Att söka kunskap i forskning. 4 februari 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att söka kunskap i forskning. 4 februari 2011"

Transkript

1 Att söka kunskap i forskning 4 februari 2011 Torbjörn Forkby Elisabeth Beijer

2 Olika typer av forskning behövs i socialt arbete Några exempel: Livsvillkor för utsatta befolkningsgrupper Etiska dilemman (dold) maktutövning Organisatoriskt handlande och styrning Professionell kunskapsutveckling Ledarskap Upplevelse av och processer i stödinsatser Sociala fenomen och subkulturer Resultat och effekter av interventioner - Fallstudier, longitudinella studier, enkäter, register, etnografi, intervjuer, diskursanalyser, konversationsstudier, RCT

3 Evidensbaserad forskning Handlar om att få så säkra tecken som möjligt på om förändring har skett, samt att relatera hur stor del av förändringen orsakas av en viss insats Undersöka om metoder är skadliga, lovande eller kanske verkar riktigt bra. En form av effektutvärdering av interventioner till enskilda eller grupper inte det totala resultatet eller processerna Bör ha en trovärdig idé om vad som orsakar förändringarna Kunskap som förändras med tiden och behöver prövas på nytt Vanligen inte vad som specifikt verkar orsaka en viss förändring (komponentstudier)

4 Hållpunkter för utveckling av EBP Vid individbeslut 1. Hur har behovsanalysen gått till? 2. Framgår den enskildes önskemål? 3. Vilka mål finns för arbetet på kort och lång sikt? 4. Vilka insatsalternativ har övervägts? 5. Vilket stöd finns det för den valda insatser? 6. Hur kommer insatsen att följas upp? På organisationsnivå 1. Hur lär vi av vårt arbete? - system för uppföljning - professionella erfarenheter - brukarinflytande på olika nivåer 2. Vilka sätt finns för att ta del av forskning 3. Vad innebär samspelet mellan politiker och förvaltning

5 När i kedjan i det individuella arbetet kan forskningsstödet sökas? T1 Vad är Precisera Sök externt Professionella Integrering problemet? problemet stöd för insats erfarenheter T2 Jämför T1 med T2 Framgångskriterier Genomförande Följ upp av insats framgångskriterier Oscarsson, 2009 => Är detta en möjlig/rimlig modell?

6 Rimligheter och orimligheter Önskan att komma bort från risken med att de traditionella åtgärderna/insatserna, eller befintliga insatsrepertoaren styr istället för brukarens behov Men, förutsätter det att den enskilde handläggaren möjlighet att söka ny kunskap vid varje tillfälle? Eller, räcker det att titta i nationella riktlinjer eller lokala inriktningsdokument och planer?

7 Ett delat ansvar Producenter av evidens Universitet Myndigheter FoU-enheter Privata företag Effektutvärderingar Bedömningsinstrument Uppföljning Arbetsplats Verksamheter Myndigheter Stöd till lokal uppföljning Öppna jämförelser Tillsyn Termer och begrepp Kvalitetsindikatorer Socialtjänststatistik Tolkare av evidens Universitet Myndigheter SBU, IMS etc Massmedia mm Nationella riktlinjer Implementering av evidens Chefer FoU-enheter Kompetensutvecklare Drogsamordnare Professionen mm Spridare av evidens Myndigheter Universitet FoU-enheter Professionen Metodguiden Massmedia mm Annat stöd Sundell med hänv till Shepard, 2007

8 Kärnuppgifter för den lokala praktiken en form av svårighetsgradering 1. Känna till tankarna bakom ett kunskapsbaserat arbete 2. Vid planering av verksamheter vad gäller inriktning, metoder koppla samman intentioner till forskning 3. A jourhållande ex vis genom utbildningsinsatser i riktlinjer etc 4. Skapa reflektion i arbetsgrupp genom: Arbetsledning ex vis genom att ställa frågor Handledning genom att koppla vägval till forskning så att handledaren fördjupar och stödjer inriktningen för verksamheten 5. Utveckla system för lokal uppföljning 6. Översätta forskning till den enskilda brukare

9 Viktigaste budskapet från evidensbaserad forskning - att inte skada från vaggan Insats Målgrupp Möjlig skada Idén att spädbarn ska ligga på mage och sova Attachment- therapy (holding on rebirthing) Helordsmetoden Studiebesök på fängelse (scared straiht) Spädbarn Bland annat adopterade barn som visar ilska, olydnad Barn som ska lära sig läsa Unga kriminella Plötslig spädbarnsdöd Dödsfall och allvarliga skador Sämre läsförmåga Ökad kriminalitet Institutioner med militärliknande disciplin (boot camp) Unga kriminella Dödsfall och ökad kriminalitet Våga (DARE) Ungdomar i lägre tonår Ökad drogkonsumtion Sammanställt av Sundell

10 till graven Insats Målgrupp Möjlig skada Gruppinriktade insatser för kriminella ungdomsgäng Antisociala ungdomar Ökad kriminalitet Gruppinriktade insatser för antisociala ungdomarungdomar Återskapande av minnen (hypnos, styrd dagdröm) Stresshantering (critical incident stress debriefing CISD) Sorgeterapi för normalfungerande personer Antisociala ungdomar Vuxna som misstänks ha utsatts för övergrepp som barn Traumatiserade personer Personer som förlorat make eller maka Ökad risk för tidig dö och en rad psykosociala problem Skapande av falska minnen och trauman Ökad risk för posttraumatisk stress Ökad risk för depression

11 Olika typer av interventionsstudier Man gör ett experiment 1. Det finns en metod som man vill testa 2. Man skapar grupp som ska få metoden 3. Man jämför med annan grupp - antingen en slumpmässig (randomiserad) eller en grupp som kontrolleras för skillnader statistiskt (kvasi-experimentell) Man studerar en befintlig insats, naturalistiskt Man studerar samband och korrelationer

12 Officiell kvalitetsbedömning av studier Kunskapsöversikter och evidensgradering om effekter Evidensgrad 1 Minst två oberoende RCT-studier med högt bevisvärde eller en systematisk översikt av högt bevisvärde. Evidensgrad 2 En RCT-studie med högt bevisvärde plus minst två med medelhögt bevisvärde och entydiga resultat. Evidensgrad 3 Minst två studier med medelhögt bevisvärde och entydigt resultat. Evidensgrad 4 Enbart studier med lågt bevisvärde eller avsaknad av studier. Expertutlåtanden eller konsensusutlåtanden utan explicit systematisk genomgång.

13 Risk för att överdriva resultat 308 insatser mot kriminalitet. Andel som visade positivt säkerställd effekt Sambandsstudie vid ett tillfälle Före eftermätning utan jämförelsegrupp Före eftermätning med jämförelsegrupp För eftermätning med jämförelsegrupp och kontroll för andra förklaringar Randomisering mellan behandling och jämförelse 80 % 74 % 66 % 61 % 37 %

14 Varför faller effekterna med högre evidensgradering? Förändring sker alltid de utomterapeutiska spelar ofta en mycket stor roll - Mognad, socialt nätverk, kärleksrelationer, arbete osv Svårt att kontrollera för den mängd av faktorer som kan spela in om man inte randomiserar Avhopp kan göra att behandlingseffekten överskattas - men också underskattas om man tar med hela ursprungsgruppen Andra faktorer som vilja att presentera positiva resultat, koppling till programutformare, inte beprövade instrument osv

15 State of the art systematiska kunskapsöversikter Funna studier Medtagna studier Psyk ins - bipolär 20 Soc metoder kvinnor/våld Öjehagen mfl, 2006 Antila mfl, 2006

16 Problem med RCT-modellen Stora bortfall av gedigen forskning, såväl kvalitativ som kvantitativ RCT kräver stora resurser, stora grupper, särskild kompetens och lång tid Till stor del amerikansk universitetsbaserad forskning Scientistisk, top-down Avgränsade metoder, programtrogenhet Deaggregeringsproblemet Ger otillräcklig kunskap för handling i socialt arbete; säger inte: 1. Vad som fungerar för vem 2. Vad det är som fungerar i en insats, saknar nära detaljerad data 3. Har svårt att hantera oförutsedda konsekvenser 4. Säger inget om hur en insats upplevs av den som berörs

17 Övertro till metoder? Reflektioner från MST i Sverige och Skolverkets utvärdering av olika antimobbningsprogram 1. Metoder kan ge stadga, vägledning och struktur 2. Alla metoder måste anpassas till lokala sammanhanget. Kulturellt, organisatoriskt och individ, grupp 3. Om metoden blir ritual, eller i sig skapar utsättande situationer är insatsen riskfylld och kan vara kontraproduktiv 4. Kunskap i flera olika metoder behövs - en verktygslådemodell. 5. Gemensamma komponenter i olika metoder att utgå från 6. Det krävs att hela systemet fungerar tillsammans 7. Engagerad personal, erforderliga resurser, hela-systemet-policy, kombination av olika ansatser utifrån lokala behov, att arbeta systematiskt, strukturerat och i samverkan 8. Personal som har förmåga att installera hopp, visa möjliga vägar, skapa tilltro, har tilltro till eget arbete och har stöd från ledning och en reflekterande praktik 9. Delaktighet genomgående princip och kultur, men inte roller som är svår att hantera 10. Tänka på målet vad som ska skapas, inte bara på vad som ska undvikas. 11. Uppföljningsarbete har också en självständig effekt på resultatet 12. Olika resultat för killar och tjejer.

18 Götateamet som exempel Planeringen 1. Tillsammans mellan uppdragsgivare och utförare (KSbeslut avgiftning inte fungerar) 2. Stadskansliet > Gryning ska det bli ett behandlingshem? 3. Nej, för lite pengar och egen undersökning (ringde runt) 4. Finns institutioner med bra resultat 5. NEJ, hittade ingen som hade denna målgruppen och samtidigt bra resultat, avbrott på behandling osv. 6. Institutions höll inte vad de lovade och smittoeffekter för stora.. Egen erfarenhet av MST och MSMT > vägglös institution? 7. Det möjliga och kanske att även det som är att föredra

19 Vad de kom fram till Det går att jobba i öppenvård Ingen institution smittorisk Personal som behärskar olika metoder verktygslåda, flexibilitet inför olika personer Teoretisk förankring i psykodynamisk teori, men kognitiva metoder i tillämpning Verktygslådemodell för metoder: Breda metoder för motivation (MI), återfallsprevention, väckarklocka och FFT och specifika metoder för vissa vid behov (så som ART, ångestprogram) Integrerat organisatoriskt stöd i form av handledning i metod och process

20 Vad kan man lära sig? Flera olika metoder behövs för att anpassa insatserna Metoderna bäddas in i bemötande, tillgänglighet och sammanhangsskapande Även om det verkar som att flertalet klienter fått en bättre livssituation så når man inte alla Fortfarande återstår arbete med att få uppföljning och utvärdering att fungera Brukarperspektivet? Ändå ett exempel på att lägga sig nära ett evidensbaserat arbete 1. Vad är realistiskt för andra verksamheter? 2. Vad kan man kräva att utförare av behandling och stöd?

21 Frågor för hela gruppen Av vilka anledningar kan man inte utgå från att den person man möter kommer att bli hjälpt även om man använder kunskap från forskning med hög evidens? Kan metoder som visat sig sakna effekter ändå vara aktuellt att erbjuda?

22 Exempel på länkar där man kan hitta forskningsresultat (bland annat etiska frågor)

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Presentation i Göteborgs Stad, Region Väster 2011-11-10 Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby Frågeställningen från planeringsledare med flera i Region Väster inför idag var: Hur åstadkommer

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Presentation i Sjuhärad/Boråsregionen Oktober 2012 Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby Att arbeta evidensbaserat innebär att Man som vårdarbetare är tvungen att ta sina egna och sina

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell Evidensbaserad praktik Knut Sundell Experters utlåtanden, samlade bedömningar, brillianta insikter och skarpsinniga antaganden är ofta vilseledande. J. C. Stanley (1957) Ineffektiva eller skadliga metoder

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Att arbeta evidensbaserat

Att arbeta evidensbaserat Att arbeta evidensbaserat Bilder delvis från Lars Oscarsson, Örebro universitet Jan Brännström, UFFE/Umeå Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95 070 60 60 997 Bästa rådande

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK I PRAKTIKEN

EVIDENSBASERAD PRAKTIK I PRAKTIKEN EVIDENSBASERAD PRAKTIK I PRAKTIKEN Lars Oscarsson, Örebro universitet Bakgrund: Evidensbaserad praktik/medicin (EBP/M) = randomiserade effektstudier!! Socialt arbete = jazzmusik och rituella danser - det

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad Bakgrund SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren konstaterade att det finns ett stort behov av att utveckla en kunskapsbas i socialtjänsten av ett samordnat och långsiktigt

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Gunnel Hedman Wallin Anna Jedenius Moderator: Birgitta Hagström Missbruksuppdraget Regeringen gav Socialstyrelsen och länsstyrelserna uppdraget att förstärka

Läs mer

Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel

Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel Agneta Abrahamsson, Bitr. professor Vibeke Bing, Folkhälsovetare

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Praktisk professionell planering (PPP) Bakgrundsfakta: Erfarenheterna

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen. Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof 203-04 -6 Sov 27/202 Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof Sammanfattning Norlandia Care har sedan hösten 200 ansvaret för driften

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

Samhällsvård till salu!

Samhällsvård till salu! Samhällsvård till salu! Om mötet mellan två krockande tankefigurer i den sociala barnavården Staffan Höjer Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Dagens föreläsning Social barnavård en

Läs mer

Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag.

Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag. Boktips Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag. Tanken, språket och verkligheten En Bok Om Vår Verklighetsbild Thurén, Torsten

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03 Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder

Läs mer

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING VID KTH Skapat av Dokumentdatum Ev. diarienummer Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH Ersätter Lönepolicy nr 1/2006 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård

Läs mer

Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet

Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens Gunilla Jansson, Stockholms universitet Utgångspunkter Aktuell forskning om språk på arbetsplatsen Holistisk syn på språkutveckling

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9

Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9 Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9 Inledning Vid Sammilsdalskolan åk 7-9 går ca 275 elever. Skolan har en idrott- och hälsaprofil som bland annat återspeglas i elevernas schema och timplan. I

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

METOD PÅ. Viktiga principer. Evidensbaserad praktik. Ineffektiva eller skadliga metoder. EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Knut Sundell

METOD PÅ. Viktiga principer. Evidensbaserad praktik. Ineffektiva eller skadliga metoder. EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Knut Sundell RÄTT METOD PÅ RÄTT SÄTT Knut Sundell Ineffektiva eller skadliga metoder 1. Attachment-terapi (holding och rebirthing). Nedläggning / kontrolltagning / Dörrning 3. D.A.R.E / Våga. Scared straight 5. Boot

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Malmgårdens Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2015 INLEDNING Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Utbildning sociala investeringar

Utbildning sociala investeringar Utbildning sociala investeringar Clarion Skanstull 27 november 2015 w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e Program 08.30-9.00 Kaffe och gruppindelning/bordsplacering 09.00-09.10 Introduktion

Läs mer

Evidensbaserad praktik en sammanvägning av tre kunskapskällor

Evidensbaserad praktik en sammanvägning av tre kunskapskällor Foto: Sandro Di Carlo Darsa, Matton 3 4 2008 Evidensbaserad praktik en sammanvägning av tre kunskapskällor Evidensbaserad praktik ett förhållningssätt Det här numret av IMS-nytt har temat Evidensbaserad

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Personlig pensionsrådgivning

Personlig pensionsrådgivning SKATTESEKTIONEN MOTION 12 angående Personlig pensionsrådgivning Jusek ställer, tillsammans med samarbetspartners, upp med olika typer av pensionsföreläsningar i grupp. Förtroendevalda vid Skatteverket

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Antogs vid FoU Välfärds årsmöte 2013-08-28 1 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Bakgrund Inför regeringens och SKL:s arbete med att

Läs mer

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Vilka är vi? Anne-Marie Larsson, ABH, projektledare Ulf Hyvönen, vetenskaplig ledare, Umeå Karin

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Evidensbaserad praktik till Sverige. Evidensbaserad praktik till Sverige.. it is important to expose learners to exceptional clinicians who have a gift for intuitive diagnosis, a talent for precise observation, and excellent judgement in

Läs mer

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: GGV01 Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) with focus on Evaluation and Organizational Management,

Läs mer

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Malmö stad Norrköping 2016-01-15 Utmanande beteenden! Beteenden som till följd av sin art, intensitet

Läs mer

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Artister för miljön Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Bakgrund Med den mängd människor vi är och kommer att bli på jorden, i kombination med det nuvarande sättet att

Läs mer

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

Det räcker inte att le vackert

Det räcker inte att le vackert Vårdforskning Det räcker inte att le vackert Text Professor e.m. Hjördis Björvell Vi behöver alla det vänliga leendet som en bekräftelse på att vi är sedda, men i vårdpersonalens möte med patienten är

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

MOTIVERA TILL SUNDA LEVNADSVA-

MOTIVERA TILL SUNDA LEVNADSVA- FORTBILDNINGSKURSER Hela skolan går! VID ÅLANDS VÅRDINSTITUT Hela vår skola går tillsammans, vi startar samtidigt, men går eventuellt i olika takt Promenaden tar ca 15 minuter Meningen med promenaden är

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING

Läs mer

Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen

Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida FoU Välfärd 2008-01-30 Rapport 1(10) Marie Gustafsson Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Betygskriterierna på denna utbildning är godkänd eller icke godkänd.

Betygskriterierna på denna utbildning är godkänd eller icke godkänd. KURSINFORMATION Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Basutbildning i psykoterapi 2016-2017 Allmän information Utbildningen börjar i augusti 2016 och pågår till december 2017, sammanlagt tre

Läs mer

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och

Läs mer

Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser

Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser Politikermöte 24 februari 2015, Infoteket Med dr Barbro Lewin,

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer