Verksamhet i samverkan (bilaga 3)

Transkript

1 Verksamhet i samverkan (bilaga 3) Arbetsförmedlingen och Halmstads kommun har under flera decennier haft ett positivt samarbete med goda resultat. Samarbetet har ofta reglerats genom skriftliga avtal och överenskommelser. En bidragande orsak till goda resultat är vikten av att det för varje insats utses kontaktpersoner på respektive myndighet som har ett ansvar gentemot varandra och sina kollegor. Vi är nu överens om att skruva åt vår samverkan ytterligare dels genom att vidareutveckla vårt framgångsrika samarbete i Hållplats 1-90 och dels genom en mer strukturerad samverkan med de samverkansparter som finns runt omkring oss. Vi vill sätta den unge i fokus och samverka på riktigt där det viktigaste är att få till verkstad! En avsiktsförklaring om samarbete kring ungdomar och En väg in undertecknades redan under Under 2014 deltog Halmstads kommun i en av ESF finansierad förstudie, 16 till 24, som innebar en omfattande analys av ungdomsgruppen med förslag till åtgärder. Även Arbetsförmedlingen var representerad i styrgruppen. På Halmstads kommun finns ett strukturerat samarbete med de kommunala fackliga organisationerna genom AME samverkansgrupp för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det handlar ofta om ett givande och ett tagande. En stor utmaning är den stora flyktingströmmen av nyanlända samt ensamkommande som kräver en väl strukturerad samverkan mellan många parter. En utökad dialog avseende ungdomar pågår mellan AF och kommunen. En lokal överenskommelse i Halmstads kommun gällande etableringsuppdraget finns sedan I Halmstad vill vi i den lokala överenskommelsen lägga tyngden på att utveckla och förbättra samverkan mellan de många olika aktörerna som jobbar med ungdomar men att ha huvudfokus på den stora ungdomsgrupp som finns registrerad på AF. Strävan är alltid att synliggöra ungdomarna inför AF och att de är anmälda på AF för att få tillgång till alla de resurser och verktyg som AF förfogar över. Ambitionsmål Gemensamt samordna insatserna från respektive myndighet för att korta vägen till arbete, utbildning och egenförsörjning för den unge. Rusta och matcha ungdomar utifrån den lokala och regionala arbetsmarknadens behov. Alla ungdomar i avsaknad av fullständig gymnasieutbildning/som är kvalificerade för utbildningskontrakt, skall erbjudas information, vägledning, motiverande insatser och stöd från kommun och Arbetsförmedling för att komma igång och genomföra sina gymnasiestudier.

2 Alla ungdomar ska känna/uppleva att de genom de insatser de erbjudits, har utvecklats och ökat sin kompetens och självkänsla. Så här vill vi samverka Organisation Styrgrupp Dua består av ordf kommunstyrelsen, kommunchef, ordf utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, sektorschef utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, verksamhetschef arbetsmarknadsenheten och chefer på Arbetsförmedlingen. Arbetsgrupp Dua består av ungdomsförmedlare Arbetsförmedlingen, ungdomshandläggare arbetsmarknadsenheten, socialsekreterare enheten för ekonomiskt bistånd/ungdom, studieoch yrkesvägledare från Vägledningen samt chefer från respektive organisation. Referensgrupp Dua består idag av representanter från UAF ungdomsgymnasieskolan och UAF etablering, Kultur- och fritidsförvaltningen Nolltrefem och fritidsgårdar, HFAB, socialförvaltningen förebyggare respektive ensamkommande respektive IST, Försäkringskassan, Region Halland och Samordningsförbundet. Till denna grupp kan även knytas arbetsmarknadens parter. Styrgruppen har ett övergripande ansvar för att överenskommelsen efterlevs och revideras när det uppkommer nya behov och uppdragen förändras. Styrgruppen träffas tre gånger per år.

3 Arbetsgrupp Dua är den operativa verksamheten där samverkan skall ske i det vardagliga arbetet med ungdomar. Handläggare i arbetsgruppen arbetar dagligen med ungdomar utifrån olika ansvarsområden och uppdrag. För att öka samverkan och få till ett bra samarbete träffas hela arbetsgruppen fyra gånger per år i form av olika workshop. Styrgrupp och arbetsgrupp får också input från Referensgruppen som bjuds in till workshop två gånger per år. Detta för att dels få ett fördjupat perspektiv på ungdomsarbetet men också bredda samverkan mellan handläggarna. Referensgruppen jobbar med ungdomar som inte alltid finns med i den målgrupp som primärt skall mätas enligt DUA överenskommelsen, men som också är viktig att ha samverkan kring. Ambitionen under det första året är att bilda ett arbetsmarknadsrelaterat ungdomsråd där såväl ungdomar som arbetsmarknadens parter ingår och där de olika aktörerna knyter an när behov finns. Resurser Arbetsförmedlingen och Halmstads kommun bidrar med ungdomshandläggare samt personal med specialkompetenser från respektive myndighet. I särskilda fall har vi tillgång till multikompetenta team. Vi kommer även att eftersträva en samordning av aktuella och tillämpliga insatser dels från våra egna verksamheter och dels från andra aktörer. Samlokalisering finns på dagordningen som för närvarande innebär att Arbetsförmedlingen finns i samma lokaler som kommunen under genomförande av Hållplats Utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen står inför en flytt till nya lokaler och vi har lagt fram önskemål om utrymme för personal från AF. Workshop för samverkan Under utformandet av den lokala överenskommelsen har ett flertal workshop och utbildningsdagar planerats. En utökad kommunikation och dialog mellan personal på våra olika myndigheter ses som en framgångsfaktor liksom att bjuda in och involvera gruppen unga till dialog. I linje med att vi vill öka samverkan mellan Arbetsförmedling och Halmstads kommun har styrgruppen bjudit in till workshop inför vår Dua överenskommelse. Syftet med workshopen för arbetsgruppen Dua den 11 september - Sammankalla alla som bildar arbetsgruppen Dua - Informera om Dua och den överenskommelse vi ska skriva tillsammans - Bekanta oss med varandra och skapa samverkan på riktigt - En viktig input till överenskommelsen - Hitta former och upplägg för återkommande workshop under året Vi delade in gruppen i fyra tvärgrupper med ca 8-10 i varje med utvalda samtalsledare resp sekreterare. Under drygt två timmar fick tvärgrupperna diskutera utifrån givna frågeställningar och en kort redovisning som avslutning.

4 Vi kommer att bjuda in till en workshop den 25 november för Referensgrupp DUA tillsammans med representanter från arbetsgruppen, där vi har planerat ett liknande upplägg. Här får vi input från verksamheter som jobbar med ungdomar utifrån ett annat perspektiv och uppdrag. Blir då ett viktigt komplement till överenskommelsen. Vi har planerat att genomföra fyra workshop för arbetsgruppen DUA och två för referensgruppen per år. Någon av dessa workshop kommer att vara gemensam. Sammanställning från workshop 11 september Nedan synpunkter från ungdomshandläggarna på de olika myndigheterna som jobbar i frontlinjen och som möter ungdomarna dagligen och upplever vilka behov ungdomarna har. Vilka behov har ungdomarna utifrån vår verklighet och erfarenhet? Det måste finnas fler alternativ till utbildning för att fånga de ungdomar som flyger under vår radar. Tex fler alternativ inom Yrkesvux och SMF kurser Lärarledda studier på Komvux med mycket tätare starter Fler möjligheter till kartläggning- och vägledningsinsatser och psykosocialt stöd Fånga upp de som inte passar i gruppaktiviteter pga psykisk ohälsa, ångest och social fobi Mer SIUS-metodik och fler insatser som tydligt klargör arbetsförutsättningar och behov Studera/läsa upp betyg/ämnen och bibehålla sitt ekonomiska stöd ge förutsättningar inte hinder! Vad behövs för att genomföra dessa insatser? Fler anställnings- och prövningsplatser inom kommunens olika förvaltningar- bredda utbudet Tydlig samverkan mellan ekonom bistånd, AF och AME. Skapa möjligheter till mer dialog kring den enskilde ungdomen och en övergripande handlingsplan som vi alla inblandande är en del av Samarbeta mellan AF, FK, Vård för att kartlägga nuläget kring en individ Underlätta möjligheten för direkt kontakter i varje myndighet Mer samverkan för att tydliggöra konsekvenserna tex vid nekande av jobbanvisning/jobbförslag Utbildningskontrakt hitta smarta sätt att kombinera praktik och studier. Flexibla lösningar för den enskilde ungdomen Mer samverkan med Eures Prova på möjligheter för både arbete och studier Samarbete med fritidsledarna och förebyggarna då dessa vet vart ungdomarna blir av proaktivt arbete Hur ser vi till att vi samverkar oss emellan, på riktigt? Tätare kontakter i samverkan med en klar agenda och en ordentlig introduktion i varandras arbete Samverkansprojekt med övergripande handlingsplaner och fler gemensamma samverkansinsatser under hela jobbsökarprocessen Tätare träffar mellan AF, AME, ekonomisk bistånd, FK, folkhögskolorna m.fl. Jobba mer i multikompetenta team från olika verksamheter Gemensamma ärendegenomgångar - mer dialog kring den enskilde ungdomen

5 Eventuellt samlokalisering. Sitta tillsammans Under november kommer ungdomshandläggare från AF, AME och Vägledningen att gå en gemensam utbildning Vägvisaren som ett led i att samverka ännu bättre. En väg in - Hållplats 1-90 Ett samarbete mellan Arbetsförmedling och Halmstad kommun, AME/Ungdomskraft med goda resultat. Handläggare från Ungdomskraft och ungdomsförmedlare från Arbetsförmedlingen jobbar tillsammans med ungdomar de första 90 dagarna. I varje grupp finns en gruppledare från kommunen respektive Arbetsförmedlingen och ungdomar. Gruppledarna följer gruppen under dessa 90 dagar som dessutom fylls med ett antal aktiviteter och insatser. Exempel: Gruppstart introduktion CV & PB Anställningsintervju Studiebesök - Bemanningsbranschen Studie- och yrkesvägledning i samarbete med Vägledningen Information om arbetsmarknadsutbildningar av vägledare på AF Information om arbete utomlands av Eures-handläggare på AF Föreläsning - Kommunikation och kroppsspråk Föreläsning - Koll på pengarna av Konsument Halmstad Förutom dessa stående inslag så finns ett samarbete med ett bemanningsföretag som deltar i grupperna då de har reella arbeten att erbjuda ungdomarna. Under dessa 90 dagar uppmärksammas både de som behöver extra stöd och de som står nära ett arbete. Att även kunna hjälpa de ungdomar som står nära ett arbete är viktigt. Att tipsa om det där lilla extra kan göra skillnad för att bryta en arbetslöshet. Ungdomar som kommer till Hållplats 1-90 och behöver extra stöd fångas upp av Arbetsförmedlingens ordinarie insatser. Finns också en arbetspsykolog kopplad till Hållplats som direkt kan erbjuda stödsamtal och vidare kontakt med övriga specialister på Arbetsförmedlingen. Ungdomarna som behöver extra insatser kan också erbjudas en insats genom Ungdomskraft och kan då ta del av samtalsstöd genom kurator. Under de snart två år som Hållplats 1-90 varit i gång har det varit framgångsrikt och genererat ett bra resultat och fantastiska utvärderingar från deltagande ungdomar. Arbetsförmedling och kommun kommer att vidareutveckla konceptet och samarbetet under de kommande åren. På Arbetsförmedlingen finns bl a två medarbetare som tidigare arbetat med ungdomsprojektet Unga In/Ung Komp i Göteborg och som kommer att bidra med sina erfarenheter och goda exempel. Kommunens satsning på minst 100 Prova på-platser per år kommer att uppmärksammas i samverkan. Kommunen ska sträva efter en större bredd och variation av arbetsuppgifter och AF ska anstränga sig för att utnyttja platserna mer effektivt. Prova på är en utmärkt insats att föregå eller kombinera med utbildningskontrakt. För att hamna rätt kan den unge börja via praktik i arbetslivsinriktat syfte.

6 Samverkan kring ungdomar med funktionsnedsättning, vilka ibland identifieras i samverkansprojektet Hållplats 1-90, sker bland annat genom UVA Ungdom, som är en gemensam kvalitetsinsats. Här kommer att ske en fortsatt regelbunden samverkan som efter möte mellan chefer och ansvariga ungdomshandläggare senast resulterat i reviderad rutin utifrån gjorda erfarenheter. Parallellt med denna överenskommelse har Halmstads kommun (socialförvaltningen och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen) och Försäkringskassan undertecknat en överenskommelse om samarbete kring ungdomar som ansökt eller beviljats aktivitetsersättning. På workshop 16/11 kommer ungdomshandläggare från AF och AME att delta. Ungdomarnas röst På Ungdomskraft sker en nära dialog med ungdomarna i det dagliga arbetet som kontinuerligt ger information om vad ungdomarna anser. Personalen på Ungdomskraft kan oftast ägna lite mer tid åt ungdomarna än vad AF kan. Efter avslutade insatser svarar ungdomarna på enkätfrågor vilket bidrar till utveckling och förändring av insatserna. Eftersom ungdomshandläggarna från AF och kommunen jobbar tätt ihop med Hållplats 1-90 ges ungdomarna möjlighet till både enskilda samtal, trepartssamtal och gruppdialog. Under oktober genomfördes en liten fokusgrupp med sju ungdomar vilket visade på höga betyg åt vår gemensamma insats Hållplats 1-90 men även synpunkter värda att uppmärksamma. Det finns flera möjligheter för dialog och samtal som tex öppen ingång på kommunens Ungdomskraft, dit ungdomar är välkomna även utan att vara anvisad av en myndighet. Folkhögskola I samarbete med Arbetsförmedlingen genomför folkhögskolorna en SMF- kurs (Studiemotiverande Folkhögskolekurs). Denna satsning är ett viktigt spår för ungdomar som saknar slutbetyg från grund - eller gymnasieskolan. Målet är att ungdomarna blir mer motiverade och fortsätter att studera. Alla ungdomar inom målgruppen träffar idag en specifik ungdomsförmedlare för mer information som kan visa på goda exempel samt erfarenhet från projektet Unga in/ung komp. Detta vill vi utveckla Jämställdhetsperspektivet kommer att uppmärksammas i den fortsatta samverkan och metodutveckling för att uppnå detta kommer att vara i fokus. Strategier kan bland annat hämtas i tidigare nämnda förstudie 16 till 24. Ett stort utvecklingsområde är vuxenutbildningen, som är organiserad under utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, och som för närvarande genomgår en organisationsutveckling. Målsättningen är att erbjuda ett större utbud av utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov och tar emot fler elever. Områden att utveckla är att anpassa organisationen efter nya lagen om vuxenutbildning identifiera potentiella elever till vuxenutbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov

7 erbjuda arbetslösa yrkesutbildning att identifiera och erbjuda vuxenutbildningsinsatser som stärker individen inför ett arbete Dialog pågår gällande utbildningskontrakt och traineeplatser mellan AF, AME, Vägledningen och Vuxenutbildningen där verksamhetschefer och enhetschefer/rektorer diskuterar flexibelt intag, flexibelt schema (som går att kombinera med praktik/anställning), behov av lärarledd undervisning och även studiehandledning. Idag har gyvux antagning två ggr per år vilket inte motsvarar det krav på flexibilitet som idag är en förutsättning för effektiva studier. Upphandlad aktör har flexibelt intag men studier på distans vilket många ungdomar inte klarar av. Ansökan om projektmedel från ESF Halmstads kommun respektive Samordningsförbundet Halland har under hösten 2015 ansökt om projektmedel från ESF. Projekt Moving on avser målgruppen ungdomar år som bor i socialt utsatta bostadsområden samt projekt Kompass, vars målgrupp är kvinnor och män som står utanför arbetsmarknaden, är mellan år och som har utländsk bakgrund och/eller funktionsnedsättning. Om projektmedel beviljas kommer dessa projekt att på olika sätt involveras i denna överenskommelse. Nedan följer en kort beskrivning av Moving on, som riktar sig mycket till målgruppen Unga som varken arbetar, studerar eller har känd aktivitet. Kortsiktigt gäller det att ta tag i de ungdomar som redan befinner sig i denna målgrupp. Långsiktigt är det förbyggande arbetet i samverkan mellan många parter avgörande för att minska antalet unga i denna grupp genom att redan från tidig ålder, i detta fall från 15 år och uppåt, fånga upp dessa ungdomar och erbjuda lämpliga insatser och stöd. I detta projekt finns även kopplingen till näringslivet med. Moving on (inlämnad ESF-ansökan från Halmstads kommun) Samverkansparter Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen, Halmstad Fastighets AB, Willhem AB bostadsbolag, Halmstads Näringslivs AB, Teknik- och kompetenscentrum, Handelsföreningen i Halmstad, Föreningen Ökat Samhällsengagemang, Stadsdelsförvaltningen SDF Östra Göteborg, Samordningsförbundet Halland samt övriga Hallandskommuner. Projektet kommer även att arbeta med transnationellt utbyte. Målgrupp Primär målgrupp Unga kvinnor och män mellan år som står långt ifrån arbetsmarknaden eller som riskerar att få arbetsmarknadsrelaterade problem och som bor i socialt utsatta områden. Sekundär målgrupp Handledare som ingår i projektets Näringslivsspår. De kommer att erhålla en skräddarsydd handledarutbildning för att på ett ändamålsenligt sätt kunna ta emot och introducera unga på sina arbetsplatser. Inom ramen för projektet kommer ett nätverk att skapas för handledarna

8 vilket kommer de olika arbetsgivarna tillgodo genom erfarenhetsutbyte mellan olika branscher och mellan offentliga och privata arbetsgivare. Förväntade resultat av projektet Projektet förväntas bidra till att fler unga i socialt utsatta områden kommer ut i arbete, utbildning eller andra insatser som ökar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Andra förväntade positiva effekter på individnivå: bättre kunskap om det svenska samhället; ökad demokratisk delaktighet; förbättrad hälsa; arbetslivserfarenhet och etablerade kontakter med arbetsgivare; ökad tilltro till sin egen förmåga samt motivation och vilja att göra hälsosamma livsval utifrån en positiv framtidstro. Projektets koncept Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen/ Arbetsmarknadsenheten bedriver idag en ungdomsverksamhet (Ungdomskraft) riktad till arbetslösa ungdomar där samarbete sker med Arbetsförmedlingen och många andra viktiga aktörer i syfte att få arbetslösa ungdomar i arbete, utbildning eller andra, för ungdomen, relevanta insatser. En stor andel av de ungdomar som Arbetsmarknadsenheten möter har ingen gymnasieutbildning och har olika sorters problematik. Många av dem bor i socialt utsatta områden. Det finns även ett stort mörkertal av unga med olika sorters problematik där dagens metoder/insatser är otillräckliga för att uppnå önskat resultat. Kunskap om målgruppen och dess behov har inhämtats från studier, forskning, erfarenhetsutbyte på regional och nationell nivå samt utifrån empiriskt arbete på lokal nivå. Mot bakgrund av identifierade problem hos målgruppen har ett koncept formulerats som består av tillskapandet av ett multikompetent team som arbetar med målgruppen i matrisform och genom samverkan mellan olika aktörer. Projektorganisationen kommer att ha nära koppling till projektägarens ordinarie ungdomsverksamhet i syfte att öka förutsättningarna för löpande implementering av framgångsrika metoder och insatser som arbetas fram under projektperioden. Projektets tre profilspår Utöver det multikompetenta teamet kommer projektet att arbeta med tre profilspår: 1. Hälsospår 2. Samhällsetableringsspår 3. Näringslivsspår Dessa insatsområden/spår skall i huvudsak möta identifierade problem hos målgruppen utifrån aspekterna ungas ohälsa; dåliga psykiska mående; risk för utanförskap och i vissa fall kriminalitet; ökad demokratisk delaktighet samt verka för att öka ungas nätverk och kontakter med näringslivet.