STATISTIK SOCIALTJÄNST 2008:9. Barn och unga - insatser år 2007

Transkript

1 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2008:9 Barn och unga - insatser år 2007

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges officiella statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälso- och sjukvård. Statistik Socialtjänst Barn och unga insatser år 2007 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Socialstyrelsen SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Information: Statistikfrågor: Maria Öman, tel Johan Dalén, tel Publicerat: 4 juli 2008 Statistik över insatser till barn och unga har publiceras av Socialstyrelsen sedan Tidigare har motsvarande statistik publicerats av Statistiska centralbyrån. Statistics on measures for children and young persons have been published since 1994 by the National Board of Health and Welfare. Previously these statistics were published by Statistics Sweden. Statistics Social Welfare Children and young persons subjected to measures 2007 Measures under the Social Services Act (SOL) and the Care of Young persons Act (LVU) The National Board of Health and Welfare ISSN ISBN Sättning: Eva Larsson Artikelnr: OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund 7 Statistikens innehåll...9 Datainsamling Statistikens tillförlitlighet.12 Jämförbarhet över tiden...15 Definitioner och ordförklaringar 16 Resultat. 20 Tabellförteckning..31 Teckenförklaringar.35 Bilageförteckning.35 Children and young persons subjected to measures Summary 36 List of tables.38 Explanations of the symbols 42 List of appendixes 42 Swedish English glossary...43 Tabeller. 45 Bilagor

4 4

5 Sammanfattning I denna rapport redovisas statistik över socialtjänstens insatser för barn och unga. Den ingår i Sveriges officiella statistik. Sedan 1994 är Socialstyrelsen ansvarig myndighet för statistiken. Statistiken innehåller de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt socialtjänstlagen (2001:453), i fortsättningen förkortad SoL, eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, i fortsättningen förkortad LVU. Följande heldygnsinsatser ingår i denna statistik: Vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL Vård med placering utanför det egna hemmet enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU De öppenvårdsinsatser som ingår har delats in i följande insatstyper: Strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL Behovsprövat personligt stöd enligt SoL Kontaktperson/-familj enligt SoL Kontaktperson eller behandling i öppna former enligt LVU De insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. Insatser till barn och unga som ges på grund av funktionshinder ingår inte heller i denna statistik. De senare återfinns i statistikpublikationerna Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2007 (Statistik Socialtjänst 2008:2) och Personer med funktionsnedsättning. Kommunala insatser 2007 enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen (Statistik Socialtjänst 2008:8). Statistiken baseras på två totalundersökningar av barn och unga som har berörts av någon av insatserna ovan. I den ena insamlas uppgifter om heldygnsinsatser på individnivå och i den andra uppgifter om öppenvårdsinsatser på mängdnivå. De insamlade uppgifterna avser hela året och i vissa fall den 1 november. Heldygnsinsatser Under år 2007 påbörjade ungefär barn och unga heldygnsinsatser enligt SoL och/eller LVU. Av dem var cirka barn och unga nytillkomna, dvs. de hade inte erhållit någon av de redovisade heldygnsinsatserna under föregående fem år. Den 1 november 2007 hade cirka barn och unga heldygnsinsats. Drygt barn och unga hade heldygnsinsats någon gång under år

6 Av de cirka barn och unga som erhöll heldygnsinsats den 1 november hade ungefär vård med stöd av SoL, cirka barn och unga fick vård enligt LVU och cirka 200 barn och unga var omedelbart omhändertagna enligt LVU. Av heldygnsinsatserna har vård enligt SoL ökat mest under perioden sett till andelen barn och unga i befolkningen som påbörjat insats. Andelen var 20 procent högre år 2007 jämfört med år 2003, den största delen av ökningen skedde mellan år 2005 och år Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med insats den 1 november Knappt 80 procent av de SoL-vårdade och 66 procent av de LVU-vårdade barnen och ungdomarna var familjehemsplacerade den dagen. Bland flickor var familjehem något vanligare än bland pojkar i alla åldrar medan pojkarna i något högre utsträckning var placerade på någon form av hem för vård eller boende. Öppenvårdsinsatser Ungefär barn och unga hade en eller flera av de redovisade öppenvårdsinsatserna den 1 november Fler pojkar än flickor hade öppenvårdsinsats, 55 procent var pojkar och 45 procent flickor. Av de tre SoL-insatserna var behovsprövat personligt stöd den öppenvårdsinsats som flest barn och unga berördes av år Cirka barn och unga fick den insatsen någon gång under året. Ungefär barn och unga hade kontaktperson/-familj och cirka deltog någon gång under år 2007 i strukturerade öppenvårdsprogram. 6

7 Bakgrund Officiell statistik Statistiken över socialtjänstens insatser för barn och unga som redovisas i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Enligt lagen om den officiella statistiken (2001:99) skall officiell statistik finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den skall vara objektiv och allmänt tillgänglig. Den skall vidare framställas och offentliggöras med beaktande av behovet av skydd för enskilda. I kompletterande förordning (2001:100) finns föreskrifter om vad som är officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den. Sedan 1994 är Socialstyrelsen ansvarig myndighet för statistiken över socialtjänstens insatser för barn och unga. Den officiella statistiken presenteras utan tolkningar och värderingar. Insatser för barn och unga Den lag som i första hand reglerar socialtjänstens insatser för barn och ungdomar är socialtjänstlagen (2001:453), i fortsättningen förkortad SoL. Om det är nödvändigt kan insatser ges med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, i fortsättningen förkortad LVU. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Om barn och ungdom riskerar att utvecklas ogynnsamt ska nämnden, i nära samarbete med hemmen, sörja för att de får det skydd och det stöd som de behöver. Placering för vård utanför det egna hemmet Om hänsynen till den unges bästa motiverar det ska nämnden sörja för vård och fostran utanför det egna hemmet i familjehem eller hem för vård eller boende. Placering kan göras med stöd av 4 kap. 1 SoL om barnets vårdnadshavare lämnar samtycke till vården och, om barnet fyllt 15 år, barnet lämnat samtycke. Om vårdnadshavarna eller den unge, när denne fyllt 15 år, inte samtycker till den vård som socialnämnden anser att den unge behöver är LVU tilllämplig. Vid beslut om vård med stöd av LVU har föräldrarna kvar sin juridiska vårdnad om barnen. Föräldrarnas bestämmanderätt över barnen begränsas dock i den omfattning som behövs för att LVU-vård skall kunna ges. Vård med stöd av LVU kan förekomma i två huvudfall, de s.k. miljöfallen (2 ) och beteendefallen (3 ). 2 LVU: Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i 7

8 hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. 3 LVU: Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Beslut om vård med stöd av LVU fattas av länsrätten efter ansökan av nämnden. Omedelbart omhändertagande Socialnämnden kan, med stöd av 6 LVU, omedelbart omhänderta barn och unga om 1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård enligt LVU och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken att den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. Beslut om omedelbart omhändertagande skall underställas länsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattats. Om länsrätten fastställer beslutet skall socialnämnden, om behovet av vård fortfarande kvarstår, inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos länsrätten om att den unge skall beredas vård. Detta enligt 8 LVU, Öppenvårdsinsatser I de fall där behov av insats finns, men placering för vård utanför det egna hemmet enligt SoL eller LVU inte är nödvändig, kan någon form av öppenvård erbjudas barnet/den unge eller dennes familj. Socialtjänstens öppenvård innehåller många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Det kan vara allt ifrån en särskild utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj som stöd och hjälp åt barnet eller dennes familj till individuellt anpassade målinriktade program där barnet/den unge är inskriven en bestämd tid. En kontaktperson kan utses med stöd av 22 LVU om en person som är under 20 år kan komma att behöva beredas vård enligt 3 LVU. 8

9 Statistikens innehåll Statistiken innehåller de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt SoL eller LVU. De insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. Insatser till barn och unga på grund av funktionshinder ingår inte heller i denna statistik. De senare återfinns i statistikpublikationerna Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2007 (Statistik Socialtjänst 2008:2) och Personer med funktionsnedsättning. Kommunala insatser 2007 enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen (Statistik Socialtjänst 2008:8). Följande heldygnsinsatser ingår i denna statistik: Vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL Vård med placering utanför det egna hemmet enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU De öppenvårdsinsatser som ingår har delats in i följande insatstyper: Strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL Behovsprövat personligt stöd enligt SoL Kontaktperson/-familj enligt SoL Kontaktperson eller behandling i öppna former enligt LVU Statistiken redovisas som antal barn och unga med respektive insats samt antal barn och unga i förhållande till befolkningen. I första hand sker redovisningen på riksnivå men vissa uppgifter finns även på läns- och kommunnivå. Det är viktigt att notera att antal barn och unga med insats kan mätas på olika sätt. I statistiken redovisas några olika mått på antal barn och unga. Följande fyra mått redovisas för heldygnsinsatser (se Definitioner): Nytillkomna barn och unga under året. Barn och unga för vilka en eller flera insatser påbörjades under året. Barn för vilka insatser påbörjades under aktuellt statistikår är ett mått som är lämpligt vid jämförelse mellan olika år med avseende på förändringar i inriktningen på socialtjänstens insatser. Barn och unga med en pågående insats den 1 november. Genom att jämföra 1 november mellan olika år får man en indikation på hur antalet barn som är inne i systemet förändras över tiden. Barn och unga som hade en eller flera insatser någon gång under året. För öppenvårdsinsatser redovisas måtten: 9

10 Barn och unga med beslut om insats den 1 november. Barn och unga som hade en eller flera insatser någon gång under året. När det gäller barn och unga med beslut om öppenvårdsinsats den 1 november samlas bara det totala antalet barn in. Hur många av dessa som var föremål för respektive insatstyp finns det därför inte uppgifter om i statistiken. Uppgifter om antal barn och unga som någon gång under året haft en eller flera insatser samlas däremot endast in för respektive insatstyp. Dessa kan inte summeras för att få fram totalt antal barn och unga med öppenvårdsinsats någon gång under året eftersom ett och samma barn kan ha haft mer än en typ av behovsprövad öppenvårdsinsats under året. 10

11 Datainsamling Statistiken baseras på två totalundersökningar av barn och unga som berörts av de insatser Socialstyrelsen efterfrågar. I den ena insamlas uppgifter om heldygnsinsatser på individnivå och i den andra insamlas uppgifter om öppenvårdsinsatser på mängdnivå. De insamlade uppgifterna avser hela året och i vissa fall den 1 november. Heldygnsinsatser Uppgifter om barn och unga som berörs av heldygnsinsatser har samlats in på individnivå. Alla undersökningsvariabler, utom uppgifter om födelseland, inhämtas från kommunerna. Uppgifter om födelseland har inhämtats från SCB:s register över totalbefolkningen, RTB. Till grund för insamlingen från kommunerna ligger en blankett (bilaga 1). Kommunerna kan välja att rapportera på blankett, på elektronisk fil via diskett eller CD eller direkt via Internet. De kommuner som använder blankett rapporterar kvartalsvis. Övriga kommuner rapporterar en gång per år. Påminnelser görs tills dess materialet sänts in. Materialet granskas och listor över fel sänds till kommunerna för rättning och komplettering. Även jämförelser med tidigare års rapportering görs och skickas till kommunerna, som då har möjlighet att korrigera både nytt och gammalt material. Sedan 1994 görs en årlig kontrollundersökning av samtliga placeringar som enligt registret pågick den 31 december föregående år. Listor med alla uppgifter om dessa placeringar skickas till kommunerna som kontrollerar om uppgifterna stämmer. I samband med denna kontroll upptäcks placeringar som avslutats före den 31 december men som inte rapporterats som avslutade. Kontrollundersökningen är retroaktiv och påverkar inte aktuellt statistikår. Öppenvårdsinsatser Statistiken om behovsprövade öppenvårdsinsatser har samlats in på aggregerad nivå. Till grund för insamlingen från kommunerna ligger en blankett (bilaga 2). Kommunerna kan välja att rapportera på blankett eller på elektronisk fil. Inrapporteringen sker årsvis. De insamlade uppgifterna granskas maskinellt både med avseende på logiska samband mellan frågorna och i jämförelse med lämnade uppgifter för föregående år. Vid logiska fel i lämnade uppgifter samt stora skillnader jämfört med uppgifterna som lämnades för föregående år kontaktas kommunerna för rättning och eventuell kommentar till skillnaderna. 11

12 Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Heldygnsinsatser Brister i uppgiftsrapporteringen utgör den huvudsakliga felkällan. Det går inte att utifrån tillgängliga data uppskatta omfattningen av felen. Vid granskningen av rapporterad statistik upptäcks ett stort antal fel, vilka alltid rättas. Vissa typer av fel kan dock inte upptäckas och omfattningen av dessa är därför inte känd. Uppgiftslämnarna är ofta administrativ personal utan relevanta ämneskunskaper, vilket kan bidra till att felaktiga uppgifter lämnas. Förutsättningarna för uppgiftsrapporteringen, och därmed tillförlitligheten, varierar kraftigt mellan olika kommuner. Öppenvårdsinsatser Tillförlitligheten i statistiken över öppenvårdsinsatser är svår att värdera. Brister och fel i inrapporteringen är särskilt svåra att upptäcka eftersom uppgifterna samlas in på aggregerad nivå. Osäkerhetskällor Ramtäckning Målpopulationen utgörs av landets samtliga kommuner. Eftersom målpopulationen är den samma som rampopulationen förekommer inga brister i ramtäckning. Mätning Mätfelet är avvikelsen mellan det rapporterade värdet och det sanna värdet. Det finns en mängd olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet, frågeställaren och insamlingssättet. Heldygnsinsatser Omfattningen av mätfelen är till stora delar okänd. Att rapporterade uppgifter är felaktiga upptäcks bara om uppgifterna inte överensstämmer med andra uppgifter. Många kommuner rapporterar uppgifter till statistiken trots att registreringen av uppgifter i kommunens datasystem inte helt motsvarar det som efterfrågas. 12

13 Det förekommer att omplaceringar rapporteras som nya insatser, vilket inte alltid upptäcks i granskningen. Det förekommer också att insatser rapporterats när de påbörjas men inte när de avslutas. Detta fel gör att beståndet av insatser inte reduceras korrekt och att t.ex. vård- och placeringstiderna överskattas. Felet upptäcks och rättas ofta vid en särskild kontrollundersökning av oavslutade placeringar men de rättningarna är retroaktiva och påverkar inte aktuellt statistikår. Felet kan, genom kontrollundersökningarna, uppskattas till nio procent per år. Kontrollundersökningen och övriga rättningar som görs retroaktivt har tidigare år påverkat resultatet på följande sätt: antal nytillkomna barn och unga och barn och unga med påbörjad vård har rättats upp med 4 procent, antal med vård den 1 november rättats ner med 4 5 procent och antal med vård någon gång under året har rättats upp med en eller två procent. Öppenvårdsinsatser Många kommuner har uppgivit att de haft svårigheter att ta fram den efterfrågade statistiken ur sina administrativa system. Det kan innebära problem för många att lämna fullständiga och korrekta uppgifter. Uppgifterna hämtas från kommuner med olika organisationer och rutiner. Inom kommunen hämtas uppgifterna ibland från flera olika källor, vilket ger utrymme för skilda tolkningar av undersökningsvariablerna. Detta kan också bidra till osäkerhet i statistiken. Vid kontrollen av stora skillnader jämfört med uppgifterna som lämnades för föregående år anger många kommuner att skillnaderna beror på ändrade rutiner och nya datasystem. Bortfall Heldygnsinsatser För år 2007 har samtliga 290 kommuner rapporterat in uppgifter, så inget bortfall av uppgiftslämnare finns. Däremot förekommer ett visst partiellt bortfall i Stockholms kommun. Under året har antalet stadsdelsnämnder i Stockholms kommun minskats från 18 till 14, genom att några av de befintliga stadsdelsnämnderna slagits samman. Omorganisationen och personalbyten har medfört att statistikrapporteringen inte alltid har fungerat som den ska. Objektsbortfallet, dvs. personer som inte rapporterats för någon insats överhuvudtaget trots att sådan förekommit, antas inte vara särskilt stort. Bortfallet av uppgifter om beslutade insatser kan däremot vara något större, t.ex. omplaceringar, men omfattningen är okänd. Partiellt bortfall, som avsaknad av placeringsform, ska bara kunna förekomma för insatser nära årsskiftet. Uppgifter om barnets och föräldrarnas födelseland hämtas från registret över totalbefolkningen (RTB). För dem som inte påträffas i aktuellt års RTB görs en sökning i föregående års register. Under 2007 har cirka 1000 personer med ofullständiga personnummer rapporterats. Ingen komplettering för bortfallet har gjorts. 13

14 Öppenvårdsinsatser Av landets 290 kommuner så är det Arvidsjaur, Eskilstuna, Munkedal och Sotenäs kommun som inte lämnat in några uppgifter. Tierp och Vindeln har inte besvarat alla frågor. Komplettering för bortfallet har gjorts på berörd länsnivå samt på riksnivå, dvs. den saknade uppgiften har ersatts med ett skattat variabelvärde för kommunen som har bortfall. I tabellerna har bortfall markerats med (..) på kommunnivå. Det bortfallskompletterade värdet ingår däremot på läns- och riksnivå. Om befolkningen i kommuner med bortfall överstiger tio procent av den totala befolkningen i länet eller riket redovisas inte värdet. Något sådant fall förekommer inte. Bortfallet i en enskild fråga kan antingen gälla hela frågan eller delar av frågan. Vissa frågor är sådana att både en totaluppgift och deluppgifter som summerar till totalen ska anges. Om totaluppgift finns men deluppgift har bortfall kompletteras deluppgifterna genom att fördela totalen enligt fördelningen i de kommuner i riket som har kompletta svar på frågan. Om totaluppgift har bortfall kompletteras hela frågan med genomsnittliga värden av efterfrågade uppgifter, med hänsyn till befolkningsstorleken, i de kommuner i riket som har kompletta svar på frågan. Bearbetning Bearbetningens bidrag till fel i statistiken bedöms vara litet 14

15 Jämförbarhet över tiden Heldygnsinsatser Statistiken som redovisas i denna rapport är i princip jämförbar med den officiella statistiken för åren Det bör dock observeras att statistiken återspeglar registerstatus vid det tillfälle den framställs. De rättningar som görs går också bakåt i tiden. Varje år görs cirka enskilda korrigeringar och tillägg i tidigare register. Det betyder att uppgifterna för åren före 2007 som publiceras i denna rapport inte överensstämmer med det som publicerats tidigare. Dessutom kan uppgifterna för 2007 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år (se Statistikens tillförlitlighet). Jämförelser med publicerad statistik för tidigare år än 1998 bör göras med stor försiktighet. Flera ändringar i redovisningen gör att statistiken inte är direkt jämförbar. Öppenvårdsinsatser Uppgifter om öppenvårdsinsatser har samlats in på ungefär samma sätt i den officiella statistiken sedan En förändring som gäller från och med statistikår 2003 rör insatsen personligt stöd. Enbart barn och unga med beslut om personligt stöd efterfrågas. Tidigare efterfrågades även barn och unga i de fall beslutet formellt fattats för en annan person i barnets familj om det var barnets situation som föranlett stödet. 15

16 Definitioner och ordförklaringar Definitioner och ordförklaringar som förekommer i statistiken listas här alfabetiskt. Somliga begrepp har bearbetats terminologiskt och därmed fått en definition. Dessa är markerade med en asterisk (*). För fullständig terminologisk information till begreppen hänvisas till: Ordförklaringarna gör inte anspråk på att vara allmängiltiga utan är till för att klargöra hur olika begrepp används i denna statistik. Mått på antal barn och unga Nytillkomna barn och unga Barn och unga som påbörjat minst en heldygnsinsats under det aktuella året och som inte erhållit någon heldygnsinsats, vare sig enligt SoL eller enligt LVU, under de föregående fem åren. Barn och unga för vilka insatser påbörjades under året Barn och unga som socialtjänsten påbörjade en eller flera insatser för under året. Med påbörjad insats menas här att insatsen inleddes någon gång fr.o.m. 1 januari t.o.m. 31 december detta år oberoende av när beslutet om insats fattades. Barn och unga med pågående insats den 1 november Barn och unga med en eller flera insatser just denna dag oavsett när insatsen påbörjades. Barn och unga som erhållit insats någon gång under året Barn och unga som någon gång under året berörts av en eller flera insatser oavsett vilket år dessa insatser påbörjades. I detta mått ingår således barn och unga med insatser som påbörjats under det aktuella året men även barn och unga med insatser som påbörjades före detta år och som fortsatte in i det aktuella året. Övriga begrepp Familjehem* Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. 16

17 Kommentar: boende i familjehem kan ges som bistånd med stöd av SoL. Familjehem används också för vård som beslutats med stöd av LVU. Heldygnsinsats Avser insats med placering. Vård med placering enligt SoL, omedelbart omhändertagande enligt LVU eller vård med placering enligt LVU. Hem för vård eller boende* Hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende och vars verksamhet bedrivs yrkesmässigt. Synonym: HVB Kommentar: Hem för vård eller boende kan drivas av offentlig eller privat vårdgivare. Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ måste ha tillstånd av länsstyrelsen för att bedriva verksamheten. Som hem för vård eller boende räknas inte sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket SoL. Insats* Handling som är inriktad på (visst) resultat. Kommentar: De insatser som ges enligt LVU föregås alltid av individuell behovsprövning. I SoL är insatserna strukturellt, generellt eller individuellt inriktade. De individuellt inriktade insatserna är alltid individuellt behovsprövade. Jourhem* Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar. Kommentar: Ett jourhem ska vara lika väl utrett som ett familjehem men har ett generellt tillstånd att ta emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar i främst akuta situationer. Jourhem är i allmänhet kontrakterade av en eller flera kommuner. Kontaktfamilj* Familj som utses av socialnämnden med uppgift att ta emot barn för regelbunden vistelse och att finnas till hands i övrigt för barnet och dess närstående. Kommentar: Kontaktfamiljen avser bland annat att stärka barnets kontaktnät. En kontaktfamilj utses sällan till barn över 13 år. Kontaktperson* (enligt 3 kap. 6 SoL:) person som utses av socialnämnden med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter. (enligt 22 LVU:) person som utses av socialnämnden och som den unge ska hålla regelbunden kontakt med enligt vad som anges i behandlingsplanen. 17

18 Kommentar: Kontaktperson enligt 3 kap. 6 SoL kan inte utses till barn som inte fyllt 15 år om inte vårdnadshavaren lämnar sitt samtycke. Om barnet har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det. Kontaktperson kan enligt 22 LVU utses oberoende av den unges eller vårdnadshavarens önskan eller samtycke. Sådan kontaktperson utses sällan till barn under 15 år. Nätverkshem Familjehemsplacering hos anhörig eller annan närstående. Mellantvång* (enligt LVU:) förebyggande insats i öppen form som socialnämnden får besluta om för ungdom oberoende av dennes eller vårdnadshavarens samtycke. Kommentar: Socialnämnden får besluta att den unge ska hålla regelbunden kontakt med en särskild utsedd kontaktperson eller att den unge ska delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten. När ett sådant beslut meddelas ska en särskild behandlingsplan finnas. Omedelbart omhändertagande enligt LVU Socialnämnden kan, med stöd av 6 LVU, omedelbart omhänderta barn och unga. Beslutet ska underställas länsrätten inom en vecka. Om länsrätten fastställer beslutet skall socialnämnden, om behovet av vård kvarstår, inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos länsrätten om att den unge skall beredas vård. Personligt stöd Avser behovsprövat stöd och behandling som ges till barnet/den unge och som kan utföras av t.ex. socialsekreterare, behandlingsassistent, hemmahosare eller dylikt. Placeringsform De olika former av placering som redovisas i statistiken är: Familjehem Nätverkshem Jourhem Hem för vård eller boende som drivs av kommun eller landsting Hem för vård eller boende som drivs av enskild Hem med särskild tillsyn enligt 12 LVU Eget hem Annan placeringsform (t.ex. psykiatrisk klinik eller plats för utbildning och anställning) 18

19 Strukturerade öppenvårdsprogram Avser individuellt målinriktade program som är regelbundna, begränsade i tiden och i vilka klienterna är inskrivna och vistas under hel dag eller del av dag. Vård med placering enligt LVU LVU-vård är en vårdinsats med placering som görs med stöd av 2 och/eller 3 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Omedelbart omhändertagande räknas inte som LVU-vård. Vård med placering enligt SoL Avser i redovisningen vård med placering utanför det egna hemmet som beslutas enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, SoL. Vårdperiod Avser den sammanhängande period ett barn har haft en eller flera vårdinsatser (vård enligt SoL och/eller vård enligt LVU). Uppehållet före en ny insats får inte överstiga 13 dagar för att den ska räknas in i vårdperioden. Uppehållen mellan de olika insatserna räknas inte in i den sammanhängande vårdtiden. Omedelbara omhändertaganden räknas bara med då de ligger mellan två vårdinsatser. Vårdtid Vårdtiden räknas fr.o.m. den dag då barnet/den unge anländer till den plats där vården ges t.o.m. den dag då barnet/den unge lämnar denna plats. Ålder Avser i redovisningen barnets ålder den 31 december det aktuella året, oavsett när på året insatsen påbörjades eller avslutades. Öppenvårdsinsatser Socialtjänstens öppenvård innehåller många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Det kan vara allt ifrån en särskild utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj som stöd och hjälp åt barnet eller dennes familj till individuellt anpassade målinriktade program där barnet/den unge är inskriven en bestämd tid. En kontaktperson kan utses med stöd av 22 LVU om en person som är under 20 år kan komma att behöva beredas vård enligt 3 LVU. 19

20 Resultat I detta avsnitt presenteras några av resultaten i statistiken. Den återfinns i sin helhet i tabelldelen i slutet av denna rapport. Först presenteras resultat om heldygnsinsatser och sedan resultat om öppenvårdsinsatser. Heldygnsinsatser Med heldygnsinsatser avses i statistiken vård med placering utanför det egna hemmet beslutat enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, SoL, omedelbart omhändertagande enligt 6 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och vård med placering enligt 2 och 3 LVU. Statistiken baseras på uppgifter på individnivå. Antal med heldygnsinsatser Antal barn och unga med insats kan mätas på olika sätt. I diagram A illustreras fyra olika mått. Ett barn ingår oftast i fler än ett mått. Samtliga nytillkomna barn ingår i gruppen med påbörjad insats under året, många av dessa hade också pågående insats den 1 november och samtliga som ingår i de tre övriga måtten räknas också med i antal barn och unga med insats någon gång under året. Tabell A. Barn och unga fördelade efter olika heldygnsinsatser Antal barn netto enligt fyra mått efter insatstyp. Avrundade värden. Insatstyp Redovisningsmått Nytillkomna Påbörjad insats Insats 1 nov Insats någon gång under året Vård enligt SoL Vård enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU Vård enligt SoL och/eller insats enligt LVU1) ) Samtliga barn och unga med någon av de tre insatserna, vård enligt SoL, vård enligt LVU och/eller omedelbart omhändertagande. Enligt kommunernas rapportering påbörjades heldygnsinsatser enligt SoL och/eller LVU för ungefär barn och unga under Av dessa var cirka nytillkomna, dvs. de hade inte varit föremål för någon heldygnsinsats under de närmast föregående fem åren. Den 1 november 2007 hade ungefär barn och unga heldygnsinsatser. Slutligen var cirka barn och unga placerade någon gång under året. 1 1 Se tabell 2 i tabellbilagan 20

21 Fler pojkar än flickor berördes av någon typ av heldygnsinsats, oavsett redovisningsmått. Ungefär 53 procent var pojkar och 47 procent var flickor 2. Vård enligt SoL var den heldygnsinsats som flest barn och unga berördes av år 2007 enligt samtliga fyra mått. Av de ungefär barn och unga som var nytillkomna fick 80 procent SoL-vård, medan 2 procent fick vård enligt LVU som första insats 3. Av de barn och unga som berördes av någon insats den 1 november 2007 hade knappt 70 procent SoL-vård och 30 procent LVU-vård 4. Omedelbara omhändertaganden enligt LVU är kortvariga insatser. Därför var andelen barn och unga som var omedelbart omhändertagna den 1 november av alla barn och unga som någon gång under året varit omedelbart omhändertagna betydligt lägre än för de andra insatserna 5. Skäl till heldygnsinsats enligt LVU Det var vanligare att besluta om insats enligt 2 LVU som gäller brister i hemmiljön än 3 LVU som gäller eget beteende. Av de barn och unga som omedelbart omhändertogs respektive påbörjade vård enligt LVU år 2007 åberopades brister i hemmiljön som skäl för cirka 50 procent, för 40 procent angavs eget beteende som skäl och för cirka 10 procent åberopades både brister i hemmiljö och eget beteende som grund för insatsen 6. Av de barn och ungdomar som fick vård enligt LVU den 1 november var brister i hemmiljö skäl till insatsen för ungefär 70 procent, 24 procent av dem fick vård på grund av eget beteende och 5 procent på grund av både brister i hemmiljö och eget beteende 7. För barn i åldern 0 12 år är skälet till LVU-insats i regel brister i hemmiljön. Ju högre ålder desto högre andel av ungdomarna blir föremål för insats på grund av eget beteende. För ungdomar 18 år eller äldre kan insats enligt LVU beslutas endast på grund av eget beteende. Att åberopa eget beteende som skäl för insats enligt LVU är vanligare för pojkar än för flickor. Ålder Åldersfördelningen skiljer sig åt mellan de olika redovisningsmåtten. I tabell B visas antal barn och unga och andel i befolkningen. Det är i åldersgruppen år som det är vanligast att vara föremål för heldygnsinsatser 8. 2 Se tabell 2 i tabellbilagan 3 Se tabell 4 i tabellbilagan 4 Se tabell 10 i tabellbilagan 5 Se tabellerna 10 och 13 i tabellbilagan 6 Se tabell 8 i tabellbilagan 7 Se tabell 11 i tabellbilagan 8 Se tabell 3 i tabellbilagan 21

22 Tabell B. Barn och unga med heldygnsinsats 2007 efter åldersgrupp. Antal samt andel i befolkningen, procent. Avrundade värden. Ålder 1) Nytillkomna Påbörjad insats Insats 1 nov Insats någon gång under året Antal Andel i befolkn. 2) procent Antal Andel i befolkn. 2) procent Antal Andel i befolkn. 2) procent Antal Andel i befolkn. 2) procent , , , , , , , , , , , , , , , ,94 1) Avser ålder den 31 december Ungdomarna i åldern 21 år hade insats när de var 20 år men fyllde 21 år senare under året. 2) Avser befolkningen i åldern 0 12 år, år, år och 0 20 år den 31 december Påbörjade heldygnsinsatser under året utveckling I diagram A visas hur andelen barn och unga i befolkningen med påbörjade heldygnsinsatser under året förändrats under perioden Diagram A. Barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser efter insatstyp. Andel barn och unga i befolkningen 1), procent. 2) Andel i procent 0,40 0,35 0,30 0,25 Vård enligt SoL 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Omedelbart omhändertagande Vård enligt LVU ) Avser befolkningen i åldern 0 20 år den 31 december respektive år. 2) Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2007 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för 2007 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden). Av heldygnsinsatserna är det vård enligt SoL som ökat mest under perioden sett till andelen barn och unga i befolkningen som påbörjat insats. Andelen 22

23 var 20 procent högre år 2007 jämfört med år 2003, den största delen av ökningen skedde mellan år 2005 och år I diagram B visas andelen barn och unga i befolkningen, fördelat efter ålder och kön, som påbörjat någon heldygnsinsats under perioden Diagram B. Barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser efter ålder 2) och kön. Andel barn och unga i befolkningen 1), procent. 3) Andel i procent 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Flickor år Pojkar år 0,4 0,3 0,2 0,1 Pojkar år Flickor år Pojkar 0-12 år Flickor 0-12 år 0, ) Avser befolkningen fördelad på kön och åldern 0 12 år, år, år den 31 december respektive år. 2) Avser ålder den 31 december respektive år. Ungdomarna i åldern 21 år påbörjade insats när de var 20 år men fyllde 21 år senare under året. 3) Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2007 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för 2007 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden). Andelen barn under 13 år i befolkningen som påbörjat någon heldygnsinsats har legat på i stort sett samma nivå medan andelen ungdomar, 18 år och äldre, har varierat under femårsperioden. För de äldre barnen, i åldern år, har andelen som påbörjat heldygnsinsats ökat de senaste åren, främst gäller det pojkarna. Ökningen av antalet pojkar i åldersgruppen år utgörs till största delen av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder eller okänd vårdnadshavare. 9 Se tidsserie 2 i tabellbilagan 23

24 Påbörjade placeringar En heldygnsinsats innebär i regel att barnet eller den unge placeras utanför hemmet. Placering i det egna hemmet (kan endast bli aktuell vid vård enligt LVU) är avsedd att vara temporär och förekommer aldrig som första placering. De huvudsakliga formerna av placering är familjehemsplacering och placering i hem för vård eller boende (HVB). De olika formerna förekommer, med undantag för eget hem, vid alla tre typer av insatser. Under en heldygnsinsats kan barnet omplaceras till ett annat hem eller en annan placeringsform. I diagram C visas andelen barn i åldern år som blivit placerade åren 2003 till Samtliga påbörjade placeringar ingår, även omplaceringar. Diagram C. Barn, år 1), med påbörjade placeringar Andel barn i befolkningen 2) med påbörjade placeringar i familjehem respektive hem för vård eller boende (HVB) efter kön, procent. 3) Andel i procent 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Flickor i familjehem Pojkar i HVB 0,4 Pojkar i familjehem 0,3 Flickor i HVB 0,2 0,1 0, ) Avser ålder den 31 december respektive år. 2) Avser befolkningen i åldern år den 31 december respektive år. 3) Samma barn kan påbörjat både familjehemsplacering och HVB-placering under ett år och ingår då i båda kurvorna. Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2007 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för 2007 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden.) Andelen tonårsflickor i befolkningen som blivit placerade i familjehem har ökat, medan andelen som placerats i HVB har legat på samma nivå under femårsperioden. År 2003 blev ungefär lika många tonårspojkar placerade i familjehem som i HVB. Mellan 2005 och 2007 har andelen pojkar i åldern år i befolkningen som placerats i HVB ökat mer än de familjehemsplacerade. En majoritet av ökningen av antalet pojkar utgörs av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder eller okänd vårdnadshavare. 24

25 Placeringsformer den 1 november Antal barn och unga i respektive placeringsform den 1 november 2007 i tabell C ger en bild av fördelningen mellan olika former av placering för barn och unga med olika heldygnsinsatser. Här redovisas olika typer av hem för vård eller boende separat. Tabell C. Barn och unga som den 1 november 2007 hade pågående heldygnsisats. Antal efter insatstyp och placeringsform. Procent och antal, avrundade värden. Placeringsform Insatstyp Vård enligt SoL Vård enligt LVU Omedelbart omhändertagande Samtliga placerade barn/unga Procent Procent Procent Procent Antal Familjehem Hem för vård eller boende som drivs av kommun eller landsting Hem för vård eller boende som drivs av enskild Hem med särskild tillsyn Eget hem Annan placeringsform Summa procent Totalt antal barn och unga Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med insats den 1 november Knappt 80 procent av de SoL-vårdade och 66 procent av de LVU-vårdade barnen och ungdomarna var familjehemsplacerade den dagen 10. Bland flickor var familjehem något vanligare än bland pojkar i alla åldrar medan pojkarna i något högre utsträckning var placerade på någon form av hem för vård eller boende Se tabell 12 i tabellbilagan 11 Se tabell 12 i tabellbilagan 25

26 Tabell D. Barn och unga som den 1 november 2007 hade pågående heldygnsisats. Flickor och pojkar fördelade efter placeringsform. Procent och antal, avrundade värden. Placeringsform Andel flickor och pojkar (i procent) i åldern 1) 0 21 år 0 12 år år år Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Familjehem Hem för vård eller boende som drivs av kommun eller landsting Hem för vård eller boende som drivs av enskild Hem med särskild tillsyn Eget hem Annan placeringsform Summa procent Totalt antal barn och unga ) Avser ålder den 31 december Ungdomar i åldern 21 år hade insats när de var 20 år men fyllde 21 år senare under året. Placeringsformer 1 november utveckling Diagram D visar hur andelen barn och unga i befolkningen placerade i olika placeringsformer den 1 november utvecklats mellan år 2003 och Andelen ligger på i stort sett samma nivå både när det gäller familjehem och hem för vård eller boende Se tidsserie 5 i tabellbilagan 26

27 Diagram D. Barn och unga med heldygnsinsatser 1 november efter placeringsform. Andel barn och unga i befolkningen 1), procent. 2) Andel i procent 0,6 0,5 0,4 Familjehem 0,3 0,2 0,1 0,0 Annan form HVB ) Avser befolkningen i åldern 0 20 år den 31 december respektive år. 2) Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Då rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2007 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för 2007 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Statistikens tillförlitlighet och Jämförbarhet över tiden). Vårdtid för avslutade vårdperioder I tabell E redovisas medianvårdtiden för samtliga vårdperioder som avslutades under En vårdperiod består av en eller flera vårdinsatser som direkt avlöser varandra. Vårdtiden skiljer sig åt mellan olika typer av vård. Medianvårdtiden för samtliga avslutade vårdperioder år 2007 var knappt 5,6 månader. Vårdperioder som bara består av vård enligt SoL har betydligt kortare medianvårdtid än de som bara består av vård enligt LVU. De vårdperioder som både består av vård enligt SoL och LVU har längst medianvårdtid. Tabell E. Avslutade vårdperioder 1) i heldygnsvård Antal och medianvårdtid 2) i månader. Avrundade värden. Vårdperiod Antal Månader Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Enbart vård enligt SoL ,0 3,4 4,4 Enbart vård enligt LVU ,9 16,0 18,2 Vård både enligt SoL och LVU ,3 48,5 43,5 Samtliga avslutade vårdperioder ,6 4,9 6,2 1) En vårdperiod består av en eller flera vårdinsatser som direkt avlöser varandra. (Se Definitioner.) 2) Medianvårdtid betyder att hälften av vårdperioderna är kortare och hälften av vårdperioderna är längre än den tiden. 27

28 Medianvårdtiden för flickor är kortare än för pojkar i vård enbart enligt SoL och vård enbart enligt LVU men längre än för pojkar i vårdperioder som består både av vård enlig SoL och vård enligt LVU 13. Öppenvårdsinsatser Statistiken innehåller insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt SoL eller LVU. Insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. De öppenvårdsinsatser som redovisas är strukturerade öppenvårdsprogram, personligt stöd och kontaktperson/- familj beslutade enligt 4 kap. 1 SoL samt kontaktperson eller behandling enligt 22 LVU. Statistiken baseras på uppgifter på aggregerad nivå. Antal barn och unga med öppenvårdsinsats den 1 november Ungefär barn och unga hade beslut om behovsprövad öppenvårdsinsats den 1 november Fler pojkar än flickor hade öppenvårdsinsats, 55 procent var pojkar och 45 procent flickor 14. Fördelningen överlag mellan pojkar och flickor har i stort sett varit oförändrad under perioden 2003 till Andelen barn och unga i befolkningen med öppenvårdsinsats den 1 november har också varit relativt oförändrad åren 2003 till 2007 i alla åldrar. Det var i åldersgruppen år som det var vanligast att ha öppenvårdsinsats Se tabellerna 16A och 16B i tabellbilagan 14 Se tabell 22 i tabellbilagan 15 Se tabell 23 i tabellbilagan 28

29 Diagram E. Barn och unga med beslut om behovsprövad öppenvårdsinsats den 1 november Andel i befolkningen 1) efter ålder, procent. Andel i procent 2,5 2, år 1, år 1, år 0,5 0, ) Avser befolkningen i åldern 0 12 år, år och år, den 31 december respektive år. Pojkarna har varit överrepresenterade i samtliga tre åldersgrupper under perioden År 2007 var andelen pojkar i befolkningen 0 12 år med öppenvårdsinsats den 1 november 0,15 procentenheter högre än andelen flickor. Motsvarande siffror för åringarna var drygt 0,2 och bland de äldre ungdomarna, år, var andelen pojkar i befolkningen som hade insats cirka 0,1 procentenhet högre än andelen flickor. Antal barn och unga fördelade efter olika öppenvårdsinsatser Av de tre SoL-insatserna var behovsprövat personligt stöd den insats som flest barn och unga berördes av Cirka hade behovsprövat personligt stöd någon gång under året. Ungefär barn och unga hade kontaktperson eller kontaktfamilj och cirka var någon gång under 2007 föremål för strukturerade öppenvårdsprogram Se tabell 24 i tabellbilagan 29

30 Tabell F. Barn och unga med behovsprövade öppenvårdsinsatser enligt SoL någon gång under Antal barn och unga samt andel i befolkningen 0 20 år, procent. Avrundade värden. Ålder Strukturerade öppenvårdsprogram Antal barn/unga Andel i befolkningen, procent Behovsprövat personligt stöd Antal barn/unga Andel i befolkningen, procent Kontaktperson/ kontaktfamilj enligt SoL Antal barn/unga Andel i befolkningen, procent , , , , , , , , , , , ,8 Bland de yngre barnen var kontaktperson/-familj den vanligaste öppenvårdsinsatsen och för de äldre barnen och ungdomarna, i åldersgrupperna år och år, var personligt stöd den vanligaste insatsen Se tabell 25 i tabellbilagan 30

31 Tabellförteckning Sida 45. Tidsserie 1. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga som respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn per i befolkningen efter år och typ av insats. 46. Tidsserie 2. Heldygnsinsatser. Barn och unga för vilka vård enligt SoL eller insats enligt LVU påbörjades under respektive år, Antal barn per i befolkningen efter år och typ av insats. 47. Tidsserie 3. Heldygnsinsatser. Barn och unga som den 1 november respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn per i befolkningen efter år och typ av insats. 48. Tidsserie 4. Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn per barn i befolkningen efter år och typ av insats. 49. Tidsserie 5. Heldygnsinsatser. Barn och unga som den 1 november respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn per i befolkningen efter år, typ av insats och placeringsform. 50. Tabell 1. Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2007, 2) Barn med påbörjade insatser 2007, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2007, 4) Barn med insats någon gång under Antal barn efter mått på insats och föräldrarnas födelseland. Antal barn redovisas netto per mått. 51. Tabell 2. Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2007, 2) Barn med påbörjade insatser 2007, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2007, 4) Barn med insats någon gång under Antal barn efter mått på insats, ålder och kön. Antal barn redovisas netto per mått. 52. Tabell 3. Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2007, 2) Barn med påbörjade insatser 2007, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2007, 4) Barn med insats någon gång under Antal barn efter mått på insats per barn i befolkningen i åldrarna 0 6 år, 7 12 år, år, år, 0 12 år, 0 17 år, 0 20 år. Antal barn redovisas netto per mått. 31

32 53. Tabell 4. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga under 2007 med vård enligt SoL respektive insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, vårdnadshavare och föräldrarnas födelseland. 54. Tabell 5. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga under 2007 med vård enligt SoL respektive insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, ålder och kön. 55. Tabell 6. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga under 2007 med vård enligt SoL respektive insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 56. Tabell 7. Heldygnsinsatser. Barn och unga med påbörjad vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn efter typ av insats, vårdnadshavare och föräldrarnas födelseland. 57. Tabell 8. Heldygnsinsatser. Barn och unga med påbörjad vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn efter typ av insats, ålder och kön. 58. Tabell 9. Heldygnsinsatser. Barn och unga med påbörjad vård enligt SoL eller insats enligt LVU, Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 59. Tabell 10. Heldygnsinsatser. Barn och unga med pågående vård enligt SoL eller insats enligt LVU den 1 november Antal barn efter typ av insats och föräldrarnas födelseland. 60. Tabell 11. Heldygnsinsatser. Barn och unga med pågående vård enligt SoL eller insats enligt LVU den 1 november Antal barn efter typ av insats, ålder och kön. 61. Tabell 12. Heldygnsinsatser. Barn och unga med pågående vård enligt SoL eller insats enligt LVU den 1 november Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 62. Tabell 13. Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2007 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats och föräldrarnas födelseland. 63. Tabell 14. Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2007 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, ålder och kön. 64. Tabell 15. Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2007 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU. Antal barn efter typ av insats, placeringsform, ålder och kön. 32