Barn och unga insatser år 2011

Transkript

1 SOCIALTJÄNST Publiceringsår 2012 Barn och unga insatser år 2011 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

2 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Socialtjänst Barn och unga insatser år 2011 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics Social Welfare Children and young persons subjected to measures 2011 Measures under the Social Services Act (SOL) and the Care of Young persons Act (LVU) Information: Statistikfrågor: Jaroslava Lafih, tel Ämnesfrågor: Håkan Aronsson, tel Tidigare publicering: Statistik över insatser till barn och unga har publicerats av Socialstyrelsen sedan Tidigare har motsvarande statistik publicerats av Statistiska centralbyrån. Previous publication: Statistics on measures for children and young persons have been published since 1994 by the National Board of Health and Welfare. Previously these statistics were published by Statistics Sweden. Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISSN ISBN Artikelnr Publicerad juni

3 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Statistikens innehåll 9 Datainsamling 11 Statistikens tillförlitlighet 13 Jämförbarhet över tiden 16 Definitioner och ordförklaringar 17 Resultat 21 Tabellförteckning 30 Teckenförklaring 34 Bilageförteckning 34 Summary 35 List of tables 37 Explanation of symbols 41 Appendix / List of appendices 41 Swedish-English glossary 42 Bilagor 45 3

4 4

5 Sammanfattning I denna rapport redovisas statistik över socialtjänstens insatser för barn och unga år Statistiken är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Statistiken innehåller uppgifter om de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt socialtjänstlagen (2001:453), i fortsättningen förkortad SoL, eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), i fortsättningen förkortad LVU. De insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. Insatser till barn och unga på grund av funktionsnedsättning ingår inte heller i denna statistik. I denna rapport redovisas följande heldygnsinsatser: Vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL Vård med placering utanför det egna hemmet enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU Öppenvårdsinsatserna redovisas indelade i följande insatstyper: Strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL Behovsprövat personligt stöd enligt SoL Kontaktperson/-familj enligt SoL Sedan 2007 beskrivs i socialtjänstlagen en ny insats kvalificerad kontaktperson (3 kap. 6 fjärde stycket SoL). Den särskilt kvalificerade kontaktpersonen ska ge barnet eller den unge särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka risk för missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Insatsen kvalificerad kontaktperson redovisas inte separat p.g.a. otillräcklig kvalitet. Heldygnsinsatser Under år 2011 påbörjade ungefär barn och unga heldygnsinsatser enligt SoL och/eller LVU. Av dem var cirka barn och unga nytillkomna, dvs. de hade inte erhållit någon av de redovisade heldygnsinsatserna under föregående fem år. Den 1 november 2011 hade cirka barn och unga heldygnsinsats. Nästan barn och unga hade heldygnsinsats någon gång under år Av de cirka barn och unga som hade heldygnsinsats den 1 november hade ungefär vård med stöd av SoL, cirka barn och unga fick vård enligt LVU och cirka 300 barn och unga var omedelbart omhändertagna enligt LVU. För barnen i åldern år har andelen som påbörjat heldygnsinsats kraftigt ökat de senaste åren, främst då bland pojkarna. Ökningen utgörs 5

6 till största delen av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder eller okänd vårdnadshavare. Ensamkommande flyktingbarn utgör ingen kategori i denna statistik, men med all säkerhet rör det sig till stor del om denna grupp. Av heldygnsinsatserna har vård enligt SoL ökat mest under perioden sett till andelen barn och unga i befolkningen som påbörjat insats. Ökningen mellan år 2004 och 2011 relativt 2004 års värde var 54 procent. Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med insats den 1 november procent av de SoL-vårdade och 68 procent av de LVU-vårdade barnen och ungdomarna var familjehemsplacerade den dagen. Bland flickor var familjehem något vanligare än bland pojkar, medan pojkarna i något högre utsträckning än flickor var placerade på hem för vård eller boende (HVB). Bland pojkar år har andelen i befolkningen som placerats i HVBhem ökat kraftigt under perioden Öppenvårdsinsatser Ungefär barn och unga hade en eller flera av de redovisade öppenvårdsinsatserna den 1 november Fler pojkar än flickor hade öppenvårdsinsats, 56 procent var pojkar och 44 procent flickor. Av de tre SoL-insatserna som redovisas var behovsprövat personligt stöd den öppenvårdsinsats som flest barn och unga berördes av år Cirka barn och unga fick den insatsen någon gång under året. Ungefär barn och unga hade kontaktperson/-familj och cirka fick någon gång under år 2011 insatsen strukturerat öppenvårdsprogram. 6

7 Bakgrund Statistiken om socialtjänstens insatser för barn och unga som redovisas i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Uppgifterna har samlats in med stöd av lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, vilket innebär skyldighet för kommunerna att lämna de efterfrågade uppgifterna. Ett syfte med den officiella statistiken är att kontinuerligt ge kunskapsunderlag för uppföljning, styrning och utveckling av verksamheten i förhållande till uppsatta mål. Insatser för barn och unga Den lag som i första hand reglerar socialtjänstens insatser för barn och ungdomar är socialtjänstlagen (2001:453), i fortsättningen förkortad SoL. Om det är nödvändigt kan insatser ges med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, i fortsättningen förkortad LVU. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Om barn och ungdomar riskerar att utvecklas ogynnsamt ska nämnden, i nära samarbete med hemmen, sörja för att de får det skydd och det stöd som de behöver. Placering för vård utanför det egna hemmet Om hänsynen till den unges bästa motiverar det ska nämnden sörja för vård och fostran utanför det egna hemmet i familjehem eller hem för vård eller boende. Placering kan göras med stöd av 4 kap. 1 SoL om barnets vårdnadshavare lämnar samtycke till vården och, om barnet fyllt 15 år, barnet lämnat samtycke. Om vårdnadshavarna eller den unge, när denne fyllt 15 år, inte samtycker till den vård som socialnämnden anser att den unge behöver är LVU tilllämplig. Vid beslut om vård med stöd av LVU har föräldrarna kvar sin juridiska vårdnad om barnen. Föräldrarnas bestämmanderätt över barnen begränsas dock i den omfattning som behövs för att LVU-vård ska kunna ges. Vård med stöd av LVU kan förekomma i två huvudfall, de s.k. miljöfallen (2 ) och beteendefallen (3 ). 2 LVU: Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. 3 LVU: Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkal- 7

8 lande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Beslut om vård med stöd av LVU fattas av förvaltningsrätten efter ansökan av nämnden. Omedelbart omhändertagande Socialnämnden kan, med stöd av 6 LVU, omedelbart omhänderta barn och unga om det är sannolikt att den unge behöver beredas vård enligt LVU och rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn för risken att den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. Beslut om omedelbart omhändertagande skall underställas förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattats. Om förvaltningsrätten fastställer beslutet skall socialnämnden, om behovet av vård fortfarande kvarstår, inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos förvaltningsrätten om att den unge skall beredas vård. Detta enligt 8 LVU. Öppenvårdsinsatser I de fall där behov av insats finns, men placering för vård utanför det egna hemmet enligt SoL eller LVU inte är nödvändig, kan någon form av öppenvård erbjudas barnet/den unge eller dennes familj. Socialtjänstens öppenvård innehåller många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Det kan vara allt ifrån en utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj som stöd och hjälp åt barnet eller dennes familj till individuellt anpassade målinriktade program där barnet/den unge är inskriven en bestämd tid. En särskilt kvalificerad kontaktperson kan utses med stöd av 22 LVU om en person som är under 20 år kan komma att behöva beredas vård enligt 3 LVU. 8

9 Statistikens innehåll Statistiken som redovisas i denna rapport innehåller uppgifter om de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt SoL eller LVU. De insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. Insatser till barn och unga på grund av funktionsnedsättning ingår inte heller i denna statistik. De senare återfinns i statistikpublikationerna Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2011 och Personer med funktionsnedsättning vård och omsorg den 1 november Dessa är de senaste tillgängliga rapporterna för respektive område. I denna rapport redovisas följande heldygnsinsatser: Vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL Vård med placering utanför det egna hemmet enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU Öppenvårdsinsatserna redovisas indelade i följande insatstyper: Strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL Behovsprövat personligt stöd enligt SoL Kontaktperson/-familj enligt SoL Sedan 2007 beskrivs i socialtjänstlagen en ny insats kvalificerad kontaktperson (3 kap. 6 fjärde stycket SoL). Den särskilt kvalificerade kontaktpersonen ska ge barnet eller den unge särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka risk för missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Denna nya insats ingår i insamlingen från och med statistikår 2008 men redovisas inte på grund av att tillförlitligheten bedöms vara alltför låg, eftersom antalet inrapporterade insatser är alldeles för litet. Följande fyra mått redovisas för heldygnsinsatser (se Definitioner): Nytillkomna barn och unga under året. Barn och unga för vilka en eller flera insatser påbörjades under året. Barn för vilka insatser påbörjades under aktuellt statistikår är ett mått som är lämpligt vid jämförelse mellan olika år med avseende på förändringar i inriktningen på socialtjänstens insatser. Barn och unga med en pågående insats den 1 november. Genom att jämföra 1 november mellan olika år får man en indikation på hur antalet barn som är inne i systemet förändras över tiden. Barn och unga som hade en eller flera insatser någon gång under året. För öppenvårdsinsatser redovisas måtten: Barn och unga med beslut om insats den 1 november. Barn och unga som hade en eller flera insatser någon gång under året. 9

10 I första hand sker redovisningen på riksnivå men vissa uppgifter finns även på läns- och kommunnivå. 10

11 Datainsamling Statistiken baseras på två totalundersökningar av barn och unga som berörts av de insatser Socialstyrelsen efterfrågar. I den ena insamlas uppgifter om heldygnsinsatser på individnivå och i den andra insamlas uppgifter om öppenvårdsinsatser på mängdnivå. De insamlade uppgifterna avser hela året och i vissa fall den 1 november. Heldygnsinsatser Uppgifter om barn och unga som berörs av heldygnsinsatser har på Socialstyrelsens uppdrag samlats in på individnivå av Statistiska centralbyrån (SCB). Alla undersökningsvariabler, utom uppgifter om födelseland, inhämtas från kommunerna. Uppgifter om födelseland har inhämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Till grund för insamlingen från kommunerna ligger en blankett (bilaga 1). Kommunerna kan välja att rapportera på blankett, på elektronisk fil eller direkt via Internet. De kommuner som använder blankett rapporterar kvartalsvis. Övriga kommuner rapporterar en gång per år. Följande variabelkontroller har gjorts av de inrapporterade uppgifterna: Att kommun är en existerande kommunkod. Att det är ett korrekt personnummer. Att uppgiften vårdnadshavare är ifylld. Alternativet myndig tillåts endast för personer 18 år eller äldre. Att beslutsdatum är ett korrekt datum och större än eller lika med födelsedatum. Personen ska vara yngre än 21 år för beslut enligt SoL och yngre än 20 år för beslut enligt LVU. Att 2 och/eller 3 angetts för beslut enligt LVU. Om äldre än 17 år ska 3 anges. Att 2 och/eller 3 angetts för avslut enligt LVU. Att placeringsdatum är ett korrekt datum och större än eller lika med födelsedatum. Personen ska vara yngre än 21 år. Att placeringsform är ifyllt. Alternativet eget hem tillåts bara vid omplacering i LVU-vård. Att placeringskommun är en existerande kommunkod. Att avslutningsdatum är ett korrekt datum och större än eller lika med födelsedatum. Senast tillåtna datum för 2 LVU är 18-årsdagen. Senast tillåtna datum för SoL och 3 LVU är 21-årsdagen. Att uppgiften om vilken boende- eller vårdform barnet hade efter avslutad vård är ifylld. Alternativet kvar i familjehemmet med vårdnaden överflyttad till familjehemmet tillåts endast för personer under 18 år. 11

12 Följande logiska kontroller, i förhållande till befintliga uppgifter sedan tidigare om personen, har gjorts av de inrapporterade uppgifterna: Vid ett nytt beslut måste det pågående avslutas. Nytt placeringsdatum ska vara större än aktuellt placeringsdatum. Avslutningsdatum ska vara lika med eller större än placeringsdatum. Insatstyp vid avslut ska vara samma som insatstyp vid beslut. Dessutom görs jämförelser med tidigare års rapportering. Resultaten skickas till kommunerna, som då har möjlighet att korrigera både nya och tidigare inrapporterade uppgifter. Sedan 1994 görs en årlig kontrollundersökning av samtliga placeringar som enligt registret pågick den 31 december föregående år. Listor med alla uppgifter om dessa placeringar skickas till kommunerna som kontrollerar om uppgifterna stämmer. I samband med denna kontroll upptäcks placeringar som avslutats före den 31 december men som inte rapporterats som avslutade. Kontrollundersökningen är retroaktiv och påverkar inte aktuellt statistikår. Öppenvårdsinsatser Statistiken om behovsprövade öppenvårdsinsatser har på Socialstyrelsens uppdrag samlats in på aggregerad nivå av Action Dialog Partner. Uppgifterna har inhämtats elektroniskt genom att kommunen registrerat uppgifterna via ett formulär (bilaga 2) på Internet. Ett flertal kontroller har genomförts både vid själva inmatningen i det elektroniska frågeformuläret och av inrapporterade uppgifter. Följande kontroller har gjorts: Summan av antal barn och unga fördelade efter kön och ålder ska vara lika med totalt antal barn och unga. Antal barn och unga med insats den 1 november ska vara mindre än eller lika med summan av antalet barn och unga med respektive insatstyp någon gång under året. Vid registreringen har också skett en on-line-jämförelse med kommunens redovisade värden för föregående år. Om avvikelsen överskridit ett för varje kommun uträknat gränsvärde har uppgiftslämnaren fått information om detta och har då antingen kunnat korrigera uppgifterna eller kommentera avvikelsen. Insamlade uppgifter har därefter dessutom granskats manuellt och maskinellt. Kommuner som lämnat in konsistenta svar har kontaktats och uppmanats komma in med korrigering. Uppgifter som inte har korrigerats har behandlats som bortfall. Kontakter har också tagits med de kommuner som har haft extrema värden för klargörande och eventuell rättning. 12

13 Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Heldygnsinsatser Brister i uppgiftsrapporteringen utgör den huvudsakliga felkällan. Det går inte att utifrån tillgängliga data uppskatta omfattningen av felen. Vid granskningen av rapporterad statistik upptäcks ett stort antal fel, vilka alltid rättas. Vissa typer av fel kan dock inte upptäckas och omfattningen av dessa är därför inte känd. Förutsättningarna för uppgiftsrapporteringen, och därmed tillförlitligheten, varierar kraftigt mellan olika kommuner. Öppenvårdsinsatser Tillförlitligheten i statistiken över öppenvårdsinsatser är svår att värdera. Brister och fel i inrapporteringen är särskilt svåra att upptäcka eftersom uppgifterna samlas in på aggregerad nivå. Osäkerhetskällor Ramtäckning Målpopulationen utgörs av landets samtliga kommuner. Eftersom målpopulationen är den samma som rampopulationen förekommer inga brister i ramtäckning. Mätning Mätfelet är avvikelsen mellan det rapporterade värdet och det sanna värdet. Det finns en mängd olika tänkbara källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet, frågeställaren och insamlingssättet. Heldygnsinsatser Omfattningen av mätfelen är till stora delar okänd. Att rapporterade uppgifter är felaktiga upptäcks bara om uppgifterna inte överensstämmer med andra uppgifter. Registreringen av uppgifter i kommunens datasystem motsvarar inte alltid helt det som efterfrågas, vilket leder till fel i inrapporteringen. Det förekommer att omplaceringar rapporteras som nya insatser, vilket inte alltid upptäcks i granskningen. Det förekommer också att insatser rapporterats när de påbörjas men inte när de avslutas. Detta fel gör att beståndet av insatser inte reduceras korrekt och att t.ex. vård- och placeringstiderna överskattas. Felet upptäcks och rättas ofta vid en särskild kontrollundersökning av oavslutade placeringar men de rättningarna är retroaktiva och påverkar inte aktuellt statistikår. Felet i 13

14 andel barn med oavslutade insatser som rättas kan, genom kontrollundersökningarna, uppskattas till cirka tio procent per år. Öppenvårdsinsatser Den nya insatsen kvalificerad kontaktperson (3 kap. 6 fjärde stycket SoL) har samlats in från år Svarsfrekvensen varierar från 63 till 72 kommuner första respektive sista året, vilket är ungefär 24 procent av alla kommuner. De inkomna uppgifterna har i flera fall av Socialstyrelsen bedömts vara mycket osäkra. Därför redovisas inte insatsen i denna rapport. Det betyder att redovisningen av individuellt behovsprövade och beslutade öppenvårdsinsatser är ofullständig. Omfattningen av övriga mätfel som uppstått genom att frågor och svar missuppfattats av uppgiftslämnaren och inte upptäckts i någon kontroll (de logiska kontrollerna eller jämförelserna med föregående år) är inte kända. Bortfall Heldygnsinsatser Vid sista svarsdatum den 1 februari 2011 hade 67 av de kommuner som lämnar uppgifter på fil och några av de kommuner som lämnar uppgifter på blankett inte lämnat in sina uppgifter. Den 4 maj 2011, då insamlingen avslutades hade samtliga kommuner lämnat in uppgifter, så inget bortfall av uppgiftslämnare finns. Objektsbortfallet, dvs. personer som inte rapporterats för någon insats överhuvudtaget trots att sådan förekommit, antas inte vara särskilt stort. Bortfallet av uppgifter om beslutade insatser kan däremot vara något större, t.ex. omplaceringar, men omfattningen är okänd. Partiellt bortfall, som avsaknad av placeringsform, ska bara kunna förekomma för insatser nära årsskiftet. Ingen komplettering för bortfallet har gjorts. Uppgifter om barnets och föräldrarnas födelseland hämtas från registret över totalbefolkningen (RTB). För dem som inte påträffas i aktuellt års RTB görs en sökning i föregående års register. I registret gällande t.o.m. år 2011 finns cirka personer med ofullständiga personnummer. Öppenvårdsinsatser Vid sista svarsdatum den 31 januari 2011 hade 209 av 290 kommuner lämnat in sina uppgifter. Den 8 mars 2011, då insamlingen avslutades hade 288 lämnat in uppgifter. Arvidsjaur och Eda har inte lämnat in några uppgifter. När en uppgift saknats har uppgiften bortfallskompletterats, dvs. den saknade uppgiften har ersatts med en uppskattad uppgift som är proportionell mot totaluppgiften i den aktuella kommunen, om totaluppgiften finns, annars mot befolkningsstorleken. Den uppskattade uppgiften redovisas inte på kommunnivå, däremot ingår den i beräkningen av variabelns värde på riksoch länsnivå. Bortfallet i en enskild fråga kan antingen gälla hela frågan eller delar av frågan. Vissa frågor är sådana att både en totaluppgift och deluppgifter som summerar till totalen ska anges. Om totaluppgift finns men deluppgift har 14

15 bortfall kompletteras deluppgifterna genom att fördela totalen enligt fördelningen i de kommuner i riket som har kompletta svar på frågan. Om totaluppgift har bortfall kompletteras hela frågan med genomsnittliga värden av efterfrågade uppgifter, med hänsyn till befolkningsstorleken, i de kommuner i riket som har kompletta svar på frågan. Bearbetning Det inkomna materialet bearbetades av SCB respektive Action Dialog Partner genom olika numeriska kontroller, beräkningar och slutligen framtagande av resultattabeller. Bearbetningens bidrag till fel i statistiken bedöms vara litet. 15

16 Jämförbarhet över tiden Heldygnsinsatser Statistiken som redovisas i denna rapport är i princip jämförbar med den officiella statistiken för åren Det bör dock observeras att statistiken återspeglar registerstatus vid det tillfälle den framställs. De rättningar som görs går också bakåt i tiden. Varje år görs cirka enskilda korrigeringar och tillägg i tidigare register. Det betyder att uppgifterna för åren före 2011 som publiceras i denna rapport inte överensstämmer med det som publicerats tidigare. Dessutom kan uppgifterna för år 2011 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år (se Statistikens tillförlitlighet). Nedan beskrivs faktorer som kan påverka jämförelser över tid från och med statistikår 2003: År 2004 Placeringsformen släktinghem, dvs. familjehemsplacering hos släkting ersätts med nätverkshem, dvs. familjehemsplacering hos anhörig eller annan närstående. Öppenvårdsinsatser Uppgifter om öppenvårdsinsatser har samlats in på ungefär samma sätt i den officiella statistiken sedan Nedan beskrivs faktorer som kan påverka jämförelser över tid: År 2004 Enbart uppgifter om barn och unga med beslut om personligt stöd samlas in från och med detta år. Tidigare inhämtades även uppgifter om barn och unga i de fall beslutet formellt fattats för en annan person i barnets familj om det var barnets situation som föranlett stödet. År 2007 En ny insats kvalificerad kontaktperson (3 kap. 6 fjärde stycket SoL) införs. Den särskilt kvalificerade kontaktpersonen ska ge barnet eller den unge särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka risk för missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Den nya insatsen redovisas inte separat i denna rapport på grund av alltför stor osäkerhet om uppgifternas tillförlitlighet. Däremot ingår insatsen i redovisningen av antal barn och unga med någon av de individuellt behovsprövade öppenvårdsinsatserna den 1 november

17 Definitioner och ordförklaringar Definitioner och ordförklaringar som förekommer i statistiken listas här alfabetiskt. Somliga begrepp har avgränsats terminologiskt och därmed fått en terminologisk definition. Dessa är markerade med en asterisk (*). För fullständig terminologisk information om begreppen hänvisas till: Mått på antal barn och unga Nytillkomna barn och unga Barn och unga som påbörjat minst en heldygnsinsats under det aktuella året och som inte erhållit någon heldygnsinsats, vare sig enligt SoL eller enligt LVU, under de föregående fem åren. Barn och unga för vilka insatser påbörjades under året Barn och unga som socialtjänsten påbörjade en eller flera insatser för under året. Med påbörjad insats menas här att insatsen inleddes någon gång fr.o.m. 1 januari t.o.m. 31 december detta år oberoende av när beslutet om insats fattades. Barn och unga med pågående insats den 1 november Barn och unga med en eller flera insatser just denna dag oavsett när insatsen påbörjades. Barn och unga som erhållit insats någon gång under året Barn och unga som någon gång under året berörts av en eller flera insatser oavsett vilket år dessa insatser påbörjades. I detta mått ingår således barn och unga med insatser som påbörjats under det aktuella året men även barn och unga med insatser som påbörjades före detta år och som fortsatte in i det aktuella året. Övriga begrepp Familjehem* Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Kommentar: boende i familjehem kan ges som bistånd med stöd av SoL. Familjehem används också för vård som beslutats med stöd av LVU. Heldygnsinsats Avser insats med placering. Vård med placering enligt SoL, omedelbart omhändertagande enligt LVU eller vård med placering enligt LVU. Hem för vård eller boende* Hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende och vars verksamhet bedrivs yrkesmässigt. Synonym: HVB 17

18 Kommentar: Hem för vård eller boende kan drivas av offentlig eller privat vårdgivare. Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ måste ha tillstånd av Socialstyrelsen, eller före den 1 januari 2011 av länsstyrelsen, för att bedriva verksamheten. Som hem för vård eller boende räknas inte sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket SoL. Insats* Handling som är inriktad på (visst) resultat. Kommentar: De insatser som ges enligt LVU föregås alltid av individuell behovsprövning. I SoL är insatserna strukturellt, generellt eller individuellt inriktade. De individuellt inriktade insatserna är alltid individuellt behovsprövade. Jourhem* Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar. Kommentar: Ett jourhem ska vara lika väl utrett som ett familjehem men har ett generellt tillstånd att ta emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar i främst akuta situationer. Jourhem är i allmänhet kontrakterade av en eller flera kommuner. Kontaktfamilj* Familj som utses av socialnämnden med uppgift att ta emot barn för regelbunden vistelse och att finnas till hands i övrigt för barnet och dess närstående. Kommentar: Kontaktfamiljen avser bland annat att stärka barnets kontaktnät. En kontaktfamilj utses sällan till barn över 13 år. Kontaktperson (enligt 3 kap. 6 tredje stycket SoL) person som utses av socialnämnden med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter. Nätverkshem Familjehemsplacering hos anhörig eller annan närstående. Mellantvång* (enligt LVU) förebyggande insats i öppen form som socialnämnden får besluta om för ungdom oberoende av dennes eller vårdnadshavarens samtycke. Kommentar: Socialnämnden får besluta att den unge ska hålla regelbunden kontakt med en särskild utsedd kontaktperson eller att den unge ska delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten. När ett sådant beslut meddelas ska en särskild behandlingsplan finnas. Omedelbart omhändertagande enligt LVU Socialnämnden kan, med stöd av 6 LVU, omedelbart omhänderta barn och unga. Beslutet ska underställas förvaltningsrätten inom en vecka. Om förvaltningsrätten fastställer beslutet skall socialnämnden, om behovet av vård kvarstår, inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos förvaltningsrätten om att den unge skall beredas vård. 18

19 Personligt stöd Avser behovsprövat stöd och behandling som ges till barnet/den unge och som kan utföras av t.ex. socialsekreterare, behandlingsassistent, hemmahosare eller dylikt. Placeringsform De olika former av placering som redovisas i statistiken är: Familjehem Nätverkshem Jourhem Hem för vård eller boende som drivs av kommun eller landsting Hem för vård eller boende som drivs av enskild Hem med särskild tillsyn enligt 12 LVU Eget hem Annan placeringsform (t.ex. psykiatrisk klinik eller plats för utbildning och anställning) Strukturerade öppenvårdsprogram Avser individuellt målinriktade program som är regelbundna, begränsade i tiden och i vilka barn och unga är inskrivna och vistas under hel dag eller del av dag. Särskilt kvalificerad kontaktperson (enligt 3 kap. 6 fjärde stycket SoL) person som utses av socialnämnden med uppgift att ge barnet eller den unge särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka risk för missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. (enligt 22 LVU) Kommentar: Särskilt kvalificerad kontaktperson kan enligt 22 LVU utses oberoende av den unges eller vårdnadshavarens önskan eller samtycke. Vård med placering enligt LVU LVU-vård är en vårdinsats med placering som görs med stöd av 2 och/eller 3 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Omedelbart omhändertagande räknas i statistiken inte som LVU-vård. Vård med placering enligt SoL Avser i redovisningen vård med placering utanför det egna hemmet som beslutas enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, SoL. Vårdperiod Avser den sammanhängande period ett barn har haft en eller flera vårdinsatser (vård enligt SoL och/eller vård enligt LVU). Uppehållet före en ny insats får inte överstiga 13 dagar för att den ska räknas in i vårdperioden. Uppehållen mellan de olika insatserna räknas inte in i den sammanhängande vårdtiden. Omedelbara omhändertaganden räknas bara med då de ligger mellan två vårdinsatser. Vårdtid Vårdtiden räknas fr.o.m. den dag då barnet/den unge anländer till den plats där vården ges t.o.m. den dag då barnet/den unge lämnar denna plats. 19

20 Ålder Avser i redovisningen barnets ålder den 31 december det aktuella året, oavsett när på året insatsen påbörjades eller avslutades. Öppenvårdsinsatser Socialtjänstens öppenvård innehåller många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Det kan vara allt ifrån en särskild utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj som stöd och hjälp åt barnet eller dennes familj till individuellt anpassade målinriktade program där barnet/den unge är inskriven en bestämd tid. En särskilt kvalificerad kontaktperson kan utses med stöd av 22 LVU om en person som är under 20 år kan komma att behöva beredas vård enligt 3 LVU. 20

21 Resultat I detta avsnitt presenteras några av resultaten i statistiken. Den återfinns i sin helhet i tabellbilagan. Först presenteras resultat om heldygnsinsatser och sedan resultat om öppenvårdsinsatser. Heldygnsinsatser Antal med heldygnsinsatser Antal barn och unga med insats kan mätas på olika sätt. I Tabell A illustreras fyra olika mått. Ett barn ingår oftast i fler än ett mått. Samtliga nytillkomna barn ingår i gruppen med påbörjad insats under året, många av dessa hade också pågående insats den 1 november och samtliga som ingår i de tre övriga måtten räknas också med i antal barn och unga med insats någon gång under året. Tabell A 1 : Barn och unga fördelade efter olika heldygnsinsatser år Antal barn netto enligt fyra mått efter insatstyp. Avrundade värden. Insatstyp Redovisningsmått Nytillkomna Påbörjad insats Insats 1 nov Vård enligt SoL Vård enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU Vård enligt SoL och/eller insats enligt LVU 1) Insats någon gång under året 1) Samtliga barn och unga med någon av de tre insatserna, vård enligt SoL, vård enligt LVU och/eller omedelbart omhändertagande. Enligt kommunernas rapportering påbörjades heldygnsinsatser enligt SoL och/eller LVU för ungefär barn och unga under år Av dessa var cirka nytillkomna, dvs. de hade inte varit föremål för någon heldygnsinsats under de närmast föregående fem åren. Den 1 november 2011 hade ungefär barn och unga heldygnsinsatser. Slutligen var cirka barn och unga placerade någon gång under året. 2 Fler pojkar än flickor berördes av någon typ av heldygnsinsats, oavsett redovisningsmått. Ungefär 58 procent var pojkar och 42 procent var flickor 2. Vård enligt SoL var den heldygnsinsats som flest barn och unga berördes av år Av de ungefär barn och unga som var nytillkomna fick 84 procent SoL-vård som första insats, 15 procent blev omedelbart omhändertagna och 2 procent fick vård enligt LVU. Av de barn och unga som berör- 1 Se tabell 1, 4, 7, 10 och 13 i tabellbilagan 2 Se tabell 2 i tabellbilagan 21

22 des av någon insats den 1 november 2011 hade knappt 72 procent SoL-vård och cirka 27 procent LVU-vård. Omedelbara omhändertaganden enligt LVU är kortvariga insatser. Därför var andelen barn och unga som var omedelbart omhändertagna den 1 november betydligt lägre än för de andra insatserna vid samma tidpunkt, ca 1 procent. Grund för heldygnsinsats enligt LVU Det var vanligare att besluta om insatser enligt 2 LVU som gäller brister i hemmiljön än 3 LVU som gäller eget beteende. Av de barn och unga som omedelbart omhändertogs eller påbörjade vård enligt LVU år 2011 åberopades brister i hemmiljön som skäl för cirka 56 procent, för 36 procent angavs eget beteende som skäl och för cirka 9 procent åberopades både brister i hemmiljö och eget beteende som grund för insatsen 3. Av de barn och ungdomar som fick vård enligt LVU den 1 november var brister i hemmiljö skäl till insatsen för ungefär 73 procent, 22 procent av dem fick vård på grund av eget beteende och drygt 5 procent på grund av både brister i hemmiljö och eget beteende 4. För barn i åldern 0 17 år var skälet till LVU-insats i regel brister i hemmiljön. Ju högre ålder desto högre andel av ungdomarna blir föremål för insats på grund av eget beteende. För ungdomar 18 år eller äldre kan insats enligt LVU beslutas endast på grund av eget beteende. Att åberopa eget beteende som skäl för insats enligt LVU är vanligare för pojkar än för flickor. Ålder Åldersfördelningen skiljer sig åt mellan de olika redovisningsmåtten. I Tabell B visas antal barn och unga och andel i befolkningen. Det är i åldersgruppen år som det är vanligast att vara föremål för heldygnsinsats 5. Tabell B 6. Barn och unga med heldygnsinsats år 2011 efter åldersgrupp. Antal samt andel (procent) i befolkningen 1). Avrundade värden. Ålder Nytillkomna Påbörjad insats Insats 1 nov Någon gång under 2011 Antal Andel i befolkn.(%) Antal Andel i befolkn.(%) Antal Andel i befolkn.(%) Antal Andel i befolkn.(%) , , , , , , , , , , , , , , , ,13 1) Avser befolkningen i åldern 0 12 år, år, år och 0 20 år den 31 december Se tabell 7 och 8 i tabellbilagan 4 Se tabell 10 och 11 i tabellbilagan 5 Se tabell 3 i tabellbilagan 6 Se tabell 2 och 3 i tabellbilagan 22

23 Påbörjade heldygnsinsatser under året utveckling I Diagram A visas hur andelen barn och unga i befolkningen med påbörjade heldygnsinsatser under året förändrats under perioden Diagram A 7 : Barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser efter insatstyp. Andel barn och unga i befolkningen 1), procent. 2) 1) Avser befolkningen i åldern 0 20 år den 31 december respektive år. 2) Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2011 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för år 2011 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden). Av heldygnsinsatserna är det vård enligt SoL som ökat mest under perioden sett till andelen barn och unga i befolkningen som påbörjat insats. Ökningen i andelen mellan år 2004 och 2011 relativt 2004 års värde var 54 procent 7. I Diagram B visas andelen barn och unga i befolkningen, fördelat efter ålder och kön, med påbörjade heldygnsinsatser under åren för perioden. 7 Se tidsserie 2 i tabellbilagan 23

24 Diagram B: Barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser efter ålder och kön. Andel barn och unga i befolkningen 1), procent. 2) 1) Avser befolkningen fördelad på kön och åldern 0 12 år, år, år den 31 december respektive år. 2) Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2011 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för år 2011 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden). Andelen barn under 13 år i befolkningen som påbörjat någon heldygnsinsats har legat på i stort sett samma nivå. För barnen i åldern år, har andelen som påbörjat heldygnsinsats kraftigt ökat de senaste åren, främst då bland pojkarna. I denna grupp år 2004 var det cirka 5 av tusen pojkar i befolkningen som påbörjade en insats och denna siffra har till 2011 ökat till drygt 14 pojkar per tusen i befolkningen. Ökningen av antalet pojkar i åldersgruppen år utgörs till största delen av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder eller okänd vårdnadshavare. Ensamkommande flyktingbarn utgör ingen kategori i denna statistik, men med all sannolikhet rör det sig till stor del om denna grupp. Påbörjade placeringar I Diagram C visas andelen barn i åldern år som blivit placerade åren 2004 till Samtliga påbörjade placeringar ingår, även omplaceringar. 24

25 Diagram C. Barn, år 1), med påbörjade placeringar Andel barn i befolkningen 2) med påbörjade placeringar i familjehem respektive hem för vård eller boende (HVB) efter kön, procent. 3) 1) Avser ålder den 31 december respektive år. 2) Avser befolkningen i åldern år den 31 december respektive år. 3) Samma barn kan påbörjat både familjehemsplacering och HVB-placering under ett år och ingår då i båda kurvorna. Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2011 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för år 2011 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden.) Både andelen tonårsflickor och -pojkar i befolkningen som blivit placerade i familjehem och tonårsflickor som blivit placerade i HVB har under sjuårsperioden 2004 till 2011 ökat långsamt. Andelen pojkar i åldern år i befolkningen som placerats i HVB var däremot fyra gånger större 2011 jämfört med En majoritet av ökningen av antalet pojkar utgörs av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder eller okänd vårdnadshavare. Det går inte att direkt läsa ut ur denna statistik, men det stor sannolikhet rår det sig till stor del om ensamkommandeflyktingbarn. Placeringsformer den 1 november I Tabell C ges en bild av fördelningen mellan olika placeringsformer för barn och unga med olika heldygnsinsatser. Här redovisas olika typer av hem för vård eller boende separat. 25

26 Tabell C 8 : Barn och unga som den 1 november 2011 hade pågående heldygnsinsats. Antal och procent efter insatstyp och placeringsform. Avrundade värden. Placeringsform Insatstyp Vård enligt SoL Vård enligt LVU Omedelbart omhändertagande Samtliga placerade barn/unga Procent Procent Procent Procent Antal Familjehem HVB hem som drivs av kommun eller landsting HVB hem som drivs av enskild HVB hem med särskild tillsyn Eget hem Annan placeringsform Summa procent Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med insats den 1 november Det var 72 procent av de SoL-vårdade och 67 procent av de LVU-vårdade barnen och ungdomarna som var familjehemsplacerade den dagen. Bland flickor var familjehem något vanligare än bland pojkar, medan pojkarna i något högre utsträckning var placerade på någon form av hem för vård eller boende. Tabell D: Barn och unga som den 1 november 2011 hade pågående heldygnsinsats. Flickor och pojkar efter placeringsform. Procent och antal, avrundade värden. Placeringsform Flickor och pojkar i åldern 1) 0 20 år 0 12 år år år Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Totalt antal Därav andel (procent) Familjehem HVB hem som drivs av kommun eller landsting HVB hem som drivs av enskild HVB hem med särskild tillsyn Eget hem Annan placeringsform Summa procent ) Avser ålder den 31 december Se tabell 12 i tabellbilagan 26

27 Placeringsformer 1 november utveckling Diagram D visar hur andelen barn och unga i befolkningen placerade i olika placeringsformer den 1 november utvecklats mellan år 2004 och Inga stora förändringar märks, men en lätt uppåtgående trend vad gäller andelen barn och unga placerade i familjehem och hem för vård eller boende 9 kan ses mot slutet av denna period. Diagram D 9 : Barn och unga med heldygninsatser 1 november efter placeringsform. Andel barn och unga i befolkningen 1), procent 2). Andel i procent 0,6 Familjehem 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 HVB Annan form 1) Avser befolkningen i åldern 0 20 år den 31 december respektive år. 2) Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2011 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för år 2011 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden). Vårdtid för avslutade vårdperioder. I Tabell E redovisas medianvårdtiden för samtliga vårdperioder som avslutades under år En vårdperiod består av en vårdinsats eller flera vårdinsatser som direkt avlöser varandra. Vårdtiden skiljer sig åt mellan olika typer av vård. Medianvårdtiden för samtliga avslutade vårdperioder år 2011 var 5,7 månader. Vårdperioder som bara består av vård enligt SoL har betydligt kortare medianvårdtid än de som bara består av vård enligt LVU. De vårdperioder som både består av vård enligt SoL och LVU har längst medianvårdtid. Medianvårdtiden för pojkar är längre än för flickor 10 när det gäller vård enligt SoL och är något kortare när det gäller LVU vård. 9 Se tidsserie 5 i tabellbilagan 10 Se tabellerna 16A och 16B i tabellbilagan 27

28 Tabell E 11. Avslutade vårdperioder 1) i heldygnsvård år Antal och medianvårdtid 2) i månader. Avrundade värden. Vårdperiod Antal Månader Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Enbart vård enligt SoL ,8 5,0 3,1 Enbart vård enligt LVU ,5 16,5 16,8 Vård både enligt SoL ,5 46,3 44,8 och LVU Samtliga avslutade vårdperioder ,7 7,8 4,1 1) En vårdperiod består av en vårdinsats eller flera vårdinsatser som direkt avlöser varandra. (Se Definitioner.) 2) Medianvårdtid betyder att hälften av vårdperioderna är kortare och hälften av vårdperioderna är längre än den tiden. Öppenvårdsinsatser Statistiken innehåller insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt SoL eller LVU. Insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. De öppenvårdsinsatser som redovisas är strukturerade öppenvårdsprogram, personligt stöd, kontaktperson/-familj och särskilt kvalificerad kontaktperson beslutade enligt 4 kap. 1 SoL, samt särskilt kvalificerad kontaktperson eller behandling enligt 22 LVU. Statistiken baseras på uppgifter på aggregerad nivå. Antal barn och unga med öppenvårdsinsats den 1 november Ungefär barn och unga hade beslut om behovsprövad öppenvårdsinsats den 1 november Fler pojkar än flickor hade öppenvårdsinsats, 56 procent var pojkar och 44 procent flickor 12. Här ingår de barn och unga som hade den nya insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson (se Statistikens tillförlitlighet). Före statistikår 2008 ingick inte den i redovisningen. Antal barn och unga fördelade efter olika öppenvårdsinsatser Av de tre SoL-insatserna som redovisas i denna rapport var behovsprövat personligt stöd den insats som flest barn och unga berördes av år 2011 (Tabell F). Cirka hade behovsprövat personligt stöd någon gång under året. Ungefär barn och unga hade kontaktperson eller kontaktfamilj enligt 3 kap. 6 tredje stycket och cirka fick någon gång under år 2011 insatsen strukturerat öppenvårdsprogram. Bland åringar var kontaktperson/-familj och personligt stöd de vanligaste öppenvårdsinsatserna och för de äldre, i åldersgruppen år var personligt stöd den vanligaste insatsen. 11 Se tabellerna 16A och 16B i tabellbilagan 12 Se tabell 22 i tabellbilagan 28

29 Tabell F 13 : Barn och unga med behovsprövade öppenvårdsinsatser enligt SoL någon gång under år Antal barn och unga samt andel i befolkningen 0 20 år, procent. Avrundade värden. Insats enligt SoL Antal barn/unga Ålder Andel i befolkningen, procent Ålder Strukturerade öppenvårdsprogram Behovsprövat personligt stöd Kontaktperson/ kontaktfamilj (3 kap. 6 3st.) ,4 0,3 0,8 0, ,1 0,8 1,7 1, ,9 0,7 1,3 0,8 Den uppåtgående trenden för andelen barn och unga i befolkningen som fått personligt stöd har planat ut. Andelen som fått strukturerade öppenvårdsprogram ökat något. Däremot har andelen barn och unga i befolkningen som fått kontaktperson eller kontaktfamilj enligt SoL minskat (Diagram E). Diagram D 14 : Barn och unga med behovsprövade öppenvårdsinsatser 1) enligt SoL någon gång under respektive år Andel i befolkningen 2), procent. 1) Kontaktperson/familj avser 3 kap. 6 3 st. Särskilt kvalificerad kontaktperson enligt 3 kap. 6 4 st. ingår inte. 2) Avser befolkningen i åldern 0 20 år den 31 december respektive år. 13 Se tabell 24 och 25 i tabellbilagan 14 Tabell 23 år 2004 samt tabell 25 år i respektive års tabellbilaga 29

30 Tabellförteckning Sida 46. Tidsserie 1. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga som respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn per i befolkningen efter år och typ av insats. 47. Tidsserie 2. Heldygnsinsatser. Barn och unga för vilka vård enligt SoL eller insats enligt LVU påbörjades under respektive år, Antal barn per i befolkningen efter år och typ av insats. 48. Tidsserie 3. Heldygnsinsatser. Barn och unga som den 1 november respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn per i befolkningen efter år och typ av insats. 49. Tidsserie 4. Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn per barn i befolkningen efter år och typ av insats. 50. Tidsserie 5. Heldygnsinsatser. Barn och unga som den 1 november respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn per i befolkningen efter år, typ av insats och placeringsform. 51. Tabell 1. Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2011, 2) Barn med påbörjade insatser 2011, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2011, 4) Barn med insats någon gång under Antal barn efter mått på insats och föräldrarnas födelseland. Antal barn redovisas netto per mått. 52. Tabell 2. Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2011, 2) Barn med påbörjade insatser 2011, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2011, 4) Barn med insats någon gång under Antal barn efter mått på insats, ålder och kön. Antal barn redovisas netto per mått. 53. Tabell 3. Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2011, 2) Barn med påbörjade insatser 2011, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2011, 4) Barn med insats någon gång under Antal barn efter mått på insats per barn i befolkningen i åldrarna 0 6 år, 7 12 år, år, år, 0 12 år, 0 17 år, 0 20 år. Antal barn redovisas netto per mått. 30

31 54. Tabell 4. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga under 2011 med vård enligt SoL respektive insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, vårdnadshavare och föräldrarnas födelseland. 55. Tabell 5. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga under 2011 med vård enligt SoL respektive insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, grund till insats, ålder och kön. 56. Tabell 6. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga under 2011 med vård enligt SoL respektive insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 57. Tabell 7. Heldygnsinsatser. Barn och unga med påbörjad vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn efter typ av insats, grund till insats, vårdnadshavare och föräldrarnas födelseland. 58. Tabell 8. Heldygnsinsatser. Barn och unga med påbörjad vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn efter typ av insats, grund till insats, ålder och kön. 59. Tabell 9. Heldygnsinsatser. Barn och unga med påbörjad vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 60. Tabell 10. Heldygnsinsatser. Barn och unga med pågående vård enligt SoL eller insats enligt LVU den 1 november Antal barn efter typ av insats, grund till insats och föräldrarnas födelseland. 61. Tabell 11. Heldygnsinsatser. Barn och unga med pågående vård enligt SoL eller insats enligt LVU den 1 november Antal barn efter typ av insats, grund till insats, ålder och kön. 62. Tabell 12. Heldygnsinsatser. Barn och unga med pågående vård enligt SoL eller insats enligt LVU den 1 november Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 63. Tabell 13. Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2011 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, grund till insats och föräldrarnas födelseland. 64. Tabell 14. Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2011 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, grund till insats, ålder och kön. 65. Tabell 15. Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2011 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 31