Urval av olika Finsam finansierade projekt

Transkript

1 ARBETSFÖRMEDLING ASF FK INTEGRATION KOMMUN KOMPETENSUTVECKLING LANDSTING Urval av olika Finsam finansierade projekt

2 ARBETSFÖRMEDLING KOMJOBB Huvudman/utförare Arbetsförmedlingen Finansiering Finsam Degerfors/Karlskoga bidrar med :- AF bidrar med cirka : - Tid: 2 årigt projekt. Verksamheterna startade i sep 2012 Syfte Syftet med insatsen är att Finsam Dfs/Kga vill skapa en fungerande struktur där individens vilja, behov och målsättningar sätts i centrum. Individerna skall därvidlag kunna få kvalificerat stöd i att återgå och behålla ett lönearbete genom den planerade verksamheten. Målsättningen är att med start hösten 2012 ska det finnas en struktur, som stöttas av tidigare nämnda organisationer, inom Finsam Dfs/Kga som kan stötta ca 25 personer med funktionsnedsättning som vill åter till arbetslivet. Målgrupp Personer med dokumenterat funktionshinder/sjukdom som bedöms ha behov av en lång introduktion till arbetslivet. Inskriven på Arbetsförmedlingen och aktuell på någon av de andra myndigheterna. Mål Kom-jobb ska fungera som språngbräda mot arbetsmarknaden genom att ge en lång introduktion under handledning till arbetslivet PRISMA Huvudman/utförare: Arbetsförmedlingen, Mötesplatsen Prisma ekonomisk förening Tid: Syfte: Stärka individen genom att låta deltagarna prova på arbetsträningsplatser inom Prismas skyddade miljö. Målgrupp: Personer år som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering Antal deltagare: deltagare/årsbasis Mål: Öka deltagarnas sociala erfarenhet samt ge individen rutiner i tillvaron Det övergripande målet är att insatsen ska leda till att individen får ett arbete, börjar studera eller fortsätter sin arbetsträning på annan arbetsplats PÅ VÄG I KARLSKOGA Huvudman/utförare: Arbetsförmedlingen, Folkhögskolan Tid: Syfte: Erhålla arbetsträningsplatser i en skyddad miljö samt stärka och motivera individen Målgrupp: Personer i åldern och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Antal deltagare: 10 heltidsplatser/år Mål: 60 % av de inskrivna deltagarna ska fortsätta i en arbetsplatsförlagd aktivitet Projektet ska vara en väg mot egen försörjning 2 3

3 ASF ARVSFONDS-PROJEKT Samordningsförbundet Östra Södertörn driver och medverkar i projekt som delfinansieras av Allmänna Arvsfonden. Arvsfondsprojekt som förbundet driver fr.o.m. hösten 2014 SE-vägen från sociala företag: Syftet med projektet är att stödja de sociala företagen i deras arbete att vidga arbetsmarknaden. Genom projektets utbildade SE-handledare får deltagarna ett strukturerat och metodiskt stöd till anställning samt ett stöd till företagens inre arbete. Två delsyften: Fler personer som är sysselsatta i sociala företag ska få möjligheter till anställning Projektets mål är i korthet att: Genom SE-metoden ska 100 personer få stöd till anställning. 40 procent av deltagarna ska nå hel eller delvis egen försörjning. Målgrupp: I projektet kommer vi att vända oss till individer, i åldern år, som arbetstränar i sociala företag och/eller deltar i samordningsförbundets andra insatser. Det är personer som har en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som på grund av komplex problematik hamnat i arbetslöshet och långtidssjukskrivning och är i behov av samordnat stöd. Arvsfondsprojekt som förbundet medverkar i Ormprojektet: Projektet bygger på samverkan mellan kulturföreningen Ormen, Samordningsförbundet Östra Södertörn, Kultur & Fritidsförvaltningen. Projektet skall utgöra en plattform för ungdomarnas förberedelse inför kommande sysselsättningar i livet. Projektet ses som ett led i ungdomarnas utveckling mot egen försörjning. Målgrupp Mål Det primära målet är att ge ungdomarna en större självkännedom och därmed en bättre självkänsla. Denna utgångspunkt skapar förutsättningar för deras fortsatta väg mot sysselsättning och andra insatser kopplat till individuella problemställningar som synliggjorts under projektets gång. På längre sikt leder detta till egen försörjning samt en integrering i samhället. Projektet mellan 1 januari 2014 och 31 december på den reguljära arbetsmarknaden. Att tillsammans med de sociala företagen bana väg till den reguljära arbets- Projektet pågår mellan 1 september 2014 och 31 augusti Målgruppen är ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är unga som varken arbetar eller studerar och som har en komplex livssituation. Länk till Ormteatern info@ormteatern.se Kontaktpersoner: Josef Szabó marknaden för personer som är sysselsatta De unga har ofta olika typer av sociala problem och Ted Srigley i de sociala företagen. skolmisslyckanden bakom sig och flertalet har någon form av funktionsnedsättning. De sociala företagen får ett stöd till att web/page.aspx?refid=737 utveckla metoder för sitt inre arbete Ålder år. avseende ledarskap, värdegrund och Rekrytering sker via handläggare från arbetsmiljö. Ungdomsteamet i Haninge, Ung i Tyresö och Ung i Nynäs. 4 5

4 ASF Projektplan fastställd av Coompanion Sörmlands styrelse Till styrelsen för RAR, Samordningsförbundet, Sörmland Projektidé gällande GRÖNSKSMÄSTARNA - SOCIALT FÖRETAG MUS-PROJEKTET, MOBILISERING, UTVECKLING OCH STABILISERING Inom det ESF-stödda projektet K2, avslutat våren 2014, utbildades 20 personer i ekologisk grönsaksodling. Sju deltagare ville gå vidare och starta ett arbetsintegrerande socialt företag. De är nu på god väg att förverkliga detta, med stöd av förbundet. De kan då också ta emot fler i målgruppen: personer som Grönsaksmästarna kommer också att kunna tillhandahålla rehabiliterings- språk- och arbetsträningsplatser, något som det finns ett stort behov av. Handledaren arbetar halvtid med Grönsaksmästarna och halvtid med att utveckla verksamhet på Emyhemmet, där kommunen och landstinget bedriver - av förutsättningarna för socialt företagande och kooperativ verksamhet i Sörmland Coompanion Sörmlands verksamhetside för socialt företagande panion i regionen har en bred kompetens och stor erfarenhet när det gäller socialt företagande. Organisationen har arbetat med utveckling av metoder och kvalitetssäkring för socialt företagande samt bidragit till att åtskilliga sociala företag har kommit igång. Ledorden för organisationen är samhällsentreprenör- under lång tid varit beroende av försörjningsstöd, socialpsykiatrisk verksamhet enligt Södertäljemodel- Coompanion Sörmland ska verka för socialt och skap, hållbar samhällsutveckling och socialt företa- som långtidssjukskrivna eller arbetslösa, och i behov len. Förhoppningen är att uppnå synergieffekter kooperativt företagande där engagerade människor gande. av träning i svenska språket. på så sätt att deltagare från psykiatrin kan erbjudas växer och tillsammans skapar hållbara demokratiskt vistelse, utbildning och praktik för att kanske sedan styrda företag. Coompanion Sörmland har tidigare bedrivit verksam- Grönsaksmästarna har verksamhet på flera platser, gå vidare till Grönsaksmästarna eller starta eget. Målgruppen för socialt företagande är bland an- het inom länet, men fick tyvärr under 2013 sättas i bl.a. i Skillebyholm. Ytterligare odlingsplatser dis- nat människor som idag står utanför den reguljära konkurs på grund av ekonomiska svårigheter. Den kuteras. Grönsaksmästarna finns också på Emyhem- Hösten 2014 genomfördes vidareutbildningar i arbet- arbetsmarknaden. gamla styrelsen avgick och samtliga anställda sades met. Där finns ett växthus samt odlingsmark som sintegrerande socialt företagande och kompetensut- upp. inte utnyttjas fullt ut av kommunen, landstinget och vecklingen fortsätter under Verksamhet gällande socialt och kooperativt före- stiftelsen Emyhemmet som alla bedriver verksamhet tagande inom Coompanion är rikstäckande och Under 2014 har en rekonstruktion skett av Coom- där. bedrivs på 25 platser i landet. Organisationen arbetar panion Sörmland. En interimsstyrelse har funnits till file:///c:/users/raesha/downloads/faktablad%20 med information, rådgivning och utbildning av män- hands, innan den nya styrelsen blev vald på årsstäm- Samtidigt visar marknadsanalyser att det finns en Gr%C3%B6nsaksm%C3%A4starna% pdf niskor som står i begrepp att starta egen verksam- man i maj månad. Ordförande och samtliga styrelsel- växande efterfrågan på ekologiska grönsaker, som het inom kooperativ/ ekonomiska föreningar. Totalt edamöter i Coompanion Sörmland är nytillsatta. Den dagens producenter inte klarar av att svara upp mot. finns ca 130 anställda där flertalet är experter på nya styrelsen beslutade att mobilisera och succesivt Redan under första odlingssäsongen var efterfrå- kooperativt företagande. Organisationen har statligt bygga upp verksamheten kring socialt företagande gan på Grönsaksmästarnas produkter så stor att stöd för kostnadsfri rådgivning och information från med en ytterst noggrann kontroll av de ekonomiska verksamheten förväntas gå bra. Samtidigt bidrar de Tillväxtverket. För att de statliga medlen ska erhållas förutsättningarna. Mobiliseringsarbetet kommer att till att förverkliga kommunens kostpolicy för skola krävs lika mycket i regional finan-siering. Dessutom ske under och förskola, som betonar ekologiskt och närpro- finansieras verksamheten av avgifter och projektme- ducerat. del. De statliga medlen till Coompanion Sörmland uppgår under 2014 till 1,2 miljoner kronor. Coom- 6 7

5 ASF MUS-PROJEKTET, MOBILISERING, UTVECKLING OCH STABILISERING MUS-PROJEKTET, MOBILISERING, UTVECKLING OCH STABILISERING I dag är följande organisationer medlemmar: Riksbyggen Katrineholms kommun genom Viadidakt Coompanion organisationerna i Östergötland, Västmanland och Örebro. Övriga tilltänkta organisationer är bland annat samtliga kommuner i Sörmland, RAR, Samordningsförbundet, Regionförbundet, Bildningsförbund, Folkhögskolor, Idrottsförbund, HSB, Konsumentföreningen Svea och Almi. Ansökan om projektmedel för mobiliseringsarbete En viktig samverkanspartner för Coompanion Sörmland är RAR, Samordningsförbundet i Sörmland. RAR kan här vara en partner och bidra med resurser för mobilisering och uppbyggnad av Coompanion Sörmland. Genom att bli medlem i organisationen och bidra med projektmedel erhåller RAR en plats i styrelsen för Coompanion Sörmland. Förslag RAR bidrar med projektmedel till Coompanion Sörmland under 2014 för uppbyggnad, utveckling och Målgruppen för utvecklingsinsatserna är främst politiker och tjänstemän inom kommuner, Landsting, Regionförbund, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra offentliga aktörer. Medlen ska användas till delfinansiering av mobiliseringsarbetet genom kontakt-skapande verksamhet som leder till medlemskap i Coompanion, informationer, kompetens-utveckling, workshops och utbildningar inom Sörmland. Samverkansinsatser med Nyföretagarcentrum och ALMI i KFV regionen, Eskilstuna, Strängnäs samt i Nyköping/ Oxelösund kommer också att äga rum under projektet. Förutom nämnda aktörer kommer direkta insatser att ske gentemot presumtiva och tidigare startade sociala företag. Återrapportering om mobiliseringsarbetet kommer att vara en stående punkt på styrelsemötena där RAR medverkar. Då RAR:s verksamhetsinriktning är strukturella insatser kommer medel som erhålls från RAR att riktas till insatser såsom t ex information till RAR:s medlemmar. Under senhösten 2014 återkommer styrelsen för Companion Sörmland till RAR med en ansökan om medel och förslag till handlingsplan/aktivitetsplan för fortsatt mobilisering samt genomförande av seminarier och workshops etc för vidareutveckling av verksamheten under Om sociala företag De sociala företagen är unika genom att de kan skapa arbetstillfällen för människor som står långt från arbetsmarknaden. I dessa företag kan människor ta makten över sina liv, arbeten och sin plats i samhället. Deras huvudsakliga ändamål är att integrera människor i samhället och i arbetslivet. Detta kan ske genom rehabilitering, arbetsträning, sysselsättning och/eller arbete. De sociala företagen ska verka för långsiktigt varaktiga anställningar och vara en språngbräda till andra jobb. De sociala företagen är en resurs för personer med nedsatt arbetsförmåga, där strävan är att människor ska erhålla ett arbete, få en lön och kunna leva ett oberoende liv. Över-skottet återinvesteras i den egna verksamheten genom t ex kompetensutveckling eller annan utveckling av verksamheten. Den sociala ekonomins del av tillväxten inom Europa har under senare år ökat alltmer. EU strategin för 2020 talar om att EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av sociala sammanhållning. Frågor och ytterligare information ges av undertecknad. Gunilla E Magnusson Ordförande i Coompanion Sörmland samt projektledare för mobiliserings-och utvecklingsverksamheten Ytterligare information finns på våra webbplatser: De sju kooperativa principerna mobilisering av verksamhet för framtida utveckling av det sociala företagandet i Sörmland. RAR föreslås bidra med kr under 2014 (exkl moms). Rådgivningsverksamheten och utveckling av Coompanions webbplats finansieras inom ramen för medlen från Tillväxtverket. Information om Coompanion Sörmland finns på sormland 8 9

6 FK UNG OCH AKTIV Huvudman/utförare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Örebro län (allmän psykiatrin) Tid: Syfte: Skapa gemensamma arbetsmetoder mellan samverkansparter, vara embryot till coaching teamet Karlskoga Mål: Identifiera individer som är i behov av fördjupade samordningsinsatser. Dess personer ska sedan få en egen individuell handlingsplan. T.ex. innebär det att individens totala behov ska tillgodoses genom att vi tillsammans arbetar utifrån en helhetssyn. Handlingsplanen skall stötta individen så att hon/han kan utveckla en arbetsförmåga. Ta fram gemensamma lokala samarbetsmetoder för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Örebro län Målgrupp: Individer med aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt försörjningsstöd i alla åldrar som har behov av samordnade insatser. Antal deltagare: 30 pågående platser på halvårsbasis 10 11

7 FK 12 13

8 FK 14 15

9 FK 16 17

10 FK 18 19

11 FK 20 21

12 FK 22 23

13 FK 24 25

14 INTEGRATION EN VÄG IN FÖR NYANLÄNDA FLYKTINGAR ROMANE BUCA Under ett års tid fick cirka 700 nyanlända flyktingar vård. Flyktingarna fick daglig handledning och stöd Romane Buca är ett ESF-projekt med studieförbun- 50 deltagare skall befinna sig i anställning eller i Ludvika och Smedjebacken daglig handledning, i praktiska frågor. De deltog också i olika eftermid- det Sensus som projektägare. Samordningsförbundet studier efter projektets slut. (För Uppsala motsvarar hjälp med praktiska frågor m.m. Projektet avslutades dags- och kvällsaktiviteter som föreläsningar, kultur- Uppsala län samverkar med Uppsala kommun som är detta ca 15 personer). i juli förra året. Verksamheten fortsatte därefter inom caféer, samtalsverksamhet m.m. delprojektägare tillsammans med Eskilstuna, Västerås ordinarie verksamhet. Resurserna att ta hand om nyanlända flyktingar, ofta 700 fick stöd och Stockholm. Gemensamt för projekts målgrupp är hög grad av marginalisering och utanförskap. från mångårigt krigshärjade länder, räcker inte för Gemensamt för projektet är arbetslinjen. Målgrup- att möta behoven. Därför ansökte Integrations- och Verksamheten var förlagt till Frändskapshuset i pen i projektet är arbetsföra individer med romskt Ingen har tidigare arbetslivserfarenhet, eller etableringscenter i Ludvika kommun om delfinansier- respektive kommun. Cirka 700 personer i Ludvika ursprung som inte befinner sig i sysselsättning. förankring på arbetsmarknaden ing av en särskild insats: En väg in för nyanlända flyktingar. och Smedjebacken fick på olika sätt stöd i projektet, som avslutades sommaren Därefter fortsatte Målsättning för hela ESF-projektet: De flesta har långvarigt socialbidragsberoende i flera generationer och dålig förankring i samhället för Många lågutbildade arbetet inom ordinarie verksamhet under hösten. minst 60 % av deltagarna skall uppleva att de har mer information kring samhället, samhällsstrukturen övrigt I några få fall finns påbörjade men oftast oavslutade Många nyanlända flyktingar i Ludvika och Smedje- Finsam delfinansierade insatsen under projekttiden. och olika möjligheter till egen försörjning jämfört vuxenstudier backen är analfabeter eller lågutbildade. Det behövs insatser utöver SFI (Svenska för invandrare) för att Kontakt med innan de deltog i projektet. Många har ohälsa öka deras möjligheter att etablera sig i arbetslivet. Tomas Strand, Integrationsenheten Ludvika Kommun, minst 60 % av deltagarna skall ha ett ökat hu- Projektperiod: november juni 2014 Väntetiderna för att få starta SFI eller tilldelas en tel mankapital genom studier eller arbetslivserfarenhet. barnomsorgsplats är långa, vilket också försvårar Läs mer >> Ansökan Kontaktperson Uppsala kommun, integrationen och möjligheten till självförsörjning. Läs mer >> Slutrapport minst 80 % av deltagarna skall uppleva att de har Caroline Mahdavi caroline.mahdavi@uppsala.se bättre förutsättningar att komma in på arbets- Projektet pågick mellan 1 augusti 2013 och 31 juli marknaden. Mer information om projektet finns i bifogad projek Målet var att de nyanlända, jämfört med samverkan-vasterbergslagen/sarskilda-insatser-vb/vb- tansökan till ESF-rådet tidigare insatser och introduktion, skulle få bät- nyanlanda/ minst 80 % av deltagarna skall ha en personlig tre kunskap om samhället och i synnerhet om hur handlingsplan för att närma sig eller komma in på sjukvården fungerar, vart man ska vända sig osv, och arbetsmarknaden. laprojekt/romanebuca/?id=211 information om hälsofrämjande livsföring och egen- 100 % av deltagarna skall uppleva ökad egen makt

15 INTEGRATION SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÄMTLAND PRESENTERAR: PROJEKTET FÅKUS I ÅRE 2013 Projektägare Åre kommun, integration Period Två år; Projektledare Anja Skålén, 070/ anja.skalen@are.se Parter Åre kommun Arbetsförmedlingen i Järpen Primärvården i Åre Målgrupp Målgruppen, är unga vuxna år som står långt från arbetsmarknaden och riskerar att hamna i försörjningsstöd. I målgruppen ingår både nyanlända och de som är svenskfödda. Mål Övergripande mål: I samverkan mellan Åre kommun, Arbetsförmedlingen och Primärvården i Åre (jll) öka anställningsbarheten för personer år genom individuellt stöd och planering tillsammans med arbetsgivare och parter/intressenter utveckla stödet till arbetsgivare för att sänka trösklarna ut på arbetsmarknaden för unga Delmål Ge 30 st åringar möjlighet till att individuellt anpassas till arbetsmarknaden 70 % ska ha en riktad sysselsättning när projekttiden är slut. Förbättra hälsan hos deltagarna. 80 % av deltagarna ska uppleva att deras hälsa har förbättras under tiden i projektet. Skapa kontaktytor mellan arbetsmarknaden och projektdeltagarna. Varje deltagare ska ha haft personlig kontakt med minst 4 st potentiella arbetsgivare. Minst 6 st event har skapats där man utvecklar deltagarnas nätverk. Skapa en samarbetsmodell för AF, näringsliv, hälsocentralen och kommunen inom Åre kommun. Arbeta fram en uppföljningsmodell, för att se deltagarnas progression. Sänka trösklarna in på arbetsmarknaden i Åre kommun. Arbeta nära arbetsgivarna för att ge adekvat stöttning. Innehåll Projektet syftar till att öka integrationen i Åre kommun, att få ett antal kommunmedborgare som står långt från arbetsmarknaden att komma närmare arbete och praktik och därigenom bli egenförsörjande. Minska antalet personer i försörjningsstöd, få in dem i arbetslivet och bryta den negativa spiral det kan betyda att gå hemma. Bidra till att människor kommer i kontakt med arbetslivet samt att deltagrna ser möjligheter och att varje individ stärker en egen positiv bild av framtidend möjligheter. Projektet kommer att bygga vidare på och utveckla det positiva samarbete som redan finns i Åre kommun mellan AF, kommun och landstinget. Projektet ska skapa bättre kontakt med näringslivet, kontakter som skall finnas kvar efter projektets slut. Samverkansfaktorer Projektet bygger vidare på och utveckla det positiva samarbete som redan finns i Åre kommun mellan AF, kommun och landstinget. Kontakt med näringslivet utvecklas och struktureras, kontakter som skall finnas kvar efter projektets slut. Skapa hållbara kontakt med näringslivet, kontakter som skall finnas kvar efter projektets slut. Kontakterna ska prägglas om ömsesidig frståelse och långsiktigt tänk vad gäller arbetskraft i Åre kommun. Projektet syftar att ta reda på det stödbehov som arbetsgivare har och ge det stödet. Informationsträffar med näringsliv och uppföljning av individuella insatser. Utvärderingsplan Uppföljning av mål och resultat sker till FÅKUS s styrgrupp. Delrapporter, skriftliga, till styrgrupp och Samordningsförbundet mars 2014 oktober 2014 april 2015 Slutrapport ska vara Samordningsförbundet tillhanda SUS rapportering sker löpande. Delta i ett länsarrangemang i slutet av projekttiden anordnat av Samordningsförbundet Sammanställt av Gunilla Kaev, Samordningsförbundet i Jämtland 28 29

16 INTEGRATION SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÄMTLAND PRESENTERAR: MEKA (Motivation-Egenmakt-Kunskap-Arbete) STRÖMSUND Projektägare Strömsunds kommun, Framtids och utvecklingsförvaltningen Period (18 mån) Projektledare Rut Sannemo Partners Samverkande parter är Arbetsförmedlingen i Strömsund samt Jämtlands läns landsting, Strömsunds närvårdområde, som har ett särskilt genomförandeansvar för den hälso-inriktade insatsen. Målgrupp Nyanlända kommunplacerade personer enligt lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt 3:e landsmedborgare med behov av förstärkt stöd i introduktions-/etableringsprocessen s.k. re-etableringar. Mål Övergripande 1. Att effektivisera och kvalitetssäkra etablering i samhället för målgruppen 2. En snabbare och mer kvalitativ etablering utifrån det som MEKA står för Motivation, Egenmakt, Kunskap, Arbete. 3. Antal deltagare i projektet: 50. Antal som gått vidare till arbete, praktik eller studier: Att finna nya former för hälsofrämjande arbete för ny-anlända. Delmål För organisationen: Att genomföra processkartläggning Att utveckla ett arbetssätt och en organisation så att olika insatser koordineras och samverkar utifrån individens behov och förutsättningar samt samhällets krav Tillföra nödvändig input och feedback till Strömsunds Kommuns arbete med en i ntegrationsplan För projektets deltagare: Att erbjuda kartläggning och nätverkskarta för deltagande individer Att utveckla och erbjuda en fördjupad kurs i samhälle och lokalsamhälle Att genomföra kurs Hälsosam Ström Nyanländ Att skapa ett kursutbud inom ex. följande områden: vård och omsorg, småskalig livsmedelsproduktion, skola och barnomsorg m.m. Innehåll I arbetet tillsammans med och kring målgruppen ingår en stor mängd aktörer och professioner. SFIlärare, etableringslotsar, lärare i samhällsorientering, etableringshandläggare, studie- och yrkesvägledare, socialsekreterare, flyktinghandläggare, praktikhandläggare, arbetsförmedlare, vårdpersonal m.fl. Ibland kan noteras att bl.a. brist på samordning inte leder till steg framåt utan till och med att risk för utanförskap kan öka. Olika intressenter arbetar i parallella spår istället för att arbeta tillsammans vilket leder till att varken personal eller individ kan få en helhetsbild av de problem eller de möjligheter som finns. Utifrån detta vill projektet bilda ett nätverksteam under ledning av en projektledare. Alla inblandade ska dra åt samma håll. Nätverksteamet består av representanter för olika relevanta verksamheter. Dessa arbetar hel- eller deltid i projektet utgör tillsammans MEKA:s mekaniker. Projektet ska utveckla nya former för hälsofrämjande arbete för ny-anlända som ahr sin grund i HälsoSam Ström s koncept och erfarenhet. HälsoSam Ström som från 2014 är ordinarie verksamhet utvecklades i projektform och finansierades av Samordningsförbundet i Jämtlands län. Samverkansfaktorer Se Innehåll ovan. Utvärderingsplan Uppföljning av mål och resultat sker skriftligen till styrgrupp ca 1 gång/kvartal samt en sista avrapportering i styrgrupp juni Delrapport och Slutrapport Insatser och resultat kommer att analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Utvecklingsledaren från Resurscentrum Integration ansvarar för att projektets verksamhet samordnas med övriga insatser som rör målgruppen inom kommunala verksamheter. Uppföljning av deltagare 6 respektive 12 månader efter projektavslut. Samordningsförbundet genomför tillsammans med projektägaren en samhällsekonomisk analys av projektet och dess verksamheter. I denna ingår uppföljning 12 månader efter projektavslut Sammanställt av Gunilla Kaev, Samordningsförbundet i Jämtland 30 31

17 INTEGRATION SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÄMTLAND PRESENTERAR: NIB (Nätverksintegration i Bergs kommun) 2012 Projektägare Bergs kommun, Verksamhetsavdelningen Period Två år; Projektledare Helene Kristoffersson, bitr. rektor Andraspråksinlärningen, Fjällgymnasiet, Bergs kommun helene. kristoffersson@berg.se Partners Bergs kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Jämtlands läns landsting Målgrupp Män och kvinnor år inskrivna på Andraspråksinlärningen i Berg. Personer aktuella för försörjningsstöd. Mål Övergripande: Genom en modell av nätverkande integration och samverkan mellan berörda aktörer, öka anställningsbarheten, stärka hälsan samt öka graden av integration för nyanlända vuxna inskrivna i verksamheten Andraspråksinlärningen i Bergs kommun samt öka graden av individanpassad integration. Delmål Organisera samverkan för optimal problemlösning för deltagande parter samt för att sprida erfarenheter och tillsammans skapa goda förutsättningar och attitydförändringar inom våra olika områden. Minskat antal individer med försörjningsstöd med minst 6 stycken under projekttiden. Ökad medvetenhet om den egna hälsan genom färre besök på Hälsocentralen pga egenvårdsfrågor. Ökat antal kvinnor i arbetslinjen. Ökat antal kvinnor i det sociala livet genom till exempel kvällskurser. Ökad samhällelig självständighet hos deltagarna i nivå 3 och 4. Innehåll Genom en modell av nätverkande integration och höggradig samverkan mellan berörda aktörer, skall anställningsbarheten öka, hälsan stärkas samt att graden av integration för nyanlända vuxna inskrivna i verksamheten Andraspråksinlärningen i Bergs kommun ökas, dessutom ökad grad av individanpassad integration. Projektet kommer att arbeta med flera olika metoder för att skapa en hållbar bas att stå på i det svenska samhället. Projektet kommer att arbeta med attityder, kunskap och inspiration hos deltagarna för ett närmande mot arbetsmarknaden och kvalitativ integrering i det svenska samhället. Ett NIB program kommer att skapas under projektets gång. Programmet innehåller information och ökad kunskap om socialt företagande, hälsa och friskvård, kulturkännedom, värdegrund och genusperspektiv. Samverkansfaktorer Arbetsförmedlingen stödjer ekonomiskt i form av nystartsjobb och instegsjobb. Samtliga samarbetspartners har gett bifall till att bistå med kompetens och möjlighet till studiebesök. Specifikt samarbete kommer att planeras vid projektstart. Samverkansätt och effekter kommer att särskilt följas upp under projektet. Nätverk för spridning av information och erfarenheter samt samverka är projektet Barnintroduktion i Jämtlands län, där kvalitetssäkring av barns mottagande 0-19 år pågår och Begripligt hela vägen, ett samverkansprojekt i Strömsunds kommun. Utvärderingsplan Uppföljning av modell mm sker enligt plan angiven i projektansökan i tre omgångar Uppföljning av mål och resultat sker skriftligen till styrgrupp 4 gånger/år Delrapport till styrgrupp och Samordningsförbundet december 2012 samt juni 2013 Ekonomisk skriftlig uppföljning och utvärdering enl ök. Slutrapport Löpande rapportering i SUS Samordningsförbundet avser att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering. Projektledare bistår i arbetet Sammanställt av Gunilla Kaev, Samordningsförbundet i Jämtland 32 33

18 INTEGRATION 34 35

19 INTEGRATION 36 37

20 KOMMUN FOKUS Huvudman/utförare: Socialförvaltningen Karlskoga kommun Tid: Syfte: Projektet syftar till att genom intensivt arbete på individnivå samt genom förbättrad myndighetssamverkan skapa bättre förutsättningar för personer att etablera sig på arbetsmarknaden. Därmed kortas tiden i bidragsberoendet vilket leder till större trygghet och ökat välmående för individen. Målgrupp: Personer med försörjningsstöd som inte omedelbart står till arbetsmarknadens förfogande och som inte är i aktivt missbruk. Inga åldersbegränsningar. Antal deltagare: 30 individer/år Mål: Förbereda deltagarna inför kommande steg, t ex företagsförlagd praktik eller bidragsfinansierad anställning. Att i ett tidigt skede sätta in relevanta insatser i de fall det finns särskilda behov Vidareutveckla myndighetssamverkan Utveckla modell för språkpraktik som skapar förutsättningar för nyanlända som inte lyckats fullfölja SFI att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden. FÖRSLAG TILL INSATS FÖR PERSONER SOM ÄR SJUKA OCH SAKNAR EN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST Förslag till insats framtaget av en länsövergripande arbetsgrupp med följande representanter: Ann-Sofie Karlsson Landstinget, Maria Bolwig TRIS, Heléne Brandell, Mona Persson och Elin Lindholm Försäkringskassan, Linda Luks Arbetsförmedlingen, Ann Åström och Eva Forssén kommunerna och Ola Wiktorsson samordningsförbundet RAR 38 39

21 KOMMUN Inledning Med jämna mellanrum inom samverkansområdet i Sörmland kommer en viktig fråga upp till diskussion, nämligen; Aktiviteter på nationell nivå Den beskrivna problematiken är inte unik för Sörmland utan har synliggjorts och lyfts in på agendan även på nationell nivå: Hur ska vi tillsammans på ett effektivt sätt arbeta med de individer som är beroende av ekonomiskt bistånd för att de är sjuka och sjukskrivna men saknar en sjukpenninggrundande inkomst 1, så att de förbättrar sin förmåga att komma i arbete och bli självförsörjande? Enligt uppgifter från SKL är det väldigt många individer som tillhör denna grupp sjuka med läkarintyg och som sedan länge får ekonomiskt bistånd. Det beräknas omfatta drygt hushåll i Sverige och uppskattas utnyttja nästa 20 procent av hela det ekonomiska biståndet vilket innebär en kostnad för kommunerna på mer än 2 miljarder kronor per år. Många av dessa individer har aldrig haft ett arbete och är därmed inte kvalificerade till andra trygghetssystem än ekonomiskt bistånd. I denna grupp finns också en stor andel unga som riskerar att fastna i ett livslångt bidragsberoende 2. Diskussioner i olika samverkansgrupper i Sörmland under våren har visat att siffran 20 % sannolikt även går att applicera på kommunerna i Sörmland vilket då i Sörmland skulle motsvara drygt 87 mkr i utbetalt bidrag. 3 Vi vet att det särskilt för individer i denna grupp oftast krävs många insatser samtidigt och på olika nivåer för att nå ett resultat i rehabiliteringen. Detta förutsätter god samverkan mellan myndigheterna och vården. I Sörmland ser vi att det finns en frustration hos såväl individ, vården och myndigheterna och man upplever en ineffektivitet i processerna och även brist avseende rättsäkerhet. Detta beror på att det för denna grupp ofta saknas goda underlag vid beslut, ett gemensamt förhållningssätt, gemensamma rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan de samverkande parterna. Förväntningar blir som följd fel ställda och därmed ej införlivade. Att det kan fungera vet vi och flera framgångsrika samverkansprojekt har bedrivits för målgruppen med finansiering från samordningsförbund, bl a Finsam i Malmö. 4 Vi vill nu även i Sörmland fortsätta vårt utvecklingsarbete genom att ta ett helhetsgrepp om frågan för att komma vidare och hitta mer effektiva arbetssätt så att vi i samverkan kan hjälpa individer inom målgruppen att i större omfattning få rätt insats, rätt ersättning, från rätt instans och vid rätt tidpunkt. En länsövergripande arbetsgrupp med representanter från socialtjänsten, landstinget, TRIS, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och RAR, har tagit fram ett förslag till en första insats som presenteras nedan. Först en beskrivning av aktuella aktiviteter på nationell nivå och sedan förtydligande av utvecklingsområden i Sörmland. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver bl a aktivt frågan om en gemensam ingång5 och har publicerat många rapporter som sätter fingret på problematiken bl a rapporten Gör rätt från dag ett.6 Försäkringskassan arbetar för att re-implementera samordningsuppdraget i sin verksamhet. Försäkringskassan har i sjukskrivningsprocessen ett tudelat uppdrag; bedöma rätten till ersättning och samordna insatser. Införandet av regelförändringen i sjukförsäkringen 2008 har lett till att fokus därefter huvudsakligen varit att bedöma rätten till ersättning medan samordningsuppdraget kommit i skymundan. I och med att det uppmärksammats har Försäkringskassan startat ett utvecklingsarbete där man åter lyfter fram samordningsuppdraget och ser bl a över processer och utbildar sin personal. Vidare pågår ett utvecklingsarbete utifrån Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens gemensamma uppdrag i regleringsbreven för 2012, som innebär att de i samarbete ska vidareutveckla metoder och arbetssätt för att stödja den enskildes återgång i arbete. I och med det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen finns nu bättre förutsättningar för att dels komma in tidigt med insatser och dels arbeta med personer som saknar en sjukpenninggrundande inkomst. I det uppdraget är behovet av ett nära samarbete med vården samt andra aktörer, exempelvis kommunerna, också identifierat. Arbetsförmedlingen har även genom etableringsuppdraget7 fått ett utökat ansvarsområde där de har ett samordnande ansvar för nyanländas etablering. I det ingår att Arbetsförmedlingen och den nyanlände upprättar en etableringsplan med aktiviteter som väljs och utformas så att de främjar individens optimala deltagande, i normalfallet på heltid. Det har visat sig att många av dessa nyanlända har medicinska besvär och har en nedsatt aktivitetsförmåga och/eller prestationsförmåga, något som kräver att Arbetsförmedlingen har en god dialog med vården och ibland kommunerna 8. Regeringen har i år också gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga kommunernas och Arbetsförmedlingens insatser för personer som får ekonomiskt bistånd och som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen 9. 1 Den sjukpenninggrundande inkomsten används till exempel för att räkna ut bl a sjukpenning och fastställs av Försäkringskassan utifrån den beräknade årliga arbetsinkomsten. En individ som inte har en sjukpenningrundande inkomst kan heller inte få sjukpenning trots att arbetsförmågan bedöms nedsatt till följd av sjukdom. 2 Gör rätt från dag ett, SKL, % av totalt utbetalt socialbidrag i Sörmland 2011 (435 mkr) 4 Se bl a SAMS, samverkan om sjukvårdsförsäkrade, som finansierades av samordningsförbundet i Malmö mellan En processmodell togs fram, teamgemensamma bedömningar gjordes med målet rätt insats, rätt ersättning, från rätt instans, vid rätt tidpunkt. Totalt omfattades individer, se vidare SAMS slutrapport, 5 Förslaget från SKL är en samorganisering på lokal nivå av kommunernas ekonomiska bistånd, arbetsmarknadsenheter och flyktingverksamhet samt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att bättre kunna hjälpa arbetslösa att komma i arbete. 6 SKL Lagen 2010:197 om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 8 Nyanlända som omfattas av etableringsreformen erhåller ersättning som är relaterad till omfattningen på etableringsplanen. Utifrån ett medicinskt underlag beslutar Arbetsförmedlingen om aktiviteter på 25, 50 eller 75 procent, om den nyanlände på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är förhindrad att delta i aktiviteter på heltid. 9 Socialdepartementet, Regeringsbeslut 11:2,

22 KOMMUN Identifierade utvecklingsområden i Sörmland I Sörmland intensifierades diskussionen kring frågan under hösten 2011 och åtskilliga problemområden och utvecklingsområden har identifierats i vårt län. Samtidigt som vi genom TRIS 10 har en etablerad och stabil samverkansplattform inom rehabiliteringsområdet, har vi inte kommit tillräckligt långt i arbetet med sjuka individer som saknar en sjukpenninggrundande inkomst. Följande problemområden/utvecklingsområden visar på frågans komplexitet: Individen har ofta en komplex problematik, är aktuella hos flera olika myndigheter samtidigt och är också i behov av flera olika insatser för att återfå arbetsförmåga. Vi vet av erfarenhet att för att insatserna - medicinska, arbetslivsinriktade, sociala - ska bli effektiva krävs att de sker parallellt där medicinska förutsättningar finns. För att detta ska bli möjligt behövs enhetliga rutiner och ett enhetligt förhållningssätt och samordning av resurser. Verkligheten har visats sig inte se ut riktigt så. Individerna bollas istället ofta mellan myndigheterna och blir själva budbärare utan att bli hjälpta framåt i sin rehabiliteringsprocess insatser fördröjs eller kommer inte alls till stånd. Information dels för att initiera rätt åtgärder men är också behov av löpande stöd från hälso- och sjukvården för att kunna stötta individen på rätt sätt i rehabiliteringsprocessen. Arbetsförmedlingen såväl som Socialtjänsten efterfrågor bättre former för att i större omfattning tillsammans istället för var för sig, upprätta handlingsplaner tillsammans med individen Samtliga aktörer efterfrågar bättre dialog dem emellan för att utnyttja varandras kompetens och resurser i samverkansarbetet. Detta för att i större utsträckning göra gemensamma bedömningar av arbetsförmågans nedsättning hos individerna i målgruppen och tillsammans med individen planera för aktiviteter så att den får rätt insats, rätt ersättning från rätt instans vid rätt tidpunkt. Socialtjänsten har på många sätt samma uppgift som Försäkringskassan vad gäller att tolka intyg gällande funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning samt bedöma arbetsförmågans nedsättning och rätten till ersättning. Tillräckliga underlag saknas dock ofta då socialtjänsten har svårigheter att komplettera information vilket beror på att de inte har mandat eller lagstöd att kräva att läkarna samarbetar och skriver bra intyg och utlåtanden. Man har heller inte ett tydligt stöd i lagen avseende om och när rätten till ekonomiskt bistånd kan ifrågasättas. Därutöver saknas medicinsk stödfunktion i verksamheten. Vidare har socialtjänsten förväntningar på Försäkringskassan avseende deras lagstyrda samordningsansvar för målgruppen men här finns ibland missuppfattningar kring vad samordningsuppdraget innebär. Vården känner sig osäker på hur man ska använda sjukskrivning för målgruppen: vilka intyg de ska utfärdas? hur ska bedömningen göras och vilka konsekvenser får en sjukskrivning för individen? Vidare upplever socialtjänsten att målgruppen inte erbjuds medicinsk utredning/behandling i tillräcklig omfattning samt att man ibland sjukskriver på sociala grunder snarare än medicinska och det finns ingen planering eller uppföljning. Vården tillstår att det till viss del är sant. Detta är inte unikt för Sörmland utan lyfts exempelvis även fram i SAMS slutrapport. Försäkringskassan saknar riktlinjer eller direktiv för hur de inom sitt samordningsuppdrag bör samverka kring personer som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst (SGI) 11och som har sin arbetsförmåga nedsatt på grund av sjukdom. Försvårande omständighet är också att Försäkringskassan inte kan ställa krav på att individen ska delta i sin rehabilitering eftersom Försäkringskassan inte står för ersättningen. Om intygen är bristfälliga kan inte heller Försäkringskassan bedöma om samordningsansvar föreligger. Arbetsförmedlingen har idag inget tydligt lagstöd för att begära intyg och underlag från vården eller bjuda in till möten. Men Arbetsförmedlingens handläggare behöver medicinsk 10 TRIS, Tidig Rehabilitering I Samverkan, är ett arbetssätt och en samverkansplattform inom rehabiliteringsområdet som har utvecklats i Sörmlands läns sedan början på 2000-talet. TRIS idag ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets samtliga kommuner. TRIS-team finns på länets alla vårdcentraler, såväl privata som landstingsdriva samt på vissa av länets kliniker

23 KOMMUN HÄLSOSAM Föreslagen insats - processtöd Det är arbetsgruppens övertygelse att vi behöver ta ett steg framåt för att närma oss visionen om en likvärdig och rättsäker bedömning, behandling och rehabilitering för alla individer i Sörmland, oberoende av grundersättning. Vi behöver då ett gemensamt förhållningsätt och gemensamma rutiner och processer. För att vi ska kunna ta det steget bedömer arbetsgruppen att det krävs ett processtöd som kan ta sig an frågan med ett helhetsgrepp. Uppdraget blir tudelat där den ena delen utgörs av att bevaka utvecklingen och aktuella diskussioner som pågår på nationell nivå och den andra delen blir att kartlägga hur processerna idag ser ut inom varje kommun i Sörmland och då med utgångspunkt ifrån individen. Utifrån resultatet av kartläggningen och nationella riktlinjer och direktiv tas sedan ett förslag på processmodell fram som eventuellt kan prövas i en pilot. I förlängningen ser arbetsgruppen en implementering av framtagen processmodell i samverkansplattformen TRIS. Processtödet skulle i praktiken redan från start bli en förstärkning av det nuvarande processtödet till TRIS. Arbetsgrupen bedömer att processtödet bör omfatta en heltidstjänst under två år. Tidsomfattningen motiveras med att det är en länsövergripande uppdrag, innefattande 9 kommuner samt att det också händer väldigt mycket på nationell nivå som måste bevakas och beaktas i arbetet. Vi vet också att samverkan tar tid och att det är lätt att vara optimist avseende tidsåtgång. Tillsättande av processtöd skulle ge Sörmland mycket goda förutsättningar att ligga i framkant och vara förberedda om eller när tydligare uppdrag och direktiv kommer från nationellt håll. Vi har redan sett att TRIS exempelvis har gett Arbetsförmedlingen I en grupp om cirka tolv personer och med stöd av två friskvårdskonsulenter har du möjlighet att i egen takt komma igång med aktiviteter som passar dig och din hälsa. Programmet pågår i tio till tolv veckor och du får ta del av både teori inom kost och hälsa och lättare kom igång-aktiviteter där du får prova på olika mooch Försäkringskassan i Sörmland ett stort försprång i relation till övriga landet gällande aktiviteter inom deras förstärkta samarbete. Finansieringen av ett processtöd bör ske av Samordningsförbundet RAR då detta är en länsövergripande samverkansfråga. Målgrupp Målgrupp för det föreslagna processtödets uppdrag är individer som erhåller ekonomiskt bistånd, som ej har en sjukpenninggrundande inkomst och är sjuka med eller utan sjukskrivning och läkarintyg samt är i behov av samordnat stöd. Det innebär att målgruppen är vidare än den som omfattas av Försäkringskassans samordningsuppdrag. För att omfattas av Försäkringskassans samordningsuppdrag krävs att det är medicinskt styrkt att arbetsförmågan är nedsatt till följd av sjukdom och att det finns ett samordningsbehov. Syfte Syftet med föreslagen insats är att i Sörmlands län skapa effektivare stöd till individerna i målgruppen där rehabiliteringsbehovet blir utrett och aktiviteter samordnade så att de får rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans, vid rätt tidpunkt och att de därmed förbättrar sina möjligheter att komma åter i arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande. I uppdraget ingår att arbeta för att skapa enhetliga riktlinjer och ett enhetligt förhållningssätt på strukturell nivå och på en praktisk nivå för att motverka att individer slussas runt i systemet. 44 Insatsen riktar sig till personer i alla åldrar som behöver stöd för att komma igång med fysiska aktiviteter. Hälsosam är att betrakta som en kom-igång-arena, där deltagarna erbjuds anpassade friskvårdsaktiviteter. Insatsen rustar deltagarna rent fysiskt, men också mentalt och socialt. De kan antingen delta i programmet i grupp eller få stödet individuellt. Syftet med insatsen är att deltagarna ska förbättra sin hälsa och bli mer motiverade att ta eget ansvar för en fortsatt rehabilitering, med målet att ta sig ut på arbetsmarknaden. Handläggare och vårdpersonal hos samverkande myndigheter har möjlighet att direkt anmäla intresserade deltagare till Hälsosam. Anmälningsblankett och kontaktuppgifter hittar du i högerspalten. Faktablad Hälsosam Hälsosam är att betrakta som en kom igång-arena, där deltagarna erbjuds anpassade friskvårdsaktiviteter. Insatsen rustar dem rent fysiskt, men också mentalt och socialt. Deltagarna ska förbättra sin hälsa och bli mer motiverade att ta eget ansvar för en fortsatt rehabilitering, med målet att ta sig ut på arbetsmarknaden. 80 personer kan delta i programmet årligen. Målgrupp Insatsen riktar sig till personer i åldrarna år, som ett stöd för att komma igång med fysiska aktiviteter. Planering 45 tionsformer, för att få ork och energi i vardagslivet. Mot slutet av programmet gör du en hälsoplan, där det framgår hur du stegvis fortsätter med aktiviteter som passar dig och främjar din hälsa. Innehåll Vardagsmotion Stavgång Lättgympa Qigong Chiball Kostens betydelse för hälsan Kondition Balans i livet Hälsoprofil Hälsoplan file:///c:/users/raesha/downloads/faktablad%20 H%C3%A4lsosam%20okt% pdf

24 KOMMUN IPS PRPJEKTET - FUNKIS KVINNOCOACHER (Projekttiden är slut) Huvudman/utförare: Mål: Sammanfattning Målen för projektet var: Karlskoga kommun, Föreningen Funkis Utbilda fler personer inom IPS modellen för att Projektet kvinnocoacher som startade i januari 2011, Att minst 90% av deltagarna (30 st) ska ha ge- bygga upp en fungerande struktur där individen vilja, riktade sig till kvinnor i åldersgruppen år, nomgått coachprogrammet med en handlingsplan Tid: behov och målsättning sätts i centrum. främst på de unga, som är i behov av samordnade för återgång i arbetslivet. Syfte: Informera företag i närområdet om Funkis och skapa nätverk insatser för att kunna återgå i arbete. Deltagarna i projektet fick under minst 6 månader tillgång till en Att minst 50 % av dessa ska ha påbörjat arbetslivsin- Fortsätta den redan påbörjade IPS verksamheten Utveckla och förändra Funkis struktur med IPS personlig coach. riktade insatser, alternativt ha påbörjat arbete/utbild- inom ramen för det sociala företaget Funkis. modellen ning. Målgrupp: Projektets syfte var att förbättra kunskapsläget om villkoren och möjligheterna för sjukskrivna kvinnor Att projektet ska generera kunskaper om kvinnors Personer i arbetsför åder med psykiska funktionsned- i Västra Mälardalen att komma åter i arbete. Som särskilda livsvillkor ur ett jämställdhetsperspektiv. sättningar som har viljan att återgå till den reguljära metod användes kvinnocoacher. arbetsmarknaden eller har behov av stöd för att Projektledare: bibehålla sitt arbete. Susanne Falk Antal deltagare: 20 individer/år

25 KOMMUN Projektpresentation Projekttitel: Mötesplats Krokom Projektägare: Krokoms kommun, arbetsmarknadsenheten Period: Projektledare: Fredrik Westberg, krokom.se Partners: Arbetsförmedling, försäkringskassan, kommun, primärvård Målgrupp: år Insatserna är tänkt att riktas mot personer som står utanför arbetsmarknaden och som saknar egen försörjning. Navigators/Mötesplats Krokoms mål är att bryta social isolering och skapa en träffpunkt där nya sociala kontakter knyts, att skapa en lågtröskelverksamhet, trappsteg personer deltar löpande. Sammantaget cirka 50 personer under projekttiden. Mål: Fånga upp deltagare på ett anpassat sätt i samverkan. Deltagare i trappsteg 1 ska slussas vidare till insatser som inriktar sig tydligare mot arbetsmarknaden i form av arbetsträning och/eller praktik. Livskvalitet ökar för inskrivna deltagare. Övergripande mål: 80% av deltagarna ska efter avslutande i trappsteg 1 uppleva en förbättrad hälsa efter projektmedverkan. Att skapa en bättre samverkan mellan Socialtjänst, Arbetsförmedling, Primärvård och Försäkringskassan som effektiviserar arbetet och som ger ett positivt mervärde för deltagarna. 50 % vidare till arbete eller annan långsiktig individuellt utformad insats. Delmål: Utforma en modell för individuell handlingsplan där ansvaret tydliggörs mellan såväl individ som samverkande instanser Skapa ett självskattningsverktyg gällande upplevd hälsa 20 deltagare löpande 50 deltagare totalt, varav 50% kvinnor. Fler individer får del av de olika stöd de har rätt till. (Ex LSS, rätt vårdinsats, sjukpenning). Innehåll: Bildandet av trappsteg 1 är en del av Navigators totala utbud för arbetsmarknadsrehabilitering. Trappsteg 1 är daglig sysselsättning och det är detta trappsteg som ska tillskapas inom projektperioden. Trappsteg 2, anpassad arbetsträning med coachinsatser och trappsteg 3 (Navigator) coach och praktikinsats i reell arbetsmiljö, är redan utvecklad befintlig verksamhet. Trappsteg 1 (daglig sysselsättning) Utgör ett sammanhang och social samlingspunkt där målgruppen kan utvecklas till att komma närmare arbetsmarknaden. Verksamheten bygger på frivillighet och samverkan med remitterande samverkanspartner. Mötesplatsen erbjuder en öppen del med besök och fånga upp pedagogik gäller. Nästa steg är att påbörja en individuell planering i samverkan. Nära koppling till övriga trappsteg 2 och 3, en personlig utveckling i kontinuitet för den enskilde. Samverkansfaktor: Samverkan kommer att ske med LSS och SP-teamet, socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen samt landstinget för att fånga upp målgruppen. Tillsammans med deltagare och berörda myndigheter upprättas en gemensam handlingsplan för deltagare i projektet. Gemensam utvärdering och kunskap om den egna förmågan ger bl.a. bidrag till arbetsförmågebedömningar. Deltagarna ska inte hamna mellan stolarna och behandlingsarbetet/förändringsarbetet ska effektiviseras. Handlingsplanen följs upp systematiskt i samverkan. Utvärderingsplan: SUS kontinuerligt Delrapport till Samordningsförbundet, dec 2012 Slutrapport till Samordningsförbundet, feb 2014 Rapport till projektets styrgrupp kvartalsvis Extern samhällsekonomisk/socialekonomisk utvärdering, feb 2014 Ekonomisk rapportering enl plan Sammanfattat av Gunilla Kaev Dec 2011 SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN Box 3123, Östersund info@samjamt.se SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN Box 3123, Östersund info@samjamt.se