Resultat i korthet. Årsarbetskrafter Genomsnitt. Fördelning av kundorderstock Milstolpseffektivitet för Anskaffning Procent

Transkript

1 f m vs å r s r e d o v i s n i n g 2 9

2 r e s u lt a t i k o r t h e t r e s u lt a t i k o r t h e t Årsarbetskrafter Genomsnitt Vidsel Källa: FMVs produktionsledningssystem Resultat i korthet Resultat Ekonomiskt resultat, mnkr Fakturering, mdkr 21, 19,3 18,5 Årsarbetskrafter genomsnitt, antal Debiteringsgrad, procent 73,3 73,6 74,3 Sjukfrånvaro, procent 2,3 2, 1,9 Källa: FMVs produktionsledningssystem Fördelning av kundorderstock 29 Försvarsmakten Övriga Källa: FMVs produktionsledningssystem Östersund Kundorderstock, mnkr FMVs kundorderstock varav Försvarsmakten varav övriga beställare Milstolpseffektivitet för Anskaffning Procent Arboga Enköping Stockholm Källa: FMVs produktionsledningssystem Karlsborg 7 Milstolpseffektivitet, procent Milstolpseffektivitet Milstolpseffektivitet Anskaffning Källa: FMVs produktionsledningssystem Skövde Linköping Leveransförmåga 1, procent FMVs leveransförmåga Källa: FMVs produktionsledningssystem 1 För åren 27 och 28 är värdena uppskattade, se avsnitt Leveransförmåga Källa: FMVs produktionsledningssystem Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Stockholm. Myndigheten har även verk samhet i bland annat Arboga, Enköping, Karlsborg, Linköping, Skövde, Vidsel och Östersund. 2 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 3

3 i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g FMV teknik för Sveriges säkerhet Uppgifter Huvuduppgiften för Försvarets materielverk, FMV, är att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten. FMV stödjer också Försvarsmakten när det gäller långsiktig materielförsörjning och kunskap om materielsystem. FMV stödjer svenskbaserad försvarsindustri i exportsyfte när det står i överenskommelse med svensk säkerhetspolitik. I samband med komplexa internationella affärer som rör försvarsmateriel är det ofta FMV som representerar staten. FMV är patentorgan för myndigheter som hör till Försvarsdepartementet och handlägger ärenden som rör immaterialrättsliga frågor. Inom FMV finns ett certifieringsorgan som ska upprätta och driva en certifieringsordning för säkerhet i IT-produkter och system. FMVs uppgifter återfinns i förordningen (27:854) med instruktion för Försvarets materielverk och FMVs regleringsbrev. Mål Återrapporteringskrav i enlighet med regleringsbrevet för FMV 29 Verksamhet FMV bedrev sin verksamhet 29 inom Försvarsdepartementets utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, under verksamhetsområdet Försvar. FMVs verksamhet är indelad i fem prestationsområden: Anskaffning, Ledningsstöd, Driftsstöd, Internationella materielsamarbeten och industrifrågor samt Evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter. Mål för verksamheten FMV redovisar sin verksamhet enligt de av regeringen fastslagna målen. Ett övergripande mål är att verksamheten ska bedrivas effektivt och med god hushållning av statens resurser. Målen framgår av sammanställningen nedan. 1 Redovisa bedömning av hur långt myndigheten nått i införande av materielstrategin och vad som eventuellt återstår. Andel färdigutvecklad materiel som beställts av Försvarsmakten under året inklusive anpassningar och dess kostnader. Förändring av kostnad redovisas i förhållande till föregående år. Andel av materielanskaffningen som avser nyutveckling av materiel samt motiv till utvecklingsbeställningar från Försvarsmakten som lagts under året. Bedömning av andel genomförd serieanskaffning under året som avser tidigare nyutvecklingsbeställningar. Andel materielanskaffning i internationellt samarbete inklusive beskrivning av dess karaktär och omfattning. Redovisa hur jämställdhetsaspekterna har beaktats och integrerats i anskaffning och utveckling av materiel för ändmålet relevanta projekt Redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att bidra till att uppnå Regeringens mål att öka handlingsfriheten i materielförsörjningen. Förändringen anges med nyckeltal eller motsvarande för att möjliggöra jämförelse över tiden. 2 Redovisa andel genomförda leveranser som uppfyllts inom myndighetens leveransåtagande för året inklusive andelen försenade respektive omförhandlade leveranser och orsaken till detta. Bedömning av leveransförmågan ska ske i förhållande till de föregående två åren. Hänvisning kapitel Anskaffning Leveransförmåga 3 Redovisning anslag 1:12 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd med mera, anslagspost 1. Internationella materielsamarbeten och industrifrågor 4 Redovisa uppnått resultat (kostnader och intäkter) för den fortsatta uppbyggnaden av certifieringsorgan för säkerhet i IT-produkter. Evaluering och certifiering av ITsäkerhetsprodukter 6 Redovisa resultatet kopplat till civila och militära synergieffekter. Resultatet kommenteras i förhållande till tidigare år. Särskilda redovisningar 8 Redovisa i vilken utsträckning verksamhet överförts till industrin och utifrån detta en bedömning av kostnadseffektiviseringar som åstadkommits genom industrins utökade åtaganden i materielprocessen. Även en bedömning av industrins konkurrensutsättning inom relevanta områden ska beskrivas. 11 Genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. En jämförelse ska om möjligt ske med de två senast föregående åren. Utvecklingen ska kommenteras och analyseras. 15 Redovisa andel upphandlingar med undantag från Lagen om offentlig upphandling i förhållande till totala antalet upphandlingar. Motiven redovisas på en aggregerad nivå och kommenteras. Särskilda redovisningar Särskilda redovisningar Undantag från lagen om offentlig upp handling FMV redovisar målen i regleringsbrevet i ovan angivna mål. Ett antal uppgifter i FMVs instruktion finns också redovisade under respektive avsnitt i årsredovisningen. Övriga krav på återrapportering redovisas inte i årsredovisningen utan i särskild ordning enligt regeringens beslut eller efter överens kommelse med Försvarsdepartementet. resultat i korthet 2 fmv teknik för Sveriges säkerhet 4 Uppgifter 4 Verksamhet 4 Mål för verksamheten 4 Viktiga händelser under året 6 generaldirektören har ordet 8 resultat 1 Ekonomiskt resultat och investeringar 1 Leveranser 11 Kundorderstock 12 Kvalitet 13 Allmänt 13 Avtalad prestation 13 Rätt tid 13 Avtalat pris 13 Förutsättningar för god kvalitet 13 Tematexter 14 Mycket att vinna på internationellt samarbete 14 Samarbetsavtal med 3 länder 14 Särlösningar ett problem 15 Nordiskt samarbete har potential 15 Upphandling av komplexa system 16 Tre anbud gick vidare 16 Återanvändning motiverade riktad upphandling 17 För- och efterkalkyl 17 Nyttjande- och äganderätt 17 Nya vägar för materielförsörjningen 18 Internationellt samarbete istället för egen verksamhet 19 Leveransförmåga 2 Förseningar 21 Omförhandlingar 21 Ansk affning 22 Inriktning för materielanskaffningen till Försvarsmakten 22 Andel färdigutvecklad materiel 23 Nyutveckling och färdigutvecklad materiel 23 Serieanskaffning och nyutveckling 24 Handlingsfrihet 24 Andel anskaffning i internationellt samarbete 24 Jämställdhet vid anskaffning 25 Visbykorvetter klara för insats 26 Skrov i kolfiber 26 Tekniska landvinningar 26 Liten, snabb och kraftfull Helikopter 15 gör entré 26 Två versioner 26 Digital utrustning 27 Flexibel militär sjukvård 27 Mobil kirurgitropp 27 Byggt i moduler 27 Efterlängtade skolfartyg 28 Bevara kompetens 28 Klassade fartyg 28 Effektivt utbildningsfartyg 28 Ledningsstöd 29 Kommunikation i skarpt läge 29 Uppbyggt i moduler 29 Ledningssystemfabrik 3 Framtidens soldat 3 Patent, varumärken, mönster och upphovsrätt 31 driftstöd 32 Test och evaluering 32 Marksystem 32 Flyg- och rymdsystem 33 Sjösystem 33 Lednings-, sensor- och telekrigssystem 33 Verksamhet för extern kund 33 Försäljning av övertalig materiel 34 Nya sätt att underhålla Gripen kapar kostnader 34 Kostnadsdrivarna identifierade 34 Erfarenhet kortar serviceintervall 34 internationella materielsamarbeten och industrifrågor 35 Strategisk materielförsörjning 35 Företagsanalyser 35 Marknadsanalyser 36 Strategier för materielförsörjningen 36 Teknisk utveckling i omvärlden 37 Affärer och industrisamverkan 37 Offset 37 Affärsrådgivning 37 Internationellt samarbete 37 Bilateralt samarbete 37 National Armaments Director 38 EDA 38 Nato 38 Letter of Intent/Framework Agreement 38 Exportstöd 38 Genomförd exportverksamhet 39 evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter 4 särskilda redovisningar 41 Försvarsunderrättelseproduktion 41 Militära och civila synergieffekter 41 Civil säkerhet 41 Systemintegration, löpande drift och underhåll 42 Förutsättningsskapande återgärder för att befrämja OPS på FMV 42 OPS-lösning för emballagetjänster 42 Skolflygplan SK6 tillgänglighet och service 42 Risker med större åtaganden 42 Effektivitet i verksamheten 43 Effektivitet och god hushållning 43 Undantag från lagen om offentlig upphandling 46 Tjänsteexport 47 Intern styrning och kontroll 47 Medarbetare och arbetsmiljö 48 Ny inriktning och förnyelse 48 Åtgärder för att stimulera och utveckla medarbetare mot verksamhetens krav 48 Ledarförsörjning och ledarutveckling 49 Kompetens- och åldersstruktur 5 Arbetsmiljö 5 Friska medarbetare 51 Mångfald och jämställdhet 51 ekonomisk redovisning 52 Sammanställning av väsentliga uppgifter 52 Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Anslagsredovisning 55 Finansieringsanalys 56 Redovisningsprinciper 57 Allmänt 57 Nya redovisningsprinciper 57 Redovisning av intäkter och kostnader 57 Redovisning av tillgångar och skulder 57 Undantag från EA-regler 58 Särskilda tilläggsupplysningar 58 Noter 59 Noter till resultaträkningen 59 Noter till balansräkningen 61 Noter till Finansieringsanalysen 64 Balanserad kapitalförändring 65 förkortningar och förklaringar 66 styrelse 68 4 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 5

4 v i k t i g a h ä n d e l s e r v i k t i g a h ä n d e l s e r Den första prototypen av artillerisystem Archer rullar ut från Bofors i Karlskoga. En ombyggd dumper har blivit ett artillerisystem av ett helt nytt slag. FMV överlämnar en anläggning för träning av helikopterbesättningar i taktiskt uppträdande och samarbete. Skolfartyget HMS Argo överlämnas till Försvarsmakten. Viktiga händelser Januari FMV inleder samarbete med MIT, Massachusetts Institute of Technology i USA. Genom detta får FMV tillgång till forskning och teknik i världsklass. Efter en första utvärdering av inkomna anbud i upphandlingen av pansarterrängfordon genomför FMV prov och startar förhandlingar med ett antal anbudsgivare. Februari Mars April Skolfartyget HMS Antares överlämnas till Försvarsmakten. FMV lämnar över tre svävare till Försvarsmakten. Svävarna är en ny resurs i försvaret. HMS Koster är det andra av fem minröjningsfartyg som FMV lämnar över till Försvarsmakten efter ett omfattande modifieringsarbete. Korvetterna HMS Malmö och HMS Stockholm samt stödfartyget Trossö skeppas till Adenviken utanför Somalia för att delta i EU-insatsen Operation Atalanta. FMV har ansvarat för en rad modifieringar av fartygen. FMV tar hem förstaplatsen i Arbetsvillkorsindex 28, med 155 poäng av 18 möjliga. Maj Juni FMV provar nya vägar att sälja överskottsmateriel. Efter auktioner på Internet påbörjas nu upphandling av tjänsten kommissionär där uppdraget blir att ta hand om hela hanteringen, från värdering av materielen till att hitta lämplig försäljningsmetod för varje enskilt objekt och sedan genomföra själva försäljningen. Stödutredningen presenteras. Huvuddragen är att FMV och FOI avvecklas och att delar av verksamheten bildar en ny stödmyndighet samtidigt som Pliktverket och Försvarshögskolan läggs ned. FMV deltar med mål och hotbildspresentation vid Natoövningen Loyal Arrow. FMV undertecknar avtal om Midcas med Frankrike, Italien, Tyskland och Spanien. Målet för samarbetsprojektet är att flyga obemannade farkoster i icke separerade luftrum. FMV beslutar att tilldela finska Patria uppdraget att leverera pansarterrängbilar av typen AMV (Armoured Modular Vehicle) till det svenska försvaret. Ordern omfattar 113 fordon samt systemmateriel. Värdet på ordern är cirka 24 miljoner Euro. Skolfartyget HMS Arcturus överlämnas till Försvarsmakten. Juli BAE Systems Hägglunds överklagar FMVs beslut att tilldela finska Patria uppdraget att leverera 113 pansarterrängfordon till Försvarsmakten. Försvarsmakten har nu tillgång till tre Boeing C-17 Globemaster, transportflygplan med fyra gånger så stor kapacitet som dagens Herculesplan. FMV har etablerat samarbetet med tolv länder inom SAC, Strategic Air Capability. Sverige etablerar nytt MoU-avtal med Sydkorea, vilket förstärker Sveriges materielsamarbete i Asien. Augusti FMV lämnar remissvar på Stödutredningen och redovisar ett alternativt förslag avseende utvecklingen av logistik samt materiel- och teknikförsörjning. FMV anser att utredningens förslag innebär stora risker för att leveranser till Försvarsmakten försenas. Efter en sex månader lång överlämningsperiod tar Saab över ansvaret för drift och underhåll av Försvarsmaktens SK6-flygplan. FMV tar emot den andra Helikopter 14 från leverantören NH Industries i Frankrike. September FMV tecknar avtal med det amerikanska flygvapnet om miniatyrisering och standardisering av elektronik. Genom detta ska vikt och volym minskas med upp till 3 gånger jämfört med dagens lösningar. FMV genomför landningsprov med Helikopter 15 på korvett Visby inför kontraktsverifiering av Hkp 15. FMV Test och Evaluering utvärderar Lätt patrullbil tillsammans med representanter för norska FLO. FMV lämnar över en moderniserad fjärrspaningsradar till Försvarsmakten. Övervakningen av luftrummet får utökad räckvidd, ett speciellt system för låg höjd och bättre möjligheter att kunna titta på särskilt intressanta områden. Provflygning med det första thailändska Gripenflygplanet genomförs. FMVs satsning på nanoteknikforskningen summeras fyra produkter står inför ett genombrott. FMV slutlevererade tio nya system med fordonsmattor till Försvarsmakten. Anskaffningen har skett i samarbete med schweiziska Armasuisse. Oktober FMV håller i genomförandet av NAD-konferensen Level Playing Field inom ramen för det svenska ordförandeskapet. Konferensen, som samlade cirka 13 personer och genomfördes i Bryssel, diskuterade förutsättningarna för en europeisk transparent försvarsmaterielmarknad. Länsrätten i Stockholm konstaterar i sin dom att FMV genomfört upphandling av stridsfordon korrekt i stort. Men enligt länsrätten strider vissa delmoment mot lagen, vilket innebär att upphandlingen enligt länsrättens dom ska göras om. November I FMVs satsning på utveckling av kärnkompetens blir 17 projektledare, systemingenjörer och inköpare certifierade. FMV lämnar över Robot 98 eller Iris-T, som den också kallas, till Försvarsmakten. Kortdistansroboten ska ersätta nuvarande Robot 74 på JAS 39 Gripen. FMV skriver avtal med Norge om utveckling av en eldledningsmodul och fortsatt samarbete i utveckling och anskaffning av artillerisystem Archer. Sverige etablerar nytt MoU-avtal med Indien. December FMV Test och Evaluering blir auktoriserade för att bedriva verksamhet enligt Regler för militär luftfart. FMV överlämnar de två Visbykorvetterna HMS Härnösand och HMS Helsingborg till Försvarsmakten. I Enköping överlämnar FMV Lednings- och informationssystem för NBG 11 till Försvarsmakten. Efter ett beslut om att inte överklaga länsrättens beslut angående upphandlingen av pansarterrängfordon går FMV ut med en ny anbudsinfordran. FMV överlämnar Kirurgitropp nummer två och tre till Försvarsmakten. Det är en mobil sjukvårdsenhet som kan ge begränsad vård sex timmar efter ankomst till insatsområdet och arbeta fullt ut efter 24 timmar. 6 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 7

5 g e n e r a l d i r e k t ö r e n h a r o r d e t g e n e r a l d i r e k t ö r e n h a r o r d e t Stora frågor i komplexa sammanhang Vi lever i en komplex värld med många oroliga områden. Sverige är en del av detta och det svenska försvaret utvecklas nu mot att bli mer tillgängligt, användbart och flexibelt i Sverige, i vårt närområde men även globalt. Det här sätter de styrande kraven för FMV. Den materiel som behövs måste vara tillgänglig och fungera direkt vid en insats och internationellt tillkommer tuffa miljökrav och krav på samverkan med andra länder. Det innebär att vi måste kunna leverera med korta ledtider och krav på en mycket hög leveranssäkerhet. Insatsen utanför Somalia under 29 genomfördes med tre fartyg som FMV på mycket kort tid anpassade till de krav som operationen krävde. Försvarsmakten planerar nu för en ny insats i samma område under 21 där HMS Carlskrona tas fram ur malpåse och med en oerhört kort tidplan utrustas för att ingå i en insats med styrkor från flera länder som ska ledas av den svenska Försvarsmakten. Det här har blivit vår vardag där vi hela tiden anpassar och utvecklar våra arbetsmetoder till de aktuella förutsättningarna i varje enskilt fall och gör så bra totallösningar som möjligt. Det har vi gjort samtidigt som vi till och med 29, på fem år, gjort en besparing på närmare en miljard kronor. När så Stödutredningen presenterade sina förslag där huvudnumret var en sammanslagning av FMV och FOI upplevde vi på FMV att utredaren inte svarade på flera av de grundläggande frågorna kring en effektivisering av materielförsörjningen. Förslagen innebär stora risker för g e n e r a l d i r e k t ö r e n h a r o r d e t Det har blivit vardag för FMV att med korta ledtider leverera materiel till insatser. Trots mindre resurser bibehålls en hög leveranssäkerhet. Det ger en indikation på att FMVs arbete för att ställa om arbetssätt har kommit igång. 29 var annars ett år då utmaningarna stod på rad. Nya krav och nya förutsättningar i bland annat helikopterfrågorna, ubåtsutvecklingen och konkurrensupphandlingen av stridsfordon satte FMV på prov. Frågor som får sin upplösning först under 21. såväl leveransförseningar till våra kunder som betydligt dyrare omställningskostnader än utredningen räknat med. Synergieffekterna av att slå samman FMV och FOI har inte närmare analyserats i utredningen. Då förslaget dessutom innebär en ny styrningsprincip med olika anslag för de båda verksamhetsområdena försvåras effektiviseringar inom ramen för den nya myndigheten. Utredaren valde att inte närmare analysera och lämna förslag på förändringar av gränsytan mellan staten och industrin. Inte heller har utredaren analyserat och lämnat några genomgripande förslag när det gäller gränsytan mellan Försvarsmakten och stödmyndigheten, två områden som borde ha fått betydligt mer fokus i utredningen. FMV är positivt inställt till de besparingar och effektiviseringar som behövs för att genomföra den nya försvarspolitiska inriktningen. Men förslaget är som sagt för riskfyllt och kan inte genomföras utan stora konsekvenser för produktionen av materiel till internationella insatser och med risk för förlust av kompetens. Det finns andra vägar att gå, det visar FMV i remissvaret. I stället för att slå ihop FOI och FMV bör regeringen pröva att omvandla FOI till ett branschforskningsinstitut i bolagsform. FMV och Försvarsmakten bör få i uppdrag att renodla verksamheten mellan sig och genomföra de besparingar som regeringen fastställer. Inriktningen bör vara att Försvarsmakten ställer krav på förmåga och att FMV levererar en försörjningslösning som ger efterfrågad förmåga. FMVs alternativ är mindre riskfyllt och på tre år kan det vara genomfört. Vår trovärdighet att leverera de besparingar som regeringen tidigare beslutat om intygas av både Riksrevisionen och Statskontoret. Den här inriktningen gör att besparingarna kan säkerställas samtidigt som produktionen inte äventyras mer än nödvändigt. I väntan på att regeringen ska tillsätta den genomförandekommitté som, med Stödutredningens förslag och inkomna remissvar som grund, ska effektivisera och reducera kostnaderna för försvarsmyndigheterna har vi påbörjat ett arbete för att utveckla arbetsformerna främst inom FMV men även mellan oss och vår huvudkund Försvarsmakten, som också innebär besparingar. Nya typer av försörjningslösningar finns idag med som alternativ när vi står inför ett materielprojekt. Under 29 slutförde vi exempelvis överföringen av drift och underhåll av Försvarsmaktens skolflygplan till försvarsindustriföretaget Saab. Vi lade ut hanteringen av emballage på industriföretaget Nefab och lade fast de sista delarna i det av Sverige delägda SAC, Strategic Airlift Capability. Vare sig det handlar om att flytta verksamhet till industrin eller att deläga transporflygplan prövar vi alternativen för att se om vi kan få samma effekt till lägre kostnad. Det sker en ständig utveckling i försvarssektorn, i staten, i samhället och i vår omvärld som i högsta grad påverkar vår verksamhet. Några av de stora frågor som vi har hanterat under året går samtliga att relatera till nya krav och nya förutsättningar. Jag tänker bland annat på helikopterfrågorna, ubåtsutvecklingen och konkurrensupphandling av stridsfordon. Det finns en brist på helikopterkapacitet i världen. På kort sikt har vi tillsammans med Försvarsmakten hittat en lösning för det svenska behovet i Afghanistan och långsiktigt har FMV genom förhandlingar utifrån rådande omständigheter säkerställt en realistisk leveransplan för nya Helikopter 14. Vid utvecklingen av nästa generation ubåt är en av flera stora frågeställningar för oss att säkerställa kompetensen vid industrin inom Sverige. Förutsättningarna bygger på att design och konstruktion genomförs i landet då kompetens inom detta område bedöms nödvändigt för att kunna utveckla och vidmakthålla så här komplicerade system. Det utländska ägandet av den i Sverige lokaliserade industrin är en faktor vi har att hantera i de förhandlingar som FMV för med industrin. FMVs upphandling av stridsfordon överklagades till länsrätten. Detta är en mycket komplex så kallad funktionsupphandling, där länsrätten ansåg att den i allt väsentligt genomförts på ett korrekt sätt. På fyra delområden menade dock länsrätten att vi inte följt lagen om offentlig upphandling. Vi har valt att göra om upphandlingen istället för att överklaga. Vårt uppdrag är att leverera den materiel som Försvarsmakten behöver och vi bedömer det som det säkraste sättet att kunna leverera de stridsfordon som Försvarsmakten behöver, med minsta möjliga förändring av leveranstidpunkt. Att få marknadens aktörer att följa samma regler och ge dem likvärdiga möjligheter att konkurrera var temat för den NAD-konferens som FMV höll i under EUordförandeskapet. Det här är ett svårt och känsligt område, men nödvändigt att diskutera. Här gäller det att våga ta de små stegen framåt. Förutom att skapa förtroende parterna emellan handlar det om att dämpa den nationella stoltheten och öka det personliga modet för frågan. Det behövs självklart politiska åtaganden likväl som konkreta åtgärder, och de behöver knyta an till marknadens alla intressenter. Den europeiska försvarsmaterielbyrån EDA har bedrivit ett intensivt arbete med att ta fram förslag på hur detta ska gå till. Det är mycket roligt att kunna konstatera att vi generellt sett har ett mycket bra resultat för 29. Flera viktiga mätetal som milstolpseffektivitet och leveransförmåga har ökat. Det finns dock områden där vi har problem att innehålla leveranstiderna. Orsakerna till det är flera och ibland äger vi inte frågorna helt själva. Det är områden vi kommer att ha särskilt fokus på framöver. Att innehålla utlovade leveranstider är ett av våra huvudmål. Det är också mycket glädjande att vi har låg sjukfrånvaro bland våra medarbetare. Vi har alltså ett bra utgångsläge inför detta spännande verksamhetsår. Det kommer dock att ställas stora krav på fortsatt arbete med att hitta kostnadseffektiva lösningar inom materielförsörjningen. FMV är en effektiv myndighet och vi arbetar vidare för att hitta nya vägar för att ytterligare kunna kapa kostnader internt. Den stora besparingspotentialen finns i hela materielförsörjningskedjan, inte minst i gränsytorna mellan FMV och Försvarsmakten. Under hösten har ett handlingsprogram börjat ta form. Det är utarbetat av chefer och medarbetare och siktar mot 212 och ett ännu mer kompetent och effektivt FMV. Gunnar Holmgren Generaldirektör 8 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 9

6 r e s u lt a t r e s u lt a t Leveranser FMV redovisade under året prestationer/leveranser till Försvarsmakten och andra kunder. Den samlade kundfaktureringen uppgick till 18,5 mdkr. FMV har under många år mätt i vilken utsträckning vi levererar enligt överenskommen tidpunkt, så kallad milstolpseffektivitet. FMV har under de senaste åren lagt stor vikt vid att hålla ingångna avtal och leverera i tid. FMVs milstolpseffektivitet avseende 29 var 84 procent. Motsvarande för åren 27 och 28 var 7 respektive 8 procent. Regeringen begränsade även 29 Försvarsmaktens möjlighet att utnyttja materielanslagen 1.3 respektive 1.4. Enligt överenskommelse 2 initierade Försvarsmakten omförhandling i fem uppdrag. Fyra kundleveranser om 3 mnkr omförhandlades till 21 och en kundleverans omförhandlades till en lägre utgift 29 om netto 293 mnkr, sammantaget en lägre fakturering om 593 mnkr. Genomförandet innebär inga extra räntekostnader för staten som helhet. I tabellen nedan framgår de beloppsmässigt största leveranserna och till vilket område de hör. Ekonomiskt resultat Intäkter Kostnader Resultat Sammanfattningsvis pekar nyckeltalen åt rätt håll. Det ekonomiska resultatet är som planerat ett litet överskott och det mått med vilket FMV mäter i vilken utsträckning leveranserna sker i tid visar på en förbättring. Samtidigt minskar sjukfrånvaron bland medarbetarna från en redan låg nivå. Men förmågan att offerera behöver förbättras. Anskaffning, mnkr Ekonomiskt resultat och investeringar Ledningsstöd, mnkr FMVs ekonomiska mål är full kostnadstäckning över tiden. Årets resultat blev en vinst med 37 mnkr. Med en fakturering på drygt 18 mdkr så ligger resultatet nära målsättningen att uppnå ett nollresultat. Vinsten förklaras till största delen av resultatet från de drygt 35 uppdrag som avslutades under året. Investeringsutfallet blev i nivå med budgeterat. Driftstöd, mnkr Internationella materielsamarbeten och industrifrågor, mnkr Evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter, mnkr Totalt, mnkr Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Källa: FMVs produktionsledningssystem. Investeringar tkr Budget enligt regleringsbrev Utfall Totalt Källa: FMVs produktionsledningssystem. - Kompletteringsanskaffning 4mm ammunition Delleveranser Anskaffning - Finkaliberammunition Delleveranser olika kalibrar (5,56 /7,62 /12,7) Anskaffning - Automatkarbin 5C, modifiering Delleveranser vapen och tillbehör Anskaffning - Utveckling SSG 12 Strf 9 AMOS Slutredovisad avveckling AMOS Driftstöd - Utveckling splitterskyddad enhetsplattform SEP Lägesredovisning projektavslut Anskaffning - Utveckling Haubits 77B-Archer Utvecklingsrapport Anskaffning - Markstridsutrustad soldat MARKUS Slutrapport systemarbete Ledningsstöd - Pansarvärnsrobot 57 NLAW Delleveranser kringsystem Anskaffning - Bärgningsbandvagn 12 Delleveranser systemmateriel Anskaffning - Luftvärnsrobotsystem 23 Bamse Slutleverans med säkerhetsgodkännande Anskaffning - Målflygningsavtal för luftvärnsövning Verksamhetsrapportering Driftstöd - Minröjningsfartyg typ Koster halvtidsmod HTM Delleveranser Koster, Vinga Anskaffning - Korvett typ Visby Leverans första två fartygen till FM Anskaffning - Stridsbåt 9HS Sjukvårdsversion Leverans fyra båtar Anskaffning - Sambandssystem HF Radio 2 bassystem Delleveranser och installationer Anskaffning/Ledningsstöd - Konstruktionsfas Nästa Generations Ubåt (NGU) Delredovisad genomförd verksamhet Anskaffning - Ubåt Gotland halvtidsmodifiering HTM Delredovisning projektering Anskaffning - Ledningssystem för ubåt Leverans ett system Anskaffning - Deltagande i Strategic Airlift Command (SAC) Investering (avslutad) samt drift Anskaffning/Driftstöd - System JAS39 vidmakthållande Tre kvartalsrapporteringar Driftstöd - JAS39 Gripen Delleverans fem modifierade fpl 39 C/D (nr 1-5) Delleverans 64 stycken system CDL Delleverans IFF Mk XII för internationella. operationer Delleverans IR-jaktrobot IRIS-T Delleverans EWCS-system Delleverans underhållsresurser Systemåtermatning och MTC MS 19 Rättningsutgåva flygutbildningssystem FUS Slutrapport nosradar SARA, delrapport AESA Projektrapport radarjaktrobot Meteor Anskaffning/Driftstöd - JAS39 Gripen Export Leasing/köp Ungern, Tjeckien respektive Thailand Driftstöd - System ASC 89 Leverans system 2 samt vidmakthållande Anskaffning/Driftstöd - Helikopter 14 Mottagen en helikopter, projektledning Anskaffning - Helikopter 15 Slutleverans (av 2 stycken) med två Hkp 15 SBO Anskaffning - Helikopter 1, NBG-anpassning Slutleverans tre Hkp inklusive reservdelar, Utbytesenheter med mera Anskaffning - Basresurs för provningsverksamhet Tillhandahållna resurser, utbildning med mera Driftstöd - Stridsledningscentraler Flygvapen Vidmakthållanderapportering Driftstöd - Banresurser flygbaser Delleveranser räddnings- och klargöringbilar Anskaffning - Radiosystem efter radio 195 Delleveranser radioenheter och satser Anskaffning - Enkel handhållen radio EH2R Delleveranser Anskaffning - Stridsledningssystem Bataljon (SLB) Slutleverans/driftöverlämning etapp 1 för PTK Anskaffning - Sjöinformationssystem och radarstationer Delleveranser lednings- och radarsystem Anskaffning/Driftstöd - Ledningssystem Teknik (LedsysT) /FMLS TS Verksamhetsrapportering inklusive MNE 5 slutrapport Anskaffning - Försvarets telestomnät /FTN Rapporterat vidmakthållande Driftstöd - Forskning och teknikutveckling Luftförvar Delrapport Ledningsstöd - Sjukvårdsfunktionsenheter för NBG Delleveranser OP/IVA med mera Anskaffning 2 Försvarsmaktens och FMVs överenskommelse ( ) är tillställd Regeringskansliet (Fö) och Riksrevisionen. 1 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G

7 r e s u lt a t r e s u lt a t Kundorderstock Under året fick FMV 33 nya uppdrag 3, varav 236 från Försvarsmakten. 365 uppdrag avslutades under året. Den kvarvarande orderstocken uppgick vid årsskiftet till mnkr varav Försvarsmaktens andel var mnkr. Beloppsmässigt domineras orderstocken av uppdragen inom följande områden: JAS 39 Gripen inklusive vapen, export med mera (32,8 %) Helikopter 14 (9,4 %) Korvett typ Visby (3,7 %) Haubits Archer inklusive export (3,4 %) Minröjningsfartyg typ Koster ( 2, %) Deltagande i SAC-samarbetet (1,9 %) Transportflygplan Tp84 Hercules (1,6 %) Pansarvärnsrobot Rb 57 (NLAW) (1,4 %) Ingenjörbandvagn 12 (Ingbv 12) (1,4 %) Konstruktionsfas ny ubåt (NGU) (1,2 %) Pansarterrängbil Galten (RG32) (1,2 %) Radiosystem GTRS och EH2R (1, %) Detta utgör cirka 61 procent av den totala orderstocken. Bland större uppdrag från andra kunder än Försvarsmakten dominerar export av JAS 39 Gripen till Ungern, Tjeckien och Thailand samt gemensam anskaffning av Archersystemet med Norge. Kundorderstocken har såväl antals- som beloppsmässigt minskat sedan föregående årsskifte. Minskningen utgörs av drygt 6 färre uppdrag och cirka 2,6 mdkr. Både Försvarsmaktens och övriga kunders andel har minskat. De största enskilda nya beställningarna från Försvarsmakten var utveckling, anskaffning och vidmakthållande inom JAS 39 Gripen-systemet (knappt 2 2 mnkr), slutförandeåtgärder för korvettsystemet Visby (knappt 1 7 mnkr), ny- och återanskaffning av fin- och grovkalibrig ammunition (cirka 8 mnkr), ny förmåga för ISAFförbandens pansrade transportfordon (cirka 3 mnkr), drift- och systemutformningsåtgärder inom Försvarsmaktens tekniska ledningssystemutveckling (drygt 25 mnkr) samt anskaffning för utvecklad sjukvårdsfunktion (knappt 2 mnkr). Under hösten slöts avtal med Norge om gemensam anskaffning av Archersystemet vilket innebär att såväl Sverige som Norge köper vardera 24 haubitssystem för indirekt eld. De närmaste två till tre årens leveranser och kundfakturering till Försvarsmakten domineras helt av anskaffning och vidmakthållande av flygsystem JAS 39 Gripen, anskaffning av helikopter 14, anskaffning av korvett typ Visby, anskaffning av haubits Archer, halvtidsmodifiering av minröjningsfartyg typ Koster, deltagande i Strategic Airlift Command (SAC), modernisering av transportflygplan 84 Hercules, anskaffning av pansarvärnsrobot NLAW, anskaffning av nytt ingenjörsbandvagn (Ingbv 12), anskaffning av pansarterrängbil Galten (RG32) samt konstruktionsfas för nästa generations ubåt (NGU). Dessa leveranser och kundfakturering står för drygt 52 procent av orderstocken. Kundorderstock 29 Försvarsmakten Övriga kunder Totalt Orderbelopp Mnkr Antal kundbeställningar Orderstock Antal kundbeställningar Orderstock Antal kundbeställningar Orderstock > > > > Totalt Källa: FMVs produktionsledningssystem. Kvalitet A l l m ä n t FMVs huvudsakliga verksamhet består av leveranser av tjänster och produkter. De avtal som slutits med kunderna ställer krav på ett utvecklat och kvalitetssäkrat arbetssätt så att leverans kan ske med avtalad prestanda, i tid och till rätt (avtalat) pris. I FMVs kvalitetspolicy framhålls dessa tre områden som ett mått på hög kvalitet i arbetet. Dessutom ska verksamheten bedrivas kostnadseffektivt och på ett sådant sätt att kunderna vill nyttja FMV som långsiktig partner. Av ta l a d p r e s tat i o n Under 29 har inga leveranser avvisats av FMVs beställare. FMV har således levererat med avtalad prestanda. R ät t t i d En del av kvaliteten är att leverera vid rätt (avtalad) tidpunkt. Leveransen kan vara kritisk för kundernas fortsatta verksamhet, exempelvis vid internationella insatser eller om värnpliktiga kallats in för att utbildas i hantering av materielen. Ett mått på leveranssäkerheten är milstolpseffektiviteten. Under 29 uppgick den samlade milstolpseffektiviteten till 84 procent, vilket är en förbättring med fyra procentenheter i förhållande till föregående år. Av ta l at p r i s Priset som FMVs kunder betalar ska täcka kostnaderna för den beställda tjänsten eller produkten och FMVs kostnader för genomförandet av uppdraget, inklusive kostnader för personal, lokaler med mera. Det genomsnittliga timpriset för 29 var knappt 775 kronor, att jämföra med 758 kronor föregående år. Av orderstocken är 93 procent av antalet uppdrag och 98 procent av beställningsvolymen gjord i fast pris. Det innebär att priset på materielen och på FMVs arbete avtalas i samband med kundens beställning. F ö r u t s ät t n i n g a r f ö r g o d k va l i t e t FMVs verksamhet ska genomföras på ett kvalitetssäkrat, miljöanpassat och effektivt sätt samt efterleva tillämpliga författningar och andra externa krav. I syfte att säkerställa detta har FMV ett integrerat verksamhetsledningssystem som inkluderar interna regelverk och processer. Verksamhetsledningssystemet ska uppfylla tillämpliga delar av Regler för militär luftfart (RML), SS-EN ISO 9: 28 Ledningssystem för kvalitet, SS-EN ISO 141:24 Miljöledningssystem, AFS 21:1 och 23:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Krav för auktorisation av organisationer för system- och produktutveckling av luftfartsprodukter framgår av de föreskrifter för militär luftfart (RML) som Försvarsmaktens säkerhetsinspektion fastställer. FMV är sedan 25 auktoriserat av Försvarsmakten (flygsäkerhetsinspektören) att själv ansvara för att den materielframtagningsprocess som myndigheten använder följer RML. FMV ska även se till att underleverantörer följer aktuella föreskrifter. Under 29 har militära flygsäkerhetsinspektören genomfört revision av FMV. Detta resulterade i att FMVs auktorisation inom det militära luftfartssystemet utökats till att även omfatta verksamheten test och evaluering. FMV gör ett antal interna revisioner varje år, bland annat för att avgöra om verksamhetsledningssystemet och dess efterlevnad överensstämmer med RML och andra krav. Resultatet av genomförda revisioner utgör en del av underlaget för ledningens uppföljning (se Särskilda redovisningar, avsnittet Intern styrning och kontroll). FMV har under 29 fortsatt den tidigare påbörjade anpassningen av interna regler och processer mot målet att uppnå ett förenklat och uppdaterat regelverk som svarar upp mot nya behov. Mot bakgrund av ovanstående bedömer FMV att kvaliteten i verksamheten är god. Det sker en fortlöpande kvalitetsförbättring och en kontinuerlig utveckling av arbetssättet. Kundorderstock, mnkr FMVs kundorderstock varav Försvarsmakten varav övriga beställare Källa: FMVs produktionsledningssystem. 3 KB/ Kundbeställningar 1 2 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G

8 t e m a t e x t e r FMV har under åren 24 till 29 sparat cirka en miljard på främst myndighetskostnaderna. Nu går arbetet vidare med målet att göra än bättre affärer till nytta för staten. Samverkan med andra länder är ett självklart alternativ vid all anskaffning samtidigt som nya former för materielanskaffningen prövas för att finna det bästa alternativet med hänsyn till kostnad, effekt och handlingsfrihet. t e m a t e x t e r Mycket att vinna på internationellt samarbete Motiven för att samarbeta med andra länder när det gäller anskaffning, utveckling och underhåll av försvarsmateriel är självklara. Genom att dela kostnader, risker och kunskaper får Sverige tillgång till materiel på ett kostnadseffektivt sätt, men också ökad förmåga att samverka operativt. Iris-T är namnet på den kortdistansrobot som FMV under hösten 29 överlämnade till Försvarsmakten. Roboten utgör en del av beväpningen på JAS 39 Gripen och är resultatet av ett europeiskt samarbetsprojekt mellan sex länder: Tyskland, Italien, Spanien, Grekland, Norge och Sverige. Tankarna på en ny generation kortdistansrobot började redan på 198-talet och efter en rad turer gav FMV 1997 rekommendationen att Sverige skulle gå med i utvecklingsprojektet. FMV prövar varje utvecklingsprojekt och upphandling för att se om det går att genomföra i internationell samverkan. Utvecklingen mot allt fler materielprojekt i internationell samverkan har gått parallellt med att Sverige ställt om från ett invasionsförsvar baserat på värnplikt och krav på hög självförsörjningsgrad till ett insatsförsvar med en liten och professionell yrkeskår. Samarbetsavtal med 3 länder 199 hade Sverige försvarsrelaterade samarbetsavtal, så kallade MoU (Memorandum of Understanding), med tio länder, idag har den siffran ökat till drygt 3 länder. FMV deltar i sju multilaterala organisationer och deltar också i många internationella diskussionsforum. Hur uppstår då ett materielsamarbete? Det börjar antingen som förfrågningar från utlandet via Regeringskansliet eller i samband med möten mellan svenska representanter och deras utländska motsvarigheter. Grunden för ett svenskt deltagande i ett internationellt samarbete är behovet av en ny förmåga inom det svenska försvaret. Den första frågan är om det finns materiel på marknaden som kan lösa behovet. Är så fallet kan det bli fråga om en gemensam upphandling. I annat fall kan ett utvecklingsprojekt startas tillsammans med andra länder med likartat behov, precis som i fallet med roboten Iris-T. FMVs omvärldsbevakning kan också resultera i upptäckten av ett intressant arbete i något eller några länder. FMV kan då verka för att anpassa tidplanen för svenska materielprojekt för att skapa möjligheter till samarbete över gränserna. Särlösningar ett problem Internationellt samarbete är aldrig ett mål i sig. Det viktiga är att de kostnadsbesparingar som uppnås i ett samarbete motsvarar den ökade kostnaden för administration, resor, förhandlingar med mera och att det på övergripande nivå uppstår en besparing. Det är ett val som måste göras någonstans i beslutsprocessen. Är det många länder som deltar finns risk för många krav på särlösningar som i sin tur innebär förseningar och ökade kostnader. Inom projektet Iris-T, med sex länder inblandade, lyckades man undvika nationella särlösningar och man lyckades också få med alla länderna på ett och samma kontrakt för serieproduktion. Samarbetsklimatet har hela tiden varit mycket gott. Länderna har varit lyhörda för varandras synpunkter och har haft viljan att hitta konstruktiva lösningar på de problem som dykt upp. De deltagande ländernas industrier har fått uppdrag inom projektets ram. För Sveriges del har Saab Bofors Dynamics AB medverkat och bland annat ansvarat för signalbehandling, elektronikutveckling och vindtunnelprov. Roboten serieproduceras nu och Iris-T kommer att integreras på minst fem olika stridsflygplanstyper, däribland Jas 39 Gripen. Iris-T samarbetet är ett exempel på multilateral samverkan, trots svårigheterna att samla flera länder är det just det som har störst potential för att effektivt utnyttja befintliga resurser. EDA, som är den europeiska försvarsbyrån, och Partnership for Peace-samarbetet inom Nato utgör grundbultar för det internationella samarbetet, tillsammans med samarbetet inom det så kallade sexnationssamarbetet med Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Slutligen har vi det nordiska samarbetet. Nordiskt samarbete har potential Samarbetet inom Norden har extra stor potential för besparingar. Den geografiska närheten och att de nordiska länderna ofta deltar i gemensamma insatser gör att samverkan effektiv. Extra intressant är samverkan kring utbildning, drift och underhållsfrågor. Sverige samarbetar med Norge kring utveckling och serieproduktion av artillerisystemet Archer. Genom att dela på utvecklingskostnaderna blev det möjligt att realisera det nytänkande som Archer står för inom området Indirekt Eld. Att det kan vara svårt att få till internationella samarbeten visar det faktum att Danmark, som var med i utvecklingsarbetet av Archer under tre år, drog sig ur samarbetet 26. Men i samma veva började diskussionerna med Norge om ett norskt deltagande. Under 27 undertecknades ett MoU mellan länderna och sedan har utvecklingsarbetet slutförts tillsammans. Produktionskostnaderna har också kunnat sänkas genom att länderna tillsammans beställer 48 system. Meningen är att länderna ska ha identiska system och i framtiden även samma metodik, ledningssystem, gemensam utbildning och även samövningar. Till detta kommer ett gemensamt support- och underhållsavtal som håller nere kostnaderna under systemets livslängd. Iris-T kommer att integreras på minst sex flygplanstyper varav Jas Gripen är en. Fredrik Süsskind samtalar med Greger Lundholm i samband med prov vid FMV i Linköping. Hans Nilsson, projektledare Iris-T Genom ett samarbete med Norge har det varit möjligt att realisera artillerisystemet Archer. Ett samarbetsprojekt mellan sex europeiska länder har utvecklat en kortdistansrobot med mycket bra prestanda. Länderna som deltagit är: Tyskland, Italien, Spanien, Grekland, Norge och Sverige. 1 4 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G

9 t e m a t e x t e r t e m a t e x t e r Upphandling av komplexa system FMVs upphandling av pansarterrängfordon genomfördes i konkurrens medan upphandlingen av artillerisystemet Archer genomfördes som en riktad upphandling. En uttalad strategi för materielförsörjningen ligger bakom vägvalet där kravet på kostnadseffektivitet är stort, oavsett på vilket sätt upphandlingen görs. All statlig upphandling lyder under lagen om offentlig upphandling (LOU) som säger att upphandlingar ska ske i konkurrens. I lagen finns regler för undantag från konkurrensutsättning när det gäller försvars- och säkerhetspolitiska skäl, internationella insatser och internationell samverkan. Möjlighet finns att sådana fall rikta upphandlingen. Upphandlingen av pansarterrängfordonen till Försvarsmakten som genomfördes 29 grundade sig på det faktum att det fanns fordon på marknaden som uppfyllde grundläggande krav på förmåga. FMV behövde alltså inte starta ett utvecklingsprojekt för detta. Skäl för att göra undantag från LOU fanns inte heller utan FMV beslutade att upphandlingen av pansarterrängfordonen skulle ske i konkurrens. En upphandling ska uppfylla viktiga kriterier som likabehandling, objektivitet, transparens och förutsägbarhet. Det innebär bland annat att den utvärderingsmodell och de utvärderingskriterier som ska användas för att granska anbuden ska finnas med från början när upphandlingen offentliggörs tillsammans med de krav som anbudsgivarna ska svara upp mot. Tre anbud gick vidare För pansarterrängfordonen valde FMV ut tre anbud att gå vidare till den så kallade förhandlingsfasen. Första steget i förhandlingen handlar om att tydliggöra vad systemet kan erbjuda för att sedan gå över till de kommersiella villkoren som exempelvis var ansvaret ligger för systemet sett till hela dess livslängd. Förhandlingarna fortsätter sedan om bland annat teknisk prestanda, vad som erbjuds i offererat system och om det finns utvecklingspotential och till vilken nivå. Ur ett kommersiellt perspektiv förhandlas om vilken nyttjanderätt till ritningar och övrigt tekniskt underlag för underhåll och/eller modifiering som kan ingå i avtalet, både för systemets drift i Sverige och vid insats utomlands. Komplicerade frågor som kräver svar för att fordonen ska kunna fylla det behov som finns idag och i framtiden. När förhandlingarna var klara begärde FMV in ett slutbud från företagen och efter det utvärderade FMV anbuden utifrån angivna kriterier och utvärderingsmodell. En vinnare utsågs och avtal skrevs med leverantören. Enligt LOU kan ett upphandlingsbeslut överklagas inom tio dagar från tillkännagivandet. Detta skedde också från en av de övriga anbudsgivarna. Länsrätten i Stockholm ansåg i domen att FMV i stort genomfört upphandlingen korrekt, men att lagen inte följts beträffande fyra delmoment. Länsrätten ansåg att detta motiverade att upphandlingen skulle göras om. FMV beslutade att inte överklaga länsrättens dom. Istället kommer upphandlingen att göras om under 21. FMV bedömde att det var den säkraste vägen för leverans av fordonen till utsatt tid. Återanvändning motiverade riktad upphandling Att pansarterrängfordonen blev en upphandling och inte ett utvecklingsprojekt grundade sig alltså på att det fanns ett flertal befintliga fordon som uppfyllde grundkraven. Det fanns inte heller skäl för att rikta upphandlingen mot en speciell leverantör. När det gäller artillerisystemet Archer var situationen en annan. FMV gjorde teknikstudier för att hitta en ersättare till haubits 77B. Parallellt utvärderades flera utländska system som alla föll bort på grund av att de inte klarade kraven. Resultatet blev att FMV valde att utnyttja befintligt materiel, en modifiering av haubits 77B i kombination med en på marknaden befintlig Volvo-dumper. På grund av återanvändningen av haubits 77B föll det sig naturligt att rikta upphandlingen mot tillverkaren BAE Systems Bofors. Valet föll alltså på ett kombinerat modifierings- och utvecklingsprojekt. Anskaffningen genomförs i samverkan med Norge. För- och efterkalkyl Vid riktade upphandlingar är de försvars- eller säkerhetspolitiska skälen styrande. Därför måste affärsmässigheten säkras på annat sätt än vid en konkurrensutsättning. Affärs- och insynsavtal med industrin ligger till grund för samarbetet och genom att göra för- och efterkalkyler i projekten säkerställer FMV att upphandlingar som inte görs i konkurrens sker på ett affärsmässigt sätt. Genom de kalkyler som FMV gör innan avtalet skrivs under bedöms bland annat risker och vinstpålägg. Uppgifter som FMV har stor nytta av och som ligger till grund för de förhandlingar som följer och som mynnar ut i en överenskommelse om pris, prestanda och leveranstider. När projektet är avslutat följer FMV upp arbetet för att se om utfallet blev som det var tänkt. Nyttjande- och äganderätt När FMV och leverantören signerar ett avtal är det inte bara materielens egenskaper, leveransvillkor och pris som ska vara med. En viktig fråga är den om nyttjande- och äganderätt. Nyttjanderätten styr villkoren för en eventuell försäljning till ett annat land medan äganderättsfrågan är kopplad till statliga utvecklingsbeställningar till industrin. Syftet är att staten ska få tillbaka så mycket av utvecklingskostnaderna som möjligt då produkten säljs till andra kunder. Men vid en konkurrensupphandling, finns det inga möjligheter att ta med royalty som ett kriterium vid utvärderingen på grund av det omöjliga att bedöma en eventuell framtida intäkt. Däremot står det leverantören fritt att bedöma produktens framtida marknadspotential, och därigenom lämna bästa möjliga erbjudande i den aktuella upphandlingen. Studier visade att det inte fanns något befintligt system som kunde ersätta haubits 77B. Beslutet blev istället att starta det kombinerade modifierings- och utvecklingsprojektet Archer. En granskning av marknaden visade att det fanns flera pansarterrängfordonssystem som skulle kunna uppfylla de förmågor som behövdes i det svenska försvaret. Därför valde FMV att upphandla fordonen i konkurrens. Projektledarna i det svensk-norska samarbetet inom Archer stämmer av. Jan Nee från Sverige och Nils-Inge Traen från Norge. Karin Bengtsson, projektkoordinator inom Archerprojektet, leder projektmötet med deltagare från både Sverige och Norge. 1 6 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G

10 t e m a t e x t e r t e m a t e x t e r Nya vägar för materielförsörjningen Drift och underhåll av militärflygplan i privat regi, hantering av specialemballage utlagt på privat företag och internationellt samarbete för flygtransportkapacitet är tre exempel på nya vägar att förse det svenska försvaret med resurser på ett kostnadseffektivt sätt. Vid halvårsskiftet 29 tog Saab över driften och underhållet av Försvarsmaktens SK 6-flygplan. Huvuddelen av dessa används vid flygskolan på Malmen, men ett antal plan kommer också att användas för transport och målflyguppdrag. Ett privat företag tar över något som tidigare har legat inom statens område. Nu är det Saab som har underhållsansvaret och som ska se till att flygplanen står flygklara på avtalad tid. Det här är något nytt även för Saab och försvarsindustrisektorn har också följt projektet med stort intresse. Principen är att flygplanet ska stå flygklart på avtalad tid med 95 procents sannolikhet. Driftstörningar, reservdelar, modifieringar, allt blir en sak för leverantören, säger Tomas Eriksson, projektledare på FMV. Det är ett omfattande arbete som gjorts, bland annat har det handlat om att få till alla avtal som följer av att en privat aktör tar över delar av en offentlig verksamhet. I sin helhet tog det 18 månader från det att arbetet med avtalet inleddes till fullständig överlämning. FMV har varit motorn i arbetet, vilket innefattat att skriva kravspecifikationen utifrån Försvarsmaktens målsättningar och förhandla fram de komplicerade avtalen mellan leverantören Saab och kunden Försvarsmakten. Utmaningen vid upphandlingen var att göra kravspecifikationen konkurrensneutral så att fler leverantörer kunde tävla om att få kontraktet. Anbudsförfrågan annonserades internationellt och flera aktörer visade intresse. Till slut var det bara Saab som kunde svara upp mot de ställda kraven. Ett stort arbete har lagts på att ta fram ett eget referensalternativ. Vad skulle det kosta om staten med effektiviseringar gör detta i egen regi? Referensalternativet har fungerat som måttstock mot leverantören och i slutändan var det Saabs anbud som var mest kostnadseffektivt för staten. Överlämningen av ansvaret till Saab är en stor förändring. Det finns mycket att göra vad gäller den mentala inställningen och sättet att arbeta, men de ekonomiska vinsterna kommer att visa sig snabbt, säger Tomas Eriksson. O u t s o u r c i n g av e m b a l l a g e h a n t e r i n g e n FMV har lagt ut hanteringen av specialemballage på företaget Nefab Packaging Sweden AB. Nefab kommer att ansvara för vidmakthållandet av emballagehanteringen inom Försvarsmakten, vilket omfattar hela kedjan från behovsanalys till lagerhållning och leverans. Nu kommer FMV att lägga betydligt färre timmar på detta område och vi koncentrerar oss på att ge uppdrag, kravställa och följa upp. Det finns vinster i detta, säger Christofer Kärrdahl, produktledare inom försörjningslogistik och den som undertecknade avtalet med Nefab. Historiskt sett har FMV eller någon leverantör levererat en ritning på ett emballage som sedan gått ut på upphandling. Det har varit ett personalkrävande och omständligt sätt att arbeta. Det avtal som skrevs våren 29 är ett bidrag till FMVs effektivisering av den egna verksamheten. Vi tar del av Nefabs branschkunnande, de analyserar och kommer med förslag. Vi lägger många färre timmar på detta och kan fokusera på hur vi kan göra detta ännu bättre, säger Christofer Kärrdahl. Avtalet sträcker sig över fyra år. En bottenplatta med emballagetjänster är lagd. Nu är det upp till FMVs olika projekt att avropa uppdrag. Nefab får ett totalansvar för specialemballaget med uppgift att identifiera förutsättningarna och tillgodose behoven i varje enskilt projekt. Nefab kommer tillsammans med FMV att utforma kravspecifikationer som ligger till grund för respektive förpackningslösning. Nefabs emballageleveranser till FMV sker på avrop och företaget kommer även att ansvara för administration av beställningar, lagerhållning och leverans till FMV. Detta innebär att FMVs nuvarande emballagelager flyttas till Nefabs lager i Habo utanför Jönköping. Internationellt samarbete istället för egen verksamhet Från och med sommaren 29 fick Försvarsmakten tillgång till den första av tre Boeing C-17 Globemaster, ett transportflygplan med fyra gånger så stor kapacitet som dagens Herculesplan. Under hösten har de övriga två levererats. Strategic Airlift Capability (SAC) heter organisationen där Sverige gått in som ett av tolv länder. Tio Natoländer och så Sverige och Finland genom Natosamarbetet Partnership for Peace. Medlemskapet i SAC ger Sverige tillgång till ett i förväg bestämt antal flygtimmar med supertransportplanen. Sverige är med 55 timmar det land som köper flest timmar efter USA. Skulle behovet av flygtid vara ett annat finns möjlighet att både köpa och sälja timmar inom ramen för samarbetet. Vi hade ett tydligt behov och kunde tillsammans med USA driva på processen, säger Johanna Lindquist, som har lett arbetet från FMVs sida. SAC kommer att innebära en ny förmåga till tunga flygtransporter, inte bara i samband med militära insatser ledda av Nato, EU eller FN. Humanitära insatser, stöd till det civila samhället och insatser i samband med naturkatastrofer är exempel på situationer där det kan uppstå behov av tunga transporter över stora avstånd. Från början var planerna att Sverige skulle anskaffa två egna större transportflygplan för militära och civila behov. Men genom samarbetet får vi tillgång till transportkapacitet i luften till en betydligt lägre kostnad, säger Johanna Lindquist. Heavy Airlift Wing heter flottiljen som har skapats på flygbasen i Pápa, i västra Ungern. Flottiljen leds av en officer från U.S. Air Force med överste Fredrik Hedén som ställföreträdare. Det svenska inslaget vid flottiljen kommer att bestå av 25 personer, varav tio piloter. Övriga är lastmästare och markpersonal. Att flytta över drift och underhåll av utbildningsflygplanen SK6 från militär verksamhet till en privat aktör innebär att leverantören nu ansvarar för att flygplanen står startklara på avtalad tid. Saab tog vid halvårsskiftet över ansvaret för drift och underhåll av Försvarsmaktens skolflygplan efter att ha presterat den mest kostnadseffektiva lösningen. Tomas Eriksson är projektledare vid FMV och den som ledde arbetet med kravspecifikationen och avtalen mellan staten och leverantören i SK6-affären. Avtalen reglerar förhållandet mellan staten och leverantören Saab i den största överflyttningen av offentlig verksamhet till industrin inom det militära området. Christofer Kärrdahl är produktledare och ansvarig för utläggningen av Försvarsmaktens specialemballage på en privat aktör. Strategic Airlift Capability (SAC) är ett samarbete för strategiska flygtransporter där Sverige deltar tillsammans med elva andra nationer. Samarbetet förfogar över tre C-17-plan och Sverige är näst största land med tillgång till 55 flygtimmar per år. 1 8 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G 2 9 F M V s Å R S R E D O V I S N I N G