Regeringens MoU-samarbeten på försvarsområdet. Ministry of Defence Sweden Government Offices of Sweden

Transkript

1 Regeringens MoU-samarbeten på försvarsområdet

2 MoU-samarbete Ansvarsfördelning Varför Vad Vilka Hur

3 Ansvarsfördelning inom Regeringen Internationellt försvarsmaterielsamarbete: Försvarsminister Peter Hultqvist Handels- och exportfrämjande: Närings- och innovationsminister Mikael Damberg Exportkontroll av försvarsmateriel: Utrikesminister Margot Wallström

4 Syftet med samförståndsavtalen Målet med vårt internationella materielsamarbete är att dela risker och kostnader för utveckling och vidmakthållande av förmågor och kompetenser över livscykeln med andra länder. I förlängningen underlättar det även att ha gemensamma system vid övningar och insatser. Dessutom nyttjas MoU-samarbeten för att främja svenska exportansträngningar vid sidan av MoUkommissionsmötena - även om detta inte är det formella syftet med ingångna avtal.

5 Varför Regeringen menar att en fortsatt reformering av den fredstida materiel- och logistikförsörjningen är nödvändig. Utöver en justering av pågående rationaliseringsarbete när det gäller Försvarsmaktens och Försvarets materielverks logistikverksamhet behövs en ny process för planering av materielinvesteringar samt förtydliganden av riktlinjer för materielförsörjningen, väsentliga säkerhetsintressen, internationellt materiel- och logistiksamarbete och exportstödjande verksamhet. (IP sid 97)

6 Varför Regeringen menar att en fortsatt reformering av den fredstida materiel- och logistikförsörjningen är nödvändig. Utöver en justering av pågående rationaliseringsarbete när det gäller Försvarsmaktens och Försvarets materielverks logistikverksamhet behövs en ny process för planering av materielinvesteringar samt förtydliganden av riktlinjer för materielförsörjningen, väsentliga säkerhetsintressen, internationellt materiel- och logistiksamarbete och exportstödjande verksamhet. (IP sid 97)

7 Varför Minskade kostnader och kortare leveranstider genom att så långt som möjligt använda och vidmakthålla befintlig materiel. Eventuell nyanskaffning bör ske genom öppna upphandlingar av befintlig och beprövad materiel. Fokus bör ligga på omedelbart operativt användbar materiel.

8 Varför Exportstödjande verksamhet bör användas som ett medel för att främja en kostnadseffektiv materielförsörjning och därmed bidra till Försvarsmaktens operativa förmåga. Regeringen anser att en grundläggande utgångspunkt för statens engagemang i exportfrågor är att det finns en tydlig koppling till Försvarsmaktens operativa förmåga. Det är därför av vikt att det exportstöd som staten genomför utgår ifrån en försvars- och säkerhetspolitisk helhetsbedömning som inbegriper konsekvenserna för Försvarsmaktens operativa förmåga. Regeringen anser att exportstödjande verksamhet bör användas som ett medel för att främja en kostnadseffektiv materiel- och logistik-försörjning. Export stärker också företagens möjligheter att bibehålla en stark konkurrenskraftig teknologinivå och den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem. Det kan också innebära möjligheter till kostnadsdelning och därmed lägre kostnader för vidmakthållande och vidareutveckling för Försvarsmakten.

9 Varför Exportstödjande verksamhet bör användas som ett medel för att främja en kostnadseffektiv materielförsörjning och därmed bidra till Försvarsmaktens operativa förmåga. Regeringen anser att en grundläggande utgångspunkt för statens engagemang i exportfrågor är att det finns en tydlig koppling till Försvarsmaktens operativa förmåga. Det är därför av vikt att det exportstöd som staten genomför utgår ifrån en försvars- och säkerhetspolitisk helhetsbedömning som inbegriper konsekvenserna för Försvarsmaktens operativa förmåga. Regeringen anser att exportstödjande verksamhet bör användas som ett medel för att främja en kostnadseffektiv materiel- och logistik-försörjning. Export stärker också företagens möjligheter att bibehålla en stark konkurrenskraftig teknologinivå och den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem. Det kan också innebära möjligheter till kostnadsdelning och därmed lägre kostnader för vidmakthållande och vidareutveckling för Försvarsmakten.

10 Vad är ett MoU-avtal? Memorandum of Understanding (MoU) är ett samförståndsavtal. Politiskt eller juridiskt bindande överenskommelse, beroende på innehåll. Finns inga regler för hur ett MoU ska se ut eller vad det ska innehålla. Innehåller vanligen uttalanden om att man önskar samarbeta inom vissa uppräknande områden utan reglering av villkor för samarbetet. Dessa villkor regleras därefter i specifika avtal. Ingås av exempelvis regeringen. Efterfrågas traditionellt av länder där den bilaterala relationen är under utveckling.

11 Exempel på innehåll i MoU-avtalen Informations- och referensutbyte på försvars- och försvarsmaterielområdet Gemensam anskaffning och utveckling av system Kunskaps- och teknologiöverföring Forsknings- och teknikutvecklingssamarbete Samövningar och gemensam utbildning Erfarenhetsutbyte (prov, drift, logistik) Främja industriell samverkan

12 Styrning av det internationella materielsamarbetet Propositioner Regleringsbrev Samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, sk. MoU-avtal ) Till samförståndsavtalen tillhörande underavtal Underavtal direkt kopplade till samförståndsavtal (annex, IA) Projektspecifika avtal Övergripande (generella) säkerhetsskyddsavtal (MUST) Projekt- eller områdesspecifika säkerhetsskyddsavtal (FMV) Försvarsdepartementets instruktion för MoU-arbetet MoU-kommissionsmöten med tillhörande instruktion och protokoll Överenskommelser från bilaterala politiska överläggningar

13 Internationellt materielsamarbete (enligt Inriktningspropositionen 2015) Inriktning: Försvarsmaktens operativa förmåga bör vara styrande för beslut om att ingå internationella materiel- och logistiksamarbeten. Försvarsberedningen konstaterar att den svenska inriktningen av materielförsörjningen fokuserar på minskade kostnader, kortare leveranstider, handlingsfrihet, vidmakthållande, beprövad materiel och konkurrens. Internationella samarbeten kan dock även ha andra målsättningar. Det är därför av yttersta vikt att valet av de samarbeten som Sverige väljer att ingå i görs utifrån en bedömning som inbegriper såväl dess bidrag till Försvarsmaktens operativa förmåga som en säkerhetspolitisk helhetsbedömning.

14 Länder som Sverige har MoU-avtal med på försvarsmaterielområdet Australien Brasilien Bulgarien Chile Estland Frankrike Grekland Indien Italien Japan Kanada Kroatien Lettland Litauen Malaysia Nederländerna Polen Rumänien Saudiarabien Schweiz Singapore Slovakien Storbritannien Sydafrika Sydkorea Thailand Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike

15 Svenska deltagare vid MoU-kommissionsmöten Fö ordförande (MFU) Fö ledamot (MFU) FM representant FMV representant FOI representant FXM representant Sekreterare från FMV Vid behov adjungeras experter till respektive delegation UD, ISP samt våra ambassadörer och försvarsattachéer är alltid välkomna att delta

16 Genomförda MoU-kommissionsmöten USA X X X X SGP X X X X KOR X X X X THA X X X X AUS X X X FRA X X X IND X X X ITA X X X MYS X X X NLD X X POL X X X GBR X X X SAU X X X LTU X X AUT X X BRZ X EST X GRC X LVA X SVK X CZE X DEU X BGR CHL JPN CAN HRV ROU CHE HUN ZAF

17 Utmaningar framöver G2G-trend Resurser Förfrågningar om nya avtal Teknologiöverföring Prioriteringar

18 Polen Nuvarande avtal ingicks 1994, gäller tillsvidare, aktiv uppsägning krävs Nyttjande av Vidsel Test Range. Stridsfordon, Ubåt