Peder Björn Kl Helene Andersson Molina (S)

Transkript

1 1 Sammanträdesplats Sammanträdets öppnande. Landstingshuset, Linköping 1 Ordföranden hälsar alla välkomna samt förklarar sammanträdet öppnat. Närvarande 2 Ledamöter Marie Morell (M) ordförande Anita Jernberger (FP) 1:e vice ordförande Mats Johansson (S) 2:e vice ordförande Göran Gunnarsson (C) 3:e vice ordförande Helene Andersson Molina (S) Jan Owe-Larsson (M) tjänstgörande ersättare Hans Elf (S) Camilla Ericson (VL) Per Jameson (M) Anna Larsson (S) Margareta Fransson (MP) Miko Månsson (S) Sven Brus (KD) Emil Broberg (V) Hanna Österman (M) tjänstgörande ersättare Elisabeth Edlund (S) Monika Holtstad Sandberg (-) Ersättare Frånvarande Adjungerade Carina Johansson (FP) Madelaine Johansson (C) Camilla Jonsson (S) Rolf Wilhelmsson (M) Klas Corbelius (S) Magnus Oscarsson (KD) Jessica Holmqvist (V) Gary Sparrborn (M) Monika Gideskog (M) Eva-Lotta Nilsson Bernt Bergholm (S) Landstingsfullmäktiges ordförande Anders Senestad (M)

2 2 Övriga (under hela eller del av sammanträdet) Landstingssekreterare Peder Björn Ekonomidirektör Mikael Borin Politisk sekreterare Alexander Höglund (FP) Pressekreterare Bodil Knuthammar Politisk sekreterare Josefin Leone (M) Landstingsråd Per Larsson (KD) Vårddirektör Bo Orlenius Landstingsdirektör Barbro Naroskyin Landstingsråd Lasse Pettersson (VL) Gruppledare Joakim Pripp (SD) Dekanus Johan Dabrosin Söderholm HR-direktör Mats Uddin sekreterare Val för protokollsjustering Sammanträdets föredragningslista Informationer 3 Mats Johansson utses att förutom ordföranden justera dagens protokoll. 4 Ordföranden presenterar föredragningslistan som godkänns. 5 Göran Gunnarsson informerar om ärendet Samverkansavtal om utveckling av regional tågtrafik i östra Sverige. Anita Jernberger informerar om ärendena Rapport om Landstinget i Östergötlands modell för kompetensförsörjning och s beredning för strategiska ägarfrågor arbetsplanering Monika Holtstad Sandberg informerar om ärendet s beredning för regional utveckling arbetsplanering Ordföranden, Barbro Naroskyin och Mikael Borin informerar om övriga ärenden på föredragningslistan. Barbro Naroskyin informerar om pågående utredningar kring det akuta omhändertagandet vid Lasarettet i Motala. Barbro Naroskyin informerar om aktuella rekryteringar. Barbro Naroskyin informerar från en tjänstemannaträff mellan landstinget och Regionförbundet Östsam kring ett framtida Region Östergötland.

3 3 Ordföranden informerar om nuläget kring ett framtida ett framtida Region Östergötland utifrån den politiska beredningen av frågan. Ordföranden informerar om att en avskiktsförklaring kring Hälsans Nya Verktyg undertecknats av Landstinget i Östergötland, Norrköpings och Linköpings kommun. Mikael Borin informerar om preliminärt bokslut för Landstinget i Östergötland gör ett överskott på 709 miljoner kronor vilket främst beror på en god avkastning på placerade medel och en engångsåterbetalning av sjukförsäkringspremier. Mikael Borin informerar om den pågående gemensamman upphandlingen av hjälpmedel tillsammans med länets kommuner. Bo Orlenius och Johan Dabrosin Söderholm informerar om läkarutbildningen vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN): - utvecklingen av ViN som akademiskt utbildningssjukhus - antal studenter och studentveckor - lärarhandledning - framtida utmaningar och lokalplanering Bo Orlenius informerar om Geriatriken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping, omfördelning av vårdplatser mellan kliniker, beläggningsgrader med mera. Ordföranden informerar om att ett visst antal av landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare har möjlighet att delta i följande konferenser på landstingsstyrelsens bekostnad: - Regionförbundets Östsams internationella dag 10 april. - Vitalis 2014 i Göteborg 8-10 april. Mats Uddin informerar om hur Landstinget i Östergötland hanterar övertid: - Arbetstidslagen - Nya regler från Statistik - Fortsatt planerad hantering Barbro Naroskyin meddelar att informationer som planerats till idag istället kommer att skickas till styrelsen per mejl:

4 4 - Revisionsrapport patientsäkerhet avvikelse- och riskhantering. Bilder + revisionsrapport - Revisionsrapport remisshantering. Bilder + revisionsrapport - Återrapportering verksamheterna vid julhelgerna, US, ViN och LiM Återkoppling - svar på motion: Underlätta skrivandet av egenremiss LiÖ Ulrika Ohlson informerar om egenremiss i Landstinget i Östergötland. Den nu finns tillgänglig på 1177.se och kan bland annat hittas via sökfunktionen på Google. Ärenden Avgiftsbestämmelser återremiss gällande avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll. LiÖ Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde beslutades att utredningen om avgifter vid screening i form av gynekologisk cellprovtagning, mammografi och ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern (bukaortascreening) skulle lämnas för beaktande i beslut om avgifter för Vid landstingets behandling av avgifter för 2014 i landstingsfullmäktige beslutades att återremittera frågorna om avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll för att belysa avgifter och finansiering för dessa, att prolongera befintliga avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll tills nytt beslut fattats samt att återkomma med förslag till avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll till landstingsfullmäktige i februari Det är i Sverige mycket ovanligt att inte ta ut en avgift för deltagande i de tre ovan angivna screeningprogrammen. Avgifternas storlek varierar vanligen i spannet kr. Det finns exempel på att ett införande av en avgift kan minska deltagandet. Samtidigt bör det påpekas att det faktum att ett införande av en avgift kan leda till minskat deltagande, inte är samma sak som att en avskaffad avgift automatiskt leder till ökat deltagande. Det saknas idag tydlig evidens för vilka effekter ett avskaffande av en tidigare avgift får för deltagandet i screeningprogram. Det är inte tydligt visat att ett avskaffande av avgiften ökar deltagandet, eller i vilka grupper en ökning av deltagandet i så fall sker.

5 5 Det är inte heller visat för vilka ålderskategorier avgiften spelar minst eller störst roll för deltagande. Det får samtidigt anses som osannolikt att deltagandet skulle minska till följd av slopad avgift. Om undersökningarna för de angivna screeningprogramen skulle vara helt avgiftsfria skulle detta innebära en minskade intäkt för landstinget på cirka 8 miljoner kronor. Inför den förnyade behandlingen av avgiftsbestämmelserna 2014 gällande avgifterna för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll föreslås att avgifterna för screeningverksamheten fastställs till 100 kr för vardera mammografin, bukaortascreening samt gynekologisk cellprovskontroll, vilket innebär en sänkning av avgiften från befintliga 140 kr för mammografi och gynekologisk cellprovskontroll samt ett fastställande av avgift för bukaortascreening. För gynekologisk cellprovskontroll föreskrivs att undersökningen för kvinnor upp till 26 år är avgiftsfri. Två år efter införandet av avgiftsfrihet för cellprovskontroll för kvinnor upp till 26 år ska effekten av avgiftsfriheten utvärderas. En förändring av avgiftsnivåerna enligt föreliggande förslag innebär för mammografiscreening att landstingets intäkter reduceras med 1,5 miljoner kronor i uteblivna avgifter. För gynekologisk cellprovskontroll kommer förändringen av avgiftsnivåerna att innebära ca 1 miljon kronor kr i uteblivna avgifter. För bukaortascreening, som i dag är avgiftsfritt, kommer ett införande av avgift om 100 kr att innebära en intäkt till landstinget på ca kr. Sammanlagt innebär således detta förslag sammantaget att landstingets intäkter för dessa patientavgifter minskar med cirka 2,2 miljoner kronor. Istället för att använda resurserna till avgiftsfrihet ska mellanskillnaden mellan avgiftsfrihet och föreliggande avgiftsförslag, 5,8 miljoner kronor användas till åtgärder som ökar deltagandet i screeningverksamheten. Exempel på sådana åtgärder är utveckling av enklare ombokningsmöjligheter via webb och telefon, utformning av kallelser, riktad information kring vikten av screening samt riktade insatser i områden där deltagandet är som lägst. Del av medlen kan även komma att användas till ett eventuellt införande av höjning av övre åldersgränsen från 60 till 65 år för gynekologisk cellprovskontroll mot bakgrund av att denna åtgärd diskuteras allt intensivare inom professionen.

6 6 De intäktsminskningar som föreslagen avgiftsförändring innebär för berörda verksamheter föreslås kompenseras genom utökad ersättning från hälso- och sjukvårdsnämndens ramar. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade enligt HSN 7/2014 att föreslå landstingsstyrelsen tillstyrka landstingsfullmäktige besluta a t t fastställa avgifterna screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll till 100 kronor, a t t utöka hälso- och sjukvårdens ekonomiska ram med 8 miljoner kronor för insatser för att öka deltagandet i screeningprogram och för att kompensera nämnden för att kompensera de verksamheter som utifrån avgiftsbeslutet får sänkta intäkter av patientavgifter, a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram år 2014 täcks genom reserverade medel inom finansförvaltningen, a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram från och med år 2015 ska inarbetas i landstingtingets strategiska plan för åren Yrkanden Marie Morell (M) och Anita Jernberger (FP) yrkar bifall till hälso- och sjukvårdsnämndens förslag med följande tillägg/förtydligande till första attsatsen: att gälla från den första april Mats Johansson (S), Emil Broberg (V) och Margareta Fransson (MP) lämnar följande yrkande: Vid landstingets behandling av avgifter för 2014 i landstingsfullmäktige beslutades att återremittera frågorna om avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovskontroll för att belysa finansieringen av ett borttagande av avgifterna, att prolongera befintliga avgifter för screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovskontroll tills nytt beslut fattats till landstingsfullmäktige i februari Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet menar att det är viktigt att ta bort trösklar som hindrar människor från att söka vård som de har behov av.

7 7 Vi ser det också som viktigt att arbeta med förebyggande insatser och med att upptäcka sjukdomar tidigt. Genom att ta bort screeningavgifterna ökar vi jämlikheten samtidigt som vi minimerar mänskligt lidande och får en mer effektiv hälso- och sjukvård. Vår uppfattning är att verksamheten redan bör ha ett kontinuerligt uppdrag för att vidta åtgärder för att öka deltagandet i de olika screeningprogrammen. Detta är dock inte relevant för detta ärende som specifikt handlar om att finansiera borttagandet av screeningavgifterna för att öka deltagandet. Vi yrkar: a t t fastställa avgifterna screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll till 0 kronor att gälla från den första april a t t utöka hälso- och sjukvårdens ekonomiska ram med 8 miljoner kronor för att kompensera nämnden för att kompensera de verksamheter som utifrån avgiftsbeslutet får sänkta intäkter av patientavgifter. a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram år 2014 täcks genom reserverade medel inom finansförvaltningen. a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram från och med år 2015 ska inarbetas i landstingets strategiska plan för åren Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Marie Morell med fleras yrkande ställs mot Mats Johansson med fleras yrkande. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att Marie Morell med fleras yrkande vinner bifall. BESLUTAR tillstyrka landstingsfullmäktige besluta a t t fastställa avgifterna screening för mammografi, bukaortascreening och gynekologisk cellprovkontroll till 100 kronor att gälla från den första april 2014,

8 8 a t t utöka hälso- och sjukvårdens ekonomiska ram med 8 miljoner kronor för insatser för att öka deltagandet i screeningprogram och för att kompensera nämnden för att kompensera de verksamheter som utifrån avgiftsbeslutet får sänkta intäkter av patientavgifter, a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram år 2014 täcks genom reserverade medel inom finansförvaltningen, a t t utökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens ram från och med år 2015 ska inarbetas i landstingtingets strategiska plan för åren Reservationer Mats Johansson, Helene Andersson Molina, Hans Elf, Anna Larsson, Miko Månsson, Elisabeth Edlund (Socialdemokraterna), Margareta Fransson (Miljöpartiet) och Emil Broberg (Vänsterpartiet) reserverar sig till förmån för Mats Johansson med fleras yrkande. Samverkansavtal om utveckling av regional tågtrafik i östra Sverige. LiÖ I november 2012 undertecknade de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län en avsiktsförklaring att tillsammans etablera ett nytt gemensamt trafiksystem för arbets- och vardagsresande med tåg i östra Sverige. I juni 2013 besluta landstingsfullmäktige vidare att tillsammans med övriga län ovan inträda som delägare i bolaget Mälardalstrafik MÄLAB AB som på länens uppdrag utför den storregionala tågtrafiken. Med stöd i avsiktsförklaringen från 2012 har fortsatta utredningar gjorts inom olika områden. Under våren 2013 utsågs en förhandlingsman som lett arbetet med att utarbeta nu föreliggande förslag till samverkansavtal. Föreliggande förslag till samverkansavtal inklusive bilagor beskriver hur parternas gemensamma planerings- och beslutsformer ska se ut. Vidare beskrivs det trafikutbud som länen gemensamt ska ta ansvar för i etapp 1. Målet är att trafikstart för den nya trafiken ska ske från december Sannolikt kommer upptrappning av trafikutbudet behöva ske under något eller några år beroende på när nya fordon levereras samt med hänsyn tagen till övrig trafik som bedrivs. I samverkansavtalet ingår också en beskrivning av hur kostnaderna för den gemensamma trafiken ska fördelas mellan länen, vilka principer som ska gälla för prissättning av färdbevis samt hur behovet av fordon och depåer ska hanteras.

9 9 Ärendet redovisas i ledningsstabens skrivelse av den 15 januari Yrkanden Göran Gunnarsson (C) och Anna Larsson (S) yrkar bifall till ledningsstabens förslag. Ordföranden ställer Göran Gunnarsson med fleras yrkande under prövning och finner att yrkandet bifalles. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t godkänna förslaget till samverkansavtal för utveckling av regional tågtrafik i östra Sverige, a t t ge landstingets firmatecknare i uppdrag att teckna samverkansavtalet, a t t de ekonomiska konsekvenserna av samverkansavtalet ska inarbetas i landstingets strategiska plan samt a t t Östergötlands medverkan förutsätter övriga läns medverkan i samverkansavtalet. Revisionsrapport Granskning av delårsrapport LiÖ Landstingets revisorer har gett PwC i uppdrag att granska landstingets delårsrapport Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwC: s revisionsrapport och betonar särskilt följande: Landstingets delårsrapport är upprättade i enlighet med lagens krav och god revisionssed i övrigt. De avvikelser som görs beträffande redovisning av pensionsskulden och värdering av fondplaceringar anges i kommentar. Delårsrapporten bör utvecklas med en samlad bedömning om huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att uppnås. En förutsättning för detta är att framåtsyftande bedömningar av måluppfyllelse även görs i verksamhetsperspektiven. Ledningsstabens kommentarer I revisionsrapporten framförs synpunkter och kritik avseende vissa områden. Ledningsstaben kommenterar här några områden.

10 10 Samlad bedömning om målen för god ekonomisk hushållning uppnås Revisorerna föreslår att det i delårsrapporten tillförs helårsbedömningar av möjligheterna att uppnå de verksamhetsmål som fullmäktige fastställs. Det behövs för att revisorerna ska kunna utföra sin lagstadgade uppgift, att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenlig med de mål fullmäktige beslutat i sin rapportering till fullmäktige. Enligt den nya rekommendationen från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) som gäller från och med 2014 anges också som minimikrav att delårsrapporten ska innehålla en samlad bedömning om huruvida målen för god hushållning ska kunna uppnås. Ledningsstaben kommer från och med 2014 att värdera om målet för god ekonomisk hushållning är uppnått. Om detta kommer att göras som en samlad bedömning av samtliga strategiska verksamhetsmål eller brytas ned till en värdering av varje enskilt mål behöver dock utredas ytterligare. Orsaken till detta är att det för ett antal strategiska mål är det inte möjligt eller mycket svårt att med trovärdighet prognosticera måluppfyllelsen för helåret med det data som är tillgängliga vid delårsrapportens framtagande. Förändringar inför 2014 År 2014 träder den nya redovisningsrekommendationen avseende delårsrapport ikraft och revisorerna påpekar detta i sin rapport. Det innebär bland annat att balanskravsresultat utifrån helårsprognos ska inkluderas i delårsrapportens förvaltningsberättelse. Revisorerna påpekar också att investeringsredovisningen kan utvecklas mot en något högre detaljeringsgrad, med tanke på de stora investeringar som sker för närvarande. Även notapparaten kan vara något mer detaljerad. Ledningsstaben kommer att inarbeta dessa synpunkter och de krav som ställs i rekommendationen från RKR inför BESLUTAR a t t i enlighet med ledningsstabens kommentar beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna.

11 11 Revisionsrapport Personalförsörjningsmod ellen ett ändamålsenligt stöd för kompetensförsörjning? LiÖ Landstingets revisorer har gett Kommunal sektor inom PwC i uppdrag att genomföra en granskning av hur landstingets personalförsörjningsmodell stödjer arbetet med kompetensförsörjning. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwC: s revisionsrapport. I granskningen ingår två produktionsenheter med två kliniker inom varje produktionsenhet. Utifrån detta urval har modellen hittills haft sitt största värde i arbetet med den årliga centrala sammanställningen av kompetensförsörjningsbehovet i landstinget. Det finns ännu inte fungerande former för att använda modellen som ett beslutsstöd på produktionsenhetsoch kliniknivå, det vill säga de nivåer som har givits ansvaret för kompetensförsörjningen. Revisorerna vill särskilt lyfta fram följande: Syftet med modellen och förväntningarna på vad som ska uppnås är otydligt för användaren. I praktiken hänskjuts kompetensförsörjningen, inklusive den långsiktiga planeringenen för specialister, till verksamhetschefer och angivna budget-ramar. Revisorernas bedömning är att detta kan medföra en risk för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Styrelsen får löpande information om kompetensförsörjningen och informeras om den centralt sammanställda rapporten om kompetensförsörjningsbehov. Styrelsen bör utvärdera modellen och dess tillämpning samt utvärdera om modellen ger tillräcklig information för att styrelsen ska kunna ta sitt ansvar för kompetensförsörjningen. Ledningsstabens kommentarer Att verka som chef i landstinget innebär många utmaningar inom olika områden. En av de största utmaningarna en chef har är att ur ett verksamhetsperspektiv säkra den nuvarande och framtida kompetensförsörjningen för avsedd verksamhet. Detta har varje chef, oavsett chefsnivå, ett delegerat ansvar kring. Eftersom arbetet med kompetens-försörjning är en vital del av vår verksamhet är det därför glädjande att revisorerna väljer att granska den modell som varje chef har att tillgå vid arbetet med kompetensförsörjningen. Ledningsstaben delar revisorernas övergripande bedömning att modellen i delar fungerar som ett stöd i arbetet med kompetensförsörjningen. Utifrån skrivna revisionsgranskning väljer ledningsstaben att kommentera nedanstående delar i rapporten: Ledningsstaben stödjer revisorernas slutsats i att modellens största värde hittills har varit den landstingsövergripande sammanställningen och att det

12 12 finns förbättringspotential i hur den enskilda chefen kan använda sig av modellens innehåll som ett konkret kunskapsunderlag i dennes kompetensförsörjningsarbete. Detta måste förbättras. Modellens syfte, som framgår tydligt i Personalförsörjningsrapport samt Prognos 2009 (LiÖ ), är att vara en modell som kan användas som planeringsunderlag, både på aggregerad, övergripande nivå, men även som underlag för enskilda verksamheter. Således är modellen inget styrdokument utan mer ett kunskapsdokument. Den enda styrning som sker är att HRdirektören ger varje PE-chef i uppdrag att göra en årlig kompetensförsörjningsinventering. Detta sker således direkt till respektive PE-chef och ej som det felaktigt nämns i granskningen till respektive HR-chef. Som nämnts är kompetensförsörjningen ett delegerat ansvar för cheferna. Modellen tar hänsyn till alla de delar som påverkar utbudet och efterfrågan på arbetskraften. Vidare är modellen ett tänk och förhållningssätt som kan användas som exempelvis en checklista för en chef då denne står i begrepp att rekrytera. Väljer ansvarig chef att inte använda modellen som en kunskapskälla, är det inte modellens fel, utan chefens ansvar att det blir rätt i kompetensförsörjningens utveckling för ansvarig verksamhet. Revisorerna nämner svårigheterna att väga exempelvis ekonomiska ramar som en chef har kontra upplevt behov utifrån verksamhetens utveckling som ett exempel. Revisionens slutats att modellen inte används i nämnvärd omfattning som underlag för beslut anser vi inte vara helt korrekt, då det finns beslut och insatser som har vuxit fram ur kunskapsunderlaget som bl.a. den årliga inventeringen har inneburit. Några exempel som kan nämnas är utökning av antal AT-platser, kvalitetssäkrad yrkesintroduktion för nyutbildade sjuksköterkor och kompetensförsörjningsinsatser för undersköterskor och läkarsekreterare. Ledningsstaben saknar att revisionen inte kommenterar de strategiska resultat som har blivit utifrån att modellen nu har använts ett antal år. Exempelvis har varje produktionsenhet nu en egen kompetensförsörjningsplan och många har konkreta nyckelindikatorer för området i verksamhetsplanen. Positivt är även att sydöstra sjukvårdsregionen har använt modellen för att beskriva situationen för hela regionens kompetensförsörjning Intressant iakttagelse av revisionen att enbart landstingsövergripande kartläggningen skapar förväntningar på övergripande beslut, trots att kompetensförsörjningen enligt delegationsordningen är delegerad till närmsta chef. Detta måste naturligtvis hanteras och beaktas fortsättningsvis.

13 13 Revisorerna nämner som en risk att kompetensförsörjningen hänskjuts, inklusive den långsiktiga planeringenen för specialister, till verksamhetschefer och angivna budgetramar. Revisorernas bedömning är att detta kan medföra en risk för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Ledningsstaben vill bara nämna att det kan finns en ännu större risk att hänskjuta kompetensförsörjningen till högre instanser som sitter ännu längre ifrån verksamheten. Den som borde ha den bästa kunskapen kring vad det är för kompetens som behövs i verksamheten borde vara de närmaste cheferna. Ledningsstaben har ibland svårigheter i granskningsrapporten att se att revisorerna har skiljt på modellen och dess innehåll som sådan, själva implementeringen av modellen och slutgiltligen dess användning. För att kunna göra ett utvecklingsarbete utifrån revisorsgranskningen hade det varit önskvärt om detta tydliggjorts lite mer. Ledningsstaben väljer att tolka det som att modellen och dess innehåll har revisorerna inget att erinra kring, däremot finns förbättringspotential i det övriga. Ledningsstaben föreslår i skrivelse av den 13 januari 2014 att beslutar att beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet samt att landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige besluta att lägga revisionsrapporten till handlingarna. Yrkanden Mats Johansson (S) yrkar bifall till ledningsstabens förslag. Ordföranden ställer Mats Johanssons yrkande under prövning och finner att yrkandet bifalles. BESLUTAR a t t beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna. Protokollsanteckningar

14 14 Mats Johansson, Helene Andersson Molina, Hans Elf, Anna Larsson, Miko Månsson, Elisabeth Edlund (Socialdemokraterna), Margareta Fransson (Miljöpartiet) och Emil Broberg (Vänsterpartiet) lämnar följande protokollsanteckning: Det är en viktig granskning som revisorerna genomfört av hur landstingets personalförsörjningsmodell stödjer arbetet med kompetensförsörjningen. Revisorerna konstaterar i sin rapport att det ännu inte finns fungerande former för att använda modellen som beslutstöd på produktionsenhets- och kliniknivå. Vi utgår ifrån att den politiska landstingsledningen vidtar åtgärder för att förbättra situationen och att regelbunden redovisning sker till landstingsstyrelsen. Svar på motion: Stärk jämställdhetsarbetet underteckna CEMRs deklaration för jämställdhet - Emil Broberg(V). LiÖ Emil Broberg(V) har den 8 mars 2013 inkommit med motionen Stärk jämställdhetsarbetet underteckna CEMRs deklaration för jämställdhet. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 23 april 2013, LF 63/2013, att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionären föreslår att landstinget undertecknar CEMR:s deklaration för jämställdhet. CEMR är de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation och står för Council of European Municipalities and Regions. Deklarationen innehåller 6 grundläggande principer och 30 artiklar som beskriver arbetssätt samt verksamheter som bör granskas närmare utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Den som undertecknar deklarationen förbinder sig att förverkliga dessa principer och ska inom två år upprätta och anta en handlingsplan där prioriterade aktiviteter och åtgärder läggs fast. Principerna i CEMR:s deklaration för jämställdhet är följande: jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet, för att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas, ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle, att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet, jämställdhetsintegrering av alla kommunens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet,

15 15 att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. Landstinget arbetar i nuläget med jämställdhetsfrågor på flera olika sätt och nivåer. Exempelvis, beskriver en nyligen framtagen landstingsrapport, Utveckling av (o)jämlikhet i hälso- ochsjukvården sedan 2009, hälso- och sjukvården ur ett jämlikhetsperspektiv. Jämlikhet utgår från att alla människor ska behandlas likvärdigt oavsett en mängd bakgrundsvariabler, däribland kön. Jämlikhet är därmed ett bredare perspektiv än jämställdhet. Utredningen visar att det finns grupper i samhället som upplever sämre tillgång till hälso- och sjukvården, ett sämre bemötande, mindre delaktighet och de som har lägre förtroende för hälso- och sjukvården. Det handlar i de flesta fall om grupper med lägre socioekonomisk status, d.v.s. sämre ekonomi och/eller låg utbildning, men för vissa variabler gäller det även kvinnor eller gruppen med psykisk ohälsa. Som offentlig aktör har landstinget en avgörande roll när det gäller att förverkliga rätten till jämlikhet, i synnerhet jämlikhet mellan kvinnor och män, inom alla sina ansvarsområden. Vi ser därför positivt på CEMR-deklarationens framtagande och dess bidrag till specifikt jämställdhetsarbetet. Deklarationen tar på ett detaljerat sätt upp olika aspekter som är viktiga att reflektera över ur ett jämställdhetsperspektiv och skulle därför kunna stärka och framförallt komplettera landstingets jämlikhetsarbete. Utifrån de 30 olika artiklarna som återges i deklarationen ser vi att många av dem är relevanta för landstinget. Redan idag uppmärksammas artiklarnas andemening i varierande utsträckning inom våra verksamheter. Exempelvis har landstingets arbetsplatser, under år , som gemensamma mål att bl.a. eftersträva jämnare könsfördelning och mångfald inom alla befattningar, yrkesgrupper och enheter. Vi ser dock att det finns ett behov av att Landstinget i Östergötland tar ett helhetsgrepp kring ett målinriktat jämställdhetsarbete som deklarationen förespråkar. Att underteckna jämställdhetsdeklarationen kan vara en hjälp i det arbetet men innan det sker bör konsekvenserna utredas närmare. Vi ser även att de olika artiklarna är lika viktiga att diskutera utifrån andra jämlikhetsperspektiv såsom socioekonomi, psykisk hälsa, ålder, sexuell

16 16 läggning och funktionsnedsättning med flera. Förhoppningen är att CEMRdeklarationen kan inspirera till ett arbete inom landstinget som omfattar det bredare perspektivet jämlikhet och att inte för stor fokus på jämställdhet och könsperspektivet, genom CEMR-deklarationen, gör att det bredare jämlikhetsperspektivet smalnas av. Dessutom förbinder sig landstinget, genom ett undertecknande, till att tilldela resurser för att uppfylla deklarationens intentioner. Detta är varken rimligt eller ansvarsfullt att göra förrän vi vet omfattningen av åtgärderna. När vi har utrett skalan, kan vi också budgetera för det. Ett åtagande som detta har stor påverkan på hela organisationen och skulle vara meningslöst att fullfölja om det inte görs fullt ut. Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t a t t ge landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av ett undertecknande av CEMR:s deklaration för jämställdhet, och därmed avslå motionen Yrkanden Emil Broberg (V), Mats Johansson (S) och Margareta Fransson (MP) yrkar bifall till motionen. Anita Jernberger (FP) yrkar bifall till majoritetens förslag att avslå motionen och att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av ett undertecknande av CEMR:s deklaration för jämställdhet Ordföranden förslår följande propositionsordning: Anita Jernberger yrkande prövas mot Emil Broberg med fleras yrkande. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden ställer Anita Jernberger yrkande mot Emil Broberg med fleras yrkande och finner att Anita Jernberger med fleras yrkande vinner bifall. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t ge landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av ett undertecknande av CEMR:s deklaration för

17 17 jämställdhet, samt a t t därmed avslå motionen Reservationer Mats Johansson, Helene Andersson Molina, Hans Elf, Anna Larsson, Miko Månsson, Elisabeth Edlund (Socialdemokraterna), Margareta Fransson (Miljöpartiet) och Emil Broberg (Vänsterpartiet) reserverar sig till förmån för Emil Broberg med fleras yrkande. Svar på motion: Landstinget i Östergötland en inkluderande arbetsplats- Emil Broberg(V) m fl. LiÖ Emil Broberg(V) med flera har den 14 maj 2013 inkommit med motionen Landstinget i Östergötland en inkluderande arbetsplats. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den juni 2013, LF 102/2013, att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionärerna lyfter en mycket viktig och angelägen fråga i sin motion där de föreslår att landstinget ska ta fram en handlingsplan för att öka antalet anställda med funktionshinder i organisationen. I handlingsplanen ska aktiviteter och åtgärder som bidrar till att öka andelen personer med både dolda och synliga funktionshinder presenteras. Som motionärerna skriver finns det en politisk enighet om att alla som kan arbeta ska få möjlighet att göra det utifrån den egna förmågan. Som stor offentlig organisation och arbetsgivare har landstinget givetvis både ett ansvar och skyldighet att vara ett föredöme på arbetsmarknaden. Vi visar också den viljan och ambitionen i landstingets gällande strategiska plan med treårsbudget: Landstinget ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. Landstinget som arbetsgivare ska vara öppen för mångfald och bidra till en arbetsmarknad som är tillgänglig för alla. Oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion och etnisk tillhörighet, ska landstingets medarbetare känna sig väl behandlade. Detta skapar i sin tur medarbetare som är goda företrädare för verksamheten. Ett sätt är att uppmuntra till olika modeller av avtal, där anställningar speciellt utformade för personer som kanske annars skulle stå utanför

18 18 arbetsmarknaden möjliggörs. Alliansregeringen har också tagit fram En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Den klargör politikens inriktning och sätter konkreta mål för samhällets insatser, samt beskriver hur resultaten ska följas upp under perioden. I strategin anges att insatserna inom arbetsmarknadspolitiken bland annat ska ta sikte på att offentlig sektor bör ta ett större ansvar för att anställa personer med funktionsnedsättning. Frågan om att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete är av stor betydelse även för SKL. Stora arbetsgivare bör ha större möjligheter än mindre att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få en förankring i arbetslivet. Som stora arbetsgivare har kommuner, landsting och regioner därmed ett särskilt ansvar i förhållande till små arbetsgivare. Landstingen står för ca 6 procent av den totala arbetsmarknaden men sysselsätter bara 1 procent av personer som uppbär någon form av stöd/lönesubvention. Landstinget i Östergötland bör ta ett större ansvar i det här arbetet. Vi bejakar därför motionäreras förslag om att ta fram en handlingsplan för att öka antalet anställda med funktionshinder i organisationen. Det går dessutom helt i linje med vår viljeinriktning i landstingets strategiska plan. Med hänvisning till ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta a t t a t t uppdra till att ta fram en handlingsplan för att öka andelen anställda med funktionshinder i landstinget, och därmed bifalla motionen. tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t uppdra till att ta fram en handlingsplan för att öka andelen anställda med funktionshinder i landstinget, och a t t därmed bifalla motionen. Svar på motion: Bifoga 13 Joakim Pripp (SD) har den 10 april 2013 inkommit med motionen

19 19 bussbiljett i kallelser till sjukvården och till landstingets politiska möten Joakim Pripp (SD) LiÖ Bifoga bussbiljett i kallelser till sjukvården och till landstingets politiska möten. Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde den 23 april 2013, LF 66/2013, att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionären föreslår att landstinget bifogar en bussbiljett i kallelser till sjukvården, samt i kallelser till landstingets förtroendevalda politiker. Det innebär mer precist att alla som får en kallelse också får ett erbjudande om att utan avgift kunna åka kollektivtrafik. Förslaget ska, enligt motionären, uppmuntra både resenärer som ska åka till sjukvården och förtroendevalda som ska till sina politiska sammanträden att åka kollektivt. När det gäller första delen, bussbiljetter till kallelser till sjukvården, ser vi att det handlar om ett stort antal kallelser som årligen skickas ut till patienter i länet. En viktig utgångspunkt är att hitta en hantering som minimerar behovet av administration. Dagens biljettsystem kräver ett aktiverat periodkort för att en biljett ska kunna läsas av automatiskt på buss/tåg. Förslaget om att bifoga bussbiljett i kallelser skulle innebära omfattande administration och bedöms inte rimligt i nuläget. En möjlighet vore att biljetten istället skulle kunna finnas längst ner på kallelsen eller vara ett separat papper som skickas med kallelsen. Rent tekniskt är det relativt enkelt att genomföra via patientjournalsystemet Cosmic. Biljetten skulle då vara ett vanligt papper som innehåller en allmän text om att den gäller som biljett inom Östgötatrafikens kollektivtrafiksystem den aktuella dagen som framgår på kallelsen samt mot uppvisande av legitimation. Vi ser dock flera svårigheter med denna lösning. För det första har Östgötatrafiken sedan flera år avskaffat manuell biljetthantering på bussarna. Därför finns ingen möjlighet att kontrollera eller samla in biljett på kallelse. Konsekvenserna av detta är att det inte går att mäta/veta hur många som faktiskt utnyttjar möjligheten att åka gratis till sitt vårdbesök eftersom biljetten inte kan registreras vid ombordstigning. Det blir därför inte heller möjligt att göra en analys av nyttan i förhållande till kostnaden. Dessutom är principerna kring tillköp av kollektivtrafik den att Östgötatrafiken ska ersättas för uppdraget att transportera patienter. Eftersom det

20 20 inte går att registrera hur många som reser med dessa biljetter blir det svårt att hitta rätt nivå på ersättningen. För det andra skulle det bli ytterligare komplicerat om man införde begränsningar på biljetten, antingen geografiskt (exempelvis, enbart till sjukvården) eller på annat sätt. För det tredje skulle det vara lättare att förfalska biljetten eftersom det är ett vanligt papper. För det fjärde tycker vi inte att det är lämpligt att kallelsen ger rätt till resa av integritetsskäl. Besök till sjukvården är oftast inget man vill upplysa andra om. I andra län där systemet används räknas biljett på kallelse som en sjukresa. Gällande nytagna reglemente för sjukresor i Östergötland innebär att ett krav för att få göra en sjukresa är att man inte kan ta sig till sjukvården på egen hand eller med allmän kollektivtrafik till vården. Biljett på kallelse kan därför inte ses som en sjukresa utan att gällande reglemente förändras. När det gäller andra delen, bussbiljett på kallelse till landstingsfullmäktige eller andra politiska sammanträden, ser vi att det handlar om en begränsad grupp. Den enklaste lösningen skulle vara att köpa och distribuera lämplig typ av biljett till respektive sammanträde. I det fallet, ser vi dock att nuvarande system är lättare att hantera. Landstingsfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t avslå motionen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen Delårsrapport 11 år LiÖ Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av landstingsdirektörens verksamhetsplan. Delårsrapport 11 innehåller resultat inom process- medarbetar- och ekonomiperspektivet till och med november Ledningsstaben föreslår i skrivelse av den 7 januari 2013 landstingsstyrelsen besluta att godkänna redovisad delårsrapport, samt att godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 1. Yrkanden

21 21 Mats Johansson (S) yrkar bifall till ledningsstabens förslag. Ordföranden ställer yrkandet under prövning och finner att yrkandet bifalles. BESLUTAR a t t godkänna redovisad delårsrapport, samt a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 1. Protokollsanteckningar Mats Johansson, Helene Andersson Molina, Hans Elf, Anna Larsson, Miko Månsson, Elisabeth Edlund (Socialdemokraterna), Margareta Fransson (Miljöpartiet) och Emil Broberg (Vänsterpartiet) lämnar följande protokollsanteckning: Cancervården i Östergötland har stora problem med tillgängligheten och vi har bland de längsta väntetiderna i landet vad gäller de flesta cancertyper. Något som för oss är helt oacceptabelt. Samtidigt går Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) med stora underskott. Sammanlagt går de sjukvårdande enheterna i delårsrapport 11 med ett underskott på 71 miljoner. Landstinget har även problem med vakanser och behovet av att anlita bemanningsföretag har ökat markant jämfört med Detta är problematiskt ur ett ekonomiskt perspektiv då kostnadsökningen ligger på nästan 19 miljoner. Att minska användningen av bemanningsföretag är dock inte bara en kostnadsfråga utan det handlar också om att säkra kompetensen och se till att det finns en kontinuitet i verksamheten. Det är viktigt att det uppdrag som landstingsfullmäktige gett kan ge svar på vilka åtgärder som krävs för att vårdverksamheten ska uppnå ekonomisk balans och att de faktiskt genomförs. Det är inte att ta politiskt ansvar att möta utvecklingen med passivitet utan här krävs det en tydlig politisk styrning och ledning. Reviderad verksamhetsplan för Diagnostikcentrum år LiÖ I samband med behandling av landstingsstyrelsens årsbudget och produktionsenheternas verksamhetsplaner för år 2014 beslutade landstingsstyrelsen (LS 226/2013) att inte fastställa Diagnostikcentrums verksamhetsplan. Diagnostikcentrum lämnade en budget på minus 13,6 miljoner kronor, vilket inte godkändes. Diagnostikcentrum fick i uppdrag att inkomma med en

22 22 reviderad verksamhetsplan till landstingsstyrelsens sammanträde i januari. Diagnostikcentrum har arbetat med att ta fram åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. Åtgärder i form av effektiviseringar och kostnadsminskning kommer att genomföras för de två verksamhetsenheter med befarad obalans men Diagnostikcentrum kommer även att arbeta med ökad kostnadskontroll och resurseffektivisering inom övriga verksamhetsenheter. Det samlade budgeterade resultatet för Diagnostikcentrum år 2014 är ett nollresultat. BESLUTAR a t t fastställa Diagnostikcentrums verksamhetsplan för år Rekommendation om överenskommelse om samverkansregler for den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. LiÖ Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tillsammans med Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech utarbetat en ny gemensam överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Denna ersätter tidigare överenskommelser som funnits mellan branschens företrädare som bl.a. innebär att industrin har möjlighet att finansiera femtio procent av medarbetarnas resor, kost och logi i samband med extern fortbildning eller konferens. Den nya överenskommelsen gäller från den 1 januari 2014 men har ett inledande övergångsår där de gamla reglerna gäller under år 2014 och som möjliggör för alla att under ett år förbereda sig inför den nya överenskommelsen. Överenskommelsen innebär i korthet att två olika regelverk för samverkan, ett för läkemedelsindustrin och ett för medtech/labtech-industrin har slagits ihop, reviderats och uppdaterats. I det nya avtalet påtar sig landstinget ett tydligare ansvar, både kompetensmässigt samt ekonomiskt. Fr.o.m. 1 jan 2015 får arbetsgivaren hela kostnaden för resor, kost och logi när medarbetare deltar i industriarrangerade fortbildningsinsatser. En rekommendation har gått ut från SKL att respektive landsting/region bör anta överenskommelsen. Ledningsstaben föreslår att landstingsstyrelsen antar överenskommelsen. Detta utifrån att det är en självklarhet att arbetsg-ivaren, oavsett yrkesgrupp,

23 23 ansvarar för kompetensutvecklingen och därtill hörande kostnader. De nya reglerna är en normalisering jämfört med andra, vilket är positivt. Överenskommelsen gör att det ställs ytterligare krav på landstinget och under år 2014 ska landstinget arbeta med att informera och föra dialog med verksamheterna om de nya reglerna och dess konsekvenser. Hur landstinget ska hantera de ekonomiska konsekvenserna kommer att utredas separat. BESLUTAR a t t anta föreliggande överenskommelse om samverkansregler för den offentliga finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin a t t ge landstingsdirektören i uppdrag att vidare hantera de praktiska konsekvenserna av överenskommelsen. Remiss: Organisering av framtidens e-förvaltning. LiÖ Landstinget i Östergötland har beretts tillfälle att avge yttrande över Organisering av framtidens e-förvaltning, SOU 2013:75. BESLUTAR a t t avge yttrande över Organisering av framtidens e-förvaltning, SOU 2013:75, enligt föreliggande förslag. Rapport om Landstinget i Östergötlands modell för kompetensförsörjning LiÖ I landstingets beredning för strategiska ägarfrågors arbetsplanering för 2013 fastställdes att beredningen under 2013 skulle fokusera på strategisk kompetens-försörjning genom kunskapsinhämtning och skrivande av utvärdering/rapport. I föreliggande rapport beskrivs landstingets kompetensförsörjningsmodell kortfattat samt processen kring framtagandet av rapporten. Beredningens samlade slutsatser och förslag gällande kompetensförsörjningsmodellen redovisas liksom övrigt kring kompetensförsörjning som noterats under rapportens framtagande. Beredningen överlämnar Rapport om Landstinget i Östergötlands modell för kompetensförsörjning och tillhörande bilaga i form av ett kunskaps-

24 24 underlag till landstingsstyrelsen Yrkanden Marie Morell (M) lämnar följande yrkande: att ta beredningen för strategiska ägarfrågors rapport om personalförsörjningsmodellen till protokollet och beakta den i det fortsatta arbetet med kompetensförsörjning, samt att uppdra till landstingsdirektören att utifrån rapport om personalförsörjningsmodellen återkomma till landstingsstyrelsen med en redovisning av vidtagna åtgärder samt eventuella förslag till beslut. Ordföranden ställer yrkandet under prövning och finner att yrkandet bifalles. BESLUTAR a t t ta beredningen för strategiska ägarfrågors rapport om personalförsörjningsmodellen till protokollet och beakta den i det fortsatta arbetet med kompetensförsörjning, samt a t t uppdra till landstingsdirektören att utifrån rapport om personalförsörjningsmodellen återkomma till landsstyrelsen med en redovisning av vidtagna åtgärder samt eventuella förslag till beslut. s beredning för regional utveckling arbetsplanering 2014 LiÖ s beredning för regional utveckling har under 2013 arbetat enligt en av landstingsstyrelsen godkänd (LS 21/2013) arbetsplanering. Beredningen har utarbetat ett förslag till arbetsplanering som omfattar beredningens fokusområden, prioriteringar och arbetssätt för BESLUTAR a t t godkänna s beredning för regional utveckling arbetsplanering 2014 enligt föreliggande förslag. s 20 s beredning för strategiska ägarfrågor har utarbetat ett

25 25 beredning för strategiska ägarfrågor arbetsplanering 2014 LiÖ förslag till arbetsplanering som omfattar beredningens fokusområden, prioriteringar och arbetssätt för BESLUTAR a t t godkänna arbetsplanering 2014 för s beredning för strategiska ägarfrågor enligt föreliggande förslag. Uppföljning av granskningsplan 2013 för administrativa processer. LiÖ De förtroendevalda har ett övergripande ansvar att följa upp att det är en god internkontroll i landstinget. Syftet med internkontroll är att ge tydliga signaler om inte de politiska målen och övriga ambitioner avseende ekonomi och verksamhet uppfylls. Övriga syften är att säkerställa att rutiner, processer och system är tillförlitliga och effektiva. Granskningsplanen innehåller de kontrollaktiviteter som landstingets tjänstemannaledning initierat under 2013 avseende de administrativa processer som ligger inom s ansvarsområde. Syftet med detta ärende är att återkoppla resultatet från dessa kontrollaktiviteter. Ärendet redovisas i ledningsstabens skrivelse av den 30 december BESLUTAR a t t godkänna uppföljningen av 2013 års granskningsplan för intern styrning och kontroll inom de administrativa processerna som ligger inom landstingsstyrelsens ansvarsområden. Fastställande av ägardirektiv 2014 för HjälpmedelsCentrum AB. LiÖ Landstinget äger samtliga aktier i bolaget HjälpmedelsCentrum AB. I enlighet med av fullmäktige beslutade Regler för styrning av landstingsägda aktiebolag, stiftelser och andra associationer ska landstingsstyrelsen årligen fastställa ägardirektiv för bolaget, som ses över i samband med bolagets årsstämma. BESLUTAR a t t fastställa ägardirektiv 2014 för HjälpmedelsCentrum AB. Fastställande av 23 AB Östgötatrafiken är ett av Landstinget i Östergötland helägt bolag. I

26 26 ägardirektiv 2014 för AB Östgötatrafiken. LiÖ enlighet med av fullmäktige beslutade Regler för styrning av landstingsägda aktiebolag, stiftelser och andra associationer ska landstingsstyrelsen årligen fastställa ägardirektiv för bolaget. BESLUTAR a t t fastställa ägardirektiv 2014 för AB Östgötatrafiken. Val av representanter till donationsråd LiÖ Landstinget i Östergötlands donationsråd bildades 2013 och hade sitt första möte den 5 november. Rådet består av chefläkare, representanter för donationsansvariga, utvecklingsdirektör, centrumchef (Sinnescentrum), verksamhetschef (Ögonkliniken), ansvariga för hornhinnebanken, vävnadssamornaren och samordnaren för donationsverksamheten. Ambitionen är att även politiker ska ingå i rådet liksom informatör och jurist. Syftet med att bilda ett donationsråd är att tydliggöra och skapa möjligheter för en bredare diskussion av frågor på donationsområdet som griper över flera olika verksamheter. Med donation avses i detta sammanhang tillvaratagande av organ/vävnader från avlidna givare. Likanande råd finns i landstingen i Uppsala och Stockholm. Avsikten är nu att etablera en stabil, konstruktiv och verksamhetsövergripande kontakt mellan förvaltning och dem som arbetar på donationsområdet. Förhoppningsvis innebär detta bättre insyn och bättre kapacitet att fatta inriktningsbeslut. Gruppen representerar en samlad kompetens med möjlighet att driva utvecklingsarbete på en landstings-övergripande nivå. Den donationsfrämjande aspekten är central. BESLUTAR att välja två representanter till Landstinget i Östergötlands donationsråd: Per Larsson (KD) Mats Johansson (S) Val av representanter till 25 Landstingets representation i K2, Regionförbundet Östsams politiska