Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning

Transkript

1 Sida 1 (12) Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning ()

2 Sida 2 (12) Grunder Materielförsörjningsstrategin är en gemensam strategi för Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) som skall inrikta och styra materielförsörjningen. Strategin skall användas i hela materielförsörjningen, vid framtagning av underlag såväl som vid beslutsfattande. Strategin skall användas i hanteringen av enskilda materielsystem, exempelvis i målsättningsarbetet, men även vid gemensamma, övergripande arbeten, exempelvis vid framtagning av anskaffningsstrategier, processbeskrivningar och arbetsordningar inom Försvarsmakten och FMV. Strategin realiserar den av statsmakterna uttryckta viljan till en förändrad och ur ett livscykelperspektiv mer kostnadseffektiv och samtidigt säker materielförsörjning utifrån insatsförsvarets uppgifter och behov. Strategin uttrycks i nio huvudbudskap som tillsammans skall tillämpas som en helhet. Strategins huvudbudskap Övergripande mål 1. Insatsförsvarets uppgifter och behov skall vara styrande för Försvarsmaktens materielförsörjning 2. Materielförsörjningen skall vara kostnadseffektiv ur ett livscykelperspektiv och tillgodose kravet på ökad leveranssäkerhet Medel/metoder 3. Materielförsörjningen skall styras av tydliggjorda och medvetna val mellan kostnad effekt och handlingsfrihet 4. Materielförsörjningen skall via en iterativ kravanpassning i högre grad nyttja Försvarsmaktens befintliga materiel och marknadens möjligheter samt ske samordnat med utformningen av förband 5. Internationell samverkan skall vara huvudalternativet vid all utveckling, anskaffning och vidmakthållande och nyttan av internationellt materielsamarbete skall maximeras. Exporten av i Försvarsmakten existerande materielsystem skall främjas där det är till stor nytta för insatsförsvarets behov 6. Materielförsörjningen skall ske samordnat med Försvarsmaktens forskning och teknikutveckling 7. Antalet olika system skall minskas genom ökad teknisk systemsamordning 8. Ökad kostnadseffektivitet skall sökas genom att minska statens egen verksamhet och ge leverantörerna större åtaganden 9. Materielförsörjningen skall ledas av en myndighetsgemensam integrerad materielledning

3 Sida 3 (12) 1. Insatsförsvarets uppgifter och behov skall vara styrande för Försvarsmaktens materielförsörjning Materielförsörjningen skall i första hand bidra till att skapa och vidmakthålla den förmåga som krävs för att insatsförsvaret skall kunna garantera vår nationella integritet och uppfylla internationella åtaganden. 1 Insatsförsvarets behov av materiel omfattar hela tidsskalan från omedelbara operativa behov till materiel för långsiktiga behov. De operativa behoven i det korta och medellånga perspektivet skall prioriteras. 2 Insatsförsvarets långsiktiga behov skall samordnas med behov av framtida handlingsfrihet och avvägas i den långsiktiga planeringen. Materielförsörjningsstrategin omfattar såväl varor som tjänster och skall tillämpas i alla skeden av livscykeln. Det är väsentligt att spårbarheten kan ökas från insatsorganisationens uppgifter till de tekniska systemen med tillhörande tjänster. Dessutom krävs ett ökat fokus på kortare ledtider 3 för att snabbt kunna tillgodose insatsförbandens behov. Sveriges medlemskap i FN och EU påverkar Försvarsmaktens internationalisering och internationella åtaganden. Försvarsmaktens utveckling dimensioneras bland annat av de åtaganden som Sverige gör inom ramen för EU-samarbetet. I de fall gemensamma standarder och normer är överenskomna inom EU skall Försvarsmaktens förmåga till interoperabilitet utvecklas gentemot dessa. 4 I annat fall skall standarder och normer inom NATO utgöra grund för interoperabilitetsarbetet. 2. Materielförsörjningen skall vara kostnadseffektiv ur ett livscykelperspektiv och tillgodose kravet på ökad leveranssäkerhet Materielförsörjningen skall vara kostnadseffektiv ur ett livscykelperspektiv där livscykelkostnad även inkluderar kostnader för infrastruktur 5 samt statens egna produktionskostnader. Materielförsörjningen skall tillgodose de ökade kraven på leveranssäkerhet som insatsförsvarets internationella åtaganden medför. Varor och tjänster skall levereras på avtalad tid. 1 Försvarsmaktens strategiska mål L2 Omedelbara användbara insatsförband som löser nationella och internationella uppgifter, HKV , :74168 Strategiskt styrdokument för Försvarsmakten. 2 Försvarsmaktens strategiska mål R1 Effektivisering och ökad handlingsfrihet med våra resurser. 3 Försvarsmaktens strategiska mål I3 Utveckling av prioriterade förmågor. 4 Se i Regleringsbrev för budgetår 2006 avseende Försvarsmakten, HKV , :70581 Försvarsmaktens grundsyn Logistik, sid. 28.

4 Sida 4 (12) 3. Materielförsörjningen skall styras av tydliggjorda och medvetna val mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet En alternativgenerering skall regelmässigt genomföras och en avvägning ske mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet. 6 Dessutom skall ärendets påverkan på kringliggande och överordnade system klarläggas i ett helhetsperspektiv utifrån faktorerna kostnad, effekt och handlingsfrihet. Vid avvägningen mellan alternativen skall de särskiljande produktions- och vidmakthållandekostnaderna redovisas. För att ge rättvisande och jämförbara kalkyler skall tydliga kalkylanvisningar som stöds av Försvarsmaktens ekonomimodell 7 utarbetas. Via spårbarhet från insatsorganisationens uppgifter till de tekniska systemen med tillhörande tjänster skall konsekvenser av möjliga alternativ redovisas. 8 För att pröva möjligheterna till ytterligare ökad kostnadseffektivitet genom systemsamordning, skall dessutom avvägningar och konsekvensbeskrivningar göras för system av system utifrån ett förmågeperspektiv. Här är det också viktigt att tillvarata nyttan av redan gjorda investeringar såväl i materielsystem som i infrastruktur. För att kombinera en hög kostnadseffektivitet ur ett livscykelperspektiv med Försvarsmaktens ökade krav på handlingsfrihet i det korta och medellånga perspektivet 9, skall flexibilitet förenas med stabilitet i materielplaneringen. Genom tydliga etappindelningar och förändrad utformning av avtal (exempelvis optioner som möjliggör förskjutningar eller tilläggsbeställningar) i enskilda materielärenden skall flexibilitet med bibehållen teknisk och avtalsmässig stabilitet uppnås. Sammantaget skall detta innebära en ökad handlingsfrihet i materielplaneringen som helhet, detta genom att det vid valda tidpunkter finns olika alternativ och optioner att ta ställning till för att kunna hantera nya eller förändrade behov. Den organisations- och effektbestämmande materiel som anskaffas skall ge tillräcklig effekt där val av lösningar hos länder med likartade behov skall ses som riktmärke för att utan krav på extra åtgärder säkra Försvarsmaktens behov av operativ förmåga samt interoperabilitet enligt EU- eller NATO-standard. Även övrig materiel skall ge tillräcklig effekt, men i avvägningen mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet skall här främst kostnaden beaktas. I avvägningen mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet skall även Försvarsmaktens behov av långsiktig kompetensförsörjning beaktas bland annat för att tillgodose behovet av kompetenser för vidmakthållande och modifiering av i Försvarsmakten befintliga tekniska system med tillhörande tjänster. Erforderliga kompetenser skall i huvudsak säkerställas genom Försvarsmaktens materielbeställningar, men inom materielförsörjningen skall endast 6 Med effekt avses i detta sammanhang den del av den operativa effekten som härrör från materielen. 7 Försvarsmaktens ekonomimodell (FEM), HKV Rapport, Avrapportering inom HKV-uppdrag 42/05. 8 Försvarsmaktens strategiska mål I3 Utveckling av prioriterade förmågor. 9 Försvarsmaktens strategiska mål R1 Effektivisering och ökad handlingsfrihet med våra resurser.

5 Sida 5 (12) förekomma sådana kompetensbärande beställningar 10 insatsförsvarets behov. som redan nu kan kopplas till 4. Materielförsörjningen skall via en iterativ kravanpassning i högre grad nyttja Försvarsmaktens befintliga materiel och marknadens möjligheter samt ske samordnat med utformningen av förband Insatsförsvarets internationella uppgifter ställer förändrade och ökade krav på materielförsörjningen. Till exempel blir korta ledtider allt viktigare för att svara mot insatsförbandens behov. Detta innebär att den traditionella försörjningsmodellen med ett stort inslag av utveckling inte kan svara upp mot insatsförsvarets behov av omedelbar effekt. I realiseringen av de förändrade behoven behövs i större grad sökas befintliga lösningar på marknaden som med mindre tids- och kostnadskrävande anpassningar kan fylla insatsförbandens krav. Vidmakthållande och vidareutveckling av befintliga plattformar kommer inom överskådlig tid att stå för en väsentlig del av materielförsörjningens kostnader. För att på ett systematiskt sätt klarlägga principerna för dessa försörjningslösningar läggs de nu samman i en materielförsörjningsmodell. Materielförsörjningsmodellen utgår från den grundläggande bedömningen att en materielförsörjning som bygger på nyttjande av Försvarsmaktens befintliga materiel eller marknadens möjligheter i form av varor och tjänster, i de allra flesta fall kan svara upp mot insatsförsvarets behov. Ett tydligt inslag i modellen är att kravsättning som förutsätter egenutveckling i det längsta skall undvikas. Vid egenutveckling är det särskilt viktigt att undvika svenska särlösningar för att inte minska möjligheterna till interoperabla lösningar samt export och därmed kostnadsdelning med andra länder. Materielförsörjningsmodellen medför att Försvarsmaktens kravställning och målsättningar utvecklas och anpassas. De styrande principerna för materielförsörjningsmodellen illustreras av figur 1 på sidan 6. En viktig förutsättning för modellen är att förbandsutformningen inte är låst under tiden som olika lösningar för materielförsörjningen övervägs. Ofta kan en mindre justering av förbandsutformningen medföra att kostsamma materiella särlösningar kan undvikas. Modellen är tillämplig för alla materielbehov (varor och tjänster), på alla systemnivåer och i materielförsörjningens samtliga faser inklusive vidmakthållande. Vid investeringar skall dessutom aktivt prövas om behovet mer kostnadseffektivt kan täckas genom anskaffning av tjänst istället för anskaffning av varor. 10 Med kompetensbärande beställning avses beställning som krävs för att ett identifierat behov för insatsförsvaret skall kunna tillgodoses vid efterfrågan tidpunkt.

6 Sida 6 (12) Övervägande Anpassade krav på förbandsutforming Nya, förändrade eller vidmakthållandekrav för insatsförbandens operativa behov Anpassade krav på materiel I FM befintlig materiel 1) i samverkan 2) i egen regi Alternativjämförelse Marknad 1) i samverkan 2) i egen regi Utveckling 1) i samverkan 2) egenutveckling Figur 1: Materielförsörjningsmodellen. Modellen skall möjliggöra en balans mellan å ena sidan förbandsutformning och krav på materiel och å andra sidan olika möjligheter att realisera materielbehoven. En bärande tanke i materielförsörjningsmodellen är det iterativa förfarandet som förklaras nedan. Iterativ kravanpassning Insatsförsvarets behov är styrande och dess krav skall tidigt i processen vägas ihop med status på Försvarsmaktens befintliga materiel samt marknadsförutsättningar innan ställningstagande sker till vilka krav som skall ställas på materielsystemen. 11 Materielförsörjningsmodellen föreskriver sedan ett iterativt förfarande mellan kravutformning och de möjligheter som finns till att hitta lösningar antingen via befintlig materiel eller via materiel tillgänglig på marknaden, eller i andra hand utveckling. Genom att i materielförsörjningens alla skeden genomföra en kravharmonisering med befintliga och planerade lösningar hos andra såväl militära som civila aktörer skall, via en utökad kundbas, ekonomiska skalfördelar eftersträvas. 11 Regeringens skrivelse 2005/2006: 131 En ändamålsenligt styrning och förvaltning för försvaret, sid. 34.

7 Sida 7 (12) Kunskaper och erfarenheter från genomförda insatser, övningar, studier, forskning och teknikutveckling, teknisk underrättelsetjänst och CD&E 12 är viktiga ingångsvärden i detta arbete för att generera alternativ och genomföra analyser av kostnadseffektivitet. Den iterativa kravanpassningen skall bland annat resultera i en analys innefattande: Inventering av i Försvarsmakten befintlig materiel Andra försvarsmakters lösningar Marknadens utbud av varor och tjänster samt leveransförutsättningar, inklusive möjligheter till offentlig-privat samverkan (OPS) 13 Andra aktörers likartade behov (såväl andra försvarsmakters som civila aktörers) 14 Analys av kostnadseffektivitet ur ett livscykelperspektiv Infrastrukturella förutsättningar Förutsättningar för eventuell utveckling Utnyttja först Försvarsmaktens befintliga materiel eller marknadens utbud av varor och tjänster Möjligheterna att tillgodose insatsförsvarets behov genom att utgå från Försvarsmaktens befintliga materiel skall övervägas i materielförsörjningens samtliga faser. 15 Först skall en granskning ske om befintlig materiel, med eventuella modifieringar, kan uppfylla initialt ställda krav eller anpassade krav. En analys skall också göras om leverantörer på marknaden, såväl internationella som i Sverige verksamma, kan tillhandahålla materiel som fyller kraven, antingen direkt eller efter modifieringsåtgärder. 16 En tidig marknadsinsikt om vilka varor och tjänster som finns tillgängliga på marknaden att direktanskaffa eller modifiera skall möjliggöra en kostnadseffektiv balans mellan å ena sidan krav på materiel och förbandsutformning och å andra sidan marknadens utbud. För samtliga identifierade behov av förmåga skall den inledande analysen innehålla en genomgång av såväl möjligheterna att utgå från i Försvarsmakten befintlig materiel, som av möjligheterna att anskaffa materiel på marknaden. Dessa alternativ skall jämföras med varandra för att utröna vilket alternativ som bäst kan möta den gjorda prioriteringen mellan kostnad i ett livscykelperspektiv, effekt och handlingsfrihet. Realisering av försörjningsbehov genom internationell samanskaffning skall alltid prövas. 17 Strävan skall vara att alltid undvika satsningar som bestäms av krav på eller materiel med särpräglad svensk profil eller som saknar förutsättningar för interoperabilitet med andra nationers materiel. 12 CD&E Concept Development and Experimentation. 13 Se vidare avsnitt 8 samt HKV , :69043 Strategi för offentlig-privat samverkan i Försvarsmakten. 14 Försvarsmaktens strategiska mål R2 Balans mellan insatsförmåga och långsiktig utveckling, punkt Regeringens skrivelse 2005/2006: 131, sid Ibid. 17 Ibid.

8 Sida 8 (12) Utveckling I de fall då marknadens förutsättningar eller Försvarsmaktens befintliga materiel inte kan tillhandahålla lösningar som svarar upp mot gjord prioritering mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet, skall alternativet utveckling övervägas. Inom ramen för detta övervägande skall en översyn göras för att se om kraven ytterligare kan anpassas, alternativt i någon del utgå eller tillgodoses av annat system, för att möjliggöra anskaffning på marknaden eller modifiering av befintlig materiel. Vidare skall en fördjupad analys av kostnadseffektivitet göras inom ramen för övervägandet för att pröva om det ur ett livscykelperspektiv är billigare att utveckla ny materiel än att modifiera befintlig materiel eller anskaffa från marknadens utbud. Utveckling skall i första hand ske i internationellt samarbete. 18 Alternativet att svenska staten ensamfinansierar utveckling skall endast väljas då inga andra alternativ finns tillgängliga och det oundgängligen erfordras för att tillgodose Försvarsmaktens behov Internationell samverkan skall vara huvudalternativet vid all utveckling, anskaffning och vidmakthållande och nyttan av internationellt materielsamarbete skall maximeras. Export av i Försvarsmakten existerande materielsystem skall främjas där det är till stor nytta för insatsförsvarets behov För att erhålla ökad kostnadseffektivitet ur ett livscykelperspektiv och för att öka vår förmåga till interoperabilitet skall internationella samarbeten utgöra huvudalternativet där så är möjligt och lämpligt. Detta gäller för materielförsörjningens alla faser och för olika anskaffningsalternativ (modifiering, anskaffning via marknaden och utveckling). I internationella samarbeten skall möjligheterna att utnyttja nationella tillgångar inom forskning och teknikutveckling samt industriell kapacitet och kompetens aktivt prövas för att uppnå ökad kostnadseffektivitet. Utifrån Försvarsmaktens krav på kostnadseffektivitet, exempelvis genom kostnadsdelning kring redan befintliga plattformar, skall även exportmöjligheter tidigt vägas in som en faktor i ett eventuellt materielsamarbete. Samarbeten inom materielområdet kan även leda till andra samarbeten, exempelvis kring forskning, teknikutveckling, utbildning, logistik samt operativa samarbeten. Internationellt samarbete skall aktivt prövas och om så krävs skall en successiv kravanpassning göras enligt materielförsörjningsmodellens iterativa process. Internationellt samarbete kan ske med ett land, flera länder eller inom ramen för ett multilateralt organ, 18 Regeringens skrivelse 2005/2006: 131, sid Ibid.

9 Sida 9 (12) främst inom EDA, EDIR/FA, NAMSA, NATO, NORDAC och OCCAR. 20 Samarbetena kan omfatta till exempel kravharmonisering, samanskaffning, standardisering, reservdelar, utveckling och produktion, vidmakthållande, materielrelaterad utbildning eller logistik. Internationella samarbeten i sig kan begränsa handlingsfriheten men samtidigt visa sig önskvärda för att Sverige skall framstå som en trovärdig samarbetspartner. Avvägning mellan behov av långsiktigt bindande samarbeten och handlingsfrihet skall göras tidigt och redovisas. Det är i dessa sammanhang av stor vikt att Sverige under såväl planering som genomförande är och upplevs som en stabil samarbetspartner. Vid beslut om enskilda samarbeten skall en analys också göras avseende betydelse för andra samarbeten, och ställningstagande skall då ske med hänsyn till de sammantagna relationerna med berörda länder även utanför materielförsörjningen, exempelvis gemensamma operativa intressen eller forskning och teknikutveckling. Export av materiel som redan anskaffats och används inom Försvarsmakten skall främjas där det efter analys framgår att det är till stor nytta för insatsförsvarets behov. Ägande och nyttjandefrågor (IPR 21 ) i ett livscykelperspektiv skall särskilt beaktas vid alla typer av internationellt samarbete och export, syftande till att säkerställa inhemska parters rätt till att få tillbaka proportionella andelar av investerade medel. Försörjningssäkerhet Insatsförsvarets behov av försörjningssäkerhet tillgodoses bland annat i internationellt samarbete genom ömsesidiga beroenden vilket förutsätter långsiktiga relationer. Ömsesidiga beroenden kan också innebära att i Sverige verksam försvarsindustri ianspråktas för andra länders omedelbara operativa behov. Försvarsmaktens behov av stöd från leverantörer under materielens hela livscykel, särskilt i händelse av krissituationer med marknadsstörningar, skall identifieras och redovisas. För prioriterade behov skall leveranskapacitet från leverantörer inom Sverige och utomlands kontrakteras. Detta gäller särskilt logistik- lednings- varnings och motmedelssystem, samt system som påverkar den operativa uthålligheten. Försvarsmakten bör vidmakthålla och utveckla relationerna med de länder som Sverige har leveranssäkerhetsavtal med, särskilt med länder inom EDIR/FA, USA och de nordiska länderna European Defence Agency, European Defence Industry Reconstruction/Framework Agreement (även kallat sexnationssamarbetet mellan Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland), NAto Maintenance and Supply Agency, North Atlantic Treaty Organisation, NORDic Armament Co-operation, Organisation Conjoint de Cooperation un matière dármement. 21 IPR Intellectual Property Rights. 22 HKV , H/R :81454 Inriktning av Försvarsmaktens samarbete med andra länder och internationella organisationer.

10 Sida 10 (12) Planering För att nyttan av internationellt samarbete ska kunna maximeras krävs över tiden en god omvärldsuppfattning innefattande såväl aktörer som samarbetsområden. Som grund för koordinering och strategiska val av samarbetspartners, skall årligen en redovisning upprättas av samarbetsmöjligheter och pågående samarbeten avseende motiv, omfattning och inriktning samt en bedömning av deras nytta och utvecklingspotential för insatsförsvarets behov av materielförsörjning. Värdet av pågående internationella samarbeten skall, inom ramen för insatsförsvarets behov, återkommande utvärderas med avseende på såväl uppnådda resultat som utvecklingsmöjligheter. Samarbeten som inte tillför tillräcklig nytta för Försvarsmakten skall övervägas att avvecklas. 6. Materielförsörjningen skall ske samordnat med Försvarsmaktens forskning och teknikutveckling Försvarsmaktens forskning och teknikutveckling är en förutsättning och ett viktigt stöd för försörjningen av materiel och skall koordineras med materielförsörjningen. Satsningar inom forskning och teknikutveckling bygger upp kompetens och kan demonstrera tekniska möjligheter, vilket är av särskild vikt för att på ett effektivt sätt kunna kravställa och realisera försörjningsbehov såväl via marknadens utbud som via utveckling. Möjligheter till ömsesidigt merutnyttjande av kompetenser skall tillvaratas. För att skapa goda förutsättningar för koordinering av verksamheterna och samordning av kompetensbehoven skall innehållet i FoT-planen 23 koordineras med innehållet i materielplanen. På motsvarande sätt skall materielförsörjningsstrategin och FoU-strategin 24 utvecklas parallellt så att samordningsvinster kan åstadkommas, särskilt för de av Regeringen utpekade nischområdena. 7. Antalet olika system skall minskas genom ökad teknisk systemsamordning För att uppnå ökad kostnadseffektivitet skall beslut om anskaffning av materiel för en operativ förmåga baseras på en långt driven teknisk systemsamordning. Den tekniska systembredden skall prövas och optimeras utifrån perspektivet att de operativa behoven skall kunna uppfyllas med ett mindre antal olika tekniska system. 25 Optimering skall göras genom att kostnad, effekt och handlingsfrihet vägs mot varandra inte bara för enskilda system, utan även för system av system ur ett förmågeperspektiv innan beslut om en specifik anskaffning fattas. De enskilda tekniska systemen skall kravställas och anpassas på sådant sätt att de om möjligt stödjer flera krav på förmåga såväl i skiftade konfliktnivåer som i skiftande miljöer. 23 FoT Forskning och teknikutveckling. 24 Forsknings- och utvecklingsstrategin innehåller utöver FoT, till vilket demonstratorverksamhet räknas, även strategi för studier samt konceptutveckling och experimentverksamhet (CD&E). 25 Regeringens skrivelse 2005/2006: 131, sid. 33.

11 Sida 11 (12) Erforderlig redundans genom olika tekniska system skall i första hand åstadkommas genom samordnade tekniska systemlösningar och endast undantagsvis genom anskaffning eller vidmakthållande av överlappande enskilda system. Anskaffning av redundanta tekniska system eller system för behov som ej är tydligt spårbara mot insatsförsvarets behov skall undvikas. Som ett medel för att minska antalet olika tekniska system och öka den tekniska flexibiliteten skall en modulär systemuppbyggnad väljas. Inriktningen skall dessutom vara att andelen standardkomponenter i Försvarsmaktens tekniska system skall öka. För att hålla nere vidmakthållandekostnaderna skall befintliga system som bedöms vara redundanta beredas för beslut om avveckling. 8. Ökad kostnadseffektivitet skall sökas genom att minska statens egen verksamhet och ge leverantörerna större åtaganden För att åstadkomma en mer kostnadseffektiv materielförsörjning skall staten i samverkan med leverantörer av varor och tjänster pröva lämpliga ömsesidiga åtaganden och förändrade gränsytor. Inriktningen skall vara att om ökad kostnadseffektivitet kan uppnås, minska statens egen verksamhet och ge civila leverantörer ett ökat genomförandeansvar genom fler och större åtaganden. 26 Detta ställer krav på att såväl Försvarsmakten som FMV kravställer och sammanhåller sina beställningar inom likartade system så att leverantörernas åtaganden blir större. För att åstadkomma besparingar i materielförsörjningen skall analys göras om delar av det tekniska designansvaret som idag tas av Försvarsmakten och FMV kan övertas av andra leverantörer. Samarbete och partnerskap skall prövas inför anskaffning av varor och tjänster inom ramen för Försvarsmaktens strategi för offentlig-privat samverkan. För att säkerställa att eventuella initiala besparingar är bestående skall analys av kostnadseffektivitet göra ur ett livscykelperspektiv. Vid överväganden om ett utökat åtagande för andra leverantörer är det vidare av stor vikt att beakta kontinuitet, tillförlitlighet och möjligheter att få erforderlig försörjnings- och leveranssäkerhet. Försvarsmaktens strategi för offentlig-privat samverkan skall tillämpas även vid internationella samarbeten Regeringens skrivelse 2005/2006: 131, sid. 32, Försvarsmaktens strategi för offentlig-privat samverkan (OPS), punkt 2.3.

12 Sida 12 (12) 9. Materielförsörjningen skall ledas av en myndighetsgemensam integrerad materielledning Syftet med en integrerad materielledning är att gemensamt leda materielförsörjningen så att den tillgodoser insatsförsvarets behov utifrån kravet på ökad kostnadseffektivitet. Dessutom skall den integrerade materielledningen skapa förutsättningar så att ledtiden mellan beslut och leverans svarar mot behoven i varje enskilt fall. Inom ramen för en integrerad materielledning samverkar Försvarsmakten med FMV och även FOI. Genom en renodling av roller, men med bibehållna myndighetsansvar, bereds ärenden gemensamt varefter samordnade beslut fattas av respektive myndighet.