Valkrets 1. Linköping

Transkript

1 PROTOKOLL Sammanträdet öppnas sammanträder kl i Kunskapsgallerians aula, Linköping. Upprop 2 Sammanträdet öppnas av ordförande Anders Senestad, som hälsar ledamöterna välkomna till sammanträdet. Platsnummer Ledamöter Valkrets. Linköping Mats Johansson (S) 2 Fredrik Sjöstrand (M) 3 Artturi Affleckt (S) ersätter Anna Larsson (S) 4 Hanna Österman (M) 5 Anne Habbe (S) ersätter Nicklas Andersson (S) 6 Reza Zarenoe (FP) 7 Gunnar Gustafsson (MP) 8 Anders Senestad (M) 9 Efat Saiady (S) 0 Torolf Nilzén (M) Stefan Redéen (KD) 2 Sara Larsson (C) -9, Emil Broberg (V) 4 Martin Tollén (S) 5 Maria Almesåker (M) 6 Helena Iacobaeus (S) ersätter Alma Basic (S) Madelaine Pavlidis (FP) 8 Ulf Flodin (MP) -4 9 Fredrik Lundell (M) 20 Lars Laban Bengtsson (S)

2 PROTOKOLL 2 2 Johan Karlsson (SD) - 9 Jonas Andersson (SD) ersätter Johan Karlsson (SD) Marianne Almesåker (M) 23 Camilla Jonsson (S) 24 Bertil Wahlbom (M) 25 Lars Eklund (KD) 26 Peter Hermansson (S) 27 Göran Gunnarsson (C) 28 Alf Lindgren ersätter Per Åkerström (M) 29 Ralf Falkhede (FP) 30 Eva Karlsson (MP) ersätter Hildegard Jarskog (MP) -9 3 Eva Lindblad (V) ersätter Sara Frank (V) 32 Birgitta Larsson (S) 33 Elias Aguirre Hammarlund (S) - 9 Kerstin Gustafsson (S) ersätter Elias Aguirre Hammarlund (S) Monica Holtstad Sandberg (-) Valkrets 2. Norrköping 35 Riita Leiviskä-Widlund (S) ersätter Helen Andersson-Molina (S) 36 Sylvia Nilsson (M) ersätter Marie Morell (M) 37 Lasse Pettersson (VL) 38 Christoffer Bernsköld (S) Åke Svensson (M) ersätter Per Jameson (M) 40 David Ergül (S) ersätter Kikki Liljeblad (S) 4 Camilla Ericson (VL) 42 Peder Drott (M) 43 Klas Corbelius (S) 44 Margareta Fransson (MP) 45 Malin Ekholm (VL) 46 Isa Yalman (V)

3 PROTOKOLL 3 47 Kaisa Karro (S) 48 Viktoria Strömberg (M) 49 Anita Jernberger (FP) 50 Rebecca Hägg (S) ersätter Micael Ottoson (S) 5 Sven Brus (KD) 52 Pernilla Claar Johansson (-) 53 Klas Orring (SD) 54 Jan Owe-Larsson (M) 55 Birgitta Wessman Thyrsson (S) 56 Lars-Olof Johansson (C) 57 Kerstin Nordenberg (M) ersätter Päivi Johansson (M) 58 Thord Borggren Karlsson (S) 59 Eva Hermansson (-) 60 Per-Olof Svensson (MP) 6 Birgit Pohjanen (S) 62 Claes Hallert (M) 63 Ricardo Olivares (V) Valkrets 3. Kinda m fl 64 Elisabeth Edlund (S) 65 Anna Nilsson (M) 66 Barbro Carlsson (S) 67 Lennart Johansson (C) 68 Eva Cox (M) 69 Britt Olauson (S) 70 Göran Nordström (VL) 7 Börje Lindholm (S) ersätter Thomas Lidberg (S) 72 Rolf Wilhelmsson (M) Valkrets 4. Ödeshög m fl 73 Per-Arne Larsson (S)

4 PROTOKOLL 4 74 Monika Gideskog (M) 75 Madelaine Vilgren (S) 76 Miko Månsson (S) 77 Gary Sparrborn (M) 78 Michael Cornell (C) 79 Eva-Lotta Nilsson (S) 80 Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP) 8 Magnus Oscarsson (KD) 82 Viola Ingvarsson (M) 83 Carina Johansson (FP) 84 Ingvar Våxmo (SD) Valkrets 5. Motala-Finspång 85 Torbjörn Holmqvist (S) 86 Ulla Ordell (M) 87 Christina Hasselrot (S) 88 Bernt Bergholm (S) 89 Ritha Andersson (M) 90 Lena Westerlund (S) 9 Hans Elf (S) 92 Nils-Ingvar Graan (KD) 93 Carl Rydberg (M) ersätter Anna Lust (M) 94 Gunnel Jarmeus (S) ersätter Anita Grundström (S) 95 Örjan Albihn (V) 96 Gun Jareblad (FP) 97 Joacim Pripp (SD) 98 Claes Jönsson (VL) 99 Madeleine Johansson (S) ersätter Anna Creutz (C) 00 Conny Eriksson (S) 0 Catarina Engström (MP)

5 PROTOKOLL 5 Protokollsjustering 3 På ordförandens förslag BESLUTAR landstingsfullmäktige a t t protokollet skall justeras tisdagen den 25 februari 204 kl i ordförandens tjänsterum i Landstingshuset i Linköping, samt a t t utse Eva Hermansson och Elisabeth Edlund att förutom ordföranden justera dagens protokoll. Utseende av rösträknare 4 BESLUTAR a t t utse Eva Hermansson och Elisabeth Edlund till rösträknare. Sammanträdets föredragningslista 5 Ordföranden presenterar föredragningslistan för sammanträdet. Föredragningslistan fastställs. Information från landstingets revisorer. 6 Eiwor Englund, revisionens ordförande, presenterar preliminär revisionsplan för 204. Anmälan av revisionsrapport: Styrning av landstingets BI-projekt LiÖ Nr 9 i handlingarna. 7 Bo Lennhammar, revisionens vice ordförande, informerar om revisionsrapporten Styrning av landstingets BI-projekt. Yrkanden Ordföranden föreslår att fullmäktige överlämnar revisionsrapporten till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Ordföranden ställer sitt förslag under prövning och finner att förslaget vinner bifall. BESLUTAR att överlämna revisionsrapporten till landstingsstyrelsen för beredande av svar.

6 PROTOKOLL 6 Anmälan av revisionsrapport: Granskning av följsamhet mot ramavtal LiÖ Nr 0. i handlingarna. 8 Eiwor Englund, revisionens ordförande, informerar om revisionsrapporten Granskning av följsamhet mot ramavtal. Yrkanden Ordföranden föreslår att fullmäktige överlämnar revisionsrapporten till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Ordföranden ställer sitt förslag under prövning och finner att förslaget vinner bifall. BESLUTAR att överlämna revisionsrapporten till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Anmälan av revisionsrapport: Forskning och utveckling LiÖ Nr i handlingarna. 9 Eiwor Englund, revisionens ordförande, informerar om revisionsrapporten Forskning och utveckling. Yrkanden Ordföranden föreslår att fullmäktige överlämnar revisionsrapporten till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Ordföranden ställer sitt förslag under prövning och finner att förslaget vinner bifall. BESLUTAR att överlämna revisionsrapporten till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Ledamöternas allmänna frågestund Återkoppling motionen Även landsbygdsbarn ska ha rätt till gruppresor. Sara Frank (V) LiÖ Ordföranden förklarar ordet fritt för ledamöternas frågestund. Martin Tollén (S) ställer en fråga om ersättningssystemet till vårdcentralsverksamhet, ACG. Lasse Pettersson (VL) besvarar frågan. En återkoppling görs av ordföranden kring ärendegång och verkställande av beslut angåendemotionen Även landsbygdsbarn ska ha rätt till gruppresor. En filmad intervju med Östgötatrafikens VD Paul Håkansson visas.

7 PROTOKOLL 7 Avgiftsbestämmelser återremiss gällande avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll. Nr 2 i handlingarna. 2 Landstingsstyrelsen 7 /204 Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde beslutades att utredningen om avgifter vid screening i form av gynekologisk cellprovtagning, mammografi och ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern (bukaortascreening) skulle lämnas för beaktande i beslut om avgifter för 204. Vid landstingets behandling av avgifter för 204 i landstingsfullmäktige beslutades att återremittera frågorna om avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll för att belysa avgifter och finansiering för dessa, att prolongera befintliga avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll tills nytt beslut fattats samt att återkomma med förslag till avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll till landstingsfullmäktige i februari 204. Det är i Sverige mycket ovanligt att inte ta ut en avgift för deltagande i de tre ovan angivna screeningprogrammen. Avgifternas storlek varierar vanligen i spannet kr. Det finns exempel på att ett införande av en avgift kan minska deltagandet. Samtidigt bör det påpekas att det faktum att ett införande av en avgift kan leda till minskat deltagande, inte är samma sak som att en avskaffad avgift automatiskt leder till ökat deltagande. Det saknas idag tydlig evidens för vilka effekter ett avskaffande av en tidigare avgift får för deltagandet i screeningprogram. Det är inte tydligt visat att ett avskaffande av avgiften ökar deltagandet, eller i vilka grupper en ökning av deltagandet i så fall sker. Det är inte heller visat för vilka ålderskategorier avgiften spelar minst eller störst roll för deltagande. Det får samtidigt anses som osannolikt att deltagandet skulle minska till följd av slopad avgift. Om undersökningarna för de angivna screeningprogramen skulle vara helt avgiftsfria skulle detta innebära en minskade intäkt för landstinget på cirka 8 miljoner kronor. Inför den förnyade behandlingen av avgiftsbestämmelserna 204 gällande avgifterna för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll föreslås att avgifterna för screeningverksamheten fastställs till 00 kr för vardera mammografin, bukaortascreening samt gynekologisk cellprovskontroll, vilket innebär en sänkning av avgiften från befintliga 40 kr för mammografi och gynekologisk cellprovskontroll samt ett fastställande av avgift för bukaortascreening. För gynekologisk cellprovskontroll föreskrivs att undersökningen för kvinnor upp till 26 år är avgiftsfri.

8 PROTOKOLL 8 Två år efter införandet av avgiftsfrihet för cellprovskontroll för kvinnor upp till 26 år ska effekten av avgiftsfriheten utvärderas. En förändring av avgiftsnivåerna enligt föreliggande förslag innebär för mammografiscreening att landstingets intäkter reduceras med,5 miljoner kronor i uteblivna avgifter. För gynekologisk cellprovskontroll kommer förändringen av avgiftsnivåerna att innebära ca miljon kronor kr i uteblivna avgifter. För bukaortascreening, som i dag är avgiftsfritt, kommer ett införande av avgift om 00 kr att innebära en intäkt till landstinget på ca kr. Sammanlagt innebär således detta förslag sammantaget att landstingets intäkter för dessa patientavgifter minskar med cirka 2,2 miljoner kronor. Istället för att använda resurserna till avgiftsfrihet ska mellanskillnaden mellan avgiftsfrihet och föreliggande avgiftsförslag, 5,8 miljoner kronor användas till åtgärder som ökar deltagandet i screeningverksamheten. Exempel på sådana åtgärder är utveckling av enklare ombokningsmöjligheter via webb och telefon, utformning av kallelser, riktad information kring vikten av screening samt riktade insatser i områden där deltagandet är som lägst. Del av medlen kan även komma att användas till ett eventuellt införande av höjning av övre åldersgränsen från 60 till 65 år för gynekologisk cellprovskontroll mot bakgrund av att denna åtgärd diskuteras allt intensivare inom professionen. De intäktsminskningar som föreslagen avgiftsförändring innebär för berörda verksamheter föreslås kompenseras genom utökad ersättning från hälso- och sjukvårdsnämndens ramar. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade enligt HSN 7/204 att föreslå landstingsstyrelsen tillstyrka landstingsfullmäktige besluta a t t fastställa avgifterna screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll till 00 kronor, a t t utöka hälso- och sjukvårdens ekonomiska ram med 8 miljoner kronor för insatser för att öka deltagandet i screeningprogram och för att kompensera nämnden för att kompensera de verksamheter som utifrån avgiftsbeslutet får sänkta intäkter av patientavgifter, a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram år 204 täcks genom reserverade medel inom finansförvaltningen, a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram från och med år 205 ska inarbetas i landstingtingets strategiska plan för åren

9 PROTOKOLL 9 Yrkanden Marie Morell (M) och Anita Jernberger (FP) yrkar bifall till hälso- och sjukvårdsnämndens förslag med följande tillägg/förtydligande till första attsatsen: att gälla från den första april 204. Mats Johansson (S), Emil Broberg (V) och Margareta Fransson (MP) lämnar följande yrkande: Vid landstingets behandling av avgifter för 204 i landstingsfullmäktige beslutades att återremittera frågorna om avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovskontroll för att belysa finansieringen av ett borttagande av avgifterna, att prolongera befintliga avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovskontroll tills nytt beslut fattats till landstingsfullmäktige i februari 204. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet menar att det är viktigt att ta bort trösklar som hindrar människor från att söka vård som de har behov av. Vi ser det också som viktigt att arbeta med förebyggande insatser och med att upptäcka sjukdomar tidigt. Genom att ta bort screeningavgifterna ökar vi jämlikheten samtidigt som vi minimerar mänskligt lidande och får en mer effektiv hälso- och sjukvård. Vår uppfattning är att verksamheten redan bör ha ett kontinuerligt uppdrag för att vidta åtgärder för att öka deltagandet i de olika screeningprogrammen. Detta är dock inte relevant för detta ärende som specifikt handlar om att finansiera borttagandet av screeningavgifterna för att öka deltagandet. Vi yrkar: a t t fastställa avgifterna screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll till 0 kronor att gälla från den första april 204. a t t utöka hälso- och sjukvårdens ekonomiska ram med 8 miljoner kronor för att kompensera nämnden för att kompensera de verksamheter som utifrån avgiftsbeslutet får sänkta intäkter av patientavgifter. a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram år 204 täcks genom reserverade medel inom finansförvaltningen. a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram från och med år 205 ska inarbetas i landstingets strategiska plan för åren

10 PROTOKOLL 0 Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Marie Morell med fleras yrkande ställs mot Mats Johansson med fleras yrkande. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att Marie Morell med fleras yrkande vinner bifall. Landstingsstyrelsen BESLUTAR tillstyrka landstingsfullmäktige besluta a t t fastställa avgifterna screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll till 00 kronor att gälla från den första april 204, a t t utöka hälso- och sjukvårdens ekonomiska ram med 8 miljoner kronor för insatser för att öka deltagandet i screeningprogram och för att kompensera nämnden för att kompensera de verksamheter som utifrån avgiftsbeslutet får sänkta intäkter av patientavgifter, a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram år 204 täcks genom reserverade medel inom finansförvaltningen, a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram från och med år 205 ska inarbetas i landstingtingets strategiska plan för åren Reservationer s behandling av ärendet Mats Johansson, Helene Andersson Molina, Hans Elf, Anna Larsson, Miko Månsson, Elisabeth Edlund (Socialdemokraterna), Margareta Fransson (Miljöpartiet) och Emil Broberg (Vänsterpartiet) reserverar sig till förmån för Mats Johansson med fleras yrkande. Yrkanden Lasse Pettersson (VL) och Stefan Redéen (KD) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Mats Johansson (S) lämnar följande yrkande: a t t fastställa avgifterna screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll till 0 kronor att gälla från den första april 204. a t t utöka hälso- och sjukvårdens ekonomiska ram med 8 miljoner kronor för att kompensera nämnden för att kompensera de verksamheter som utifrån avgiftsbeslutet får sänkta intäkter av patientavgifter.

11 PROTOKOLL a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram år 204 täcks genom reserverade medel inom finansförvaltningen. a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram från och med år 205 ska inarbetas i landstingets strategiska plan för åren Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP), Emil Broberg (V) och Joakim Pripp (SD) yrkar bifall till Mats Johanssons förslag. Även Margareta Fransson (MP), Fredrik Sjöstrand (M), Ulf Flodin (MP) och Martin Tollén (S) gör inlägg Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Lasse Pettersson med fleras yrkande ställs mot Mats Johansson med fleras yrkande. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att Lasse Pettersson med fleras yrkande vinner bifall. Votering begärs. Denna voteringsproposition godkännes: Den som röstar för att bifalla Lasse Pettersson med fleras yrkande att bifalla landstingsstyrelsens förslag röstar ja. Den som röstar för att bifalla Mats Johansson med fleras yrkande röstar nej. Vid omröstningen avges 48 ja-röster, 5 nej-röster, avstår och är ej närvarande. Platsnr. i LF Ledamöter Ja Nej Avstår Ej närv Mats Johansson (S) 2 Fredrik Sjöstrand (M) 3 Artturi Affleckt (S) ersätter Anna Larsson (S) 4 Hanna Österman (M) 5 Anne Habbe (S) ersätter Nicklas Andersson (S) 6 Reza Zarenoe (FP)

12 PROTOKOLL 2 7 Gunnar Gustafsson (MP) 9 Efat Saiady (S) 0 Torolf Nilzén (M) Stefan Redéen (KD) 2 Sara Larsson (C) 3 Emil Broberg (V) 4 Martin Tollén (S) 5 Maria Almesåker (M) 6 Helena Iacobaeus (S) ersätter Alma Basic (S) 7 Madelaine Pavlidis (FP) 8 Ulf Flodin (MP) 9 Fredrik Lundell (M) 20 Lars Laban Bengtsson (S) 2 Johan Karlsson (SD) 22 Marianne Almesåker (M) 23 Camilla Jonsson (S) 24 Bertil Wahlbom (M) 25 Lars Eklund (KD) 26 Peter Hermansson (S) 27 Göran Gunnarsson (C) 28 Alf Lindgren (M) ersätter Per Åkerström (M) 29 Ralf Falkhede (FP) 30 Eva Karlsson (MP) ersätter Hildegard Jarskog (MP) 3 Eva Lindblad (V) ersätter Sara Frank (V) 32 Birgitta Larsson (S) 33 Elias Aguirre Hammarlund (S)

13 PROTOKOLL 3 34 Monica Holtstad Sandberg (-) 35 Riita Leiviskä Widlund (S) ersätter Helen Andersson- Molina (S) 36 Sylvia Nilsson (M) ersätter Marie Morell (M) 37 Lasse Pettersson (VL) 38 Christoffer Bernsköld (S) 39 Åke Svensson (M) ersätter Per Jameson (M) 40 David Ergül (S) ersätter Kikki Liljeblad (S) 4 Camilla Ericson (VL) 42 Peder Drott (M) 43 Klas Corbelius (S) 44 Margareta Fransson (MP) 45 Malin Ekholm (VL) 46 Isa Yalman (V) 47 Kaisa Karro (S) 48 Viktoria Strömberg (M) 49 Anita Jernberger (FP) 50 Rebecca Hägg (S) ersätter Micael Ottoson (S) 5 Sven Brus (KD) 52 Pernilla Claar Johansson (-) 53 Klas Orring (SD) 54 Jan Owe-Larsson (M) 55 Birgitta Wessman Thyrsson (S) 56 Lars-Olof Johansson (C)

14 PROTOKOLL 4 57 Kerstin Nordenberg (M) ersätter Päivi Johansson (M) 58 Thord Borggren Karlsson (S) 60 Per-Olof Svensson (MP) 6 Birgit Pohjanen (S) 62 Claes Hallert (M) 63 Ricardo Olivares (V) 65 Anna Nilsson (M) 66 Barbro Carlsson (S) 67 Lennart Johansson (C) 68 Eva Cox (M) 69 Britt Olauson (S) 70 Göran Nordström (VL) 7 Börje Lindholm (S) ersätter Thomas Lidberg (S) 72 Rolf Wilhelmsson (M) 73 Per-Arne Larsson (S) 74 Monika Gideskog (M) 75 Madelaine Vilgren (S) 76 Miko Månsson (S) 77 Gary Sparrborn (M) 78 Inga Arnell Lindgren (C) ersätter Michael Cornell (C) 79 Eva-Lotta Nilsson (S) 80 Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP) 8 Magnus Oscarsson (KD) 82 Viola Ingvarsson (M) 83 Carina Johansson (FP) 84 Ingvar Våxmo (SD) 85 Torbjörn Holmqvist (S)

15 PROTOKOLL 5 86 Ulla Ordell (M) 87 Christina Hasselrot (S) 88 Bernt Bergholm (S) 89 Ritha Andersson (M) 90 Lena Westerlund (S) 9 Hans Elf (S) 92 Nils-Ingvar Graan (KD) 93 Carl Rydberg (M) ersätter Anna Lust (M) 94 Gunnel Jarmeus (S) ersätter Anita Grundström (S) 95 Örjan Albihn (V) 96 Gun Jareblad (FP) 97 Joacim Pripp (SD) 98 Claes Jönsson (VL) 99 Madeleine Johansson (C) ersätter Anna Creutz (C) 00 Conny Eriksson (S) 0 Catarina Engström (MP) 64. 2:e vice ordföranden Elisabeth Edlund (S) 59. :e vice ordföranden Eva Hermansson (-) 8. Ordföranden Anders Senestad (M) Summa: 48 5 Ordföranden finner att fullmäktige beslutat att bifalla Mats Johansson med fleras yrkande.

16 PROTOKOLL 6 BESLUTAR a t t fastställa avgifterna screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll till 0 kronor att gälla från den första april 204. a t t utöka hälso- och sjukvårdens ekonomiska ram med 8 miljoner kronor för att kompensera nämnden för att kompensera de verksamheter som utifrån avgiftsbeslutet får sänkta intäkter av patientavgifter. a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram år 204 täcks genom reserverade medel inom finansförvaltningen. a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram från och med år 205 ska inarbetas i landstingets strategiska plan för åren Information. Mälardalstrafik MÄLAB AB och Samverkansavtal om utveckling av regional tågtrafik i östra Sverige Samverkansavtal om utveckling av regional tågtrafik i östra Sverige. Nr. i handlingarna 3 VD för Mälardalstrafik MÄLAB AB Mårten Levin och trafiknämndens ordförande Göran Gunnarsson (C) informerar om bakgrund och innehåll avseende Samverkansavtal om utveckling av regional tågtrafik i östra Sverige som fullmäktige ska fatta beslut om vid dagens sammanträde. 4 Landstingsstyrelsen 8 /204 I november 202 undertecknade de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län en avsiktsförklaring att tillsammans etablera ett nytt gemensamt trafiksystem för arbets- och vardagsresande med tåg i östra Sverige. I juni 203 besluta landstingsfullmäktige vidare att tillsammans med övriga län ovan inträda som delägare i bolaget Mälardalstrafik MÄLAB AB som på länens uppdrag utför den storregionala tågtrafiken. Med stöd i avsiktsförklaringen från 202 har fortsatta utredningar gjorts inom olika områden. Under våren 203 utsågs en förhandlingsman som lett arbetet med att utarbeta nu föreliggande förslag till samverkansavtal. Föreliggande förslag till samverkansavtal inklusive bilagor beskriver hur parternas gemensamma planerings- och beslutsformer ska se ut. Vidare beskrivs det trafikutbud som länen gemensamt ska ta ansvar för i etapp. Målet är att trafikstart för den nya trafiken ska ske från december 206. Sannolikt kommer upptrappning av trafikutbudet behöva ske under något eller några år beroende på när nya fordon levereras samt med hänsyn tagen till övrig trafik som bedrivs.

17 PROTOKOLL 7 I samverkansavtalet ingår också en beskrivning av hur kostnaderna för den gemensamma trafiken ska fördelas mellan länen, vilka principer som ska gälla för prissättning av färdbevis samt hur behovet av fordon och depåer ska hanteras. Ärendet redovisas i ledningsstabens skrivelse av den 5 januari 204. Yrkanden s behandling av ärendet Göran Gunnarsson (C) och Anna Larsson (S) yrkar bifall till ledningsstabens förslag. Ordföranden ställer Göran Gunnarsson med fleras yrkande under prövning och finner att yrkandet bifalles. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t godkänna förslaget till samverkansavtal för utveckling av regional tågtrafik i östra Sverige, a t t ge landstingets firmatecknare i uppdrag att teckna samverkansavtalet, a t t de ekonomiska konsekvenserna av samverkansavtalet ska inarbetas i landstingets strategiska plan samt a t t Östergötlands medverkan förutsätter övriga läns medverkan i samverkansavtalet. Yrkanden Göran Gunnarsson (C), Per-Olov Svensson (MP), Jan Owe-Larsson (M), Mats Johansson (S) och Göran Nordström (VL) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Ordföranden ställer Göran Gunnarsson med fleras yrkande under prövning och finner att yrkandet vinner bifall BESLUTAR a t t godkänna förslaget till samverkansavtal för utveckling av regional tågtrafik i östra Sverige, a t t ge landstingets firmatecknare i uppdrag att teckna samverkansavtalet, a t t de ekonomiska konsekvenserna av samverkansavtalet ska inarbetas i landstingets strategiska plan samt

18 PROTOKOLL 8 a t t Östergötlands medverkan förutsätter övriga läns medverkan i samverkansavtalet. Riktlinje för god ekonomisk hushållning. LiÖ Nr 3. i handlingarna 5 Landstingsstyrelsen 222 /203 Enligt förändringar i kommunallagen inför 203 ska fullmäktige under 203 besluta om särskilda riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Förändringarna i lagen innebär i korthet följande: Lagen anger att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Lagen föreskriver ökad tydlighet genom att balanskravet avser ett specificerat balanskravsresultat (se avsnitt om balanskravet) Det blir obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en balanskravsutredning (se avsnitt om balanskravet). I förvaltningsberättelsens utvärdering av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska nu även den ekonomiska ställningen utvärderas. För Landstinget i Östergötlands del innebär lagändringen ingen skillnad i tolkning av god ekonomisk hushållning. Det finns redan idag en koppling till det ekonomiska läget och det finns ett långsiktigt perspektiv i de strategiska målen som anges i landstingets strategiska plan, vilket ska vara utgångspunkten enligt lagen. Landstinget i Östergötland har, från och med att balanskravet infördes år 2000, tolkat nuvarande regelverk som att ackumulerade överskott enligt balanskravsutredningen kan användas till att täcka enskilda års negativa resultat utan att de behövde återställas inom tre år. Denna möjlighet upphör i och med lagförändringen. Förändringarna i kommunallagen innebär att det är tillåtet att införa en resultatutjämningsreserv, RUR. Det är dock ett mer ekonomitekniskt sätt att hantera ett underskott som inte är aktuellt för Landstinget i Östergötland. Föreligger förslag till riktlinje för god ekonomisk hushållning samt hantering av underskott. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t fastställa föreliggande riktlinje för god ekonomisk hushållning.

19 PROTOKOLL 9 s behandling av ärendet BESLUTAR a t t fastställa föreliggande riktlinje för god ekonomisk hushållning. Revisionsrapport Granskning av delårsrapport LiÖ Nr 4. i handlingarna 6 Landstingsstyrelsen 9 /204 Landstingets revisorer har gett PwC i uppdrag att granska landstingets delårsrapport Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwC: s revisionsrapport och betonar särskilt följande: Landstingets delårsrapport är upprättade i enlighet med lagens krav och god revisionssed i övrigt. De avvikelser som görs beträffande redovisning av pensionsskulden och värdering av fondplaceringar anges i kommentar. Delårsrapporten bör utvecklas med en samlad bedömning om huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att uppnås. En förutsättning för detta är att framåtsyftande bedömningar av måluppfyllelse även görs i verksamhetsperspektiven. Ledningsstabens kommentarer I revisionsrapporten framförs synpunkter och kritik avseende vissa områden. Ledningsstaben kommenterar här några områden. Samlad bedömning om målen för god ekonomisk hushållning uppnås Revisorerna föreslår att det i delårsrapporten tillförs helårsbedömningar av möjligheterna att uppnå de verksamhetsmål som fullmäktige fastställs. Det behövs för att revisorerna ska kunna utföra sin lagstadgade uppgift, att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenlig med de mål fullmäktige beslutat i sin rapportering till fullmäktige. Enligt den nya rekommendationen från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) som gäller från och med 204 anges också som minimikrav att delårsrapporten ska innehålla en samlad bedömning om huruvida målen för god hushållning ska kunna uppnås. Ledningsstaben kommer från och med 204 att värdera om målet för god ekonomisk hushållning är uppnått. Om detta kommer att göras som en samlad bedömning av samtliga strategiska verksamhetsmål eller brytas ned till en värdering av varje enskilt mål behöver dock utredas ytterligare. Orsaken till detta är att det för ett antal strategiska mål är det inte möjligt eller mycket svårt att med trovärdighet prognosticera måluppfyllelsen för helåret med det data som är tillgängliga vid delårsrapportens framtagande.

20 PROTOKOLL 20 Förändringar inför 204 År 204 träder den nya redovisningsrekommendationen avseende delårsrapport ikraft och revisorerna påpekar detta i sin rapport. Det innebär bland annat att balanskravsresultat utifrån helårsprognos ska inkluderas i delårsrapportens förvaltningsberättelse. Revisorerna påpekar också att investeringsredovisningen kan utvecklas mot en något högre detaljeringsgrad, med tanke på de stora investeringar som sker för närvarande. Även notapparaten kan vara något mer detaljerad. Ledningsstaben kommer att inarbeta dessa synpunkter och de krav som ställs i rekommendationen från RKR inför 204. Landstingsstyrelsen BESLUTAR s behandling av ärendet a t t i enlighet med ledningsstabens kommentar beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna. BESLUTAR a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna. Revisionsrapport Personalförsörjningsmodellen ett ändamålsenligt stöd för kompetensförsörjning? LiÖ Nr 5. i handlingarna 7 Landstingsstyrelsen 0 /204 Landstingets revisorer har gett Kommunal sektor inom PwC i uppdrag att genomföra en granskning av hur landstingets personalförsörjningsmodell stödjer arbetet med kompetensförsörjning. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwC: s revisionsrapport. I granskningen ingår två produktionsenheter med två kliniker inom varje produktionsenhet. Utifrån detta urval har modellen hittills haft sitt största värde i arbetet med den årliga centrala sammanställningen av kompetensförsörjningsbehovet i landstinget. Det finns ännu inte fungerande former för att använda modellen som ett beslutsstöd på produktionsenhetsoch kliniknivå, det vill säga de nivåer som har givits ansvaret för kompetensförsörjningen. Revisorerna vill särskilt lyfta fram följande: Syftet med modellen och förväntningarna på vad som ska uppnås är otydligt för användaren. I praktiken hänskjuts kompetensförsörjningen, inklusive den långsiktiga planeringenen för specialister, till verksamhetschefer och angivna budgetramar.

21 PROTOKOLL 2 Revisorernas bedömning är att detta kan medföra en risk för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Styrelsen får löpande information om kompetensförsörjningen och informeras om den centralt sammanställda rapporten om kompetensförsörjningsbehov. Styrelsen bör utvärdera modellen och dess tillämpning samt utvärdera om modellen ger tillräcklig information för att styrelsen ska kunna ta sitt ansvar för kompetensförsörjningen. Ledningsstabens kommentarer Att verka som chef i landstinget innebär många utmaningar inom olika områden. En av de största utmaningarna en chef har är att ur ett verksamhetsperspektiv säkra den nuvarande och framtida kompetensförsörjningen för avsedd verksamhet. Detta har varje chef, oavsett chefsnivå, ett delegerat ansvar kring. Eftersom arbetet med kompetens-försörjning är en vital del av vår verksamhet är det därför glädjande att revisorerna väljer att granska den modell som varje chef har att tillgå vid arbetet med kompetensförsörjningen. Ledningsstaben delar revisorernas övergripande bedömning att modellen i delar fungerar som ett stöd i arbetet med kompetensförsörjningen. Utifrån skrivna revisionsgranskning väljer ledningsstaben att kommentera nedanstående delar i rapporten: Ledningsstaben stödjer revisorernas slutsats i att modellens största värde hittills har varit den landstingsövergripande sammanställningen och att det finns förbättringspotential i hur den enskilda chefen kan använda sig av modellens innehåll som ett konkret kunskapsunderlag i dennes kompetensförsörjningsarbete. Detta måste förbättras. Modellens syfte, som framgår tydligt i Personalförsörjningsrapport samt Prognos 2009 (LiÖ ), är att vara en modell som kan användas som planeringsunderlag, både på aggregerad, övergripande nivå, men även som underlag för enskilda verksamheter. Således är modellen inget styrdokument utan mer ett kunskapsdokument. Den enda styrning som sker är att HRdirektören ger varje PE-chef i uppdrag att göra en årlig kompetensförsörjningsinventering. Detta sker således direkt till respektive PE-chef och ej som det felaktigt nämns i granskningen till respektive HR-chef. Som nämnts är kompetensförsörjningen ett delegerat ansvar för cheferna. Modellen tar hänsyn till alla de delar som påverkar utbudet och efterfrågan på arbetskraften. Vidare är modellen ett tänk och förhållningssätt som kan användas som exempelvis en checklista för en chef då denne står i begrepp att rekrytera. Väljer ansvarig chef att inte använda modellen som en kunskapskälla, är det inte modellens fel, utan chefens ansvar att det blir rätt i kompetensförsörjningens utveckling för ansvarig verksamhet. Revisorerna nämner svårigheterna att väga exempelvis ekonomiska ramar som en chef har kontra upplevt behov utifrån verksamhetens utveckling som ett exempel.

22 PROTOKOLL 22 Revisionens slutats att modellen inte används i nämnvärd omfattning som underlag för beslut anser vi inte vara helt korrekt, då det finns beslut och insatser som har vuxit fram ur kunskapsunderlaget som bl.a. den årliga inventeringen har inneburit. Några exempel som kan nämnas är utökning av antal AT-platser, kvalitetssäkrad yrkesintroduktion för nyutbildade sjuksköterkor och kompetensförsörjningsinsatser för undersköterskor och läkarsekreterare. Ledningsstaben saknar att revisionen inte kommenterar de strategiska resultat som har blivit utifrån att modellen nu har använts ett antal år. Exempelvis har varje produktionsenhet nu en egen kompetensförsörjningsplan och många har konkreta nyckelindikatorer för området i verksamhetsplanen. Positivt är även att sydöstra sjukvårdsregionen har använt modellen för att beskriva situationen för hela regionens kompetensförsörjning Intressant iakttagelse av revisionen att enbart landstingsövergripande kartläggningen skapar förväntningar på övergripande beslut, trots att kompetensförsörjningen enligt delegationsordningen är delegerad till närmsta chef. Detta måste naturligtvis hanteras och beaktas fortsättningsvis. Revisorerna nämner som en risk att kompetensförsörjningen hänskjuts, inklusive den långsiktiga planeringenen för specialister, till verksamhetschefer och angivna budgetramar. Revisorernas bedömning är att detta kan medföra en risk för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Ledningsstaben vill bara nämna att det kan finns en ännu större risk att hänskjuta kompetensförsörjningen till högre instanser som sitter ännu längre ifrån verksamheten. Den som borde ha den bästa kunskapen kring vad det är för kompetens som behövs i verksamheten borde vara de närmaste cheferna. Ledningsstaben har ibland svårigheter i granskningsrapporten att se att revisorerna har skiljt på modellen och dess innehåll som sådan, själva implementeringen av modellen och slutgiltligen dess användning. För att kunna göra ett utvecklingsarbete utifrån revisorsgranskningen hade det varit önskvärt om detta tydliggjorts lite mer. Ledningsstaben väljer att tolka det som att modellen och dess innehåll har revisorerna inget att erinra kring, däremot finns förbättringspotential i det övriga. Ledningsstaben föreslår i skrivelse av den 3 januari 204 att Landstingsstyrelsen beslutar att beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet samt att landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige besluta att lägga revisionsrapporten till handlingarna. Yrkanden Mats Johansson (S) yrkar bifall till ledningsstabens förslag.

23 PROTOKOLL 23 Ordföranden ställer Mats Johanssons yrkande under prövning och finner att yrkandet bifalles. Landstingsstyrelsen BESLUTAR a t t beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna. Protokollsanteckningar s behandling av ärendet Mats Johansson, Helene Andersson Molina, Hans Elf, Anna Larsson, Miko Månsson, Elisabeth Edlund (Socialdemokraterna), Margareta Fransson (Miljöpartiet) och Emil Broberg (Vänsterpartiet) lämnar följande protokollsanteckning: Det är en viktig granskning som revisorerna genomfört av hur landstingets personalförsörjningsmodell stödjer arbetet med kompetensförsörjningen. Revisorerna konstaterar i sin rapport att det ännu inte finns fungerande former för att använda modellen som beslutstöd på produktionsenhets- och kliniknivå. Vi utgår ifrån att den politiska landstingsledningen vidtar åtgärder för att förbättra situationen och att regelbunden redovisning sker till landstingsstyrelsen. Margareta Fransson (MP), Anita Jernberger (FP), Mats Johansson (S), Klas Corbelius (S) och Hans Elf (S) gör inlägg. Ordföranden ställer landstingsstyrelsens förslag under prövning och finner att förslaget bifalles. BESLUTAR a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna. Svar på motion: Landstinget i Östergötland en inkluderande arbetsplats- Emil Broberg(V) m fl. LiÖ Nr 7. i handlingarna 8 Landstingsstyrelsen 2 /203 Emil Broberg(V) med flera har den 4 maj 203 inkommit med motionen Landstinget i Östergötland en inkluderande arbetsplats. beslutade vid sammanträde den 8-9 juni 203, LF 02/203, att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar.

24 PROTOKOLL 24 Följande svar föreslås på motionen: Motionärerna lyfter en mycket viktig och angelägen fråga i sin motion där de föreslår att landstinget ska ta fram en handlingsplan för att öka antalet anställda med funktionshinder i organisationen. I handlingsplanen ska aktiviteter och åtgärder som bidrar till att öka andelen personer med både dolda och synliga funktionshinder presenteras. Som motionärerna skriver finns det en politisk enighet om att alla som kan arbeta ska få möjlighet att göra det utifrån den egna förmågan. Som stor offentlig organisation och arbetsgivare har landstinget givetvis både ett ansvar och skyldighet att vara ett föredöme på arbetsmarknaden. Vi visar också den viljan och ambitionen i landstingets gällande strategiska plan med treårsbudget: Landstinget ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. Landstinget som arbetsgivare ska vara öppen för mångfald och bidra till en arbetsmarknad som är tillgänglig för alla. Oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion och etnisk tillhörighet, ska landstingets medarbetare känna sig väl behandlade. Detta skapar i sin tur medarbetare som är goda företrädare för verksamheten. Ett sätt är att uppmuntra till olika modeller av avtal, där anställningar speciellt utformade för personer som kanske annars skulle stå utanför arbetsmarknaden möjliggörs. Alliansregeringen har också tagit fram En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Den klargör politikens inriktning och sätter konkreta mål för samhällets insatser, samt beskriver hur resultaten ska följas upp under perioden. I strategin anges att insatserna inom arbetsmarknadspolitiken bland annat ska ta sikte på att offentlig sektor bör ta ett större ansvar för att anställa personer med funktionsnedsättning. Frågan om att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete är av stor betydelse även för SKL. Stora arbetsgivare bör ha större möjligheter än mindre att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få en förankring i arbetslivet. Som stora arbetsgivare har kommuner, landsting och regioner därmed ett särskilt ansvar i förhållande till små arbetsgivare. Landstingen står för ca 6 procent av den totala arbetsmarknaden men sysselsätter bara procent av personer som uppbär någon form av stöd/lönesubvention. Landstinget i Östergötland bör ta ett större ansvar i det här arbetet. Vi bejakar därför motionäreras förslag om att ta fram en handlingsplan för att öka antalet anställda med funktionshinder i organisationen. Det går dessutom helt i linje med vår viljeinriktning i landstingets strategiska plan.

25 PROTOKOLL 25 Med hänvisning till ovanstående föreslås besluta a t t a t t uppdra till Landstingsstyrelsen att ta fram en handlingsplan för att öka andelen anställda med funktionshinder i landstinget, och därmed bifalla motionen. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t uppdra till Landstingsstyrelsen att ta fram en handlingsplan för att öka andelen anställda med funktionshinder i landstinget, och a t t därmed bifalla motionen. s behandling av ärendet Yrkanden Emil Broberg (V) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Ordföranden ställer Emil Brobergs yrkande under prövning och finner att yrkandet bifalles. BESLUTAR a t t uppdra till Landstingsstyrelsen att ta fram en handlingsplan för att öka andelen anställda med funktionshinder i landstinget, och a t t därmed bifalla motionen. Svar på motion: Bifoga bussbiljett i kallelser till sjukvården och till landstingets politiska möten Joakim Pripp (SD) LiÖ Nr 8. i handlingarna 9 Landstingsstyrelsen 3/203 Joakim Pripp (SD) har den 0 april 203 inkommit med motionen Bifoga bussbiljett i kallelser till sjukvården och till landstingets politiska möten. beslutade vid sammanträde den 23 april 203, LF 66/203, att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionären föreslår att landstinget bifogar en bussbiljett i kallelser till sjukvården, samt i kallelser till landstingets förtroendevalda politiker. Det innebär mer precist att alla som får en kallelse också får ett erbjudande om att utan avgift kunna åka kollektivtrafik.

26 PROTOKOLL 26 Förslaget ska, enligt motionären, uppmuntra både resenärer som ska åka till sjukvården och förtroendevalda som ska till sina politiska sammanträden att åka kollektivt. När det gäller första delen, bussbiljetter till kallelser till sjukvården, ser vi att det handlar om ett stort antal kallelser som årligen skickas ut till patienter i länet. En viktig utgångspunkt är att hitta en hantering som minimerar behovet av administration. Dagens biljettsystem kräver ett aktiverat period-kort för att en biljett ska kunna läsas av automatiskt på buss/tåg. Förslaget om att bifoga bussbiljett i kallelser skulle innebära omfattande administration och bedöms inte rimligt i nuläget. En möjlighet vore att biljetten istället skulle kunna finnas längst ner på kallelsen eller vara ett separat papper som skickas med kallelsen. Rent tekniskt är det relativt enkelt att genomföra via patientjournalsystemet Cosmic. Biljetten skulle då vara ett vanligt papper som innehåller en allmän text om att den gäller som biljett inom Östgötatrafikens kollektivtrafiksystem den aktuella dagen som framgår på kallelsen samt mot uppvisande av legitimation. Vi ser dock flera svårigheter med denna lösning. För det första har Östgötatrafiken sedan flera år avskaffat manuell biljetthantering på bussarna. Därför finns ingen möjlighet att kontrollera eller samla in biljett på kallelse. Konsekvenserna av detta är att det inte går att mäta/veta hur många som faktiskt utnyttjar möjligheten att åka gratis till sitt vårdbesök eftersom biljetten inte kan registreras vid ombordstigning. Det blir därför inte heller möjligt att göra en analys av nyttan i förhållande till kostnaden. Dessutom är principerna kring tillköp av kollektivtrafik den att Östgötatrafiken ska ersättas för uppdraget att transportera patienter. Eftersom det inte går att registrera hur många som reser med dessa biljetter blir det svårt att hitta rätt nivå på ersättningen. För det andra skulle det bli ytterligare komplicerat om man införde begränsningar på biljetten, antingen geografiskt (exempelvis, enbart till sjukvården) eller på annat sätt. För det tredje skulle det vara lättare att förfalska biljetten eftersom det är ett vanligt papper. För det fjärde tycker vi inte att det är lämpligt att kallelsen ger rätt till resa av integritetsskäl. Besök till sjukvården är oftast inget man vill upplysa andra om. I andra län där systemet används räknas biljett på kallelse som en sjukresa. Gällande nytagna reglemente för sjukresor i Östergötland innebär att ett krav för att få göra en sjukresa är att man inte kan ta sig till sjukvården på egen hand eller med allmän kollektivtrafik till vården. Biljett på kallelse kan därför inte ses som en sjukresa utan att gällande reglemente förändras. När det gäller andra delen, bussbiljett på kallelse till landstingsfullmäktige eller andra politiska sammanträden, ser vi att det handlar om en begränsad grupp. Den enklaste lösningen skulle vara att köpa och distribuera lämplig typ av biljett till respektive sammanträde. I det fallet, ser vi dock att nuvarande system är lättare att hantera.

27 PROTOKOLL 27 föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t avslå motionen Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen s behandling av ärendet Joakim Pripp (SD) och Göran Gunnarsson (C) gör inlägg. Ordföranden ställer landstingsstyrelsens förslag under prövning och finner att förslaget bifalles. BESLUTAR a t t avslå motionen Information om brandföreskrifter i Kunskapsgallerian Svar på motion: Stärk jämställdhetsarbetet underteckna CEMRs deklaration för jämställdhet - Emil Broberg(V). LiÖ Nr 6. i handlingarna 20 I Landstingets säkerhetschef Mats Persson och medarbetare informerar om om gällande brand- och säkerhetsföreskrifter i Kunskapsgallerian där fullmäktige har sina sammanträden 2 Landstingsstyrelsen /203 Emil Broberg(V) har den 8 mars 203 inkommit med motionen Stärk jämställdhetsarbetet underteckna CEMRs deklaration för jämställdhet. beslutade vid sammanträde den 23 april 203, LF 63/203, att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionären föreslår att landstinget undertecknar CEMR:s deklaration för jämställdhet. CEMR är de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation och står för Council of European Municipalities and Regions. Deklarationen innehåller 6 grundläggande principer och 30 artiklar som beskriver arbetssätt samt verksamheter som bör granskas närmare utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Den som undertecknar deklarationen förbinder sig att förverkliga dessa principer och ska inom två år upprätta och anta en handlingsplan där prioriterade aktiviteter och åtgärder läggs fast.

28 PROTOKOLL 28 Principerna i CEMR:s deklaration för jämställdhet är följande: jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet, för att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas, ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle, att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet, jämställdhetsintegrering av alla kommunens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet, att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. Landstinget arbetar i nuläget med jämställdhetsfrågor på flera olika sätt och nivåer. Exempelvis, beskriver en nyligen framtagen landstingsrapport, Utveckling av (o)jämlikhet i hälso- och sjukvården sedan 2009, hälso- och sjukvården ur ett jämlikhetsperspektiv. Jämlikhet utgår från att alla människor ska behandlas likvärdigt oavsett en mängd bakgrundsvariabler, däribland kön. Jämlikhet är därmed ett bredare perspektiv än jämställdhet. Utredningen visar att det finns grupper i samhället som upplever sämre tillgång till hälso- och sjukvården, ett sämre bemötande, mindre delaktighet och de som har lägre förtroende för hälso- och sjukvården. Det handlar i de flesta fall om grupper med lägre socioekonomisk status, d.v.s. sämre ekonomi och/eller låg utbildning, men för vissa variabler gäller det även kvinnor eller gruppen med psykisk ohälsa. Som offentlig aktör har landstinget en avgörande roll när det gäller att förverkliga rätten till jämlikhet, i synnerhet jämlikhet mellan kvinnor och män, inom alla sina ansvarsområden. Vi ser därför positivt på CEMR-deklarationens framtagande och dess bidrag till specifikt jämställdhetsarbetet. Deklarationen tar på ett detaljerat sätt upp olika aspekter som är viktiga att reflektera över ur ett jämställdhetsperspektiv och skulle därför kunna stärka och framförallt komplettera landstingets jämlikhetsarbete. Utifrån de 30 olika artiklarna som återges i deklarationen ser vi att många av dem är relevanta för landstinget. Redan idag uppmärksammas artiklarnas andemening i varierande utsträckning inom våra verksamheter. Exempelvis har landstingets arbetsplatser, under år , som gemensamma mål att bl.a. eftersträva jämnare könsfördelning och mångfald inom alla befattningar, yrkesgrupper och enheter.

29 PROTOKOLL 29 Vi ser dock att det finns ett behov av att Landstinget i Östergötland tar ett helhetsgrepp kring ett målinriktat jämställdhetsarbete som deklarationen förespråkar. Att underteckna jämställdhetsdeklarationen kan vara en hjälp i det arbetet men innan det sker bör konsekvenserna utredas närmare. Vi ser även att de olika artiklarna är lika viktiga att diskutera utifrån andra jämlikhetsperspektiv såsom socioekonomi, psykisk hälsa, ålder, sexuell läggning och funktionsnedsättning med flera. Förhoppningen är att CEMRdeklarationen kan inspirera till ett arbete inom landstinget som omfattar det bredare perspektivet jämlikhet och att inte för stor fokus på jämställdhet och könsperspektivet, genom CEMR-deklarationen, gör att det bredare jämlikhetsperspektivet smalnas av. Dessutom förbinder sig landstinget, genom ett undertecknande, till att tilldela resurser för att uppfylla deklarationens intentioner. Detta är varken rimligt eller ansvarsfullt att göra förrän vi vet omfattningen av åtgärderna. När vi har utrett skalan, kan vi också budgetera för det. Ett åtagande som detta har stor påverkan på hela organisationen och skulle vara meningslöst att fullfölja om det inte görs fullt ut. föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t a t t ge landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av ett undertecknande av CEMR:s deklaration för jämställdhet, och därmed avslå motionen Yrkanden Emil Broberg (V), Mats Johansson (S) och Margareta Fransson (MP) yrkar bifall till motionen. Anita Jernberger (FP) yrkar bifall till majoritetens förslag att avslå motionen och att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av ett undertecknande av CEMR:s deklaration för jämställdhet Ordföranden förslår följande propositionsordning: Anita Jernberger yrkande prövas mot Emil Broberg med fleras yrkande. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden ställer Anita Jernberger yrkande mot Emil Broberg syrkande och finner att Anita Jernbergers yrkande vinner bifall. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA

30 PROTOKOLL 30 a t t ge landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av ett undertecknande av CEMR:s deklaration för jämställdhet, samt a t t därmed avslå motionen Reservationer s behandling av ärendet Mats Johansson, Helene Andersson Molina, Hans Elf, Anna Larsson, Miko Månsson, Elisabeth Edlund (Socialdemokraterna), Margareta Fransson (Miljöpartiet) och Emil Broberg (Vänsterpartiet) reserverar sig till förmån för Emil Broberg med fleras yrkande. Yrkanden Anita Jernberger (FP) lämnar följande yrkande: att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av ett undertecknande av CEMR:s deklaration för jämställdhet, samt att därmed anse motionen besvarad. Hanna Österman (M), Madelaine Pavlidis (FP) och Gun Jareblad (FP) yrkar bifall till Anita Jernbergers yrkande. Emil Broberg (V) yrkar bifall till motionen. Catarina Engström (MP), Mats Johansson (S), Örjan Albihn (V), Eva Lindblad (V), Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP) och Per-Olov Svensson (MP) yrkar bifall till Emil Brobergs yrkande. Även Ingvar Våxmo (SD) gör inlägg. Ordföranden föreslår följande propositionsordning: De tre föreliggande förslagen prövas mot varandra: - Landstingsstyrelsens förslag - Anita Jernbergers yrkande - Emil Broberg yrkande Propositionsordningen godkänns.