Institutionsplaceringar barn och ungdomar
|
|
- Rolf Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Institutionsplaceringar barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Niklas Sommelius
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förkortningar/definitioner Bakgrund och revisionsfråga Metod och avgränsning Inledning Bakgrund Socialtjänstens utredningsskyldighet Strukturerad utredning och genomförande Organisation Kostnader Utveckling av institutionsplaceringar Volym och kostnader Sammanfattande bedömning Iakttagelser och bedömning av verksamheten Upphandling av institutionsplatser Iakttagelser och bedömning Metoder och arbetssätt Iakttagelser och bedömning Aktgranskning Iakttagelser och bedömning Revisionens samlade bedömning... 18
3 Sammanfattning Ängelholms kommuns revisorer har uppdragit åt Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB att genomföra en granskning av institutionsplaceringar av barn och ungdomar. Revisionsfrågan är hur nämnden säkerställer att insatsen institutionsplacering av barn och ungdomar används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Granskningen omfattar: En kartläggning av förekomsten av institutionsplaceringar under åren Ekonomisk utveckling avseende institutionsplaceringar under åren Granskning av riktlinjer, rutiner och arbetssätt i samband med institutionsplaceringar och dess upphörande. Kartläggning av öppenvård, både egen och extern. Samverkan mellan socialtjänst och skola Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden ( 5 kap. 1 SoL). När socialtjänsten får kännedom om missförhållanden har de ett ansvar för att utreda frågan. I vissa fall måste socialnämnden fatta beslut om insatser som leder till att barnet eller ungdomen blir placerad i ett annat hem än sitt eget. Placeringen kan ske på frivillig väg genom att vårdnadshavaren samt den unge över 15 år ger sitt samtycke till detta eller om så inte sker genom tvång (LVU). Det är få barn och ungdomar som blir föremål för placeringar enligt LVU i Ängelholm. Socialnämnden har under årens lopp satsat på öppenvårdsinsatser. Socialnämndens kostnader för placeringar är lägre än i motsvarande kommuner. Andelen barn och ungdomar som blir föremål för placeringar är dock högre i Ängelholm än i motsvarande kommuner. De rutiner och riktlinjer som finns som stöd till verksamheten är adekvata. Dokumentationen i ärenden är bra visar den aktgenomgång som har gjorts av slumpvis utvalda ärenden. Utredningstidens bortre gräns, dvs att en utredning skall vara avslutat inom fyra månader, uppfylls. Aktgenomgången visar dock att när det gäller vårdplaner finns det en brist genom att vårdplanen är inkluderat i socialnämndens beslut. Det framgår inte heller om vårdnadshavaren eller om ungdomen som är äldre än 15 år har samtyckt till vården eller inte genom att vårdplanen inte är undertecknad. 1
4 De behandlingsplaner som institutionerna utarbetar håller inte tillräckligt hög kvalitet i vissa delar. Det finns behandlingsplaner som i stort är samma som vårdplanen istället för att bryta ner vårdplanens mål till aktiviteter som skall uppfylla vårdplanen. Förkortningar/definitioner BBIC BVC FB HVB LVU SIS SoL Barns Behov i centrum Barnavårdscentral är en speciell vårdcentral som svarar för kontroller av nyfödda och yngre barns hälsa. Föräldrabalken Hem för Vård av Barn Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, reglerar tvångsomhändertagande av unga människor i Sverige under 18 år och i vissa fall av unga under 20. Grunderna för omhändertagande kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende Statens institutionsstyrelse är den myndighet som administrerar och driver tvångsvård av ungdomar och vuxna missbrukare i Sverige. Ungdomsvården har 31 institutioner och knappt 700 platser. Socialtjänstlagen utgör grunden för socialtjänstens verksamhet i Sverige. 2
5 1 Bakgrund och revisionsfråga Ängelholms kommuns revisorer har uppdragit åt Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB att genomföra en granskning av institutionsplaceringar av barn och ungdomar. Socialtjänstlagen, SoL, ger kommunerna i uppdrag att sörja för barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt, får det skydd och stöd som de behöver. Där så är möjligt ska detta ske i samförstånd med den unge och dess föräldrar, men i vissa fall kan tvångsåtgärder, i enlighet med lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, vara tillämpliga. En institutionsplacering är ett stort ingripande i en persons liv och det innebär ofta stora kostnader för kommunen. Det är befogat att utvärdera huruvida insatsen ger önskat resultat. En institutionsplacering bör föregås av en grundlig utredning som definierar vårdbehovet så att vården kan utformas på bästa sätt för den enskilde och därmed också vara effektivt. Lagstiftningen ställer höga krav på att kommunen noga följer vården både under vårdtiden och efter. Revisionsfrågan är hur nämnden säkerställer att insatsen institutionsplacering av barn och ungdomar används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Granskningen omfattar: En kartläggning av förekomsten av institutionsplaceringar under åren Ekonomisk utveckling avseende institutionsplaceringar under åren Granskning av riktlinjer, rutiner och arbetssätt i samband med institutionsplaceringar och dess upphörande. Kartläggning av öppenvård, både egen och extern. Samverkan mellan socialtjänst och skola 1.1 Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom att ta del av relevanta styrdokument och interna riktlinjer. För att säkerställa att ärendehanteringen är ändamålsenlig har aktgranskning av tio personakter genomförts. Utöver aktgranskningen har intervjuer med ansvarig sektionsledare vid vård- och behandlingsgruppen, gruppledare (1:e socialsekreterare) samt tre socialsekreterare, men även intervju med socialnämndens ordförande genomförts. Den statistik som redovisas bygger dels på kommunens egna uppgifter dels offentlig statistik. Rapporten har varit föremål för sakgranskning. 3
6 2 Inledning 2.1 Bakgrund Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barnet skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling ( 6 kap. 1 FB). I rätten till omvårdnad ingår både fysisk och psykisk omsorg. Vårdnadshavaren har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda ( 6 kap. 2 FB). Föräldrarna har huvudansvaret för sitt barn, med stöd av samhällets generella insatser. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden ( 5 kap. 1 SoL). 1 Dessa ovanstående stycken är grundbulten i synen på barn och föräldraansvaret och ibland finns det således behov från såväl barn, föräldrar som samhället att hjälpa parter när de inte har förmåga att uppfylla detta. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och betonar särskilt ett nära samarbete med hemmet. Samhället har dock möjlighet att kunna ge barn och unga det skydd eller vård de behöver även i de fall vårdnadshavaren och den unge, när han eller hon fyllt 15 inte samtycker till nödvändiga insatser. Detta regleras i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Utgångspunkten är att insatser från socialtjänsten skall ske genom frivillighet. Det finns dock situationer då vårdnadshavaren inte ger sitt samtycke eller att det finns risk att barnet/ungdomen har ett sådant vårdbehov, utan att själv inse det, då tvångsåtgärder är nödvändiga. 1 Socialstyrelsen, 2006, Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser, s 13. 4
7 Vård med stöd av LVU kan förekomma i två huvudfall, de s.k. miljöfallen (2 ) och beteendefallen (3 ). 2 LVU: Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. 3 LVU: Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Beslut om vård med stöd av LVU fattas av länsrätten efter ansökan av nämnden. Barnet eller ungdomens möjligheter att tala för sig själv regleras i lagstiftningen i och med att Sverige ratificerade barnkonventionen. Utgångspunkten är att socialtjänsten skall ge möjlighet för den enskilde att framföra hur den ser på situationen och de förslag till insatser som diskuteras. Barnets synpunkter och föräldrarnas synpunkter tillsammans med socialtjänstens erfarenhet är det som ligger till grund för beslutet om insatser. Gällande barns möjlighet att yttra sig brukar socialtjänsten skilja mellan två perspektiv: objektivt perspektiv kombination av forskning och erfarenhet; subjektivt perspektiv det man får veta genom att lyssna på barnet. Denna rapport beskriver hur socialtjänsten i Ängelholm arbetar med barn och unga som är i behov av insatser från SoL eller LVU. 5
8 2.2 Socialtjänstens utredningsskyldighet Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning 2 av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till deras kännedom, och som kan leda till någon åtgärd från nämnden (11 kap. 1 st. SoL). Utredningen skall ske inom vissa preciserade ramar: den som berörs av utredningen skall underrättas om att en utredning inleds, nämnden får konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs, en utredning skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet, en utredning skall inte vara mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet, och en utredning skall bedrivas skyndsamt och vara avslutad inom fyra månader. Att inleda utredning är således beroende av om det kan leda till någon åtgärd från nämnden. Innan socialtjänsten vet detta är regeln att socialtjänsten gör en förhandsbedömning. Det innebär att socialtjänsten tar kontakt med anmälaren och även vårdnadshavaren. Detta är inte att betrakta som att utredning inletts. Sådana kontakter kan innebära att nämnden inte behöver inleda utredning. Frågan om nämnden ska inleda utredning avgörs från fall till fall vid sk förhandsbedömning. Bedömningen innebär att nämnden bildar sig en uppfattning om det finns behov av hjälp från socialtjänsten, den enskildes uppfattning om att ta emot hjälp osv. Om det redan från början framgår att nämnden inte kan eller inte bör vidta åtgärder ska utredning inte inledas. Detta gäller inte om det kan bli fråga om tvångsvård, LVU. Om anmälaren är en myndighet, tex skola då bjuds anmälaren in till ett till det inledande möte med de det berör. Detta gäller inte enskilda personer/anonyma anmälare. Myndigheter vars verksamhet kommer i kontakt med barn och ungdomar är skyldiga att anmäla till socialnämnden som måste ingripa till ett barns skydd. Exempel på sådana myndigheter är förskola, skola, BVC, mödravårdscentralen, Polisen etc. Även yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvård på socialtjänstens område har anmälningsskyldighet. 2 Av dokumentationen skall det framgå att: 1. att en utredning inleds, 2. datum (år, månad, dag) för beslutet, och 3. namn och befattning på den som fattat beslutet. 6
9 2.3 Strukturerad utredning och genomförande Många kommuner använder sig av BBIC (Barns behov i centrum) som är ett system som har utarbetats av Socialstyrelsen. Grundtanken med BBIC är att uppgifter till utredningen bör inhämtas på ett strukturerat sätt och utifrån kunskap och beprövad erfarenhet. BBIC är ett handläggnings- och dokumentationssystem för utredningar och uppföljningar. Det finns två syften med BBIC: att stärka barns delaktighet och inflytande, förbättra samarbetet med barnets familj och nätverk samt skapa struktur och systematik i utredningen så att adekvata insatser beslutas av socialnämnden och att skapa en struktur för uppföljning, att bidra till ökad rättsäkerhet genom att utredningar blir mer enhetliga. Figur 1 Kunskapsbasen i BBIC illustreras av en triangel Källa: Socialstyrelsen När utredningen är avslutad och ett barn eller ungdom skall placeras i ett annat hem än det egna skall en vårdplan upprättas. Vårdplanen bygger på det som utredningen kommit fram till och skall redovisa de övergripande målen för en placering. Denna vårdplan skall vårdnadshavare samt barnet över 15 år ge sitt samtycke till. 7
10 Vårdplanen fungerar senare i processen som ett planerings- och uppföljningsinstrument. Vårdplanen skall följas upp var sjätte månad, vilket skall ligga till grund för socialnämndens övervägande om fortsatt vård. 3 Övervägande skall göras både vad gäller SoL-placeringar och LVU 2 (miljöfallen). Om den enskilde eller vårdnadshavaren inte ger sitt samtycke till vårdplanen skall detta dokumenteras i journalanteckningarna om vem som inte gett sitt samtycke. Institutionen som barnet placeras hos skall också ta fram en plan en behandlings- /genomförandeplan. Denna plan skall bryta ner vårdplanens övergripande målsättning till hur insatserna skall genomföras. När det gäller placeringar på HVB-hem (Hem för Vård av Barn) har nästan samtliga kommuner i Skåne sedan 2004 ett ramavtal med ett stort antal institutioner. Vid placeringar enligt LVU är det SIS (Statens Institutionsstyrelse) som är utförare och dessa omfattas inte av ramavtalet. 3 Är det fråga om LVU 3 (beteendefallen) skall nämnden pröva var sjätte månad från verkställighetsdatumet om vården skall upphöra. 8
11 3 Organisation Figur 2 Organisationsplan Källa: Ängelholms kommun, Socialförvaltningen, Vård och behandling. Vård och behandlingssektionen är organiserad under Individ- och familjeomsorgen. Sektionsledaren är ansvarig för verksamheten och är direkt underställd socialchefen. Inom vård och behandlingssektionen finns ett antal arbetsgrupper: barn och ungdom (den som 9
12 granskas), familjerätt, familjehemsrekrytering, öppenvårdsgrupp, missbruksgrupp, fält, alkoholmottagningen, projekt Kvinnofrid samt projekt Stärkt vårdkedja. Barn och ungdomsgruppen (BOU) har i uppdrag att med stöd av SoL ta emot anmälningar och ansökningar gällande barn och ungdom 0 21 år samt övriga vuxna (ej missbruk), göra skyddsbedömningar samt utreda vid behov. Totalt arbetar nio socialsekreterare inklusive gruppledare, vilket innebär 7,5 tjänster. Gruppen har tillgång till ett ungdomsboende i kommunen. 4 Boendet har fem platser. Öppenvårdsgruppen Älvan startade 2002 och har successivt byggts ut. Sedan 2008 arbetar sju personer med totalt 6,75 tjänster. Socialnämndens uppdrag till öppenvårdsverksamheten är att satsa på intensivt hemmavårdsarbete och olika former av stöd. Öppenvårdsgruppen arbetar med såväl behandling som utredning av föräldrars omsorgsförmåga. De tjänster som öppenvårdsgruppen kan erbjuda är exempelvis stöd i föräldrarollen; samtal med barn/ungdomar; individuella samtal med vuxna; familjesamtal; parsamtal; psykosocialt stöd för individer samt samspelsbedömning. Till öppenvårdsgruppen remitteras bl a vuxna missbrukare, anhöriga, tonåringar med missbruksproblematik, föräldrar i behov av stöd m fl. 3.1 Kostnader Tabell 1 Kostnader för olika insatser (tkr) År Institutionsplaceringar Öppna insatser Familjehem barn/ungdom barn/ungdom Källa: Socialförvaltningens intern budget 4 Ungdomsboendets mål är att arbeta med ungdomar utifrån ett lösningsfokuserat synsätt med ADL-träning (Anpassning i Dagliga Livet) som arbetssätt. För att bo vid boendet krävs att hot och våld mot boende/personal inte får förekomma eller att alkohol och droger inte får förekomma. Ungdomsboendet är ett projekt under perioden som delvis finansieras av Länsstyrelsen och budgeterade medel. 10
13 Antal placerade Socialtjänsten har under åren satsat på öppna insatser och familjehem som ett alternativ till placeringar. Extern öppenvård köps i mycket liten grad. Nämnden satsar istället på hemmaplanslösningar. 4 Utveckling av institutionsplaceringar Detta avsnitt avser att redovisa hur utvecklingen att institutionsplaceringarna har utvecklats sig avseende volym och kostnader i Ängelholm och i jämförande kommuner. 4.1 Volym och kostnader Diagram 1 Volymutveckling under perioden jan-06 feb-06 mar-06 apr-06 maj-06 jun-06 jul-06 aug-06 sep-06 okt-06 nov-06 dec-06 Källa: Ängelholms kommun. LVU, antal placerade upp till 18 år jan-07 feb-07 mar-07 apr-07 maj-07 jun-07 jul-07 aug-07 sep-07 okt-07 nov-07 dec-07 jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 SoL, antal placerade upp till 18 år maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 Diagrammet redovisar hur volymutvecklingen har varit i Ängelholms kommun under perioden januari 2006 december Det är en tämligen stabil utveckling där antalet barn har förändrats med +- 4 personer under den granskade perioden. LVU-placeringarna ökade kraftigt under våren 2006 för att sedan minska under slutet av 2006 och sedan var tämligen konstant med några undantag. Såväl LVU som SoL följs jämt åt under perioden, vilket kan förklaras av att socialtjänsten börjar med SoL-insatser och om det inte fungerar så övergår det till en LVU-insats. 11
14 Kostnad per inv. Diagram 2 Barn och ungdomsvård Källa: WebOr Ängelholm Övriga kommuner, över inv Ifall hela barn- och ungdomsvården granskas i Ängelholm i relation med den jämförelsegrupp som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kategoriserat likartade kommuner i konstateras att utvecklingen i kostnader är tämligen likartad. 5 Det som skiljer sig är att Ängelholm har lägre kostnader per invånare än motsvarande kommuner. 5 Förutom Ängelholm ingår följande kommuner i kategorin Övriga kommuner över invånare Alingsås, Arvika, Boden, Bollnäs, Borlänge, Enköping, Falkenberg, Falköping, Gotland, Hudiksvall, Härnösand, Hässleholm, Karlshamn, Karlskoga, Katrineholm, Landskrona, Lidköping, Ludvika, Mark, Mjölby, Motala, Norrtälje, Nyköping, Piteå, Ronneby, Sandviken, Skövde, Strängnäs, Söderhamn, Trelleborg, Uddevalla, Västervik, Ystad. 12
15 Tabell 2 Övergripande statistik Andel (%) barn och unga placerade på institution av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år den 1/11 Andel (%) vårddygn i institutionsvård av totalt antal vårddygn för barn och unga 0-20 år Genomsnittlig kostnad (kr) per vårddygn för institutionsvård av barn och unga 0-20 år Kostnad (kr) för placerade barn och unga 0-20 år per invånare 0-20 år Källa: Kommundatabasen. Ängelholm Övriga kommuner, fler än inv ,4 22,9 23,4 13,1 17,5 21,3 21, Ängelholm har en större andel barn och unga än motsvarande jämförande kommuner under perioden Det samma gäller andel vårddygn. Däremot har Ängelholm en lägre genomsnittskostnad per vårddygn under 2006 än i jämförelsekommunerna, men detta har sedan skiftat till omvänd ordning under Sammanfattande bedömning Ängelholm har få placeringar inom såväl HVB som LVU, men generellt högre än motsvarande kommuner. Nämnden har en relativt positiv utveckling genom att kostnaderna och volymen är tämligen stabil, vilket bör kunna förklaras av andra orsaker såsom fler barn i familjehem och öppna insatser. Nämnden har säkerställt att kostnaderna per placering i åldersgruppen 0-20 år i relation till samma åldersgrupp i kommunen är betydligt lägre än i motsvarande kommuner. 13
16 5 Iakttagelser och bedömning av verksamheten 5.1 Upphandling av institutionsplatser Den upphandling som Region Skåne genomförde 2004 innebär att handläggarna och nämnden i de flesta fall skall använda sig av det ramavtal som finns med ett stort antal institutioner. Handläggarna anser att det finns alternativ till institutioner och att de i första hand skall försöka matcha individens behov med de förslag till institutioner som finns. Det kan dock göras undantag, men då görs en anteckning i akten och det framgår i så fall också i avdelningens tjänsteskrivelse till nämnden. 6 Val av institution sker förhållandevis ofta genom att tjänstemännen har haft kontakt med institutionen tidigare och att de hör med kollegor om de har någon erfarenhet av den aktuella institutionen. Det förekommer också kontakt med andra kommuner om olika erfarenheter, men det är mindre vanligt. I den databas som finns skall institutionen presentera referenskommuner som socialsekreteraren kan ta kontakt med. Den andra typen av institutionsplaceringar är SIS-placeringar. Då sker kontakt med SIS, Statens Institutionsstyrelse, en statlig myndighet som bedriver vård och behandling av ungdomar och vuxna missbrukare. Vården vid SIS-institution regleras i LVU. SISinstitutionerna ingår inte i upphandlingsavtalet Iakttagelser och bedömning Den stora vinsten med upphandlingen är att priset är fast per institution. Visserligen försöker vissa HVB-hem att ta betalt för andra tjänster som inte är upphandlat, men det går att förhandla menar de intervjuade. Genom att priset är fast skapas en stabilare situation för nämnden eftersom denna typ av verksamhet är kostsam. Några placeringar vid SIS är inte frekvent förekommande i Ängelholm och därmed upplevs detta inte som något problem. 6 Enligt policyn och rutin är det möjligt att gå utanför ramavtalen om det inte finns någon institution som matchar individens behov, om det saknas plats hos lämplig vårdgivare med avtal eller av geografiska skäl i vissa fall. Socialchefen godkänner att enheten väljer ett HVB utanför ramavtalen, men det är socialnämndens arbetsutskott som fattar beslut om placering. 14
17 5.2 Metoder och arbetssätt Efter att en anmälan eller ansökan har gjorts går socialsekreterare och gruppledaren igenom ärendet och gör förhandsbedömningen som samtidigt gör en riskbedömning. Därefter sker en fördelning i gruppen. 7 De socialsekretare som har tidsutrymme får ansvar för ärendet. Har ärendet varit aktuellt tidigare är det naturligt att den tidigare socialsekreteraren får ärendet om denne inte uttrycker en annan åsikt. Utgångspunkten i Ängelholm är att de strävar efter att det alltid skall vara två socialsekreterare som ansvarar för ärendet, vilket upplevs positivt av personalen, men det är inte alltid så i alla ärenden. Eftersom Ängelholm har börjat tillämpa BBIC sker utredningen enligt de riktlinjer och mallar som finns i förvaltningen. Användandet av BBICs mallar sker successivt. Efter att utredningen är klar lämnas en tjänsteskrivelse (utredning) med förslag till beslut till nämndens arbetsutskott. I brådskande fall tas beslut av Socialnämndens ordförande. Arbetsutskottets uppgift är att ta ställning till placeringen om det handlar om SoLplacering på HVB-hem. I annat fall, LVU, beslutar nämndens arbetsutskott i avvaktan på Länsrättens beslut. I nämndens ansvarsområde ligger också att följa upp vården och att säkerställa att de individer som blivit föremål för insatser inom nämndens område också får den hjälp och stöd som de kan förvänta sig. Ibland händer det att nämnden ifrågasätter placeringen eller den kostnad som placeringen innebär. Den metod som nämnden tillämpar skiljer sig inte från andra kommuner. Till varje sammanträde i nämnden granskas några ärenden. Detta upplevs som positivt av såväl nämnden som socialsekreterarna. Nämnden är kritisk till de kostnader som SIS-placeringarna innebär, men det är ingen kritik mot tjänstemännen som föreslagit placeringen, utan mer riktad kritik till SIS vars placeringar är kostsamma. Nämnden uttrycker också att de ibland ifrågasätter resavståndet, vilket kan leda till uppföljningen blir sämre, men också att tid tas från socialsekreterarna som skulle kunna användas till något annat socialt arbete. 7 Fördelningen sker måndag, onsdag samt fredag om det inte något akut ärende. Det är 7,5 personer som arbetar med utredningar. 15
18 Det sker samverkan med skolan, vilket är politiskt förankrat. Samarbetet har blivit bättre över tid, men det finns vissa skolor där samverkan inte fungerar fullt lika bra. Modellen kring samverkan går ut på att varje rektorsområde har en socialsekreterare sk kontaktperson knuten till sig. Samverkan skall bygga på kontinuerlig kontakt mellan skolan och socialtjänsten med bl a tydliga rutiner kring anmälningar osv. En anledning till att samverkan har blivit bättre är att personalen inom socialtjänsten har blivit tydligare på klargöra vad de kan och inte kan göra. En förklaring till samverkan inte fungerar fullt ut är att vissa skolor anser att förvaltningen inte återkopplar information om vad som händer i utredningen. Återkoppling av vad som händer under och efter en utredning kan dock inte delges skolan om den enskilde inte ger sitt samtycke till detta. Samverkan med andra kommuner exempelvis om det är ett ärende som skall överflyttas. Annan typ av samverkan med andra kommuner är kring vissa övergripande frågor. Samverkan med Polisen och BVC fungerar bra, men sämre med Mödravårdscentralen. Samverkan med förskolan fungerar ungefär som med skolan, vilket beror på att de tillhör samma rektorsområde. Uppföljningen av placeringen sker ungefär varannan månad. Ibland besöker socialsekreterarna institutionen och ibland kommer institutionen till Ängelholm. Uppföljningen dokumenteras i aktjournalen. Uppföljningen sker också per telefon om något händer på institutionen. Någon direkt utvärdering av insatsen görs inte. Eftervården skall börja planeras i nästan direkt anslutning med placeringen, men normalt sker det i slutet av placeringen. Det är öppenvården som är aktuell exempelvis Älvan, ungdomsboende eller förstärkt vårdkedja. I en del fall vill ungdomen stanna kvar i den kommun där institutionen är belägen och då sker köp av verksamhet i placeringskommunen. Ängelholm har ungefär samma verktygslåda med insatser som alla andra kommuner. Om det varit fråga om LVU-placeringar köper de eftervården av SIS. Många av de barn och ungdomar som placeras har haft en besvärlig familjesituation. Nämnden arbetar därför med familjerna medan barnet eller ungdomen är placerad. Det vanligast är att öppenvården med familjebehandlare som tar sig an familjen. Det finns dock barn och ungdomar som missbrukar olika droger och då är det svårare att arbeta med familjen. Det kan vara ännu svårare att bedriva familjearbete på hemmaplan om det finns andra missbruksproblem i familjen, men socialtjänsten försöker. Finns det missbruk hos föräldrarna är det viktigt att föräldrarna genomgår missbruksbehandling innan familjearbete påbörjas. Familjearbetet förutsätter också att ungdomar över 18 år samtycker till att anhöriga involveras i deras ärende. 16
19 5.2.1 Iakttagelser och bedömning En inriktning som finns i socialnämnden i Ängelholm, men också i andra kommuners socialnämnder, som följer av lagstiftningen på området är att placeringar skall betraktas som en sista utväg och att olika lösningar på hemmaplan är huvudalternativet. De riktlinjer och arbetsmetoder som finns i på förvaltningen är tydliga och förankrade bland tjänstemännen. Vår bedömning är att det sätt som nämnden valt att organisera denna verksamhet på är ändamålsenlig och effektiv och har lett till verksamheten tycks fungera väl. Det är också positivt att verksamheten har valt att övergå till BBIC-modellen som ger tjänstemännen en mer strukturerad metod att dokumentera och bedriva uppföljning av verksamheten. Verksamheten verkar vara framåtblickande genom att de ibland arbetar i projektform under en given tid och söker extern finansiering till att utveckla och testa nya lösningar på hemmaplan. Socialtjänsten förlitar sig delvis till att ramavtalet är en garanti för god kvalitet, men precis som nämnden anser så bör man även granska kvalitet eftersom ramavtalet inte garanterar kvalitet. Som många andra sker uppföljningar av verksamheten i samband med placeringarna. Det sker dock ingen uppföljning vad som händer efter placeringen när det enskilda barnet eller ungdomen inte är aktuell för insatser från socialtjänsten. Det sker inte heller några utvärderingar av insatserna. Det finns svårigheter att utvärdera insatser inom socialtjänsten, men samtidigt är det viktigt att få kunskap om de insatser och resurser som satsats leder till positiva effekter. Den uppföljning som nämnden dock har är ändamålsenligt och revisionen har därmed inget att tillägga. 5.3 Aktgranskning Den aktgranskning som har genomförts har kontrollerat t ex följande faktorer. Framgår det vem som fattat beslutet (stämmer det med delegationsordningen?) Är beslutet tydligt formulerat Håller utredningen tidsgränsen (fyra månader) Verkställs beslutet Finns vårdplan och genomförandeplan Går dokumentationen att följa Är barnperspektivet beaktat Finns subjektiva bedömningar Finns dokumenterad uppföljning 17
20 Denna granskning har valt ut tio akter av 17 akter som var aktuella för placering under 2008 och utifrån en strukturerad mall granskat alla dessa ärenden utifrån ovanstående faktorer. Ingen av de barn och ungdomar som granskats har varit föremål för LVU Iakttagelser och bedömning Vi kan konstatera att ärenden är väl dokumenterade och det går snabbt att förstå vad som har skett sedan anmälan gjorts. Journalanteckningarna är inte tyngda av långa beskrivningar utan är precisa och professionella. Utredningarna beaktar barnperspektivet och det finns tydliga anteckningar om uppföljningar under placeringstiden. Den enda brist som finns gäller vårdplanen. I en del av placeringarna är vårdplanen inskriven i beslutet och därmed är det inte en bilaga till beslutet. Det innebär att det är osäkert om den enskilde eller dennes vårdtagare har möjlighet att ge sitt samtycke till vårdplanen. Vårdplaner är inte heller undertecknade, vilket blir följden av att vårdplanen inte är en bilaga. En förklaring kan vara att en del av ärendena är gjorda enligt BBIC-mallen och en del inte. Detta är inget större problem, men det är viktigt att vårdplanen inte ingår i själva beslutet utan är en bilaga. Nämnden skall fatta beslut om placeringen, men kan givetvis ha synpunkter även på vårdplanen. Om den enskilde eller dennes vårdgivare skall ha inflytande och insyn i ärendet är det viktigt att nämnden kan kommunicera detta. Som det är nu är det oklart vad de inblandade har haft för inflytande och hur de ställer sig till vårdplanen. Den andra bristen är att de behandlingsplaner som institutionerna gör inte håller hög kvalitet. Ofta bryter de inte ner vårdplanens mål till hur de skall uppnå vårdplanen utan skriver i stort av vårdplanen. Detta är en kritik som egentligen skall riktas till institutionerna, men eftersom nämnden är ansvarig för placeringarna bör nämnden säkerställa att institutionernas behandlingsplaner håller hög kvalitet. 5.4 Revisionens samlade bedömning Utifrån revisionsfrågan hur nämnden säkerställer att insatsen institutionsplacering av barn och ungdomar används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt? Blir svaret att socialnämnden har säkerställt genom riktlinjer och att personalen genom sin kompetens bedriver en effektiv uppföljning. Dock gäller att ramavtalet avseende HVB-placeringar inte är en garant för god kvalitet, men det är alla intervjuade parter medvetna om. Dokumentationen i ärendena är föredömliga. Det är lätt att se den röda tråden och förstå varför en placering görs. Uppföljningarna är också dokumenterade. Däremot finns det 18
21 några ärenden där vårdplanerna inte är bifogade som kopior. Vårdplanerna bör också vara undertecknade av adekvat part i de fall där det sker placeringar i enlighet med SoL. Socialnämnden bör säkerställa att behandlingsplanerna som utarbetas av institutionerna har hög kvalitet genom att institutionerna bryter ner vårdplanernas mål till hur vårdplanen skall kunna genomföras. 19
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag
Läs merGranskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merH we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn
H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merSocialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Läs merUppföljning av placerade barn
Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,
Läs merSiS statistik år 2003
Allmän SiS-rapport 2004:6 SiS statistik år 2003 Linda Knudsdotter Vanström Ann-Christine Palmgren Langlet Stina Björk ISSN 1404-2584 Förord Förord Statens institutionsstyrelses (SiS) uppdrag är att ge
Läs merGranskning av missbruksvården
Revisionsrapport Granskning av missbruksvården Ängelholms kommun 6 oktober 2010 Eva Lidmark, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och bedömning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4
Läs merBarnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen
Barnets rätt och LVU Om barnet i rättsprocessen Artikelnr 2009-126-182 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord År 1995 granskade Socialstyrelsen 1993 års domar i fyra länsrätter och i samtliga
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors
TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merYttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga
Allmänna utskottet 2012 11 13 78 10 Socialnämnden 2012 11 22 186 12 Dnr 2012/411 751 Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Bilagor: Granskningsrapport
Läs merSammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008
1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun
BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen
Läs merRIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA
Socialtjänsten RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan E-post: kommun@tibro.se,
Läs merRevisionsrapport. HVB-hem. Krokoms kommun. 1 februari 2010 Maj-Britt Åkerström, Certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport HVB-hem Krokoms kommun 1 februari 2010 Maj-Britt Åkerström, Certifierad kommunal revisor 2010-02-01 Maj-Britt Åkerström, uppdragsansvarig Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund
Läs merBilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0
Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13) Socialnämndens arbetsutskott 2015-09-01 83 Riktlinjer barn och familj (SN 2015.110) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Socialnämnden fastställer
Läs merESLÖVS KOMMUN 2011-08-24
20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.
Läs merRiktlinjer Barn och familj
DATUM UTSKRIFT 2015-10-09 SIDA 1/18 OMRÅDE MYNDIGHETSUTÖVNING PROCESS HANDLÄGGNING BARN OCH FAMILJ GILTIGT INOM, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2015-09-15 DOKUMENTANSVARIG SUSSI THAYSEN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN
Läs merSocialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02
Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merRiktlinjer för vård av vuxna missbrukare
Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare
Läs merLÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN
LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄKARUNDERSÖKNING I SAMBAND MED ATT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan
Läs merHANDLÄGGNING BARN OCH UNGA
SOCIALFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA Individ- och familjeomsorgen \\samit.local\mappar\kk-hemkataloger\piher00\material att ta bort\ifo handläggning innehåll.docx Kils kommun Postadress Besöksadress
Läs merMånadsrapport. Socialförvaltningen Apr 2016
Månadsrapport Socialförvaltningen Apr 2016 Innehållsförteckning 1 Drift... 3 1.1 Helårsprognos... 3 1.2 Åtgärder som är inräknade i helårsprognosen... 4 1.3 Integration och mottagande... 5 2 Investeringar...
Läs merKvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län
Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet
Läs merRevisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013
Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merBarn och unga i familjehem
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3
Läs merVad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013
Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merAnmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar
Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen
Läs merSOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?
SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till
Läs merwww.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun
www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...
Läs merLVU-vård som inte blev av. Barn mellan tvång och frivillighet
LVU-vård som inte blev av Barn mellan tvång och frivillighet LVU-vård som inte blev av Barn mellan tvång och frivillighet MEDDELANDE NR 2004:37 2 Titel Författare Beställningsadress Webbplats Kontaktperson
Läs merSTATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9. Barn och unga insatser år 2005
STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9 Barn och unga insatser år 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer
Läs merHur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?
Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana
Läs merBESLUT. Tillsyn av socialtjänstens missbruksvård i Norrköpings kommun
/(\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2015-01-13 Dnr 8.5-24146/2014-8 1(13) Avdelning sydöst Lena Uddemar, Lena.Uddemar@ivo.se Socialnämnden Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Ärendet Tillsyn av
Läs merSocialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn
Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Läs merGranskning av missbruksvården i Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av missbruksvården i Motala kommun Juni 2008 Lena Brönnert Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag och
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan
Läs merHandläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF 2004-01-19. Uppdaterade 2012-12-17
1 Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER Antagna av KF 2004-01-19 Uppdaterade 2012-12-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE
Läs merPROTOKOLL. Inspektion den 14 17 november 2011 av Socialnämnd Väster i Örebro kommun. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund
PROTOKOLL Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Dnr 5735-2011 Sid 1 (6) Inspektion den 14 17 november 2011 av Socialnämnd Väster i Örebro kommun Närvarande från Riksdagens ombudsmän: justitieombudsmannen
Läs merRevidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri
1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merLandstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun
Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin
Läs merVård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa
Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Illustratör: Anna Carlénius MARS 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TABELL & DIAGRAM FÖRTECKNING KAPITEL 1. 4 INLEDNING 1.1 Bakgrund.. 4
Läs merDnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2010-08-23 Socialnämnden Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Förslaget till Tillämpningsregler
Läs merJan Plantin (M) K ristina Pettersson (S) Å ke Malmqvist (MP), ersättare för Karl Arne Larsson (C) 17. Medborgarkontoret, Östervåla 28 januari 2014
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (23) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 08.30 12.00 Beslutande Karl Arne Larsson (C), ordförande, 2 16, 18 22 Inga Lill Hellgre n (S) Susanne Stambolidou T ellebo
Läs merFastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193
Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens
Läs merStatusrapport. Granskning av HVB-placeringar, Valdemarsviks kommun 2015-02-10 1 (14)
Statusrapport Granskning av HVB-placeringar, Valdemarsviks kommun 2015-02-10 1 (14) R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Revisionsfrågor...
Läs merSocialtjänstlagen SoL
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merGranskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna
R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008
Läs merGemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende
Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på
Läs merMedling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser
Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling
Läs merNär barn inte kan bo med sina föräldrar
När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merRevisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merTranås Kommun. Socialnämnden Individ och familjeomsorg Institutionsplaceringar. Granskningsrapport. KPMG AB 2013-06-14 Antal sidor: 11
ABCD Tranås Kommun Socialnämnden Individ och familjeomsorg srapport KPMG AB Antal sidor: 11 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ABCD Tranås Kommun Individ
Läs merTill dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM
Till dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM Det här är LVM-vård Syftet med LVM-vården är att du ska bli motiverad att arbeta med dina missbruksproblem och efter LVM-tiden fortsätta med frivillig
Läs merBarn och unga insatser år 2011
SOCIALTJÄNST Publiceringsår 2012 Barn och unga insatser år 2011 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merMissiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-09-15 KS/2014:394 Handläggare Carina Stolt Tfn 0142-851 11 Kommunstyrelsen Kommungemensam metod för att säkerställa att barnkonventionen
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING
LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
Läs merRapport. Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland. Barnuppdraget
Rapport Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland Barnuppdraget LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-7631-2008 FÖRORD Regeringen gav länsstyrelserna i uppdrag att åren 2006 och 2007 förstärka tillsynen
Läs merKommunkontoret i Bergsjö. 2. Ekonomirapport 2007-12. Delas ut vid mötet. 3. Träff med enhetschefer inom OA. 4. Internbudget 2008. Delas ut vid mötet
NORDANSTIGS KOMMUN Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden KALLELSE Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Kommunkontoret i Bergsjö Tid: Onsdag 16 januari 2008 kl. 08:30 1. Val av justerare. 2.
Läs merBESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Läs merTillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Läs merÖverenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar
Läs merRutiner vid jour- och familjehemsplacering
FALKENBERGS KOMMUN Datum Socialförvaltningen 081029 Utredningssektionen 1 Rutiner vid jour- och familjehemsplacering Jourplacering Placering i nätverket I 6 kap. 5 SoL framgår att placering i första hand
Läs merUppföljning av tidigare granskningar
Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskningar Mönsterås kommun Åsa Bejvall Malin Kronmar Augusti 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1. Bakgrund 1 1.2. Kontrollmål/granskningsmål 1 1.3.
Läs merArvika kommun. Granskning av Överförmyndarnämndens verksamhet Revisionsrapport. KPMG AB Offentlig sektor Karlstad 2013-11-08 Antal sidor: 11
Granskning av Överförmyndarnämndens verksamhet Revisionsrapport KPMG AB Offentlig sektor Karlstad 201-11-08 Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier
Läs merEn hjälp till dig som anar att ett barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merRapport försörjningsstöd
Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2011-03-07 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Socialnämnden Rapport försörjningsstöd Sammanfattning Denna rapport är den första av rapporterna
Läs merINFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
Socialnämnden 2016-01-15 1 (7) Socialförvaltningen 05 Socialnämnden INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Förslag till beslut Med utgångspunkt från rapporten till Inspektionen
Läs merReviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok
Reviderad 2006-05-09 Vårdkedjehandbok INNEHÅLL Vårdkedjearbetet steg för steg Informationsbroschyr. Samtycke till att delta i vårdkedjearbetet Process för behandlingsplanering Behandlingsplan, gemensam
Läs merUppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet
RAPPORT 1(6) 2011-11-02 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet Våren 2009
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2009 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Lena Isaksson Box 179 901 04 Umeå MOTPARTER 1. BB Ställföreträdare och offentligt biträde:
Läs merRapport från tillsyn av På rätt väg 2009
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens
Läs merIndivid- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå
Individ- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå Socialtjänstens uppdrag Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet
Läs merHandläggning av ärenden som gäller barn och unga
(S) Allmänna råd Handläggning av ärenden som gäller barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merKritik mot Statens institutionsstyrelses ungdomshem Johannisberg för att en ungdom under viss tid hållits avskild utan rättsligt stöd
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2015-08-31 Dnr 714-2014 Sid 1 (6) Kritik mot Statens institutionsstyrelses ungdomshem Johannisberg för att en ungdom under viss tid hållits avskild utan
Läs merINFORMATION OM SKYDDSTILLSYN MED SÄRSKILD BEHANDLINGSPLAN
1 Bilaga 2 INFORMATION OM SKYDDSTILLSYN MED SÄRSKILD BEHANDLINGSPLAN Denna information riktar sig till socialtjänst, beroendevård, vårdgivare i öppenvård och behandlingshem samt till rättsväsendet INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merGranskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag
Revisionsrapport Granskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag Katrineholms kommun Februari 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och
Läs merFinspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag
Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5
Läs merBjörnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt
Läs merÖrebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13
Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merVad har vi sett 2010-2013?
Vad har vi sett 2010-2013? Och vad gör vi 2014? Karin Gunnervik Sammanställda resultat från HVB-tillsynerna IVO:s rapporter Vad har vi sett? och Tillsynsrapport 2013 HVB-tillsynerna i år Två på-gång SOU
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merKallelse med föredragningslista
Tomelilla kommun Familjenämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: onsdagen den 25 februari 2015 kl. 08.30 Plats: Svea Hund i kommunhuset Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Val av justerare
Läs meren liten hjälpreda i konsten att föra journal
Maj 2007 en liten hjälpreda i konsten att föra journal Stockholm HVB Barn & Ungdom SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Denna hjälpreda utgår från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande
Läs merÖVERFLYTTNING AV ÄRENDEN MED STÖD AV 16 KAP 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN HALLANDS LÄN
LÄNSSTYRELSEN HALLAND ÖVERFLYTTNING AV ÄRENDEN MED STÖD AV 16 KAP 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN HALLANDS LÄN Maj 2005 LÄNSSTYRELSEN HALLAND 701-10059-04 Sociala enheten Med ikraftträdande den 1 juli 2003 ändrades
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig
Läs mer