Rapport från Nätverksträff/ Studieresa till Umeå Tema: Metoder - hur arbetar man med valda förebyggande metoder 1-2 december 2009

Transkript

1 nare Tobaksfri Duo FTV, VLL Helén Grahn, tandhygienist FTV, VLL Maria Falck, hälsostrateg FoUU, VLL Zaida Vestermark, lärare ock kontaktperson för skolan Maria Wiklund, fritidsledare och kontaktperson för skolan Annika Fryklund, utredare Statens folkhälsoinstitut (FHI) Rapport från Nätverksträff/ Studieresa till Umeå Tema: Metoder - hur arbetar man med valda förebyggande metoder 1-2 december 2009 Deltagare Tobaksuppdraget TUPP 10 Johnny Gustafsson, samordnare Gävle Marika Almström, samordnare Hudiksvall Maria Axlund, samordnare Sandviken Christina Eriksson, samordnare Hofors Lisa Johansson, samordnare Bollnäs och Ovanåker Annika Öhlén, samordnare Ljusdal Eva Fors, t.f. samordnare Nordanstig Cecilia Zetterberg, BIG-samordnare Gävle Birgitta Enmark, Folktandvården AB Annelie Rogmalm, lärare Hudiksvall Jan Hultkrantz, alkohol och drogterapeut Hofors Britt-Inger Rensbo, tandhygienist, Ovanåker Marita Lindgren, skolsköterska Bollnäs Jessica Tanzilli Jansson, processledare Samhällsmedicin Gävleborg (SMG) Anna-Kari Woxberg, projektledare SMG Medverkande Tobaksfri Duo, Umeå Ywonne Wiklund, hälsoutvecklare Västernorrlands läns landsting (VLL) Anna Jonsson, inspiratör Tobaksfri Duo Maria Nilsson, Med.dr. Umeå universitet, VLL Anna Bergström, Traineer VLL Harriet Hedlund, Folkhälsonämndens ordf., VLL Sofie Hedberg, landstingsdirektör VLL Lena Vernér-Dahlberg, tandhygienist samord- Introduktion Studieresans/nätverksträffens tema var metoder, hur arbetar man med valda förebyggande metoder. Temat utgör ett led i det generella stödet för processen, till medverkande kommuner, med att skapa ett systematiskt tobakspreventivt arbete. Dessförinnan har det stödet handlat om att starta den lokala processen och att få igång insatser. Syftet med resan var att ta del av och samtala kring erhållna erfarenheter/lärdomar från 16 års verksamhet med metoden Tobaksfri Duo - från idé till permanent verksamhet (organisation, implementering o metod) och att reflektera över hur dessa erfarenheter kan omsättas och användas i det lokala tobakspreventiva arbetet. Vidare var syftet att ta reda på hur det tobakspreventiva arbetet som helhet ser ut och/eller planeras finns ett nästa steg? Varje lokal samordnare hade bjudit med en person från den lokala arbetsgruppen. Flera orsaker gjorde att en medresenär från tre kommuner inte kunde delta. Sammanlagt deltog 15 personer. 1

2 Själva resan genomfördes med nattåg, tidigt morgontåg och med bil. De som åkte nattåg intog frukost på Stora hotellet, Best Western, på vilket samtliga resenärer sen skulle övernatta. Klockan samlades de nio deltagare som åkt nattåg för en information om praktiska detaljer, om programmet och dess syfte och om närliggande planerade insatser i tobaksprojektet. Klockan tolv hade alla anlänt. Vi åt lunch och klockan ett startade programmet. Här på projektets hemsida hittar du mer information om TUPP 10. Program: Välkommen och inledning Ywonne Wiklund, hälsoutvecklare, länsansvarig tobak Tonåringar och tobak, resultat från en vetenskaplig studie. Maria Nilsson, med dr Inst. För folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Tobaksfri Duo, en presentation av 16 års erfarenheter och metoden. Ywonne Wiklund Utvecklingsarbete inom Tobaksfri Duo i samarbete med Non Smoking Generation (NSG). Anna Jonsson, inspiratör Politikens ovärderliga stöd Harriet Hedlund, ordf. i Folkhälsonämnden Tobaksfrågan i ett helhetsperspektiv hos Folktandvården Lena Vernér- Dahlberg och Helene Grahn tandhygienister Onsdag den 2 december Landstingsdirektörens syn på det tobaksförebyggande arbetet Sofie Edberg, landstingsdirektör Tobak en viktig byggsten i Folkhälso- arbetet Maria Falck, hälsostrateg FoUU-staben Skolans arbete med Tobaksfri Duo Zaida Vestermark, NO lärare och Maria Wiklund, fritidsledare Forts. Tobaksfri Duo och summering av dagarna, Ywonne Wiklund Här på Tobaksfri Duo s hemsida hittar du mer information om metoden Rapport Ywonne Wiklund hälsade oss välkomna och presenterade Anna Jonsson inspiratör inom Tobaksfri Duo i Västerbotten i samarbete med NSG samt Annika Frykholm utredare inom det Nationella tobaksuppdraget, Statens folkhälsoinstitut (FHI). Anna var tillsammans med Ywonne vår värd under båda dagarna och Annika var på planerat besök för att få kännedom om hur projektet Tobaksfri Duo fortskrider och för att ta reda på hur FHI kan fungera som stöd. Sofie Edberg, landstingsdirektör inledde med att beskriva länet för oss. Till ytan är länet stort och har en befolkning ( ) som till 80 % bor längs kusten resten bor i utpräglad glesbygd, Sorsele t.ex. har under en medborgare/km 2. Norrlands universitetssjukhus i Umeå ger service till människor spridda över halva Sveriges yta. Universitetssjukhuset som har både läkar- och tandläkarutbildning har trots detta svå- 2

3 righeter med rekrytering av båda yrkesgrupperna. Landstinget har kvalitetsmässigt en god hälso- och sjukvård samt handikappverksamhet. För nästan tio år sedan fastslog politikerna landstingets vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Vidare beslutades att Folkhälsoarbetet skulle utgöra basen för landstingets vision. Landstinget har god erfarenhet av ett hälsofrämjande arbete med bland annat (sen 1985) hälsoundersökningar och ett aktivt tobakspreventivt arbete. Konkreta effekter av arbetet ses nu i medicinska resultat samt i Öppna jämförelser. Ett exempel är att för indikatorn Undvikbar dödlighet ligget landstinget i topp. Sofie Edberg menar att politisk uthållighet, mod och långsiktighet som bär över både tid och partigränser medför lyckade insatser som i sin tur ger goda resultat. Landstinget har eldsjälar och kompetenta medarbetare, verksamhetschefen för ortopeden införde t.ex. för ett antal år sedan tobaksstopp 2 månader före och efter operation, då ifrågasatt, idag agerar Socialstyrelsen i frågan. Maria Nilsson är ett annat exempel hon utsågs under årets läkarstämma till en av landets 25 bästa nytänkare och innovatörer. Maria kommer också att vara observatör på klimattoppmötet i Köpenhamn, på mötet representerar hon Umeå Centre for global health research. Politikens ovärderliga stöd Harriet Hedlund, Folkhälsonämndens ordförande, landstinget, berättar att Folkhälsonämnden ansvarar för folkhälsofrågor och att hälsofrämjande insatser är ett prioriterat område. Folkhälsoinriktningen inom landstinget startade med Norsjöprojektet 1985, ur vilket hälsosamtal idag aktivt erbjuds alla fyrtio, femtio- och sextioåringar i länet. På försök genomförs även hälsosamtal med trettio- och sjuttioåringar. Politikens ambition handlar om att vända synsätt och inställning från ett sjukdomsperspektiv till ett hälsoperspektiv, d.v.s. inriktningen på att reparera skadan ska vändas till att mer förebygga den. Visionen för 2020, Västerbotten har världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning, ska vara en ledstjärna i det arbetet. Ledning och styrning och konkreta insatser utgår bland annat från hälsans bestämningsfaktorer. Flera kommuner i Västerbotten har godtagit visionen och några har skrivit in den i sin verksamhetsplan. Tobakspreventivt arbete har alltid, även i ekonomiska spartider, varit betydelsefullt för politikerna inom landstinget. Från början handlade det mer om rökning för att idag omfatta allt tobaksbruk. Sedan 2006 finns en tobakspolicy inom landstinget. Policyn fastställer att arbetstiden är rökfri medan alla patientmöten är tobaksfria. Det behövs en mer omfattande förankring innan tobaksfri arbetstid kan genomföras, säger Harriet Hedlund. Erbjudanden om tobaksavvänjning är viktig i sammanhanget, i primärvården är därför frågan 3

4 om tobaksbruk kopplad till journaldokumentationen på så sätt att journalföraren inte kommer vidare förrän svar på tobaksbruk registrerats. Att metoden Tobaksfri Duo och arbetssättet varit framgångsrikt har nu bekräftats via Maria Nilssons avhandling, vilken också än mer sporrar till fortsatt prioritet och arbete. Harriet Hedlund menar att en viktig orsak till det framgångsrika tobakspreventiva arbetet har varit och är att politikerna har samverkat över partigränserna och inte låtit frågan styras av mandatperioder utan av ett långsiktigt synoch förhållningssätt. Tobaksfri Duo 16 års erfarenhet av metoden Upprinnelsen till arbetet med Tobaksfri Duo var en idé om ett cancerförebyggande program. För att nå bästa resultat, fokuserades idén till en satsning på ett tobakspreventivt arbete. Tobaksfri Duo, (en utveckling från idrottsrörelsens kontraktskrivningsmetod), startade då 1993, som ett pilotprojekt på en skola i vardera Vilhelmina och Tärnaby kommun. Ambitionen var och är att tillvägagångssättet och den konkreta metoden skulle få utvecklas i långsam takt, göras så attraktiv att spridningen skedde/sker automatiskt och att resultat kunde/kan påvisas och rapporteras. Ywonne betonar värdet av att arbetet utgått från det som var möjligt att genomföra och att ett litet steg i taget togs deltog 12 skolor och 1997 beslöt politikerna i landstinget att verksamheten skulle permanentas. Folktandvården, med stöd av den engagerade tandvårdschefen Lage Wigren, gick med som ansvarig för den operativa delen av arbetet År 2003 visade en kommun i Norrbotten också intresse för arbetet och 2007 deltog alla 15 kommuner i Västerbotten med sammanlagt 51 skolor samt 2 kommuner i Norrbotten. Från och med år 2009 har med hjälp av medel från det Nationella tobaksuppdraget även Norrbottens län involverats i verksamheten. Dessutom har många kommuner (35 st.), landsting och enskilda skolor inom och utanför landet börjat arbeta med Tobaksfri Duo som modell och metod, berättar Ywonne. Andra liknande kontraktsmetoder är - Team Smart klubbar - SANT kontrakt - Tobaksfri trio - Rökfritt par - X-it, i Danmark - Power club, i Finland och på Åland - Fri, i Norge - Smart klubbar i Vitryssland, Ryssland, Lettland och Litauen 4

5 Tobaksfri Duo metoden Ywonne beskriver metoden med hjälp av bifogad bild/tidsaxel på s.18 Bilden visar de olika stegen/strukturen i metoden och när i tiden olika insatser infaller, ett värdefullt verktyg i planering och kommunikation. Stegen med dess insatser har förankrats och spridits för kännedom och planeringsunderlag till alla medverkande skolor samt används också vid flera andra informationstillfällen, inte minst för föräldrar. Steg: Klassbesök Föräldrainformation Kontraktskrivning Medlemskort Elevaktivitetsdag FRIheter Utbildningar Årlig försäkran Utbildningar Uppföljningar Metoden genomsyras av nyckelorden: -Stödja, -Aktivera, - Utveckla, - Belöna. Klassbesök I slutet på vårterminen i åk 6 får samtliga elever utbildning i tobaksfakta, information om metoden, tobaksfria regler och kontraktskrivning. Presentationen görs av folktandvården via en tandsköterska eller tandhygienist, ofta tillsammans med utbildade informatörer = elever inom Tobaksfri Duo. Tobaksfri Duo erbjuder skolorna klassbesök från åk 5 till gymnasiet. Skolan bokar dessa och en inspiratörer, anställd av landstinget men i samarbete med Non smoking generation (är utbildad av NSG och dess koncept följs) genomför besöken. Föräldrarna informeras oftast på ett föräldramöte eller vid ett annat lämpligt tillfälle samt via ett informationsbrev. Kontraktet Kontraktet mellan den unge och dess partner skrivs om möjligt kollektivt gärna under lite festliga förhållanden, oftast på kvällstid. Då kontraktet är undertecknat tar partnerna varann i hand som en ytterligare bekräftelse på den överenskommelse som tecknats. Ett annat förfarande är att eleven tar kontraktet med sig hem där det skrivs under för att sen tas med tillbaka till skolan igen. Det är den vuxne som har huvudansvaret för avtalet. Följande regler ingår: De tobaksfria reglerna är: 1. Bilda en Tobaksfri Duo med en tobaksfri vuxen (över 18 år). Du får ett medlemskort kopplat till vissa förmåner och rabatter 2. Ni bildar en tobaksfri Duo och lovar att vara rök och snusfria från den dag kontraktet skrivs till och med skolavslutningen i åk 9 3. Den vuxne ska vara ditt stöd och regelbundet följa upp det tobaksfria avtalet 4. Du som elev får bara bilda duo med en vuxen. Den vuxne kan bilda Duo med flera ungdomar 5. Om du bryter avtalet ska medlemskortet återlämnas till skolans kontaktperson, skolan bestämmer 5

6 vilka regler som gäller för återinträde 6. Om din vuxenpartner bryter avtalet får du välja en ny partner 7. Varje vår erbjuds Duon skriva en Försäkran om att ni varit tobaksfria det gångna året. Försäkran blir en lottsedel i det stora vårlotteriet Kontraktet för den unge handlar om att: - kunskap och värdering är byggstenar - en vuxen tobaksfri förebild valts - ett aktivt och offentligt ställningstagande gjorts - ingå i ett viktigt skriftligt avtal - att förmåner finns kopplade till kontraktet den vuxne handlar om att: - vara en positiv tobaksfri förebild - stärka den sociala normen - vara viktig och utvald - ha gjort ett offentligt ställningstagande - ha skrivit ett avtal - ansvara för omtanke och uppföljning Tobaksfri Duo - Organisation och samverkan, se bilden på s.19 på övergripande nivå finns en ledningsgrupp som består av representanter från både landsting och kommuner i Väster och Norrbotten (8 tjänstemän). I Västerbotten finns sen i landstinget inom FoUU en processledning (80% tjänst) och i Norrbotten inom landstinget en projektledare. Dessutom finns en processledningsgrupp i vardera länet. inom Folktandvården (FTV) finns, via samarbetsavtal, en kontaktperson (20% tjänst) med ett övergripande ansvar samt lokalt på alla FTV-kliniker en tandhygienist eller tandsköterska som genomför klassbesöken i åk 6, (40-50 personer, ung. 2-3% tjänstgöring/ person/år), tjänstetiden bekostas av Folktandvården Varje medverkande skola (åk 6-9) förbinder sig att utse en kontaktperson med mandat att handla på olika sätt i frågan samt att etablera en arbetsgrupp med vuxna deltagare. Dessutom finns elevarbetsgrupper och klassrepresentanter. Dessa arbetar tillsammans med skolans kontaktperson/er bl.a. med att planera aktiviteter och på vissa skolor med att skapa förmåner från företagarna Tusentals Tobaksfri Duo - par tillkommer årligen Samverkanspartners är t.ex. (olika beroende på ort); - lokala ungdomsråd - föreningar/frivilligorganisationer - Länsstyrelsen - företag Ju fler som deltar i arbetet desto bättre fungerar det och en tydlig organisation med ett delat ansvar är en styrka menar Ywonne. Dessutom är det väsentligt för processens fortskridande att ett centralt stöd i det kontinuerliga arbetet finns. Landstinget har en heltidstjänst avsatt för tobakspreventivt arbete varav 80% 6

7 för processledning av Tobaksfri Duo. Till den kommer 1,5-2 tjänster för anställda inspiratörer. Den årliga driftbudgeten för Tobaksfri Duo är kronor, ibland tillkommer extra medel från landstingsledningen och från kommunerna via sponsring. Folktandvården bekostar 1,5-2 dagars grundutbildning kring tobak, värderingsövningar och liknande för medverkande tandhygienister/tandsköterskor. Kontaktpersonerna i skolan bjuds regelbundet in för avstämningsmöten, erfarenhetsutbyten och fortbildning. Ywonne berättar vidare om framgångsfaktorer för arbetssättet och metoden. Ansvarfördelning och tydlighet är en viktig sådan. Inom skolan innebär det att det finns en positiv skolledning, att en namngiven och aktivt arbetande kontaktperson samt en arbetsgrupp är utsedda, att kollegor och elever vid skolan är informerade och uppdaterade samt att det i varje klass finns elevrepresentanter en vald pojke och en vald flicka. Vidare att föräldrarna är välinformerade och att tobaksfrågan/kontraktet tas upp/följs upp vid utvecklingssamtal och inom elevhälsan i hälsosamtalet. Dessutom att metoden Tobaksfri Duo i vardagen är väl synlig, att material sprids och används samt att uppföljning sker. Inom landstinget innebär ansvarfördelning och tydlighet att klassbesök genomförs, metoden utvecklas, att nytt material tas fram och sprids. Vidare att handledning och processtöd kontinuerligt och efter behov ges, utbildningar anordnas och uppföljning görs. Då det gäller framgångsfaktorn uppföljning så sker den: - regelbundet med den vuxne kontraktspartnern - i skolan, på föräldramöten, vid ut vecklings och hälsosamtal samt via olika aktiviteter - vid alla besök hos folktandvården - bland företag och bland föreningar via förmåner och rabatter - via Tobaksfri Duo centralt via aktiviteter, utbildningar, utlottningar, tidningen FRIheter, material m.m. Framgångsfaktorn utveckling har handlat och handlar om: Tobakens barn anställda inspiratörer i samarbete med NSG att ha ett nära samarbete med föreningar och fritid att ungdomsråd inrättats lagkontrakt skrivs aktuellt och målgruppsanpassat material och en egen Hemsida att Tobaksfri Norr har startat upp Verksamheten är inskriven i landstingets övergripande verksamhetsplan och upprättade avtal finns i staben. Återrapportering sker bland annat via verksamhetsberättelsen till landstingets chefer och till skolornas rektorer. En programteori som vägledning för metoden/ 7

8 arbetssättet har inte utarbetats. Metoden som är vetenskapligt utvärderad visar att en signifikant minskning av rökning har skett, att den är säkerställd för både pojkar och flickor i åk 8. Det kan inte utläsas någon nationell minskning av rökning under samma mätperiod. 25% av de vuxna slutar dessutom att använda tobak för att bli vuxen partner åt sitt barn. Projektet har inte haft några större motgångar, annat än då arbetet byggts på eldsjälar istället för på funktion, då en verksamhet omorganiserats eller lagts ner och om någon av de centrala stödfunktionerna tagits bort. Det är viktigt med ett centralt stöd för att verksamheten ska fungera bra och långsiktigt. På en direkt fråga om metoden Tobaksfri Duo konkurrerar med metoden ÖPP, är svaret nej. De båda metoderna kompletterar istället varandra på ett mycket bra sätt, menar Ywonne. Under följande länk hittar du mer information om Tobaksfri Duo Utvecklingsarbete - Tobaksfri Duo i samarbete med NSG Anna Jonsson arbetar som inspiratör med Tobaksfri Duo och är anställd av Västerbotten läns landsting men verkar i NSG s namn. För att demonstrera hur en inspiratör praktiskt arbetar fick hela gruppen först prova en gruppövning som heter Scenen. Övningen brukar vanligtvis inleda klassbesök. NSG arbetar med inspiratörer som ett sätt att påverka unga att inte börja med tobak. Det finns 12 st Inspiratörer verksamma i olika delar av landet och gemensamt för alla är att de är unga tjejer eller killar under 25 år som gör klassbesök och träffar elever från år 4 till 9 och gymnasiet. En inspiratör som är i tjugoårsåldern har stora möjligheter att kunna inspirera och verka som en ung förebild för eleverna. Inspiratörerna skriver också om t ex klassbesöken i en gemensam blogg. I Västerbotten län används nyhetsbrev, mejl och telefonkontakter samt tidningen FRIheter som kanal för att gå ut med möjligheten för skolor att boka in klassbesök. Klassläraren bokar in klassbesök med Anna i åk 6 och 7, en uppföljning av Folktandvårdens besök. Ett klassbesök varar mellan 1 timme och 80 min och lärare kan vara med under besöket men inte aktivt delta. Klassbesöken har syftet att genom olika övningar stärka eleven att kunna säga nej - eleverna får berätta om hur de ser på tobak, och en ökad förståelse kring varför unga människor börjar med tobak. Värderingsövningar är ett effektivt sätt att avdramatisera allvaret i besöket och ämnet. 8

9 Tobaksfrågan i ett helhetsperspektiv hos Folktandvården Helen Grahn och Lena Vernér Dahlberg är verksamma som tandhygienister vid Folktandvården i Västerbottens län landsting sedan flera år tillbaka. Både Helen och Lena är också engagerade i Folktandvårdens tobakspreventiva arbete och ger en bild av hur de praktiskt arbetar med metoden Tobaksfri Duo. Folktandvården finns i länets samtliga 15 kommuner. Varje klinik har en tobaksansvarig och flera kliniker har också en tobaksavvänjare. Med hjälp av journalföring och statisktik har man funnit att karies är relaterat till tobak bland ungdomar 15 till 19 år. Man har även kunnat urskilja att tobaksfria ungdomar har bättre tandhälsa överlag. Sedan 1991 har Folktandvården i länet arbetat med tobaksprevention och 1997 påbörjades medverkan i Tobaksfri Duo i Umeå, då det togs ett politiskt beslut i landstingsfullmäktige. Detta ledde till att medverkan övergick till ett praktiskt ansvar för Folktandvården att hålla i kontakterna ut mot skolor. Vid besök för tobaksinformation i skolor utgår Folktandvården från fördelar med att vara tobaksfri, olika värderingsövningar och några kliniska bilder som bl.a. visar rök och snusskador i munnen och bilder på friska leenden och fräscha tänder. Det faller väl ut att använda just kliniska bilder när det gäller ungdomar då de är påverkningsbara av att deras utseenden kan komma att försämras av tobaksbruk. Det som man vill uppnå med det tobaksförebyggande arbetet är hälsovinster i form av bl.a. en bättre och fräschare munhälsa, ett oberoende, bättre lukt- och smaksinne samt en förbättrad hälsostatus. Förutom vinster som en bättre tandhälsa ger även arbetet med Tobaksfri Duo Folktandvården ett mervärde i form av ökad samverkan, visar en bredd på dess arbete samt bidrar till ett bättre anseende. En tobaksansvarig person från Folktandvården gör klassbesök i år 5/6 för att informera om metoden och dela ut kontrakten till eleverna. Kontrakten tar eleverna med sig hem för föräldrarnas godkännande och undertecknande med den tobaksfrie vuxne partnern. Folktandvården håller också i föräldrainformation samt kontraktskrivning när det sker i skolan. Under ett år genomförs mellan klassbesök i år 6 och man når cirka 2500 elever. Ungefär 85 % av eleverna skriver kontrakt med en tobaksfri vuxen. Arbetet återkopplas till länsansvarige och Folktandvården via skolorna genom rapportering och verksam- 9

10 hetsberättelser. Det uppföljande arbetet sker kontinuerligt i behandlingsstolen där tandköterskan/tandhygienisten för samtal med eleven om medlemskapet och kontraktskrivandet. I uppföljningsarbetet uppmuntrar och stöttar man eleven i valet att skriva kontrakt samt lotsar eventuellt till skolhälsovården för ytterligare stöd påbörjades ett samarbete mellan Folktandvård och Hälsocentral för att tillsammans kunna verka för en bättre tobaksavvänjning i länet. Satsningen innebar att öka utbudet i länet för att kunna möta ett befintligt behov. Den medförde också att det utbildades tobaksavvänjare som fanns verksamma på klinikerna. De utbildade tobaksavvänjarna har också möjlighet att bli diplomerade. Skolans arbete med Tobaksfri Duo Zaida Vestermark, NO lärare och Maria Wiklund, fritidsledare är båda samordnare och kontaktpersoner för Tobaksfri Duo på Hammarskolan respektive Vännäsby skola. De informerar framförallt om arbetet kring tobak men nämner också en del om de två skolornas förebyggande arbete kring alkohol och andra droger. Zaida har 15 års erfarenhet av arbetet och Maria 8. Zaida berättar om bakgrunden till att Hammarskolan gick med i Tobaksfri Duo. I och med att tobakslagen trädde i kraft 1994 blev det förbjudet att röka på skolgårdarna. Rökrutorna togs bort och skolpersonalen upplevde att de mer eller mindre tappade kontroll över rökande elever, mer än 30 % rökte då. Detta oroade starkt, med tanke på att rökningen är farlig för hälsan, att den kunde utgöra inkörsport till bruk av andra droger samt att det förekom dagliga konflikter med rökande elever. Skolan bestämde därför att något måste göras, och Hammarskolan började arbeta med metoden Tobaksfri Duo, med väldigt goda resultat, rökningen minskade kraftigt. Den andra högstadieskolan i kommunen, Vännäsby skola, tog 2001 beslut om att också börja arbeta med metoden, mycket utifrån de goda erfarenheter Hammarskolan haft, och ett nära samarbete mellan de två skolorna inleddes. Inom skolan är samordnaren spindeln i nätet och till stöd bildas arbetsgrupp/er med skolpersonal och elever. Landstinget medverkar via Folktandvården där en tandhygienist/tandsköterska ansvarar för sina specifika skolor. De genomför klassbesök i åk 5 eller 6 och informerar föräldrarna vid föräldramöten. Centralt erbjuder landstinget informatörsutbildning till elever i åk. 7-9, vilka blir viktiga goda förebilder på den egna skolan. Ofta medverkar dessa elever tillsammans med Folktandvårdens personal under klassbesöket där de står upp för sitt tobaksfria ställningstagande och leder värderingsövningar. 10

11 I maj månad genomförs kontraktskrivarkväll på skolan till vilken eleven tagit med sin partner. Kontraktet skrivs kollektivt och en kopia bevaras på skolan. Eleverna får ibland en liten gåva med Tobaksfri Duo:s logga, de bjuds på frukt eller fika och ofta bjuder musikskolans elever på underhållning. Ibland ges även annan information i samband med Kontraktskrivandet, som ofta inte tar med än 30 minuter trots att flera hundra personer samlats. Då höstterminen i åk 7 startar vet skolan/samordnaren hur många och vilka elever som skrivit kontrakt. En personlig kontakt tas med de elever som inte skrivit ett sådant, ibland har det då visat sig att eleven inte haft någon partner att tillgå, eller så kunde de av någon anledning inte delta vid kontraktskrivningstillfället. En skolpersonal kan då (om eleven vill det) ställa upp som kontraktsperson. Ett informationsbrev med svarskuvert skickas i så fall för ett godkännande till elevens föräldrar. Nästan samtliga elever skriver kontrakt på dessa två skolor. En vuxen kan skriva kontrakt med flera elever medan en elev bara kan skriva kontrakt med en vuxen. Två klassrepresentanter (en pojke och en flicka per klass) väljs för att ingå i en Tobaksfri Duo-grupp på skolan. Medlemskort delas ut. Nästan samtliga elever skriver kontrakt från och med åk 7. Under höstterminen lottas, efter försäkran om tobaksfrihet, månadens vinster ut. Under våren skrivs en försäkran på central nivå/länet där någon elev från varje skola vinner något. Högsta vinsten är en Stockholmsresa tillsammans med sin partner. Framgångsfaktorer inom skolan är att det finns grupper som arbetar och träffas regelbundet, exempelvis de vuxenträffar som genomförs under 30 minuter varje vecka en stödjande ledning engagerade föräldrar elevaktivitetsdagar Vidare att etablera ett positivt grupptryck vi gör kul saker och vi syns och hörs, schemabrytande Livslusttemadagar 3 dagar varje läsår samt utlottningar, rabatter, aktiviteter och en försäkran om att man varit tobaksfri. Livslusttemat under åk 7 handlar om att förebygga tobaksbruk, i åk 8 om att förebygga alkoholbruk och under åk 9 om narkotikabruk. Inriktningen på Livslusttemat ska vara: varierande engagerande faktaspäckat roligt argumentationsövningar att stärka självkänslan lättarbetat långsiktigt Vad har hänt sen vi började med Tobaksfri Duo: - rökningen har minskat med cirka 25% - samarbete mellan skolan hemmet och samhället har ökat - långsiktighet i arbetet har skapats - roligt och utvecklande för de flesta 11

12 - är förankrat viktig faktor - arbetsmyror finns och måste finnas - ekonomi via sponsorer måste finnas Skolorna har också en tobakspolicy som sitter väl synlig i klassrummen, som är processad och framtagen inom skolans alla forum. Tobak är helt förbjudet för alla under skoltid, med undantaget att vuxna som snusar får använda det på den egna expeditionen, men aldrig ute i skolans andra lokaler eller i samband med elevmöten. Om elev bryter mot kontraktet eller icke kontraktskrivande elev mot policyn är tillvägagångssättet att 1. ett samtal genomförs på skolan 2. samtal genomförs med förälder 3. meddelande till skolsköterskan 4. skolsköterskan bokar hälsosamtal med eleven 5. brev skickas till kontraktspartnern möjlighet att skriva nytt kontrakt när avgörs av enskild skola Om läraren bryter mot reglerna tar samordnaren en direktkontakt med läraren och för ett samtal utifrån bland annat policyn. Tonåringar och tobak, resultat från en vetenskaplig studie Maria Nilsson är Med. dr vid institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet. Maria arbetar med två forskningsområden; tobaksprevention och klimatförändringar och hälsa. Dessa två ämnen möts i politiken. De negativa hälsokonsekvenserna för rökning är sedan länge vetenskapligt dokumenterade och det står också klart att tobaksbruk och tobaksproduktion åstadkommer negativa konsekvenser som t ex miljöproblem orsakade av tobaksodling, barnarbete och ekonomiska förluster för länder såväl som för individer. I maj i år lade Maria fram sin avhandling; Promoting health in adolescens - preventing the use of tobacco. Faktadel För att ge en bild av vilken global katastrof tobak är beskrev Maria hur tobaksbruket har brett ut sig och hur trender för rökning ser ut i världen bland vuxna liksom bland ungdomar. Ett par exempel på hur skadlig tobak är nämndes som att någon dör var sjätte sekund av sin rökning och att tobak är en produkt som dödar minst en av två brukare. Med en sådan farlig produkt ställs det krav på att sälja den smart och med en snygg förpackning, vilket tobaksindustrin medvetet gör. Det spridningsmönster rökning har haft i världen är en spridning från långtidsutbildade män till korttidsutbildade män därefter till långtidsutbildade kvinnor och sist till korttidsutbildade kvinnor. Världen ligger i olika faser; I Afrika och Asien röks det mest bland män medan det i USA och i Skandinavien mest är kvinnor som 12

13 röker. I Sverige röker korttidsutbildade kvinnor något mer än korttidsutbildade män. Globalt sett är andelen rökare i världen uppåtgående. Tittar man på hur det ser ut globalt med ungas rökning står det klart att unga flickor röker och brukar andra tobaksprodukter nästan lika mycket som pojkar. I Sverige har ungdomars tobaksvanor legat relativt stilla men en liten ökning av pojkars rökning det senaste året oroar. Pojkar är i större utsträckning tobaksbrukare än flickor och ungdomars tobaksbruk är mindre än vuxnas slog WHO fast att rökning tillsammans med Malaria är de allvarligaste globala epidemierna, vilka måste stoppas. Den strategiska starten för ett globalt tobakspreventivt arbete kom i form av en allra första hälsokonvention 2005; FCTC - Framework Convention on Tobacco Control. Tobakskonventionen syftar till en minskning av tobaksbruk bl.a. genom restriktioner mot tobaksreklam och sponsring tydliga varningstexter på paket fler rökfria inomhusmiljöer pris och skattepolitik bekämpning av smuggling åldersgränser WHO:s tobakskonvention kompletterades 2008 med övergripande viktiga strategier för ett tobakspreventivt arbete samlade under begreppet MPO- WER. Sverige ratificerade tobakskonventionen I Sverige är tobakskonventionen tillsammans med de Nationella folkhälsomålen vårt nationella styrdokument. Målområde 11 är det specifika målet som rör t ex tobak. Regeringen har utöver målområde 11 fastslagit fyra delmål för arbetet mot tobak: en tobaksfri livsstart från år 2014 en halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa en halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning Viktiga ledord i ett tobaksförebyggande arbete är att skapa en struktur från global till lokal nivå, att det finns en bredd i aktiviteter och en kontinuitet i arbetet. En ung människas livsstil och vanor påverkas av många olika faktorer, t ex vilka normer och attityder som råder i samhället i stort men också de normer och attityder som familj och vänner agerar utifrån. Även andra relationer i närmiljön och betydelsefulla vuxna har en påverkan på den unga individen. En ung person blir inte rökare på ensamt bevåg utan det sker i ett socialt sammanhang. Det är de sociala sammanhangen som formar just normer och attityder. Vidare är tobak oftast en del av en ung persons vidare problemsituation med inslag av t ex misslyckande i skolan, skolk, vantrivsel, berusningsdrickande och drog- 13

14 användande mm. Hur blir då en ung person rökare? Ja, vägen från att inte röka till att röka beskrivs som en process i fem olika steg. Ett första steg tas i form av förberedelser där ett barn påverkas av sin omgivning. Föräldrars inställning till rökning eller förebilder och tv påverkar. Nästa steg är första gången barnet provar att röka. Oftast sker det på lek i års åldern. Därefter påbörjas ett experimenterande och då låter man sig bjudas på cigaretter, gärna på fester. En regelbunden rökning uppstår då personen själv köper cigaretter och också tycker om hur de smakar. Vid dagligt rökande har personen mest sannolikt utvecklat en vana av att röka och har ett nikotinberoende och är därmed tobaksberoende. Under de senaste åren har amerikansk forskning visat på att det finns en liten grupp unga med en extra sårbarhet som gör dem mycket snabbt nikotinberoende. Enligt en studie utförd av Örebros Universitet kan samband ses mellan familjens och ungdomarnas rökvanor. Maria framhåller att det saknas evidens om att barn enbart skulle göra som vuxna gör och inte lyssna till vad vuxna säger. Det är snarare av stor vikt att föräldrar verkligen pratar med sina barn om tobak och inte låter det stanna vid att de själva avstår från att bruka tobak. Det spelar alltså stor roll vilket budskap som vuxna sänder både genom att agera som förebilder och samtala med unga om tobak. För att kunna nå fram till målet med tobaksfria ungdomar behöver det finnas insatser som sker på övergripande samhällsnivå liksom på lokal och individnivå. Exempel på hur man kan arbeta på övergripande samhällsnivå är att påverka skattepolitik, lagstiftning och fler tobaksfria miljöer. Införande av preventionsprogram, tillsynsarbete av åldersgräns och upprättande av tobakspolicys är exempel på vad som kan göras på lokal och individnivå. Det finns tre huvudmetoder att arbeta utifrån för att de lokala insatser som genomförs ska göra någon skillnad; arbeta långsiktigt, samverka och få in arbetet i vardagen arbeta med vuxnas förhållningssätt jobba med evidensbaserade program Studiedel Ett övergripande syfte med avhandlingen var att få kunskap om vad som påverkar unga att bruka tobak och vad som kan verka förebyggande. Ett mer specifikt syfte med avhandlingen var att titta närmare på om och i så fall hur interventionsprogrammet Tobaksfri Duo står i relation till tobaksbruk. Ytterligare ett specifikt syfte var också att ta reda på vilken roll vuxna har i ett stödjande tobakspreventivt arbete samt vilken betydelse vuxna har. Grunden för avhandlingen var fyra studier som byggde på två kvantitativa och en kvalitativ datainsamling. Studierna utfördes bland ungdomar

15 år i Västerbottens län och ett nationellt urval av ungdomar 13, 15 och 17 år. Marias studier visar att det går att minska ungdomars rökning. Studieperioden för Tobaksfri Duo löpte mellan år 1994 till 2001 med enkätundersökningar utförda varje år och vartannat år därefter. Efter de första fyra åren syntes förändringar i mönster jämfört med referensgruppen. Först då hade man hunnit arbeta igenom i kommunerna så att samtliga skolor som arbetat med Tobaksfri Duo var med i alla skolår 6-9. Förändringen var mest synlig i år 8 och 9, för både pojkar och flickor, och där var förändringen också statistiskt säkerställd. Från 1997 gick även Folktandvården in i jobbet och verkade som en basorganisation. Vid utläsning av data för den 7-åriga utvärderingsperioden av Tobaksfri Duo framkommer det att både pojkars och flickors rökning närmast halverades, medan det i den nationella referensgruppen inte sågs någon förändring. Runtom i länets kommuner har interventionen Tobaksfri Duo visat sig vara lönande och en avgörande faktor för det är den långsiktighet som programmet vilar på, vilket är särskilt viktigt då de större effekterna visade sig efter några års arbete. En bonuseffekt som visade sig som en verkan av programmet var att även de vuxna förändrade sina tobaksvanor. 1 v 4 vuxna som skrev kontrakt och stödde en ung var tobaksbrukare som upphörde med tobak för att kunna vara med i programmet. Genom att utföra fokusgruppsstudier framkom också andra resultat som gav en beskrivning av ungdomarnas syn på rökning. Analyserna tydliggjorde tre teman där olika perspektiv av ungdomars rökning framkom; att få kontroll bli en del av mitt jag vuxna gör skillnad Maria använde sig av olika frågeställningar som ett sätt att få igång samtalen i fokusgrupperna. De rökande ungdomarna beskrev hur det kom sig att de började röka. Ungdomarna beskrev det som ett sätt att hantera sårbarhet och en del av ett socialt spel. De upplevde positiva funktioner med rökning som t ex vänskap, välbehag och som stresshantering. Andra orsaker till att de började röka menade ungdomarna var att det gav en slags vuxen status och identitet. Då de talade om andra, om tidiga testare sa de att det hörde samman med låg självkänsla. Ungdomarna beskrev en normalisering kring rökning som möjlig gjorde att de blev rökare. Rökande föräldrar som också bidrog till att det fanns tillgång till cigaretter bidrog till denna normalisering. De hade tidiga minnen av rökande föräldrar vilket bidrog till 15

16 identifikation. Inkonsekventa vuxna kom fram som en annan möjliggörande faktor. Exempel som gavs var skolpersonal som rökte på skolgården, tjuvrökande vuxna samt att vuxna och barn hade olika regler för tobak. Vuxna som ger upp eller låter ung domarna bestämma själva ska par distansering vilket också det var något som underlätta de/möjliggjorde att ungdomarna blev rökare. Ungdomarna beskrev engagera de vuxna som något som mot verkar att ungdomar börjar röka - vuxna har en plikt att bry sig. De menade att vuxna har ett an svar som inte ska skyllas över på t ex skolan. Trovärdiga vuxna som man respekterar är vuxna som är pålitliga, engagerade, justa och konsekventa. Även närhet kom fram som en faktor för motverkandet av att börja röka. Nära relationer och god kontakt med äldre generationer var viktiga. 94 % av ungdomarna tyckte att föräldrar ska ingripa mot ungdomar som röker. De anser framför allt att föräldrar bör övertala sina barn att inte röka, föregå med gott exempel och inte röka själva samt inte tillåta att barn röker hemma. Maria summerar resultatet med att konstatera att det går att minska tobaksbruket bland unga genom att arbeta långsiktigt där både barn och vuxna engageras. I ett långsiktigt interventionsprogram där man förebygger tobaksbruk bland unga sker effekten att också många vuxna slutar med tobak. Avslutningsvis lyfter Maria fram att unga förväntar sig att vuxna ska ingripa och agera mot ungas tobaksbruk. Unga har med tid blivit mer positiva till att föräldrar agerar mot ungas rökning och att de helst ser att det görs med ett tydligt men stödjande respektfullt förhållningssätt. Tobak en viktig byggsten i Folkhälsoarbetet Maria Falck berättar om organisationen inom landstinget och FoUU-staben. Det är många medarbetare som är knutna till FoUU och som där arbetar inom något av följande områden: hälsoorientering där hälsoundersökningar och hälsosamtal ingår tobak matvanor och fysisk aktivitet HIV/STI-prevention Processledning för SALUT- satsningen, det är en hälsosatsning för barn, ungdomar och deras föräldrar. Initierat av Folktand vården och Närsjukvården 5 lektorer är knutna till staben och universitetet Ett nära samarbete bedrivs med Folktandvården vars chef är mycket in- 16

17 tresserad av hälsofrämjande arbete. Politikerna beslutade år 2008 att en särskild satsning utifrån visionen skulle göras och att politiker skulle utgöra styrgrupp för det arbetet. Enligt uppdrag arbetar FoUU därför med att stödja och utveckla den satsningen/processen, bland annat håller mätbara hälsotal/mätetal att tas fram. Maria träffar i det sammanhanget politikerna i arbetsutskottet -folkhälsa en gång i månaden, för samtal och utveckling av processen. Medel har också avsatts för satsningen. Visionen skrivs in i alla verksamhetsplaner och relevanta målsättningar upprättas sen utifrån den. Arbete pågår för närvarande med att få folkhälsofrågor inskrivna i de avtal som gäller för Hälsoval samt att synliggöra för spridning vissa konkreta insatser vilket förhoppningsvis skapar efterfrågan. En strategi är att etablera ett samarbete med aktörer som i sin tur träffar många andra, exempelvis näringsföretagare. Arbetet utgår bland annat ifrån hälsans bestämningsfaktorer. Fjorton av femton folkhälsoråd i kommunerna är också delaktiga i processen mot visionen. De flesta folkhälsoråd är bemannade med politiker och tjänstemän några har enbart tjänstemän. Bäst fungerar s.k. blandade råd. förankring kontraktet aktivitetsplanen struktur organisation bygg en hållbar organisation med flera samarbetspartners ansvarsfördelning och tydlighet roller och funktioner uppföljning centralt (länsansvarig), Folktandvården, skolan, den vuxne partnern utveckling avhandlingen att luta sig mot hemsida tidningen FRIheter Genom tillvägagångssättet runt metoden har efterfrågan på stöd då det gäller ett bredare tobakspreventivt arbete också ökat. Skolor och annan verksamhet vill få stöd med policyarbete, utbildningar, etc. samt att samverkan med tillsynsansvariga har ökat. Tusen tack för värdefulla och innehållsrika studiedagar. Studieresedeltagarna lämnade på vägen ut sina synpunkternedskrivna på notisar, på det som varit bra och det som varit mindre bra. Summering och avslutning Ywonne summerar och betonar följande framgångsfaktorer i metod och tillvägagångssätt: 17

18 Metoden Stödja aktivera - utveckla - belöna 18

19 Samverkan och stark organisation Framgångsfaktorer Ledningsgrupp Landsting Kommun VB och NB Processledning FoUU VB Samordnare FTV VB Projektledare NB Samordnare FTV NB Kontaktperson FTV Tandhygienister Tandsköterskor På alla FTV kliniker Kontaktperson Arbetsgrupp Årskurs 6 skolor Årskurs 7-9 skolor Elevarbetsgrupper Tobaksfri Duo par Tusentals unga och vuxna årligen Centralt ungdomsråd Inspiratör NSG, VB NB Lokala ungdomsråd Föreningar Länsstyrelsen Företag 19

20 Det här va bra Alla mina önskemål är uppfyllda! Inspirerande & intressanta dagar & innehåll! Bra se alla olika delar av arbetet! Inspirerande Organisationen runt tobaksfri Duo Hur man arbetar i skolor Stort tack Engagerade, positiva föreläsare/medarbetare Den röda tråden märktes och genomsyrade dagarna Konkreta metoder Helheten superbra! Förståelse för hur viktigt det är att alla är med från politiken o hela vägen ner i organisationen. Långsiktigheten och samsynen TACK! Inspirerande Bra att höra från olika aktörer Tydlig och konkret information Stor variation och otroligt inspirerande Bra med olika personer från olika håll så man fick se bredden i projektet Information från alla samverkande parter i Tobaksfri Duo Bra Upplägg Inspirerande Genomtänkt Olika vinklingar Bra med många föreläsare det gav en helhetsbild Jag kom sent in i detta men det har varit inspirerande Gett nya idéer Ser möjligheter efter denna kurs Möjlighet till samsyn i länet Mycket trevliga och inspirerande dagar Att höra alla olika Engagemanget Samlade resurser Jag har fått den kunskap om Tobaksfri Duo som jag hoppats på + inspirerande + Nya idéer + Visar att det går att förändra + Tydligt Mycket trevligt bemötande Engagerat inspirerande Bra föreläsare Åhörarkopior Bra sammansatt program 20

21 Det här var mindre bra Kommer inte på nåt! Kanske skulle va frukt istället för kakor tillfika Om jag ska hitta på nåt... Tiden vi hade avsatt Vi skulle haft två hela dagar för att hinna reflektera Lite långa pass Mer mikropauser hade varit bra Önskat ett strukturerat schema över metoden Lite långa pass Dämpat ljus Frukt i stället för kaka på eftermiddagen Frukt i stället för kaka på em-fikat Inga minus Tajt med tid Bristen på dåliga exempel Vad har gått fel, vilka problem har vi stött på o.s.v. 21