Slutrapport för projektet Ansvarsfull tobakshantering i Umeå kommun

Transkript

1 Slutrapport för projektet Ansvarsfull tobakshantering i Umeå kommun Lena Bolin Sture Bäckström Umeå kommuns Tillståndsenhet ( )

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av projektet..2 Bakgrund. 3-4 Resultat 5-6 Diskussion och slutsatser. 6 Referenser 7 Bilaga 1 Policy och handlingsplan för tobak 2 Styrdokument för tobakspolicy med handlingsplan 3 Brev till vårdnadshavare vid tobaksförseelse Exemplar av pärm till handlare informations och utbildningsmaterial

3 Sammanfattning av projektet Det har länge varit känt att elever inom Umeå kommun röker på skolområdet, men även strax utanför. Det förekommer även att skolans personal röker på samma ställen som eleverna och att de använder snus under lektionstid. I det tillsynsarbete som pågått har tillståndsenheten uppmärksammat att tobakshandlare inte i tillräcklig utsträckning använder sig av egenkontrollprogram. En ökad risk för brister vad gäller legitimationskontroller kan exempelvis bli den direkta följden av detta. Projektet ansvarsfull tobakshantering vill ta ett enhetligt grepp om denna problematik och har inom ramen för projekttid och budget haft två huvudfokus: Att utarbeta en tobakspolicy med handlingsplan tillsammans med tre pilotskolor i Umeå Kommun, samt utarbeta en utbildning i egenkontroll till handlarna i Umeå. Ett annat huvudfokus har varit att få igång en konstruktiv diskussion kring tobak ute bland berörda skolor och handlare. Eftersom igångsättandet av detta projekt av olika anledningar försenades fick vi tänka till ordenligt för att på ett optimalt sätt använda oss av tiden som var kvar. Vi har genomfört de programskrifter som vi åtog oss att göra enligt projektets målbeskrivning, samt att vi har fått igång ett fungerande nätverk tillsammans med Tobaksfri arbetstid (Umeåkommun), Länsstyrelsen och Tobaksfri Duo (landstinget). Alla har utifrån sin infallsvinkel och domän kunnat bidra och det har sammantaget påverkat projektet i rätt riktning. Att vi inledningsvis gav mycket krut på att övertyga skolledningen om projektets funktion och fördelar gav oss också en snabbt plöjd fåra som kunde möjliggöra en ganska omedelbar övergång från planering till operativt arbete på berörda skolor.

4 Bakgrund Projektmedel för Ansvarsfull tobakshantering söktes redan 2008 och beviljades utifrån beslutet att FHI skulle stå som extern finansiär tillsammans med den egna finansieringen som skulle tas ur Umeå socialtjänst tillståndsenhets verksamhetsbudget. Projektet låg vilande under 2009 och det skedde ingen tillsättning av tjänsten förrän och då inledningsvis i en mer blygsam sysselsättningsgrad på 25 %. Efter gick befattningen upp till 50 % och detta passade rätt så bra eftersom planeringsfasen då var något så när klar och det var aktuellt att hoppa på den mer operativa fasen. Efter 1 september 2010 gick tjänsten upp till 100 % då det stod klart att det fanns projektmedel tillräckliga för att finansiera sysselsättning på den nivån. Själva planeringsfasen handlade mycket om att bestämma sig för hur man kunde effektivisera och prioritera för att få så mycket som möjligt ur händerna utifrån projektets syfte och målsättningar under den korta tid som var kvar. Dessa var och är följande: Syftet med projektet: - att minska tobakens skadeverkningar och spridning bland barn och ungdomar i Umeå kommun - att minska tobaksanvändandet både på skolans område och i dess närhet - att medvetandegöra och utbilda skolans personal och de som saluför tobaksvaror, vad gäller tobakens skadeverkningar, spridning, langning mm. - att initiera ny samverkan mellan olika organisationer men också effektivisera och fördjupa samverkan med landstinget. - att utarbeta en utbildningsmetod i Ansvarsfull tobaksförsäljning bland våra handlare Målsättningen med projektet: - att få ner tobakskonsumtionen bland barn och ungdomar i Umeå kommun - att berörda/engagerade skolor ska ha en klar och väl utarbetad policy om vad som gäller beträffande tobaksbruk under skoltid, samt en handlingsplan när det upptäcks att elever brukar tobak - att handlare som saluför tobaksvaror i Umeå kommun ska ha ett aktivt, väl fungerande egenkontrollprogram enligt FHIs utarbetade och framtagna riktlinjer efter projektets slut. - att ägare och personal ska bli medvetna om vikten av att följa de försäljningsregler och de lagar som finns vilket i förlängningen torde få den effekten att tillgången på tobaksvaror för minderåriga minskar. Inledningsvis skickade vi ut ett brev till skoldirektören i Umeå kommun med en kort projektbeskrivning, där vi berättade om vår ambition att utforma en tobakspolicy med handlingsplan tillsammans med skolorna. Vi efterlyste med hjälp av skoldirektören tre pilotskolor där en skola skulle representera årskurs 6 och de andra två skolorna årskurs 7-9. Detta antal kändes med tanke på den korta tid som var kvar av projektet som realistiskt genomförbart. Brevet skickades sedan vidare i ett rektorsbrev och tre skolor i Umeå nappade. Bräntbergsskolan och Teg Central blev pilotskolorna i årskurs 7-9 och Täfteå skola blev pilotskola för årskurs 6. En kontaktperson från varje skola utsågs vid en inledande informationsträff där vederbörande rektor också var närvarande. Det kändes viktigt att den person som skulle nätverka dels med oss och även på skolan i tobaksfrågan, hade sitt uppdrag förankrat och legitimerat hos rektor. Under

5 samma tidsperiod planerades också innehållet i ett egenkontrollprogram riktat till handlare upp. Där utgick vi från delar av det tidigare använda materialet kring egenkontroll som fanns på Tillståndsenheten. Utifrån det försökte vi omvandla delar av det till ett material i utbildningsform, kompletterat med relevant lagtext, samt ett utbildningsmaterial som berörde tobakens skadeverkningar. Samtidigt utformade vi en broschyr kring tobak, läkemedel och folköl som också skulle ingå. Allt detta samlades i en utbildningspärm, som handlaren fick ta med sig efter genomgången utbildning. Tanken var att pärmen skulle vara informativ till sin natur och strategiskt utplacerad på köpställena för att vara nära till hands vid funderingar kring lagar, regler och förfarande som kunde uppstå i det dagliga arbetet. Under denna process har det funnits en regelbunden återkoppling till Länsstyrelsen, Tobaksfri arbetstid (Umeå kommun), Tobaksfri Duo (landstinget), samt handlarna i Umeå. Tillsammans har vi utifrån våra respektive uppdrag varit ett bollplank till varandra, där vi vid våra träffar informerat, inspirerat och försökt hitta en gemensam plattform för det tobaksförebyggande arbetet i Umeå Kommun att bygga vidare på för framtiden och även sprida till övriga länet. Det känns också som det under denna period även har funnits ett gott samarbete till FHI där vi fått ta del av en bra och informativ hemsida, bra utbildningsinsatser i form av konferenser, men också fått hjälp vid frågor som rört projektet under resans gång. Överlag så har ledstjärnan varit att skapa en samsyn i tobaksfrågan över verksamhetsgränserna, att tydliggöra det tobakspreventiva ställningstagandet på skolan formulerat i en policy med handlingsplan, samt få en kvalitetssäkring hos handlarnas vad gäller att på ett säkert sätt sälja tobaken inom lagens riktmärken. Målgrupperna har följaktligen varit elever och personal på skolan, samt handlarna i Umeå kommun. Innan vi startade med att ta fram ett utkast till tobakspolicy med handlingsplan för pilotskolorna så gjordes det en kartläggning där vi gick igenom skolorna i Umeås hemsidor för att se till vilken grad det fanns policys på de olika skolorna. Det visade sig i de flesta fall bestå av några rader kring tobak samt en länk till Tobaksfri Duos hemsida. Vi tog också reda på via olika nätsök och kontakter inom länet kring frågan vad en tobakspolicy bör innehålla. Tillsammans utmynnade detta i ett förslag till innehåll på policy och handlingsplan. Utifrån det grunddokumentet har skolorna fått ha synpunkter och förslag och successivt har dokumentet tagit allt mer fast form. Vi som varit inblandade i projektet har också varit och föreläst vid två tillfällen om projektet. Dels en gång i Lycksele där det var representanter från länet skolor där man under dagen skulle ha ett informations och erfarenhetsutbyte. Andra nätverksbyggande informationsinsatsen ägde rum vid sammankomsten den september på Scandic i Umeå, som var på både Länsstyrelsens och FHI:s initiativ. Där hölls en föreläsning kring tillsynen i Umeå och den gick under både tillståndsenhetens och projektet Ansvarsfull tobakshanterings flagg. Det mediearbete som projektet varit med på är artikeln Tillsammans för tobaksfri framtid som publicerades i Västerbottens kuriren. Den skrevs tillsammans med Länsstyrelsen, Tobaksfri Duo (landstinget) och Tobaksfri arbetstid (Umeå kommun).

6 Resultat Det som initialt planerades att genomföras vid igångsättandet av projektet var följande: - Att utarbeta en tobakspolicy tillsammans med tre pilotskolor i Umeå kommun: Detta arbete har gått över förväntan då vi från start fick rektorerna för de pilotskolor som skulle delta i projektet med på banan. Det blev också en igångsättande faktor för de kontaktpersoner som vi skulle nätverka med. Regelbundna träffar med vardera skola enskilt utmynnade i en dokument med lite olika önskemål. Det gällde därefter att hitta gemensamma hållpunkter i dokumentet som kunde gälla för alla tre skolor, samt att man vid sista tillfället hade ambitionen att träffas allt tillsammans för att gå igenom den slutliga versionen. Det finns idag ett dokument som vi känner oss nöjda med och som vi hoppas kommer att användas på de skolor som varit med i projektet, men att man också ser dokumentet som något som kan användas på andra skolor i kommunen/länet, samt att man också ser eleverna på gymnasiet som en framtida målgrupp för Umeå kommuns policy med handlingsplan. - Att utarbeta ett fungerande egenkontrollprogram till handlarna presenterat vid en utbildningsinsats där de även skulle få ta del av en föreläsning kring tobakens skadeverkningar, samt ta med sig en pärm till sin arbetsplats, där information kring egenkonroll, lagstiftning på området, kontaktuppgifter till kommunen, informationsbroschyr kring tobak, läkemedel och folköl skapat av oss inom projektet ansvarsfull tobakshantering. Allt detta har genomförts förutom att vi inte har hunnit komma igång med utbildningsinsatserna till handlarna, men vi ser inga hinder att dessa kan göras efter projektets avslut då denna del av projektet lätt kan förankras under tillståndsenhetens förebyggande tillsyn. - När det gäller nätverkande har Tobaksnätverket Västerbotten (tobaksarbete utifrån en tobaksfri framtid i AC) formerats under denna period och här har vi i projektet ansvarsfull tobakshantering, tillsammans med Länsstyrelsen, Tobaksfri Duo (landstinget) och tobaksfri arbetstid (Umeå Kommun) gått ihop under samma paraply och haft ett kontinuerligt erfarenhets och informationsutbyte. Samarbetet har med andra ord fungerat bra och tobaksfrågan har känts angelägen för alla. Detta har inneburit att vi landat i denna gemensamma vision på ett naturligt sätt eftersom tobaken idag är ett prioriterat område och där olika förvaltningar och verksamheter inte kan undfly denna fråga längre. Vi har ju också alla nollvisionen kring tobak framför ögonen och jobbar utifrån den. Nätverkandet med pilotskolorna är inte heller att förglömma och här har vi haft ett regelbundet och gott samarbete med de skolor som funnits med i projektet och det känns som att de haft en positiv inställning under hela perioden och samarbetet har löpt friktionsfritt. Vad som har känts som en bristvara under detta projekt är tiden för genomförande av projektmål. Vi har haft för lite tid på oss både vad gäller implementering, förankring på ledingsnivå, samt uppföljning/utvärdering. Vi tog oss an projektet utifrån dessa förutsättningar och det känns ändå som att det vi åstadkommit under denna korta tid kommer att göra skillnad. Det hoppas vi i alla fall på. Det är i dagsläget svårt att sia om eventuellt positivt utfall av policydokumentet utifrån målet att minska tobaksbruket bland barn och unga. Vi har i alla fall fått igång en konstruktiv diskussion på skolorna, har ett dokument att erbjuda, samt att vi även fått policyn med handlingsplan presenterat för den politiska ledningen, vilket kan ge ringar på vattnet.

7 När det gäller handlarna hoppas vi på att utbildningen i kombination med en lättillgänglig informationspärm sammantaget minskar risken för bristande legkontroller samt langning. Ser man på projektets framtid i en mer implementerande fas, så är tanken i nuläget att de delar som gäller egenkontroll men även skolornas policyarbete ska ingå i tillståndsenhetens ordinarie verksamhet (under rubriken förebyggande tillsyn). Projektet kommer också efter årsskiftet att tas upp på en rektorskonferens på skoldirektörens initiativ och detta blir en bra marknadsföring av dokumentet, samt att man då får ytterligare vetskap om under vilka former policydokumentet kan användas och vilka man framöver kan rikta det till. Diskussion och slutsatser Som tidigare nämnts så har vi utformat de dokument och även iscensatt det samarbete och den dialog som projektet hade som mål. Däremot har det funnits en önskan att få mer tid på sig för implementering och förankring av de olika delarna som ingått i projektet. Det gäller dels policydokumentet med handlingsplan som vi gärna hade sett landa färdigt ute på pilotskolorna, samt att vi hade kunnat påbörja spridningen av policyn med handlingsplan ut till övriga skolor i kommunen/länet. Dels hade vi också velat inom ramen för utsatt projekttid ha genomfört de utbildningar med handlarna som vi åtagit oss att göra, men detta får nu falla inom ramen för tillståndsenhetens ordinarie verksamhet, där man fortsättningsvis kan arbeta utifrån en mer utvecklad metod. Vi hade också när det gäller handlarna velat ha tid för uppföljning för att se hur pass väl ut utbildningsinsatsen fallit vad gäller användningen av egenkontrollen, samt frekvensen av legkontroller, men detta lär väl visa sig på sikt. Vi hade kanske kunnat vara lite säkrare i våra uttalanden kring effekter om man tillåtit ytterligare provköpstudier. Vad man kan ta med sig som erfarenhet från projekttiden är hur viktigt det är i arbetet med skolan att först få ett bifall för genomförande från vederbörande rektor. Först då skapas handlingsutrymmet hos berörd personal vilket är en förutsättning för ett konstruktivt samarbete. Huruvida projektet kommer att få långsiktiga effekter är svårt att uttala sig om i dagsläget men förhoppningen är det verksamhetsövergripande arbete vi haft i styrgruppen för tobaksprevention kommer att fortsätta vara en dörröppnare och en igångsättare vad gäller det förebyggande arbetet i Umeå kommun. Vi har också pratat om att Länsstyrelsen fortsättningsvis kan ta på sig rollen att marknadsföra tobakspolicyn med handlingsplan i deras arbete mot skolorna. Det blir också en växelverkande marknadsföring av dokumentet via Tobaksfri Duo eftersom deras tobakspreventiva arbete är en del av innehållet i tobakspolicyn. Vi tjänar fortsättningsvis på att nämna varandra i olika sammanhang. Dessutom finns en önskan för framtiden att man även inkluderar gymnasiet och använder policydokumentet där. Många kommer igång med sitt tobaksanvändande ordentligt på gymnasiet och där behövs det krafttag för att komma till rätta med det problemet. Som det verkar i nuläget faller gymnasiet lite mellan stolarna när det gäller tobaksprevention. Det är något som man framöver kan begrunda ytterligare och aktivt försöka hitta vägar att nå denna grupp.

8 Referenser Pantzar, Margareta. (2008). Tobaksfritt liv: funderat på att sluta röka och snusa?. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri AB Regeringskansliet. (2010). Regeringens åtgärdsprogram: för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Utgiven av ANDT-sekretariatet. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Tobaksfri kommun - en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. 2010:10. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2009). Tobakskonventionen världens första folkhälsokonvention och hur det kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige. 2009:04. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.