INNEHÅLL. Kommunstyrelsens ordförande 2 Befolkning 3 Näringsliv 4 Organisation 5 Förvaltningsberättelse 6

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2006

2 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande 2 Befolkning 3 Näringsliv 4 Organisation 5 Förvaltningsberättelse 6 Koncernen Ekonomisk översikt 8 Koncernen Ljusdals Kommun 9 - och Balansräkning 10 Noter 11 Finansieringsanalys 12 Kommunen Ekonomisk översikt 13 Kommunens externa intäkter 16 Avgiftsfinansiering 16 Verksamhetens nettokostnad 17 Kommunens externa kostnader 17 Personalredovisning 18 Miljöredovisning 20 - och Balansräkning 21 Noter 22 Finansieringsanalys 24 Drift- och investeringsredovisning 25 Redovisningsprinciper 26 Nämndredovisning uppfyllelse 27 Revision 29 Kommunstyrelse 30 Barn- och utbildningsnämnd 36 Omsorgsnämnd 40 Samhällsbyggnadsnämnd 44 Myndighetsnämnd 48 Överförmyndarnämnd 52 Revisionsberättelse 54 1

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE För att kunna upprätthålla en god kommunal service är det viktigt att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. En god kommunal ekonomi är grunden för fortsatt utveckling av kommunens service. Kommunen skall ha god soliditet, god likviditet och en positiv resultatutveckling där balanskravet i kommunallagen sätter lägsta nivån. (Kommunprogrammet) För verksamhetsåret 2006 redovisar kommunen ett positivt resultat om 36,6 mkr. Skatteinkomster och statsbidrag har ökat med 27 mkr. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 13 mkr. Vi kan konstatera att förvaltningarna på ett utmärkt sätt tagit ansvar för sina budgetar och att ett ekonomiskt tänkande nu är på väg att genomsyra förvaltningarnas arbete. Investeringarna har varit rekordstora, 71 mkr. De största är ombyggnationen av Slottegymnasiet och av Öjeskolan. Viktigt att nämna är också de investeringar i energikonverteringar som genomförts i kommunens fastigheter. 1 mkr har också öronmärkts för bidrag i samma syfte till föreningar. Samtliga investeringar har självfinansierats. Ingen nyupplåning har skett under året. Det ekonomiska stålbad som Omsorgsnämnden gått igenom har nu gett resultat är det förstå året på länge som nämnden klarar budget. För Ljusdalshem är utmaningarna fortfarande stora. Trots rivningar är vakansgraden för hög och målsättningen är att den ska ligga kring fem (5) procent. Förmodligen innebär detta att sanering av bostadsbeståndet måste fortsätta. Kommunen har med breda insatser lyckats sänka sjuktalen. En viktig insats har varit att satsa 1 million kronor på hälsobefrämjande åtgärder för personalen. Jämfört med 2005 minskade den totala sjukfrånvarotiden från 9,3 % till 8,73 %. Alla nämnder har satt upp delmål för sina sjukskrivningstal. Fram till och med år 2015 kommer drygt 500 anställda att gå i pension. Detta är mer än var fjärde anställd. Att kommunen förblir en attraktiv arbetsgivare är därför av största vikt. En källa till personalförsörjning är att minska sjukfrånvaron. Förvaltningarna har berikats med 77 plusjobbare, som medför stort mervärde i verksamheterna. Plusjobben har varit en mycket positiv satsning för att få långtidsarbetslösa ut i jobb. Befolkningsutvecklingen är en av kommunens viktigaste framtidsfrågor. Det är av stor vikt att Ljusdals kommun på olika sätt fortsätter att arbeta aktivt för en positiv befolkningsutveckling. I det arbetet är det viktigt att jobba med konkreta projekt samt att se till att kommunen är attraktiv som boendeort. Att ha goda kommunikationer som ger möjlighet att pendla till studier och arbete är mycket viktigt för Ljusdal. X-tåget med många avgångar mot Gävle samt busstrafiken mot Hudiksvall, har stor betydelse. Mycket arbete har lagts ner för att färdigställa stambanan vilket innebär att X2000 tåget kommer att förkorta restiden mot Uppsala - Stockholm, avsevärt. Ljusdals kommuns näringlivsstiftelse Närljus, bedriver ett aktivt och kreativt arbete med företagsetableringar i kommunen. Under 2006 startade, enligt PRV, 90 nya företag i Ljusdal. Dessa sysselsatte 78 män och 36 kvinnor. Motsvarande siffror för 2005, var 89 nya företag. Satsningen på Finn-upp resulterade i 395 inlämnade uppfinningar. Två av bidragen gick vidare nationellt och en uppfinning gick vidare i världsfinalen och vann där! Glädjande är också att skolorna visar allt bättre resultat. Gymnasieskolan förbereder sig med profileringar och marknadsföring. Syftet är att få fler elever, både från egna och andra kommuner. styrning är en viktig del för att få verksamheten att utvecklas. Kommunfullmäktige har för 2006 antagit mål för varje nämnd inom fem fokusområden. I denna årsredovisning följer vi upp hur nämnderna lyckats nå de uppsatta målen. Slutligen kan man konstatera att kommunens ekonomi utvecklas åt rätt håll. Skatteintäkterna ökar i den rådande högkonjunkturen medan kostnaderna utvecklas i en lugnare takt. Detta skapar det överskott som vi här kan presentera för år Ett överskott som använts till att finansiera en rekordhög investeringsnivå och samtidigt stärkt ekonomin. Inför framtiden måste klara av att bibehålla den rådande kostnadsnivån. För det är bara genom framtida överskott och en sund ekonomi som vi kan genomföra de satsningar som vi vill för att utveckla Ljusdal till en allt attraktivare kommun. I Ljusdal är det möjligt. Marit Holmstrand Kommunstyrelsens ordförande 2

4 LJUSDALS KOMMUN FAKTA YTA: 5 642,9 km 2, därav vatten 348,4 km 2 FOLKMÄNGD: invånare per Flytt- och födelsenetto Flyttnetto blev för 2006 negativt. 53 personer fler flyttade från Ljusdals kommun än till. Födelsenettot fortsätter att vara negativt 83. Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö kommuner. Centralort är Ljusdal. Befolkning 2006 Ljusdals befolkning uppgick till personer vid årsskiftet 2006/2007. Det är en minskning med 141 personer från ifjol Födelsenetto Flyttnetto Åldersstruktur I Ljusdals Kommun är vi färre yngre och fler äldre än riksgenomsnittet. Andelen invånare över 65 år ligger på 22,6% i Ljusdal och för hela riket 17,4% Åldersgrupp Ljusdal % Riket % STÖRRE INVÅNARE ORTER Ljusdal Järvsö Färila Tallåsen 809 Los 442 Hybo 348 Ramsjö 300 Hennan 221 Korskrogen 201 Kårböle 132 Hamra 118 Tandsjöborg 72 Politisk representation i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 13 Centerpartiet 8 Moderata samlingspartiet 6 Socialradikala demokraterna 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 2 Miljöpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Frihetliga Ljusdalsbygden år ,8 7, år ,8 10, år ,5 5, år ,3 58, är ,3 12,0 80-w år ,3 5,4 Summa ,0 100,0 Skattesatser inkl. kyrkoavgift 2007 Ljusdal 34,33 Färila 34,59 Järvsö 34,51 Los 34,59 Ramsjö 34,33 Kårböle 34,59 Hamra 34,59 3

5 LJUSDALS KOMMUN Näringsliv NärLjus affärsidé lyder: NärLjus skall verka för ett livskraftigt och differentierat näringsliv. - NärLjus har Ljusdals kommuns uppdrag för utvecklingen inom kommunens näringsliv. - NärLjus kunder är representanter från företagen i Ljusdals kommun. NärLjus arbetar även med blivande företag och etableringar. Under 2006 har Stiftelsen NärLjus nya arbetssätt tagit form, och NärLjus har även skapat en grund för att arbeta mer utåtriktat med etableringar. NärLjus har under året infört en tjänstegaranti samt registrerar och följer upp det stöd man gör mot olika företag - ett viktigt led i att kvalitetssäkra verksamheten. Detta upplevs ha gett fler ärenden och hög upplevd kvalitet hos kunderna. För att öka informationen runt vår verksamhet har vi tagit fram ett nytt informationsblad som går ut 4-5 gånger per år och även gjort en ny hemsida där besöksfrekvensen markant har ökat under året. Verksamheten Organisation - Under året slutade två heltidsanställda rådgivare som ersatts av 4-5 konsulter - ett mer dynamiskt och specialiserat utbud till en lägre kostnad. - Egna personalresurser planeras på årsbasis och det finns en bra översikt på större aktiviteter. Redovisningen ger en god bild av hur utfört arbete förhåller sig till verksamhetsplaneringen. Projekt - Renodlat redovisningen av NärLjus projekt, inklusive identifiering och hantering av risker. - Projekt Processutveckling har bidragit till att flera nya grupper av företag börjat att samarbeta. - Klarlagt och planerat fortsättning av Clara Vallis verksamheter efter projekttiden sommaren Upprättat en planering och bearbetat viktiga kontakter för Rovdjurscenter de5stora. Blivande företag - Sedan April 2006 genomfört 74 rådgivningar, varav 38 till kvinnor (51%). - Genomfört en starta-eget-kurs kvällstid för personer med anställning (25 deltagare). - Information på AF:s starta-eget-kurser. - Stöd genom Clara Vallis företagskuvös Befintliga företag - Sedan April 2006 genomfört 85 rådgivningar, varav 19 till kvinnor (22%). - Genomfört 12 möten med stora och expanderande företag tillsammans med kommunledning och Arbetsförmedling. - Arbetat vidare med en övergripandestrategi inom besöksnäringen, underlag för beslut våren Etableringar - Tagit fram två broschyrer för etableringar, en för industri och en för tjänsteföretag samt översatt dessa till engelska, tyska och holländska. - Testat en tipstjänst (Magenta News) och gjort ett hundratal utskick utan större resultat. - Under slutet av året initierat flera konkreta diskussioner om etableringar. Samverkan - Aktivt medverkat i Mötesplats Ljusdal och Tillväxt Hälsingland. Framtiden Under 2007 är ett viktigt projekt Det goda livet, en aktivitet där etableringar är bärande. En utställning och en rad aktiviteter planeras i Stockholm den oktober - veckan före Exte World Cup. Detta är en viktig och utåtriktad satsning som skall bygga kommunens varumärke och på sikt innebära att fler företag och människor skall flytta hit. Vi hoppas även på att diskussioner som vi haft under slutet av 2006 bär frukt och att Ljusdals kommun redan under 2007 kan tillgodoräkna sig några viktiga nya företag i kommunen. NärLjus har under 2007 för avsikt att arbeta vidare med ansökningar till de nya strukturfonderna inom EU mål 2. En lokal fortsättning inom Processutveckling Steg 2 samt en interkommunal samverkan i Länet Business region Gävleborg är två möjliga fortsatta projektengagemang. 4

6 ORGANISATION 5

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I denna förvaltningsberättelse hanteras Ljusdals kommun ur ekonomisk synvinkel. För en kommun där verksamheten är målet och pengarna medlen finns naturligtvis många andra aspekter. Verksamheternas kvalitet, personal, miljö, etc är områden som belyses på andra sidor i denna årsredovisning. Här görs ett försök att analysera årets resultat, vilken ekonomisk påverkan det får och hur framtiden ser ut. God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Definitionen på god ekonomisk hushållning är att kommunen skall ha balans mellan intäkter och kostnader. Detta balanskrav är fr o m år 2000 en lagstadgad miniminivå som dock på längre sikt inte ger en god kommunal ekonomi. I praktiken handlar begreppet god ekonomisk hushållning om att realsäkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Det handlar också om att täcka upp den verkliga pensionskostnaden för att inte lägga skuldbördor på kommande generationer. Därför måste resultatnivån överstiga +-0 för att god ekonomisk hushållning skall råda. Ett minskat eget kapital genom en förlust ett år skall återställas senast tre år därefter. Balanskravsredovisning För 2006 redovisar kommunen ett positivt resultat om 36,6 mkr. Kommunen har inga tidigare underskott att täcka. uppföljning Kommunfullmäktige har ställt upp följande finansiella mål för 2006: Att samtliga investeringar självfinansieras Under 2006 har ingen upplåning skett utan de långfristiga skulderna har minskat med 5,7 mkr. Den höga investeringsnivån om 71 mkr har finansierats med egna medel. Ökad soliditet med 1 procentenhet (inkl. pensionsförbindelse) Soliditeten är oförändrat 4 procent. Orsaken till att soliditeten inte ökat trots det positiva resultatet är att pensionsskulden inom ansvarsförbindelsen har ökat med 43 mkr. Anledningen till ökningen är en förändrad diskonteringsränta som ger en högre skuld. Soliditeten om man bortser från ansvarsförbindelsen har ökat med 4 procentenheter till 52 %. Ekonomisk analys år 2006 Kommunens positiva resultat om 36,6 mkr är en följd av framförallt två orsaker. Den ena är att intäkterna ökat kraftigt under året. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 24 mkr eller 2,9 %. Anledningen till de ökande intäkterna är främst den högkonjunktur som vi nu befinner oss i men också olika bidragstillskott. Den andra orsaken är att verksamheternas nettokostnad endast ökat med 13 mkr under Den främsta anledningen är att nämnderna sammantaget klarat av att redovisa ett överskott om 5,4 mkr. Det är för första gången på många år som nämnderna totalt redovisar ett överskott. Det positiva resultatet är också ett logiskt steg i den trend som funnits i under ett flertal år med minskande underskott. Investeringarna har varit extra stora under Totalt sett har det nettoinvesterats för 71 mkr. De största objekten är ombyggnationerna av Slottegymnasiet och av Öjeskolan. Utöver de 71 mkr har det avsatts 5 mkr till pensionsfond. Kassaflödet är 24 mkr vilket betyder att den höga investeringsnivån till stor del finansierats med sparade medel. Under året har de långfristiga skulderna minskat med 5,7 mkr. I och med det positiva resultatet så har soliditeten ökat från 48 % till 52 % (exkl. pensionsförbindelse). Om vi räknar in pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen så är soliditeten oförändrat 4 %. Orsaken till detta är att pensionsförbindelsen ökat med 43 mkr under Pensionsförbindelsens stora ökning beror på att diskonteringsräntan sänkts från 3 till 2,5 % vilket ökar skulden. 6

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunkoncernen Kommunkoncernen har under 2006 stärkt ekonomin. Ett positivt resultat om 33 mkr före extraordinära poster redovisas. Stora investeringar har genomförts för 98 mkr netto. Låneskulden har minskats med 29 mkr och soliditeten ökat. Energikoncernen är inne i en stark investeringsfas. Fjärrvärme och bredband byggs ut och samtidigt som produktionsanläggningarna moderniseras. Ljusdalshem arbetar med att anpassa lägenhetsbeståndet till efterfrågan och målet är en vakansgrad på 5 %. Rivningar pågår och en ny rivningsplan har arbetats fram. Framtiden Kommunen måste fortsätta att anpassa kostnaderna till det minskande befolkningsunderlaget. Om vi blir färre invånare i Ljusdal så måste också kommunens anställda bli färre. Utifrån den finansiella strategi som kommunen antagit så skall kommunen i goda år redovisa större positiva resultat för att stärka ekonomin. Därför är det av största vikt att inga nya beslut fattas som höjer kostnadsnivån. En prognos över pensionsutbetalningarnas utveckling har tagits fram. Prognosen visar stadigt ökande årliga utbetalningar av den pensionsskuld som ligger som ansvarsförbindelse och som intjänats före Denna skuld är på 425 mkr inkl. löneskatt och för att finansiera skulden har under mkr avsatts. Detta är ett led i den plan för att mildra effekterna av utbetalningarna som antagits av fullmäktige. Planen innebär att under de närmaste åren sätta av medel för att kunna plana ut toppen de år då pensionsutbetalningarna är som störst. För nästkommande budgetperiod är målet att följa den finansiella strategi som kommunfullmäktige lagt fram och budgetera med överskott som inte bara klarar av balanskravet utan som också klarar av att finansiera ett utökat investeringsbehov med bl a en fortsatt ombyggnad av Slottegymnasiet. Med andra ord måste kommunen klara av att under nästa budgetperiod redovisa fortsatta överskott. Nicklas Bremefors Ekonomichef Antal invånare Utdebitering 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 Kommunanställda tillsvidare Soliditet, kommunen % Soliditet, koncernen % Likvida medel kommunen Mkr Likvida medel koncernen Mkr Låneskuld kommunen, Mkr ,6 115,2 Låneskuld koncernen, Mkr Årets resultat kommunen Mkr 36,6 27,4-44,9-13,7 8,4 Årets resultat koncernen Mkr 27, ,9-7,8-86,7 Balansomslutning kommunen Mkr Balansomslutning koncernen Mkr Nettoinvesteringar kommunen Mkr Nettoinvesteringar koncernen Mkr Eget kapital/invånare kommunen Eget kapital/invånare koncernen Skattekvot % 96% 97% 100% 101% 99% 7

9 KONCERNEN Ekonomisk översikt Syftet med den kommunala koncernredovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge möjlighet till styrning av kommunens ekonomi oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. I den kommunala redovisningslagen används begreppet sammanställd redovisning vilket är synonymt med koncernredovisning. Koncernredovisningen omfattar aktiebolag, stiftelser och föreningar i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Här avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20%. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar i den sammanställda redovisningen ett positivt resultat om 32,6 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarna i koncernen uppgick till 98 mkr under år 2006 vilket mer än tidigare år. Verksamheten under året Ljusnet AB har slutfört bredbandsuppbygganden vilket man genomfört på kommunens uppdrag. Under året har 600 nya bredbandskunder anslutits. Ljusdal Elnät AB har fortsatt genomfört arbeten för att förbättra leveranssäkerheten. Ljusdal Energi AB har gjort stora åtgärder på Bäckebo kraftverk för att reducera ljudnivån. AB Ljusdalshem har fortsatt arbetet med att minska antalet vakanta lägenheter. AB Ljusdals servicehus har bildats under Bolaget kommer att äga och hyra ut servicehus med kommunen som kund. Älvdansen genomförs för första året med final på Stenegård. Renovering av Stenegård påbörjas under Beräknad kostnad 13 mkr. Finansiärer är Ljusdals kommun, Länsstyrelsen och Sparbanksstiftelsen. Stenegård har haft många evenemang varav två riktigt stora. Diggiloo och konsert med Christer Sjögren. Närljus har under 2006 arbetat med framtagandet av en ny strategi för besöksnäringen. Närljus har under året tillsammans med kommunen arbetat med att förbättra företagsklimatet i kommunen. har satts upp. Stiftelsen Ljusdals konstfrusna isbana har under avslutats och avregistrerats hos länsstyrelsen. Soliditet/Likviditet/Skuldsättning Soliditeten i koncernen är 30 % vilket är en ökning med 3 procentenheter. Inräknat kommunens pensionsförbindelse är soliditeten 2 %. Koncernens samlade likvida medel minskade något under år Kommunkoncernens samlade skuldsättning minskade med 43 mkr (Avsättningar + skulder omsättningstillgångar). Framtid Energikoncernen kommer att bygga om TV-nätet samt erbjuda bredband via fiber till villor. Ljusdal energi har inlett förarbetet med byggandet av Hennans kraftverk som beräknas stå klart sommaren Ljusdalshem kommer enligt plan fortsätta att minska vakanser. Inför 2007 har en ny rivningsplan upprättats för att minska antalet lägenheter med 111 st. Ljusdals servicehus kommer att köpa servicehusen av Ljusdalshem under Under 2007 kommer samtidigt omsorgsförvaltningen överta uthyrningen av dessa lägenheter. Närljus kommer att intensifiera arbetet med etableringar under Bl a kommer etableringskampanjen Det goda livet att genomföras i Stockholm hösten Stenegård kommer ta emot flera spännande arrangemang under Status Quo har Sverigepremiär här. Då tillsammans med Chuck Berry. Diggiloo kommer tillbaka sommaren

10 KONCERNEN AB Ljusdal Energiföretag koncern Koncernen bedriver produktion, inköp och försäljning av el och fjärrvärme. Koncernen genomför också kommunens IT-infrastruktursatsning. Helägda dotterbolag Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB och Ljusnet AB. Hälftenägt Ljusdal Energi Försäljning AB. Koncernen producerar fjärrvärme i fyra anläggningar och elkraft i två vattenkraftsstationer. Ägd andel 100%. Nyckeltal (Tkr) Omsättning Balansomslutning Eget kapital Antal anställda AB Ljusdalshem Kommunens bostadsstiftelse övergick till att bedrivas i aktiebolagsform fr.o.m Bolagets ändamål är att främja kommunens försörjning med bostäder och lokaler. Bolaget förvaltar lägenheter. et belastas med nedskrivningar av fastighetsvärden om 18,5 mkr. Samtidigt har uppskrivningar gjorts mot fond med 16,4 mkr. Ägd andel 100%. Nyckeltal (Tkr) Omsättning Balansomslutning Eget kapital Antal anställda AB Ljusdals servicehus Bildades under 2006 och kommer under 2007 förvärva servicehusfastigheterna från AB Ljusdalshem. Ägd andel 100%. Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse Närljus Närljus bildades 1986 av kommunen och det lokala näringslivet. Närljus arbetar med utvecklande av det lokala näringslivet och med stöd och service till nya och befintliga företag. Nyckeltal (Tkr) Omsättning Balansomslutning Eget kapital Antal anställda 4 16 Stiftelsen Stenegård Beslut har tagits i kommunfullmäktige om att stiftelsen skall avvecklas och stiftelsen har sålt fastigheten Stenegård till kommunen. Nyckeltal (Tkr) Omsättning Balansomslutning Eget kapital Antal anställda 5 5 Stiftelsen Ljusdals Konstfrusna Isbana Stiftelsen är under avveckling och har sålt bandyanläggningen till kommunen. Nyckeltal (Tkr) Omsättning Balansomslutning. 0 4 Eget kapital Antal anställda 0 0 Nyckeltal (Tkr) 2006 Omsättning 0-8 Balansomslutning Eget kapital Antal anställda 0 9

11 KONCERNEN räkning och Balansräkning Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster 123 Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella poster före extraordinära poster Extraordinära poster efter extraordinära poster Skatt Latent skatt Årets resultat KONCERNBALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anl tillgångar Finansiella anl tillgångar Not Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Not Summa eget kapital Avsättningar Avsättning Avsättning uppskjuten skatt Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Leverantörsskulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Not Pensionsförbindelser Not

12 KONCERNEN Noter NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 1 Långfristig utlåning Pensionsmedel Inköp Hälsingland Bergen energi HBV Ljusdal Energiförsäljning Värmek 9 9 Fjärrvärmeanslutningar Summa Aktier och andelar Aktier X-trafik Inlandsbanan Kommunaktiebolaget 4 4 Woodex AB 18 HBV SABO byggnadsförs AB Föreningssparbanken Complus AB Norrsken Förlagsinsats KGF Summa Andelar Inlandsbanan ek fören Mellanskog UPA Bostadsrätter 4 4 Studiecentra i Hälsingland 2 2 Fleruppgiftskom förb Hälsingehambon ek för 1 1 Hälsingland turism ek för 1 1 Fåglesjö gammelgård Kommuninvest Skandia översk fond Summa Summa fin anl tillg NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 2 Förändring eget kapital Ingående eget kapital Uppskrivningfond Förändring reserver 82 Årets resultat Summa Not 3 Borgensförbindelser Borgen, egna hem Övriga ansvarsåtag Summa Not 4 Pensionsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före år 1998 Beloppet inkluderar löneskatt med 24,26% 11

13 KONCERNEN Koncernfinansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (Tkr) Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Medel från verksamheten för förändringar av rörelsekapital Lager (ökning-/minskning+) Korta fordringar (ökning-/minskning+) Korta skulder (ökning+ / minskning-) Jämförelsestörande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i anläggningar Investering i finansiella anläggningar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Förändring långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettoskuld vid årets slut

14 KOMMUNEN Ekonomisk översikt Sammanfattning Under året har skatteintäkter och statsbidrag ökat med 24 mkr medan verksamhetens nettokostnader ökade med 13 mkr. Detta medför att kommunen för år 2006 redovisar ett resultat om 36,6 mkr vilket är ett bättre resultat än budgeterat och bättre än föregående år. Detta ger att verksamhetens nettokostnad är 96% av skatteintäkter och statsbidrag. Denna nivå följer den finansiella strategi som kommunen antagit. Att kommunen i goda år skall behålla en acceptabel kostnadsnivå och kunna redovisa större överskott. Årets resultat har använts till att finansiera investeringar som under året varit rekordhöga 71 mkr. Årets resultat räkningen för år 2006 visar ett överskott på 36,6 mkr. Orsaken till överskottet är ökade intäkter och att kostnadsökningarna hållits nere. före extraordinära poster, Mkr Budgetavvikelse Budgetavvikelse Mkr Nämndernas nettoavvikelse mot budget uppgår till 5,4 mkr. Det är för första gången på många år som nämnderna totalt redovisar ett överskott. Det positiva resultatet är också ett logiskt steg i den trend som funnits i under ett flertal år med minskande underskott. Samtliga nämnder redovisar små avvikelser från budget. Undantaget är Omsorgsnämnden som för första gången på flera år redovisar ett överskott. et för nämnden slutade för 2006 på +5 mkr. För nämnderna totalt sett ökar kostnaderna jämfört med föregående år med 17 mkr eller 2,1 % ,2-6,9 7, ,5-8,4-6,3-14,7-15,9-19,1-21, ,4 Balanskravsavstämning Kommunen har inga tidigare underskott att återställa och det positiva resultatet klarar balanskravet och resultatet ligger väl i linje med lagstiftarens krav på god ekonomisk hushållning. 13

15 KOMMUNEN Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen visar hur stor del som går åt till den löpande verksamheten. Om nyckeltalet överstiger 100% täcker inte de totala skatteintäkterna den löpande verksamheten och inte heller finansnettot. För år 2006 är detta nyckeltal 96% och nettokostnaderna ökade under året med 13 mkr. Enligt svenska kommunförbundets riktlinje för god ekonomisk hushållning bör detta nyckeltal vara 98% över tiden. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna inklusive statsbidrag ökade med 24 mkr under år 2006 till totalt 856 mkr. Detta är en ökning på 2,9 %. Denna kraftiga ökning är orsakad både av ökade skatteintäkter och ökade bidrag. Den rådande högkonjunkturen och den ekonomiska tillväxten i riket ger ökade skatteintäkter och ökade statsbidrag via olika bidragstillskott. Positiva slutavräkningar har påverkat skatteintäkterna. Slutavräkningen för 2005 har korrigerats med +4,1 mkr och den preliminära för 2006 har enligt ekonomistyrningsverkets riktlinjer antagits till kr per invånare eller 4,2 mkr % 104% 102% 100% 98% 96% 94% 92% 90% Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 104% 100% 100% % 101% % % 99% % 97% 96% 2006 Skatter och bidrag, Nettokostnader Mkr Verksamhetens nettokostnader Skatter och generella statsbidrag Finansnetto Finansnetto Mkr Kommunens finansnetto är negativt med 2,1 mkr, dvs räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Detta innebär att skatteintäkterna även måste täcka finansnettot. Det något försämrade nettot beror på ett högre ränteläge samt minskade ränteintäkter från koncernutlåning ,4-4,3-4,4-2,5-2,2-2,9-2, , ,5-1,1-2, Investeringar Nettoinvesteringar Investeringarna i anläggningstillgångar har under året varit 71 mkr netto vilket för kommunen är en rekordhög nivå och drygt dubbelt så mycket som avskrivningarna. Höga investeringsnivåer under resultatmässigt goda år är enligt kommunens finansiella strategi. Hela investeringsnivån har finansierats med egna medel. Mkr

16 KOMMUNEN Skulder 2004 ökade den långfristiga skuldsättningen kraftigt. 69,5 mkr lånades upp för att finansiera utbetalningen av pensionsavgifter från Denna upplåning motsvarades tidigare av en pensionsskuld till de anställda. 70 mkr lånades upp för att finansiera omstruktureringen av koncernens fastigheter. Den ökade skulden motsvaras av en i lika omfattning minskad skuld hos Ljusdalshem AB. Under 2006 har låneskulden minskat med 6 mkr till 228 mkr. Övriga långa skulder är avsättningar till pensioner men också den ansvarsförbindelse som redovisas utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen är den pensionsskuld som upparbetats t o m 1997 medan avsättningarna till största delen gäller pensionsskuld fr o m Ansvarsförbindelsen är på 425,3 mkr (382,4 mkr) medan pensionsavsättningarna är på 16,7 mkr (16,8 mkr). Ansvarsförbindelsen stora ökning beror på ändrade antaganden från pensionsförvaltarna gällande framtida räntenivåer. För att finansiera framtida pensionsutbetalningar har kommunen under 2006 börjat fondera medel. Under 2006 avsattes 5 mkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten påverkas dels av resultatutvecklingen och dels av tillgångarnas förändring. Procent Mkr Lån Soliditet exkl pensionsförbindelse inkl pensionsförbindelse 52 4 För 2006 antogs ett finansiellt mål om att soliditeten (inkl. pensionsförbindelse) skulle ökas med 1 procentenhet. Soliditeten har under år 2006 inte ökat utan ligger kvar på 4%. Orsaken är att pensionsförbindelsen ökat motsvarande det positiva resultatet. Om vi i soliditeten exkluderar den pensionsförbindelse som ligger utanför balansräkningen (intjänad t o m 1997) hamnar vi på 52%. En ökning med 4 procentenheter. Om vi bortser från pensionsskulden så ökar alltså soliditeten men i själva verket så har alltså hela resultatet förverkats av den ökade skulden. Likviditet Kommunen hade vid årsskiftet en positiv likviditet om 15 mkr, d v s mer medel fanns i kassa/bank än som nyttjades av checkkrediten. Den försämrade likviditeten är orsakad av den höga investeringsnivån. Mkr Likvida medel -1,

17 KOMMUNEN Kommunens externa intäkter Försäljning, räntor 4,2% Bidrag 7,8% Avgifter, arrenden och hyra 6,3% Skatter och generella statsbidrag 81,7% Avgiftsfinansiering 120% 100% 100% 99% 80% 60% 51% 40% 20% 0% 21% 2% 8% Renhållning VA Simhall Idrottshallar Äldreomsorg Barnomsorg 16

18 KOMMUNEN Verksamhetens nettokostnad Fritid och kultur 4,6% Arbete och näringsliv 1,4% Kommun-administration 3,1% Vård och omsorg 42,2% Politisk verksamhet 1,5% Skola och barnomsorg 40,5% Infrastruktur 4,9% Miljö- och hälsoskydd 2,0% Kommunens externa kostnader Räntor och försäkringar 1,2% Bidrag 5,4% Främmande tjänster 19,3% Material 6,7% Personal 67,4% 17

19 PERSONALREDOVISNING Personalredovisning En kommun tillhandahåller service åt sina invånare och är av naturen personalintensiv. Personalen är utan jämförelse kommunens viktigaste resurs. Nästan 70% av kommunens kostnader består av kostnader för personal, 660 mkr. Detta är en ökning med 11 mkr jämfört med Under 2006 avsattes 1 mkr för hälsofrämjande åtgärder riktade till personalen. Antal anställda Ljusdals Kommun hade vid årskiftet anställda. Av dem var 1823 (2005; 1874) tillsvidareanställda personer, 193 (103) personer var tidsbegränsat anställda, samt ett antal tillfälligt timanställda. räkning (Mkr) Intäkter 1 046, ,4 Personalkostnader -659,8-648,6 Övriga kostnader -350,0-350,4 36,6 27,4 Personalkostnader (Mkr) Lön 437,2 426,1 Semestertillägg 6,3 6,2 Kostnadsersättningar 5,3 7,0 Sjuklön 5,6 5,6 Sociala avgifter 163,7 162,9 Pensionskostnader 33,1 32,5 Övriga personalkostnader 8,6 8,3 Summa 659,8 648,6 Totalt antal anställda har under året ökat med 39 st vilket till största delen beror på nyanställning av 77 plusjobbare. Personalens åldersfördelning Könsfördelningen är 1616 kvinnor (1587) och 400 män (390). Den procentuella fördelningen 80% kvinnor och 20% män. Åldersfördelningen visar fortfarande en hög medelålder, ca 48 år, och kommunen har fortsatt många pensionsavgångar inom de närmaste åren Antal anställda Män 400 st 400 Åldersfördelning per Kvinnor st A n t a l < >59 Ålder Tillsvidare Visstid 18

20 PERSONALREDOVISNING Sjukfrånvaro Från år 2003 har riksdagen beslutat att samtliga kommuner skall lämna upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro i förvaltningsberättelsen. Vidstående tabell visar sjukfrånvaron i Ljusdals kommun 2005 och Sjukfrånvaron redovisas i relation till ordinarie arbetad tid. Långtidsfrånvaro är frånvaro från 60 dagar och mer. Vidare redovisas frånvaron för män och kvinnor samt fördelningen av frånvaron i tre åldersgrupperingar. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Kvinnor är också långtidssjukskrivna i högre grad än män. I sjukförsäkringsutredningen SOU 2000:72 fann man att ålder och kön är två faktorer som påverkar sjukfrånvaron. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och sjukfrånvaron är högst i åldrarna år. Dessa förhållanden bidrar till att sjukfrånvaron är högre inom offentliga sektorn. Årets sjukfrånvaro är något lägre än Rehabilitering Antalet rehabiliteringsutredningar har ökat något. Under år 2006 anmäldes 74 st jämfört med 71 året innan. Nyckeltal Total sjukfrånvarotid 8,73% 9,30% Tid med långtidssjukfrånvaro 72,58% 71,16% Sjukfrånvarotid kvinnor 10,00% 10,60% Sjukfrånvarotid män 3,25% 4,00% Sjukfrånvarotid <29 år 5,79% 5,20% Sjukfrånvarotid år 7,96% 8,60% Sjukfrånvarotid >50 år 9,78% 10,60% Antal Antal rehabiliteringsutredningar/-ärenden Personalförsörjning Antal pensionsavgångar år Fram till och med år 2015 kommer ca: 531 st anställda gå i pension. Detta motsvarar 26 % av den samlade personalstyrkan i Ljusdals kommun. Sett utifrån detta är det av största vikt att Ljusdals Kommun förblir en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera ny arbetskraft och för att kunna behålla personal. En källa till personalförsörjning är att minska sjukfrånvaro och framför allt att reducera antalet långtidssjuka. Detta ger inte bara en positiv effekt på personalförsörjningsproblematiken utan också ett minskat personligt lidande för många

21 MILJÖREDOVISNING Miljöpolicyarbete Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om en gemensam miljöpolicy för Ljusdals Kommun. Förvaltningarna har fått i uppdrag att bedriva ett internt miljöarbete där miljömål för verksamheten utgör stommen i arbetet. En handledning för miljöarbetet har utarbetats och dessutom har en guide för energibesparande åtgärder tagits fram. Vid Gärdeåsskolan har utbyte av fönster och belysning skett. Dessutom har ventilation och värmeåtervinning samt styrsystem åtgärdats. Vid Lillhaga och Korskrogens daghem har värmepumpar installerats. Fastighet planerar dessutom ett stort antal liknande åtgärder under de kommande åren. Förvaltningarna har på olika sätt arbetat utifrån fullmäktiges uppdrag. Här följer några goda exempel: Inom äldreomsorgen har äldreboenden utarbetat och genomfört avfallsplaner för att åstadkomma bättre sortering av avfall. Öjeskolan har skaffat en egen återvinningsstation och eleverna deltar i sorteringen av avfall. Redan i förskoleverksamheten lär man barnen att sortera. Gärdeåsskolan satsar på att bli en natur- och miljöskola. Man har miljöutbildat personalen och certifierar verksamheten enligt Grön Flagg. Inom Fastighet har man utarbetat ett ambitiöst program med energibesparande åtgärder som dessutom minskar beroendet av el och olja. Det handlar om konvertering från el- och oljevärme till pelletsvärme, fjärrvärme eller värmepump, men också åtgärder som berör ventilation, styroch reglersystem, belysning, isolering och fönster. Här följer ett axplock av alla de åtgärder som vidtagits: Vid Nybo skola har oljeeldningen med en förbrukning på 40 kbm per år ersatts med en pelletspanna. Investeringen på knappt kr är återbetald inom tre år. Järvsö daghem har fått fjärrvärme indragen. Vid Ramsjö skola har pelletsvärme installerats och belysningen har bytts. 20

22 KOMMUNEN räkning & Balansräkning RESULTATRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Not Generella statsbidrag Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not före extraordinära poster Extraordinära poster Not 7 Årets resultat BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not Finansiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Kortfristiga fordringar Not Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Not Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar Not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Leverantörsskulder Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Not Pensionsförbindelser Not

23 KOMMUNEN Noter till resultat- och balansräkning NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Enl driftsredovisning Statsbidrag, moms Kommungem. Intäkter 691 Interna poster Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Enl driftsredovisning Kalkylm kapitalkostnad Kalkylm pens.pålägg Pensionsutbetalning Pensionsavsättningar Personalomkostnader netto Förändr. Sem. Skuld Upp o nedskrivning Kommungemens kostn Interna poster Summa Not 3 Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning Slutavräkning Preliminär slutavräkning Summa Not 4 Statsbidrag o utjämning Generella statsbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS utjämning Nivåjustering Generellt sysselsättningsstöd Summa Not 5 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån Räntor likvida medel Dröjsmålsräntor Ränta Ljusdals Energiföretag Summa NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Not 6 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån Räntor tillfälliga lån Övriga finans. kostnader Räntor pensioner Summa NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 8 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter o anläggningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar netto Årets avskrivningar Fordon och maskiner Ingående bokfört värde Nyanskaffningar netto Årets avskrivningar Inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffningar netto Årets avskrivningar Summa Materiella anläggningstillgångar

24 KOMMUNEN Noter till resultat- och balansräkning NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning Pensionsmedel Nordea Pensionsmedel Handelsb Stiftelse Stenegård Ljusdals Energiföretag AB Inköp Hälsingland Bergen energi Summa Aktier AB Ljusdalshem Ljusdals Servicehus AB X-trafik AB Inlandsbanan Kommunikationsbolaget 4 4 Ljusdals Energiföretag AB Woodex AB 18 Summa Andelar Inlandsbanans ek.förening Mellanskog UPA Bostadsrätter 4 4 Studiecentra i Hälsingland 1 2 Fleruppgiftskommunalförbund Hälsingehambon ek. förening 1 1 Hälsingeland turism ek för 1 1 Fågelsjö gammelgård Kommuninvest Summa Summa Finansiella anläggningstillgångar Not10 Kortfristiga fordringar Lån till koncernföretag Fordran bredbandsutbyggnad Momsfordran Övriga fordringar Summa korta fordringar Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not Eget kapital Ingånde eget kapital Årets resultat Summa Anläggningskap Rörelsekapital Summa I rörelsekapitalet ingår resultatfonder för renhållning tkr, fond VA -876 tkr, fond städ 197 tkr, kostfond 767 tkr och naturvårdsfond tkr Avsättningar Pensionsavgifter Rivning fastigheter Löneskatt Lappmyra Utrivning Kvarndammen 791 Mellanljusnan 500 Summa Långfristiga skulder Ingående skuld Nyupplåning Amorteringar, Kortfristig del av långfr skuld Summa Kortfristiga skulder Nästa års amorteringar Semesterlöneskuld Pensioner individuell del Övriga korta skulder Summa Borgensförbindelser AB Ljusdalshem Ljusdals Energi AB Ljusdals Elnät AB Borgen för egnahem Övriga ansvarsåtagande Summa Pensionsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före år Beloppet inkluderar löneskatt med 24,26 % 23

25 KOMMUNEN Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (Tkr) Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Lager (ökning- / minskning+) Korta fordringar (ökning- / minskning+) Korta skulder (ökning+ / minskning-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i anläggningar Försäljning av anläggningar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettoskuld vid årets slut

26 KOMMUNEN Drift- och investeringsredovisning DRIFTREDOVISNING (Tkr) Nämnd/Styrelse Intäkt Kostnad Netto Budget Årets resultat Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Barn- och Utbildningsnämnd Myndighetsnämnd Omsorgsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd SUMMA INVESTERINGSREDOVISNING (Tkr) Nämnd/Styrelse Budget Redovisat Avvikelse Kommunstyrelse Barn- o utbildningsnämnd Myndighetsnämnd Omsorgsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd SUMMA STÖRRE INVESTERINGSOBJEKT (Tkr) Budget Redovisat Avvikelse Status Projekt Omb Slottegymnasiet etapp Omb Öjeskolan Energiinvesteringar Omb Stenegård Tennishallen Personalbyggnad Vägmästaren

27 KOMMUNEN Redovisningsprinciper samt ord & begrepp Redovisningen har skett enligt god redovisningssed och enligt den kommunala redovisningslagen. Leasingavtal Redovisningsrådets rekommendation RR 6:99 ang. redovisning av leasingavtal skall även gälla kommuner från Finansiella leasingavtal av icke obetydliga värden skall aktiveras i balansräkningen. Ljusdals kommun har inga sådana leasingavtal. Under 2006 har kommunen haft kostnader för operationella leasingavtal om 2 Mkr. Kostnaderna för 2007 beräknas bli lika stora. Semesterdagar och övertid som de anställda har sparade har skuldbokförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen med 32,28%. För anställda med kommunala avtal tillkommer ett kalkylmässigt pålägg med 10,72% avseende avtalsenliga avgifter och pensionskostnader, totalt personalomkostnadspålägg 43%. Avsättning Pensioner till de anställda är beräknad av SPP. Pensionsavgiften för 2006 betalas ut enligt avtal. Denna skuld inkl. löneskatt återfinns som kortfristig skuld. Som avsättning kvarstår övriga pensionsskulder vilka upparbetats under Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Under året 5%. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Anläggningstillgångarna skrivs i normalfallet av när de tas i bruk eller senast fr.o.m året efter anskaffningsåret. Kapitalkostnader Benämning på internränta samt avskrivningar. Avskrivningar beräknas linjärt, d.v.s lika stora belopp varje år på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde. Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värde. Extraordinära poster Är kostnader eller intäkter som inte ingår i den normala verksamheten. Dessa bortser man därmed vanligen vid jämförelser med föregående år eller annan. Mkr = Miljoner kronor, Tkr =Tusental kronor Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens kortfristiga finansiella styrka. Eget kapital Kommunens eget kapital består av summa anläggningskapital och rörelsekapital. Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisning har kommunalskatten periodiserats. I bokslutet för år 2006 har bokförts den definitiva slutavräkningen för 2005 och en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen 2005 uppgår till -2,6 Mkr. Av dessa har 4,1 Mkr påverkat årets resultat. Den preliminära slutavräkningen för 2006 har bokförts till 4,2 Mkr. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden reducerat med eventuella investeringsbidrag. Avskrivningar sker således inte på tillgångarnas bidragsfinansierade del. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex nettokostnadernas andel av skatteintäkterna. 26