvättsäck. 9. TRANSPORTER OCH AVFALLSHANTERING Om transport lådor kontaminerats genom läckande läkemedelsförpackning skall lådorna rengöras enligt lokala rutiner. Landstingets regler och rutiner för hantering av riskavfall och annat farligt avfall tillgodoser säkerhetskraven vid hantering och transport av aktuellt antibiotikaavfall. För mer detaljerad information och handhavande, se lokala avfallshanteringsrutiner eller kontakta miljöombud. 10. UPPFÖLJNING Uppföljning av hur verksamheterna arbetar med hanteringen av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt kommer att ske i samband med nätverksträffar som de läkemedelsansvariga sjuksköterskorna har där apoteket är sammankallande. Dessutom kommer frågan att tas upp vid den årliga externa kvalitetsgranskningen av läkemedelshantering på klinikerna. 8

10 11. LITTERATUR- OCH WEBBFÖRTECKNING AFS 1999:11, Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt AFS 2000:4, Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsplatsen kemikaliekontroll, Arbetsmiljöverket FASS Handbok för hälso- och sjukvård, Källsortering på Universitetssjukhuset, aspx Landstingsövergripande rutiner för hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt, Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar Län Läkemedelshantering, Instruktioner 2001, Örebro läns landsting Läkemedel som kan medföra risk för överkänslighet, Arbetsmiljöverket: Riktlinjer och råd för arbete med cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt Del 2- Läkemedel med bestående toxisk effekt, Landstinget i Värmland Riskbedömning kemiska arbetsmiljörisker, Arbetsmiljöverket Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdpersonal vid hantering av läkemedel, Läkemedelsföreningen Skyddsinformationsblad kan rekvireras via Läkemedelhantering, Läkemedelsportalen, ÖLL 9

11 Läkemedel och läkemedelsgrupper som inom landstinget bedöms kunna medföra risker enligt reglerna i AFS 1999:11 Antibiotika Preparat Substans ATC-kod Amimox amoxicillin J01CA04 Amoxicillin amoxicillin J01CA04 Azactam aztreonam J01DF01 Bensylpenicillin bensylpenicillin (pc-g) J01CE01 Cedax ceftibuten J01DA39 Cefadroxil cefadroxil J01DA09 Cefalexin cefalexin J01DA01 Cefamox cefadroxil J01DA09 Cefotaxim cefotaxim J01DA10 Ceftazidin ceftazidim J01DA11 Cefuroxim cefuroxim J01DA06 Claforan cefotaxim J01DA10 Diclocil dikloxacillin J01CF01 Doktacillin ampicillin J01CA01 Ekvacillin kloxacillin J01CF02 Eusaprim/Forte sulfametoxazol+ trimetoprim J01EE01 Fortum ceftazidim J01DA11 Heracillin flukloxacillin J01CF05 Imacillin amoxicillin J01CA04 Invanz ertapenem J01DH03 Keflex cefalexin J01DA01 Kåvepenin fenoximetyl-pc. (pc-v) J01CE02 Lorabid lorakarbef J01DA38 Maxipime cefepim J01DA24 Meronem meropenem J01DH02 Orelox cefpodoxim J01DA33 Peceve fenoximetyl-pc. (pc-v) J01CE02 Penglobe bakampicillin J01CA06 Pondocillin pivampicillin J01CA02 Rocephalin ceftriaxon J01DA13 Rocephalin m. lidokain ceftriaxone, kombinationer J01DA63 Selexid pivmecillinam/mecillinam J01CA08, J01CA11 Spektramox amoxicillin med enzymhämmare J01CR02 Suprax (LIC) cefixim J01DA23 Tazocin piperacillin med enzymhämmare J01CR05 Tienam imipenem och enzymhämmare J01DH51 Tikacillin fenoximetyl-pc. (pc-v) J01CE02 Vancocin vancomyin J01XA02 Vancomycin vancomyin J01XA03 Zinacef cefuroxim J01DA06 Zinnat cefuroxim J01DA06 Bilaga 1 (1)

12 Övrigt Bilaga 1 (2) Preparat Substans ATC-kod Actilyse alteplas B01AD02 Combivir kombinationer J05AF30 Copegus ribavirin J05AB04 Crixivan indinavir 05AE02 Cymevene ganciklovir 05AB06 Epivir lamivudin J05AF05 Geavir aciklovir J05AB01 Hibernal/-embonat klorpromazin N05AA01 Illomedin iloprost B01AC11 Inolaxol sterkuliagummi A06AC03 Kaletra lopinavir 05AE06 Lunelax ispaghula A06AC01 Nozinan levomepromazin N05AA02 Pentacarinat* pentamidin P01CX01 Rapilysin reteplas B01AD07 Rebetol ribavirin J05AB04 Relenza zanamivir J05AH01 Retrovir zidovudin J05AF01 Stocrin efavirenz J05AG03 Streptase streptokinas, inkl. kombinationer B01AD01 Synachten/Depot tetrakosaktid H01AA02 Tamiflu oseltamivir J05AH02 Tisseel Duo Quick trombin m fl proteiner V03AK00 Trasylol aprotinin B02AB01 Trizivir kombinationer J05AF30 Valcyte valganciklovir 05AB14 Valtrex valaciclovir 05AB11 Varidase streptokinas, kombinationer B06AA55 Videx didanosin J05AF02 Viracept nelfinavir 05AE04 Virazole* ribavirin J05AB04 Vi-Siblin ispaghula A06AC01 Xigris drotrecogin alfa B01AD10 Zeffix lamivudin J05AF05 Zerit stavudin J05AF04 Ziagen abacavir J05AF06 Zovirax aciklovir J05AB01 För produkter/preparat märkta med * ska speciella hanteringsinstruktioner utarbetas av respektive enhet.

13 Lokal riskbedömning Bilaga 2 Enligt AFS 1999:11 är arbetsgivaren skyldig att göra en riskbedömning av läkemedel som används i verksamheten och att utifrån denna bedömning skapa handhavande - och skyddsinstruktioner för att minska riskerna för exponering. I de Landstingsövergripande rutinerna för hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt och rutiner för hantering av cytostatika, finns generella bedömningar framtagna. Där finns också förteckning över vilka läkemedel och läkemedelsgrupper som är aktuella. Varje verksamhet ska sedan genomföra en riskbedömning utifrån lokala förutsättningar samt utforma lokala handhavande- och skyddsinstruktioner. Den som gör bedömningen måste ha sakkunskap om risker och regler samt vara insatt i hanteringen och de lokala förutsättningarna. Till hjälp i riskbedömningen kan skyddsinformationsblad användas. Frågor att ställa: Vilka läkemedel hanterar vi på enheten samt i vilken omfattning? Vad har läkemedlen för egenskaper? (t ex toxikologiska egenskaper, farmakokinetik?) Vilka moment finns? (t ex beredning, administrering, avfallshantering, patientvård) Vilka kontaktvägar finns? (t ex inandning, hudkontakt) Föreligger kontamineringsrisk? Vad kan hända om något går snett? (t ex läckage, spill, utrustningsfel) Vilka skyddsåtgärder behövs? (t ex skyddsutrustning) Läkemedelsval; beredningsform? Behov av underhåll/kontroll t ex teknisk utrustning, skyddsutrustning Utbildning/övning Uppföljning På nästa sida finns ett förslag till mall för riskbedömning. Denna mall ska ses som ett hjälpmedel vid framtagandet av de lokala riskbedömningarna. Bedömningen kan genomföras utifrån enstaka läkemedel eller utifrån läkemedelsgrupper. Arbetsmiljöverkets blankett för riskbedömning och handlingsplan kan också användas. Den finns på

14 Förslag på checklista vid riskbedömning läkemedel enligt AFS 1999:11 Avdelning/enhet: Datum: Uppgiftslämnare: Deltagare i bedömningen: Bedömningen av: Läkemedel Läkemedelsgrupp Läkemedlet/gruppen har följande risker: Giftigt Frätande Irriterande Allergiframkallande Sensibiliserande/överkänslighet Cancerframkallande Fosterskadande Förändrar arvsanlagen Brandfarligt Radioaktivt Annat: Följande arbetsmoment ingår i bedömningen: Beredning Administrering Avfallshantering Annat: Risker/problem vid hantering: Aerosolbildning Damning (2m) Stänk (vätska/fast) Läckage Ångbildning Avfallshantering Utrustningsfel Annat: Exponeringsvägar: Inandning Hudkontakt Ögonkontakt Förtäring Annat: Frekvens: Dagligen 1 2 ggr/vecka 1 ggr/månad eller mer sällan Annat: Antal medarbetare som handhar läkemedlet: 1 5 personal 6 10 personal personal Fler än 16 Åtgärder: Egen handhavandeinstruktion Personlig skyddsutrustning Slutet system Skyddsrock Skyddshandskar Munskydd Skyddsglasögon Säkerhetsbänk Beredningshjälpmedel Medicinsked Monivial Spike Avskild plats vid beredning Luer-lock Riskavfallsbehållare Ögondusch Plastat underlägg vid adm. Handtvätt Annat: Vi bedömer att hanteringen av detta läkemedel/grupp utgör: Allvarlig risk Ökad risk Risk Underskrift/datum

15 Bilaga 3 Arbetsinstruktion vid beredning av torrsubstans med filterkanyl (I varje förpackning finns en bruksanvisning från tillverkaren) Filterkanyl innehåller ett aerosolfilter som sitter vid luftningshålet på kanylen. För att få ett slutet system med denna är det viktigt att den används på rätt sätt. 1. Ställ läkemedelsflaskan på ett fast underlag. 2. Dra upp lösningsmedel i sprutan. 3. Sätt ihop sprutan med filterkanylen. 4. Sätt därefter i spruta plus filterkanyl i flaskan med torrsubstans. Aerosolfiltret sitter enbart i luftningshålet. Det betyder att om man tar isär spruta eller kanyl efter att man adapterat ampullen med torrsubstans, så kommer det att luftas genom huvudkanalen, vilken inte har något filter och man utsätts för aerosol från pulvret. 5. Lös upp substansen. 6. Vid uppdragning: Vänd läkemedelsflaskan upp och ned. Dra upp lösningen i sprutan. Luft tillförs automatiskt genom luftfiltret för att underlätta uppdragning av lösningen. Spruta inte tillbaka ev. luft när flaskan är upp och ned. 7. Längre än så här kan man inte hålla systemet slutet utan nu är det dags att ge injektionen. 8. Tag inte isär filterkanyl och pulverampullen, kasta detta i antibiotikaavfall Källa: Bild Codan Spike

16 Arbetsinstruktion vid beredning av läkemedel med blandnings- och infusionsaggregat (I varje förpackning finns en bruksanvisning från tillverkaren) Bilaga 4 1. Uppkoppling Stäng aggregatets slangklämmor samt luftningsluckorna på sidogrenarnas insticksspetsar Stick droppkammarens spets genom membranet på infusionspåsen. Pumpa på den flexibla droppkammaren tills vätskan når nivåringen Öppna rullklämman och fyll patientslangen med vätska (om sterilt vatten används som lösning, fyll endast droppkammaren) Stick sidoslangens spets genom membranet på läkemedelsampullen 2. Upplösning av torrsubstans Håll upp infusionspåsen och öppna sidoslangens skjutklämma. Vätskan rinner då över i läkemedelampullen. Fyll ampullen till hälften - stäng den vita skjutklämman Skaka ampullen tills substansen är löst. Låt ev. lösningen ligga en stund för att torrsubstansen lättare skall lösas upp. 3. Överföring av upplöst torrsubstans till påsen Lägg infusionspåsen på ett fast underlag Vänd läkemedelsampullen upp och ner och höj den över infusionspåsens nivå. Öppna sidoslangens klämma. Läkemedlet överföres då till infusionspåsen När ampullen tömts - stäng den vita skjutklämman. Kontrollera att alla torrsubstans är upplöst 4. Start av infusion Låt den tomma flaskan hänga kvar på sidoslangen. Vänd infusionspåsen upp och ner några gånger så att lösningen blandas. Kontrollera att blandningen är homogen. Tag av skyddshättan och anslut aggregaten till infusionskatetern. Ställ in önskad dropptakt Källa: Bild Mix-Ad set från Codan