Frågeunderlag RAM-utvärderingen

Transkript

1 1(6) Frågeunderlag RAM-utvärderingen Marielle Fredriksson Frågeunderlag RAM-utvärderingen Förutsättningar och beskrivning: Intervjun ska ta max 1 h Frågorna ska leda till svar som besvarar följande frågeställningar: o o o Vilka har varit drivkrafterna till arbetsgivarnas medverkan i RAM projektet? Hur har arbetsgivarna och kommunen kunnat underlätta hållbara resvanor bland de anställda? Vilka åtgärder har genomförts? Vilka nyttor har arbetsgivarna upplevt av en delaktighet i nätverket och samarbetet med kommunen? o Vilka hinder och möjligheter finns för kommunen (och andra offentliga aktörer) att arbeta med arbetsgivare i syfte att underlätta hållbara resvanor bland de anställda? Den samlade datan från intervjuerna tillsammans med våra erfarenheter ska resultera i en rapport som beskriver framgångar och fallgropar samt förslag och tips på fortsatt arbete som kan utgöra underlag till fortsatt metodutveckling av kommande dialog och samarbetsformer med näringslivet både i Mölndal och i andra kommuner i regionen. För att kartlägga och synliggöra RAM projektets styrkor (framgångsnycklar) och svagheter (fallgropar) och sätta det i samband med de möjligheter och hinder som kommer från omvärlden görs en SWOT (fälten: styrkor, svagheter, möjligheter och risker/hot) som vi visualiserar med hjälp av spindelmatriser. o o För detta behövs värdeord/kategorier inom respektive fält som poängsätts. Värdeord/kategorier kan t ex vara: stärkt/försämrat samarbete, förstärkt/försvagat varumärke, attraktiv/oattraktiv arbetsgivare, höjda/sänkta hälsotal. För yttre påverkan kan det handla om t ex: bättre/sämre kollektivtrafikförsörjning, höjda/sänkta kollektivtrafiktaxor, förmånsbeskattning, påverkande media kring klimat, miljö, resande mm För poängsättande räknar vi förekomsten av värdeord/kategorier; Hur många av respondenterna säger samma värdeord/kategori? Om det är 10 respondenter kan alltså ett värdeord/kategori få max 10 poäng. Vid intervjun: sortera in uppkomna ord/sammanhang/kategorier under ett av de fyra SWOT fälten. Efter intervjuerna sorteras de upp ytterligare under några övergripande ord per kategori. För varje fråga finns en förklaring till varför frågan ställs Under huvudfrågorna finns ytterligare fördjupande frågor som ställs om dessa inte besvaras i samband med den första frågan. Uppdrag: , Resvane- och livsstilsundersökning Beställare: Göteborgsregionens Kommunalförbund O:\GBG\257482\02_Underlag\Ut\Texter\Frågeunderlag docx1 Version:

2 2(6) Fra geunderlag RAM utva rdering Fo retagen (Texten ovanför förklarar varför frågan ställs) 2. Huvudfrågorna är frågor som kan leda till att underfrågorna också automatiskt besvaras 2.1 Underfrågorna är fördjupande frågor som ställs om de inte besvaras i samband med huvudfrågan Utgångspunkt: Jag ställer frågorna till dig som representant för ditt företag som arbetsgivare. Berätta även återigen att de är anonyma, kort om vad resultatet ska användas till etc som i mejlet ***************************************************************************** (För bakgrund och syn på sitt deltagande) 1. Hur har du varit involverad i RAM projektet/nätverket? Fokus: RAM projektet (För att finna ut drivkrafterna till arbetsgivarnas medverkan i RAM projektet, men även vad som skulle kunna göras bättre.) 2. Vad var det som gjorde att ni medverkade i RAM projektet? 2.1. Vad var bra med projektet? 2.2. Om det skulle göras ett nytt projekt idag, vad skulle du önska gjordes annorlunda? Fokus: RAM projektets långsiktiga effekter (För att finna ut hur RAM projektet har påverkat företagens organisationer och resandet 10 år efter) 3. Vad kan man se för spår hos er idag av ert deltagande i RAM projektet? Vilka effekter uppfattar du att RAM projektet har haft? 3.1. Har de anställda ändrat sina resor till och från arbetet efter RAM projektet? 3.2. Har projektet även haft effekt på tjänsteresandet? 3.3. Har projektet lett till ändringar i policys och styrdokument gällande personalens resor till och från arbetet? (Ex resepolicy, grön resplan, transportplan, andra styrande mål och riktlinjer) 3.4. Har projektet lett till ändringar i policys och styrdokument gällande tjänsteresorna? 3.5. Har ni arbetat vidare med begreppen GCK, flexibilister och komfortare? Hur? 3.6. Om tid: Hur har företagets och de anställdas attityder kring att resa påverkats av projektet? (Fångas nog upp ovanför) Uppdrag: , Resvane- och livsstilsundersökning Beställare: Göteborgsregionens Kommunalförbund O:\GBG\257482\02_Underlag\Ut\Texter\Frågeunderlag docx1 Version:

3 3(6) Fokus: Hur påverkat de anställdas resvanor (För att finna ut hur arbetsgivarna och kommunen har kunnat underlätta hållbara resvanor bland de anställda samt vilka åtgärder som har genomförts) 4. Hur har ni som arbetsgivare kunnat påverka de anställdas resvanor? Hur kommer det sig? 4.1. Vad har ni genomfört för åtgärder? 4.2. Har ni gjort något mer eller annat än det som föreslogs inom RAM? Vad? Hur kommer det sig? (Här kan det vara relevant att ställa följdfrågor som gör att de tänker i olika riktningar t ex attitydpåverkan, information, infrastruktur, ekonomisk subventionering, digitala möten) 4.3. Om tid: Hur har det gått med de fysiska åtgärderna? Används de/är de kvar? 5. Hur har kommunen och andra offentliga aktörer kunnat bidra till att påverka era anställdas resvanor? 5.1. Vilka åtgärder? (Här kan det vara relevant att ställa följdfrågor som gör att de tänker i olika riktningar t ex attitydpåverkan, information, infrastruktur, ekonomisk styrning, digitala möten) Fokus: företagens samarbete med kommunen och andra offentliga aktörer (inkl. Västtrafik) (För att finna ut kommunens möjligheter att arbeta med arbetsgivare och deras anställdas resvanor och kanske även vilka interna möjligheter som kan finnas på företaget och även externa möjligheter man ser) 6. Vad är det som gör att ni vill/ Vad får ni ut av att/ arbeta tillsammans med kommunen och andra offentliga aktörer för att stötta era anställdas pendlingsresor? 6.1. Hur arbetar ni med kollektivtrafikresorna och Västtrafik? (företagsbearbetning idag, ej under RAM. Ägs ej av kommunerna längre o kan ej styra utbudet. Idag får kommunen + ev. intresserade företag köpa till extra turer och linjer utöver VT:s utbud) (För att finna ut kommunens hinder att arbeta med arbetsgivare och deras anställdas resvanor och kanske även interna hinder som kan finnas på företaget och även externa hinder man ser) 7. Ser ni några hinder till att arbeta tillsammans med kommunen (och andra offentliga aktörer)? (För att finna ut nyttorna arbetsgivarna upplever/upplevt av att vara delaktiga i nätverket och samarbetet med kommunen, men även vad som skulle kunna göras annorlunda inom nätverket) 8. Då: Vad var det som gjorde att ni gick med i RAM nätverket? 8.1. Vad gav det er/vad fick ni ut av det i början? 9. Nu: Vad är det som gör att ni är med i RAM nätverket idag? Vad får ni ut av det? Fördelar? Fungerar RAM nätverket som koordinator och draghjälp? Byts erfarenheter med de andra företagen? Hur länge bör ett sådant nätverk fortsätta? Uppdrag: , Resvane- och livsstilsundersökning Beställare: Göteborgsregionens Kommunalförbund O:\GBG\257482\02_Underlag\Ut\Texter\Frågeunderlag docx1 Version:

4 4(6) Om företaget inte längre är med i RAM nätverket: 10. Vad var det som gjorde att ni valde att lämna nätverket? 11. Vad anser du var fördelarna med RAM nätverket när ni var med? 12. Skulle ni vilja vara med om nätverket var upplagt på ett annat sätt? (För att finna ut hur företagen önskar samarbeta med kommunen och andra offentliga aktörer, vilken roll man önskar att de tar) 13. Vad tycker ni att kommunen (och andra offentliga aktörer) ska ha för roll i arbetet med anställdas resvanor i framtiden? Är ni nöjda med det samarbete ni har idag gällande resvanor? (Är det ett problem att det kommer i projektform (viss tid med viss budget)?) Vad vill ni ha för stöd när det gäller personalens resvanor i framtiden? Önskar du något mer från kommunen i form av samarbete gällande resvanor än vad ni har idag? Hur skulle ni vilja arbeta med detta i framtiden? Vad tycker du att man ska arbeta med inom RAM nätverket? Något nytt du tycker att man borde föra in? (För att finna ut om företaget efter projektet arbetat med att sprida erfarenheterna vidare) 14. På vilket sätt har ni arbetat för att sprida resultatet och erfarenheter från projektet vidare? Har ni spridit det till andra delar av koncernen? Har ni använt det i er marknadsföring etc? 15. Är det någon fråga du tycker att jag har glömt att fråga? Avsluta med: Får vi återkomma om vi kommer på något mer? Bäst per mejl eller tel? Uppdrag: , Resvane- och livsstilsundersökning Beställare: Göteborgsregionens Kommunalförbund O:\GBG\257482\02_Underlag\Ut\Texter\Frågeunderlag docx1 Version:

5 5(6) Fra geunderlag RAM utva rdering VGR, Trafikverket och Mo lndals stad (Texten ovanför förklarar varför frågan ställs) 2. Huvudfrågorna är frågor som kan leda till att underfrågorna också automatiskt besvaras 2.1 Underfrågorna är fördjupande frågor som ställs om de inte besvaras i samband med huvudfrågan Utgångspunkt: Jag ställer frågorna till dig som representant för ditt företag som arbetsgivare. Berätta även återigen att de är anonyma, kort om vad resultatet ska användas till etc som i brevet Obs! Till Mölndals stad hämtas frågor ur båda underlagen då de är både arbetsgivare och projektägare. ***************************************************************************** (För bakgrund och syn på sitt deltagande) 1. Hur har du varit/är du involverad i RAM projektet/nätverket? Fokus: kommunen och andra offentliga aktörers samarbete med företagen (För att finna ut kommunens/offentliga aktörers interna styrkor och externa möjligheter att arbeta med arbetsgivare och deras anställdas resvanor) 2. Vad ser du för möjligheter för er och andra offentliga aktörer att arbeta med arbetsgivare för att underlätta deras anställdas hållbara resvanor? 2.1. Vad finns det för styrkor inom er organisation? 2.2. Vad finns det för stöttande faktorer (möjligheter) utanför organisationen? (För att finna ut kommunens/offentliga aktörers interna och externa hinder att arbeta med arbetsgivare och deras anställdas resvanor) 3. Vad ser du för hinder för er och andra offentliga aktörer att arbeta med arbetsgivarna för att underlätta deras anställdas hållbara resvanor? 3.1. Vad finns det för begränsande faktorer inom er organisation? 3.2. Vad finns det för hinder/hot utanför er organisation? (För att finna ut hur det offentliga önskar samarbeta med företagen, vilken roll man önskar ta) 4. Vad tycker ni att kommunen och andra offentliga aktörer som er själva ska ha för roll i arbetet med företagens anställdas resvanor i framtiden? 4.1. Är ni nöjda med det samarbete ni har idag med företagen gällande resvanor? (Är det ett problem att det kommer i projektform (viss tid med viss budget)?) Vad är bra idag? 4.2. Hur skulle ni vilja kunna stötta företagen när det gäller personalens resvanor i framtiden? Uppdrag: , Resvane- och livsstilsundersökning Beställare: Göteborgsregionens Kommunalförbund O:\GBG\257482\02_Underlag\Ut\Texter\Frågeunderlag docx1 Version:

6 6(6) (För att finna ut de offentliga aktörernas syn på deras möjlighet att påverka pendlingsresorna) 5. Hur har ni kunnat bidra till att påverka företagen och deras arbete med de anställdas resvanor? 5.1. Vilka åtgärder? (Här kan det vara relevant att ställa följdfrågor som gör att de tänker i olika riktningar tex attitydpåverkan, information, infrastruktur, ekonomisk styrning, digitala möten) 5.2. Ser du att ni skulle kunna göra något mer för att underlätta hållbara resor hos företagen? Fokus: RAM projektet (För att finna ut vad den offentliga aktören anser om projektet 10 år efter) 6. Vad anser du har varit de största fördelarna/största framgångarna med RAM projektet ur ert perspektiv som offentlig aktör och delfinansiär? Hur har VGR och TV lyckats med samhällsuppdraget? Även M dal. (För att finna ut om den offentliga aktörens ser något negativt med projektet men med fokus på hur hen skulle vilja att ett nytt projekt gjordes) 7. Om ni var med och finansierade ett liknande projekt som RAM idag, hur skulle ni vilja att det gjordes annorlunda? (För att finna ut om och hur organisationen har påverkats av projektet) 8. (Hur) har er organisations arbetssätt/rutiner gentemot företagen förändrats efter RAMprojektet? Vad har hänt efter RAM projektet? (För att finna ut om och hur organisationen efter projektet har arbetat med att sprida erfarenheterna vidare) 9. På vilket sätt har ni arbetat för att sprida resultatet och erfarenheter från projektet vidare? 10. Är det någon fråga du tycker att jag har glömt att fråga? Avsluta med: Får vi återkomma om vi kommer på något mer? Bäst per mejl eller tel? Uppdrag: , Resvane- och livsstilsundersökning Beställare: Göteborgsregionens Kommunalförbund O:\GBG\257482\02_Underlag\Ut\Texter\Frågeunderlag docx1 Version:

7 Inbjudan Hur kan privata och offentliga arbetsgivare samarbeta för fler hållbara resor? Vilka drivkrafter, hinder och möjligheter finns för offentliga och privata arbetsgivare att samarbeta för att skapa hållbara resvanor? Vad kan er arbetsplats göra? Kom och ta del av framgångsfaktorer och fallgropar från RAM- projektet i Mölndal* och flera exempel torsdag 11 december klockan på At Work konferens, Johan på Gårdas gata 5A, Gårda i Göteborg. Lokal: Modesty. Seminariet är kostnadsfritt och vi bjuder in dig, från företag, kommun, region eller myndighet, som vill veta mer om vilka möjligheter, hinder och konkreta verktyg som finns för arbetsgivare att skapa förutsättningar för hållbara resvanor.

8 Program torsdag 11 december klockan Registrering och fika Inledning Lisa Ström, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Lisa Järner, Mölndals stad år av samarbete om hållbara resvanor i Mölndal Marielle Fredriksson, Tyréns AB Mobility Management i Kista Science City Jesper Johansson, Tyréns AB Effektivare mobilitet i Högsbo-Sisjön David Backelin, Göteborgs Stad Skapa förutsättningar att bli Flexibilist eller GCK:are Marie Anderson, Astra Zeneca Fika Möjligheter och hinder för hållbara resor till och från arbetsplatsen Erik Lövgren, SCA Nettolöneavdrag driver hållbart resande Mats Nyström, Västtrafik Panelsamtal: Hur skapar vi förutsättningar för hållbara resvanor? Hur kan offentliga och privata arbetsgivare samarbeta? Möjlighet att ställa frågor till föreläsarna och flera representanter från de exempel som presenterats under dagen Avslutning Moderator: Anders Hansson, AHÅ Utveckling, Ytterby. Anders har lång kommunal erfarenhet av arbete med hållbar utveckling, samhällsbyggnads- och infrastrukturfrågor i Göteborgsregionen. Anders har bl.a. deltagit i ledningsgrupper för HUR 2050, K2020 och Mistra Urban Futures. ANMÄLAN, FRÅGOR och meddelande om särskilt kostönskemål till fikat (kaffe/thé och ekologisk fralla) sker till: lisa.strom@grkom.se senast 8 december. HITTA HIT: MED KOLLEKTIVTRAFIK: Buss 60 till Ullevi Norra eller spårvagn 13, 2, 6 eller 8 till Ullevi Södra. Sök din resa på: MED STYR OCH STÄLL: På Gårdatorget finns en Styr och ställ station. Läs mer om Styr och ställ på: Vi som bjuder in: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i samarbete med Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat, Trafikverket och Mölndals stad med medfinansiering från Västra Götalandsregionen, Mölndals stad och Västsvenska paketet. *Mölndal stad genomförde under åren ett projekt som kallas RAM. RAM står för Resvanor till och från Arbetsplatser i Mölndal. Projektet samfinansierades av Mölndals stad, Trafikverket och Västra Götalandsregionen med Mölndals stad som projektägare och var ett resvaneprojekt där arbetspendlingen hos anställda vid 10 stora arbetsplatser i Mölndal undersöktes. RAM-projektet gav unik kunskap om livsstilar och resvanor. Dessutom bildades ett nätverk som har levt vidare efter projektslut. Under hösten har projektet och nätverkets arbete utvärderats.

9 Värderingar, livsstilar och resvanor i Mölndal Värderingar, livsstilar och resvanor 11 arbetsplatser i Mölndal med fokus på de anställda

10 Introduktion Innehåll Introduktion...sid. 2 Studiens metod...sid. 3 Segmenteringsmodell...sid. 4 Komfortare...sid. 5 Flexibilister...sid. 6 GCK Gå, Cykla, Kollektivt...sid. 7 Ett attraktivt Mölndal?...sid. 8 Slutsatser...sid Studien har genomförts av Bikupan på. uppdrag av RAM-projektet, Mölndals stad Titel: Värderingar, livsstilar och resvanor. 11 arbetsplatser i Mölndal. med fokus på de anställda Text: Bi Puranen och Karina Wrobel Grafisk form: Mattias Lundqvist ISBN Bikupan 2006 Vill du veta mer om RAM-projektet? ram@molndal.se Vill du veta mer om studien? bi@bikupan.se Människors mobilitet, eller snarare resvanor, är ett väl genomforskat ämnesområde. Däremot finns det få studier där mätdata knyts till människors preferenser och värderingar. Det har vi gjort i denna studie. Det betyder att de vanligaste förklaringarna, till exempel ekonomi, tidsbrist, bekvämlighet med mera, har fått en djupare belysning. Detta genom att människors värderingar och resonemang kring dagens resmönster och boende har kunnat knytas samman med tankar och drömmar om morgondagen; hur skulle det optimalt kunna vara? Denna studie bildar plattform för RAM-projektet, Resvanor till och från arbetsplatser i Mölndal, som har uppdraget att påverka och förändra arbetsresorna till och från några av de större arbetsplatserna i Mölndal. Ambitionen är att ge en fördjupad kunskap om vad som ligger bakom människornas dagliga val av ressätt. Nästa steg är att föreslå åtgärder som leder till ett förändrat resmönster och som bidrar till ett friskare samhälle ett friskare Mölndal. Vi står inför en av vår tids mest krävande omställningar från ett fossilberoende till ett väsentligt mer uthålligt transportsystem med alla de svårigheter och utmaningar, men också möjligheter, som det innebär. Vi är alla en del av ett större sammanhang. Beslut som tas i Mölndal påverkar även Göteborg, övriga Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen, som är en del av Sverige, som är en del av Europa. Ändå börjar all verklig förändring lokalt. Det handlar om att förstå människors val i vardagen, att blottlägga konflikter mellan värderingar och verklighet och att skapa förutsättningar för de förändringar som måste komma till stånd. Här behövs både politiska och ekonomiska beslut på såväl riks-, regional som lokal nivå, liksom det behövs enskilda ställningstaganden. Hur gör man då en värdegrundsstudie? Jo, den bygger på ett stort lyssnande och på att ett brett omfång av frågeställningar tas med i arbetet från första stund. Vid sidan av det strukturerade lyssnandet genomförs datainsamlingar för de statistiska analyserna. Tyngdpunkten ligger sedan på att integrera dessa så att en förståelse byggd både på kvalitativa och kvantitativa resultat kan omformas till konkreta förslag och handlingar. Mellan dessa två faser byggs en bro bestående av kommunikation. Det är där vi befinner oss idag, därav detta häfte som sammanfattar en omfattande rapport som finns att ladda ner från Trevlig läsning!

11 Studiens metod Undersökningen omfattar de anställda vid de medverkande företagen, bosatta i Mölndal eller inpendlare. Målet har varit att identifiera olika grupper och att försöka få en djupare förståelse för deras vardagliga resor att förstå varför de väljer vissa alternativ framför andra. Många gånger är människor inte ens själva på det klara med varför de gör som de gör. I studien undersöker vi om människors föreställningar gällande kollektivtrafiken stämmer med de faktiska förhållandena. Andra gånger kan det handla om rent känslomässiga ställningstaganden. Då är det sannolikt reflektion över sitt eget handlande som är inkörsporten till förändring och ibland är kanske arbetsgivarens uppmuntran och aktiva stöd det som förändrar ett beteende. ca anställda AstraZeneca KappAhl Papyrus Harry Sjögrengruppen Ericsson Mölndals förvaltningar I MEDBORGARPANELER år N= år 2 paneler ( ) Studien Värderingar, livsstilar och resvanor i Mölndal För att få svar på hur människor reser medverkade personal från 11 arbetsplatser i Mölndals stad i studien: AstraZeneca, Astra Tech, Ericsson, KappAhl, Papyrus, SCA, Mölndals förvaltningar samt Harry Sjögrengruppen bestående av Carmel Pharma, Det Norske Veritas, Harry Sjögren och IVF. Medarbetarna besvarade under våren och sommaren 2005 både enkäter och djupintervjuer. Resultatet blev ett omfattande material med enkätsvar från personer. Ett intervjuteam som har fått specialträning i intervjumetodik utförde 98 ingående djupintervjuer. Det har även gjorts jämförelser med andra studier för att se om de arbetande i Mölndal skiljer sig från Sveriges befolkning som helhet, men också jämfört med två paneler med unga som årligen har besvarat enkäter för att undersöka hur attityder förändras över tiden. N=2 293 SCA Astra Tech I II II Basenkät + djupintervjuer (98 djupintervjuer) Pro lenkät Kortsiktigt Långsiktigt Individ Preferenser Värderingar Företag Attityder Värdegrund Jag blir nästan arg när jag ser att det bara sitter en människa i varje bil. [...] Bara för att folk inte vill ändra sig och åka kommunalt. Kvinna, år, Flexibilist Bengt heter vår bil! Den är egentligen mina barns trygghet och glädjeämne och för mig ett nödvändigt ont. Den är ju möjligheten att ta sig ut, den är också friheten. Friheten att komma ut på landet, friheten att åka till Sälen. Man, år, Komfortare Jag har en del idéer. Jag har haft en tidigare, att jag skulle cykla jorden runt. Det gör jag nästan nu, fram och tillbaka till jobbet, så jag har nästan cyklat jorden runt. Man, >50 år, GCK Avvaktande

12 Segmenteringsmodell Bilen är en symbol för frihet och inte bara symbol faktiskt. Det är faktiskt frihet, det är frihet att kunna komma hem när jag vill, det är frihet att åka till jobbet när jag vill, det är frihet att kunna handla när jag vill. Bilen är för mig vad rullstolen är för en lam. Komfortare Flexibilister GCK Övertygade GCK Avvaktande Man, år, Komfortare Total faktisk restid till och från arbetet per år Genomsnittligt antal restimmar per 253 årsarbetsdagar (enligt dagbok) Samtliga personer Alla 215 (27 arb.dagar) Endast personer som hämtar och lämnar på dagis/skola 328 (41 arb.dagar) 200 (25) 307 (38) 264 (33) 314 (38) 233 (29) 339 (42) 215 (27) 322 (40) 0 h 100 h 200 h 300 h 400 h Har man barn så vill man försöka förkorta tiderna för barnen på dagis, så nu sitter vi och kör i varsin bil. Det känns inte alls bra... Om pendeln skulle fortsätta ner till Åsa, där vi bor, då skulle vi sälja en bil direkt. Kvinna, <30 år, Flexibilist Det omfattande statistiska materialet från enkäterna har använts för att skapa en modell över resmönster där tre tydliga segment har utkristalliserat sig. Först delades de svarande in i två grupper utifrån hur de reser till och från arbetet: bilresenärer som åker bil till och från arbetet (74 %) och övriga som aldrig åker bil till och från arbetet (26 %). Därefter skapades ytterligare två grupper med utgångspunkt i om deltagarna anser sig vara flexibla (52 %) eller ej flexibla (48 %) i sitt resande. Dessa fyra grupper korsades och resulterade i de tre segmenten Komfortare som är ej flexibla bilåkare, Flexibilister som är flexibla bilåkare och GCK (Gå, Cykla, Kollektivt) som inte åker bil, oavsett om de är flexibla Bil Ej bil eller inte. Segmentet GCK har sedan delats upp i grupperna Avvaktande och Övertygade utifrån om GCK:arna avstår bil av miljöhänsyn eller på grund av andra faktorer. Modellen har verifierats och kontrollerats genom analys av faktiska fördelningar mellan olika färdmedel och segment. Komfortare (40%) Åker egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Uppger sig inte vara flexibla i valet av transportmedel. Flexibilister (35%) Ej flexibla Komfortare 40% Flexibla Flexibilister 35% GCK (Gå, Cykla, Kollektivt) 25% (3% Övertygade, 22% Avvaktande) Åker egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Uppger sig vara flexibla i valet av transportmedel och kan tänka sig att blanda bil, kollektivtrafik, samåkning, gång eller cykel, beroende på vad som passar bäst. GCK (Gå, Cykla, Kollektivt) (25%) Åker aldrig egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Kan vara flexibla mellan kollektivtrafik, samåkning, gång eller cykel eller välja bara ett enda transportmedel. Kriterier: 1. Reser aldrig med bil 2. Anser miljöhänsyn vara mycket viktigt 3. Föredrar kollektivtrafik därför att det bidrar till miljöarbetet och för att man slipper använda bil Övertygade (3%): alla tre kriterierna är uppfyllda Avvaktande (22%): första kriteriet uppfyllt samt eventuellt ytterligare ett

13 Komfortare Av de tre resesegmenten är Komfortarna (40 %) den största gruppen. De åker alltid bil till och från arbetet och är inte flexibla i sitt val av färdmedel. Bilen är en oerhört viktig del i vardagen och 72 % uppger att de sannolikt eller definitivt inte skulle kunna sköta sina vardagliga sysslor och sin fritid utan bil. Att ha barn under 18 år ökar sannolikheten att vara Komfortare. Många använder bil för att få vardagslogistiken att gå ihop med hämtning och lämning på dagis, skola och fritidsaktiviteter, veckoinköp och inte minst resor till och från arbetet. Bilen står även för frihet, en möjlighet att åka vart man vill. För många Komfortare är stunden i bilen avkoppling och tid för sig själv. Fler män än kvinnor är Komfortare, 46 % mot 37 %. Medelåldern är högre och likaså medelinkomsten jämfört med de andra grupperna. De är även mer nöjda med hushållets ekonomi. Det allmänna hälsotillståndet är däremot sämre. Komfortarna är den grupp som oftast svarar nej på frågan om de motionerar regelbundet och de känner sig oftare trötta. Det som utmärker Komfortarna är jakten på tid. De är mycket tidskänsliga, restiden avgör valet av färdmedel. Genom att välja bilen känner de att de får mer tid för familjen och arbetet. Komfortarna är den grupp som anser sig spara in mest tid genom att välja bilen. Däremot visar en undersökning av den faktiska tidsåtgången att tidsvinsten inte är så stor som de tror. Den årligt använda tiden för resor till och från arbetet utgör 27 arbetsdagar. Om man inkluderar hämtning och lämning av barn på dagis ökar tidsförbrukningen till hela 41 arbetsdagar per år. En orsak till gruppens bilberoende är att många av Komfortarna inte har tillgång till kollektivtrafik där de bor. De har även den längsta genomsnittliga resvägen mellan hem och arbetsplats, 20 kilometer. Därför är andra färdsätt, som att gå eller cykla, inte heller realistiska. Säkerhet är en viktig aspekt vid valet av färdmedel, anser Komfortarna. Trots detta väljer de bilen framför exempelvis kollektivtrafiken. En uppskattning av riskerna för den egna hälsan visar att de är medvetna om att bilen inte är det säkraste sättet att förflytta sig på, trafikolyckor nämns som den främsta livs- och hälsorisken för egen del. De har en stor intellektuell förståelse för miljöhot. På andra plats över risker kommer klimatförändringar och i djupintervjuerna nämns miljöförstöring som ett av de främsta hoten för framtiden, såväl lokalt som globalt. Trots denna medvetenhet finns det en svag koppling till det egna handlandet. Mer tid med familjen eller på arbetet samt praktiska omständigheter väger tyngre än den miljöpåverkan som bilen orsakar. 100% 75% 50% 25% Viktigt vid transportval (jämförelse mellan ungdomspanel och Mölndal, andel som svarat Mycket viktigt/ganska viktigt) Tidsåtgång Bekvämlighet Kostnad Miljöhänsyn Säkerhet Upplevelse 0% Mölndal: (95%) (85%) (83%) (66%) (60%) (42%) Man kan säga att jag fick betala kollektivtrafiken med att jobba mindre. Istället för en och en halv timme en väg så kör jag på en halvtimme nu. Så de två timmarna kan jag lägga på arbetet istället för på bussen och tåget. Kvinna, år, Komfortare Komfortare: 40 % av undersökningsdeltagarna Ej flexibla, alltid bil Fler män än kvinnor Högre inkomst Högre ålder Mest tidskänsliga segmentet Något sämre allmänt hälsotillstånd Stressade Tillfreds med ekonomin Miljömedvetna, men kopplar ej till eget handlande

14 Flexibilister Skulle du kunna sköta dina vardagliga sysslor/din fritid utan bil? Ja, definitivt Ja, troligen Sannolikt inte Nej, definitivt inte Komfortare Flexibilister GCK Övertygade GCK Avvaktande Alla 5% 9% 50% 32% 12% 23% 30% 26% 36% 28% 36% 33% 21% 23% 22% 36% 25% 0% 25% 50% 75% 100% I stort sett kör jag själv till och från jobbet varje dag. Ibland tar jag bussen, beroende på vad jag ska göra efteråt, vart jag ska. Det kan bero på väglaget också, om det är dåligt väder tar jag bussen. 7% 17% 29% Kvinna, år, Flexibilist Flexibilister: 35 % av undersökningsdeltagarna Stor utsträckning bil, men även alternativ Lika stor andel av båda könen Yngre än Komfortarna Högre utbildning Mycket miljömedvetna Motionerar regelbundet Stort förtroende för myndigheter, organisationer och företag Gott allmänt hälsotillstånd och känner sig ofta pigga och glada Flexibilisterna är som namnet antyder flexibla bilåkare. Det betyder att de ofta åker bil till och från arbetet men att de även använder andra färdsätt, som att gå, cykla eller åka kollektivt. Gruppen utgör 35 % av undersökningsdeltagarna och det är en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Gifta och sammanboende har större sannolikhet att vara Flexibilister, likaså de som har barn under 18 år. Vad gäller ålder är de ett mittsegment, yngre än Komfortarna men äldre än GCK:arna. Många Flexibilister skulle vilja använda bilen i mindre utsträckning men styrs ofta av samma omständigheter som Komfortarna, det vill säga tidsbrist, familjesituation och dålig tillgång till kollektivtrafik. Av Flexibilisterna svarar 61 % att de inte skulle kunna sköta sina vardagliga sysslor och sin fritid utan bil. När det är praktiskt möjligt går eller cyklar många av Flexibilisterna till och från arbetsplatsen. Inställningen till kollektivtrafiken är splittrad. Endast 5 % åker kollektivt till och från arbetet regelbundet. Att vara tvingad att anpassa sig efter kollektivtrafikens tidtabeller är en nackdel. Flexibilisterna är inte lika tidskänsliga som Komfortarna men om restiden blir markant längre med kollektiva färdmedel tar de bilen. Däremot väljer många Flexibilister att åka kollektivt när de ska in till Göteborgs centrum då det många gånger är det smidigaste alternativet; de slipper hamna i trafikköer och behöver inte leta parkeringsplats. Flexibilisterna är mycket miljömedvetna. De anser att miljöaspekten är viktig vid valet av färdmedel, de köper ekologiskt odlade varor och ser miljöförstöring som ett stort hot inför framtiden. Hälsa och motion är viktigt, 80 % motionerar regelbundet. Att få motion är en viktig anledning till varför de väljer att gå eller cykla vissa sträckor. Flexibilisterna är också det segment med störst andel svarande som uppger att de ofta eller alltid är glada och att deras allmänna hälsotillstånd är mycket eller ganska bra. Flexibilisterna har högre utbildning än de andra segmenten och särskiljer sig även genom sitt samhällsengagemang. De har genomgående större förtroende för myndigheter, organisationer, företag och olika yrkesgrupper än de andra segmenten. Flexibilisterna har en mer öppen syn på samhället och omgivningen. De är beredda att anpassa sig, exempelvis genom att anamma mer hållbara vanor och levnadsmönster och är medvetna om de möjligheter som individer har att påverka omvärlden, inte minst miljön, med sina handlingar.

15 GCK Gå, Cykla, Kollektivt De 25 % av undersökningsdeltagarna som tillhör segmentet GCK (Gå, Cykla, Kollektivt) använder aldrig bil för sina resor till och från arbetet. Istället går de till fots, cyklar eller åker kollektivt. Fler kvinnor än män är GCK:are, 29 % respektive 18 %. En närmare analys visar att segmentet består av två undergrupper: GCK Övertygade som avstår bilen på grund av miljöhänsyn samt GCK Avvaktande som av olika skäl inte har skaffat bil. GCK:arna är den minst tidskänsliga gruppen. Oavsett avståndet mellan hem och arbete så kan de tänka sig en längre restid än både Komfortarna och Flexibilisterna. GCK Övertygade motsvarar 3 % av deltagarna i studien. För att räknas till den kategorin ska respondenterna ha svarat att de aldrig reser med bil, att de anser att miljöhänsyn är mycket viktigt vid valet av färdmedel samt att de föredrar kollektivtrafik för att det bidrar till miljöarbetet och för att man slipper använda bil. Deras miljöengagemang genomsyrar alla frågor. En intressant iakttagelse är att de Övertygade GCK:arna uppger att de inte mår så bra. Fler beskriver sitt allmänna hälsotillstånd som ganska eller mycket dåligt, de känner sig oftare trötta och deppiga. GCK Avvaktande, 22 % av undersökningsdeltagarna, är den yngsta gruppen i studien med en stor andel personer under 30 år. Många är ensamstående eller sambo utan barn, har en lägre inkomst och få har körkort. I åsikter och val liknar de ofta Komfortarna. De unga Avvaktande GCK:arna är i början av sin karriär och kan antas få en förbättrad ekonomi framöver. Familjebildning ligger också framför dem. Många bor i lägenhet men tror att de i framtiden kommer att flytta till småhus eller villa. Dessa faktorer ökar sannolikheten för att de med tiden, exempelvis om deras ekonomiska förutsättningar förbättras och de blir föräldrar, kommer att öka sitt bilanvändande. Just gruppen GCK Avvaktande som är under 30 år har en negativ inställning till kollektivtrafikrelaterade frågor som är lik Komfortarnas. Vad gäller miljöhänsyn vid val av transportsätt så anser den här gruppen till och med att det är mindre viktigt än vad Komfortarna gör. Det är varken möjligt eller önskvärt att hindra de Avvaktande GCK:arna från att bli bilister. Däremot är det ur ett samhällsperspektiv viktigt att försöka ge dem kunskap och intresse för hur våra resvanor påverkar miljön och förmå dem att anamma Flexibilisternas resmönster snarare än Komfortarnas. Vilken är den längsta restid till jobbet du skulle kunna tänka dig oavsett färdsätt? 0 3 km 3 10 km km Över 20 km Alla Komfortare Flexibilister GCK Minuter Jag tycker att om man bor i en stad så bör man använda kollektivtrafiken. Det känns lite onödigt med bil när det finns så mycket bilar idag. Det tar ju längre tid att åka bil genom stan än vad det tar att åka spårvagn, till exempel. Man, år, GCK Övertygad GCK: 25 % av undersökningsdeltagarna Aldrig bil Större andel kvinnor än män Låg inkomst GCK Avvaktande: 22 % av undersökningsdeltagarna Liten andel körkortsinnehavare Lägre inkomst Fler ensamstående Stor andel personer under 30 år GCK Övertygade: 3 % av undersökningsdeltagarna Avstår bil av miljöhänsyn Miljöengagemang i alla frågor 74

16 Ett attraktivt Mölndal? Det som är bra med Mölndal är väl att man bor på landet men har ändå nära till stan [Göteborg]. [ ] Man får väl marknadsföra Mölndal bättre. Vi har ju fritidsanläggning där borta vid Åby med bandybana, ishockeybana, simhall och gym. Det är ju verkligen möjligheternas kommun det här. Fast den har en tråkig stämpel. Kvinna, >50 år, boende i Mölndals stad, Flexibilist Det som vi tyckte var bra [i Mölndal] var Toltorpsdalen, vi löptränade mycket i Änggårdsbergen. Bifrost är ett ganska trevligt område. Gunnebo, där finns också trevliga promenad- och springvänliga områden. Lite sjöar och så. Man, år, boende i annan kommun, Flexibilist Jag åker inte mycket till Mölndal centrum på grund av den sociala aspekten, det finns inget att göra. Det jag saknar är kaféer. Om man väntar på bussen och vill ta en kaffe så finns det ingenstans man kan göra det. Jag vill ha ett ställe där man ser unga människor som pratar och har det trevligt. Kvinna, <30 år, boende i Mölndals stad, GCK Avvaktande Varje dag pendlar närmare personer till sina arbetsplatser runt om i Mölndal. Av deltagarna i den här studien bor drygt hälften i någon annan kommun än Mölndals stad. Detta innebär ofta längre resor till och från arbetet, resor som i många fall görs med bil och bidrar till minskad framkomlighet och en försämrad Segmenteringsmodell boende miljö i kommunen och i regionen. Ett sätt att minska belastningen på miljön är att minska avståndet mellan hem och arbetsplats genom att locka fler pendlare att flytta till Mölndal. Detta skulle öka framkomligheten på vägarna då undersökningen visar att de som bor nära sin arbetsplats ofta väljer att gå eller cykla till arbetet. Positiv Negativ Bor i Mölndals stad 39% 8% Bor i annan kommun 30% 22% Hur attraktivt är då Mölndal enligt deltagarna i studien? För att undersöka Mölndals stads attraktionskraft har undersökningsdeltagarna delats in i segment efter hur de upplever Mölndals stad som geografiskt område. De som anser att kommunen har bra rekreationsområden och att det finns tilltalande boendemiljöer räknas som positiva till Mölndals stad. Grupperna har även delats in i boende i Mölndals stad och boende i annan kommun. En majoritet är positivt inställda till Mölndals stad och nämner ofta kombinationen av närheten till Göteborg och de fina frilufts- och naturområdena som Mölndals fördelar. Men Mölndal uppfattas också som ett tråkigt, grått och anonymt förortsområde med många industrier. En förklaring är att många av dem som inte är bosatta i kommunen endast ser motorvägen och det område som de arbetar i och missar de natursköna delarna. Av alla som deltagit i undersökningen är 94 % nöjda med sin nuvarande bostadsort. Ändå är en tredjedel av dessa intresserade av att byta boendeform och 20 % av den tredjedelen är positivt inställda till Mölndals stad. Den främsta anledningen till intresset för att byta bostad är en önskan om ett större boende. Många vill byta från lägenhet till småhus men bostadsrätt är också en populär boendeform. Viktiga faktorer vid valet av bostad är närhet till naturområden och till bra service, vilket även är några av Mölndals starka sidor. (Avvikelsen från 100 % avser avrundningar från resp. svarsalternativ)

17 Slutsatser Värderingar är långsiktiga, djupt rotade i människan och styrs av övertygelse. Preferenser däremot kan skifta snabbt och är mer kortsiktiga och spontana än värderingar. Båda påverkar de handlingar och val som vi gör. Vi har i denna studie kunnat visa på en mycket stark koppling mellan de dagliga resval vi gör och olika grundläggande värderingar som till exempel boendemiljöns betydelse kontra miljömedvetenhet. Vi har också kunnat visa på hur vissa värderingar åsidosätts därför att de inte är förenliga med varandra: i valet mellan kortare restid och två timmars daglig restid samt en attraktiv boendemiljö väljer många det senare trots att det tar tid, belastar miljön och medför risker. När vi tvingas välja då kan en liten knuff i endera riktningen från arbetsgivare eller samhälle få det att väga över, vi byter beteende. För en del är det ekonomin som avgör, men för en stor del av de anställda i de företag som undersökts är det värderingarna som styr. Resor till och från arbetet är en stor tidstjuv i våra liv. Deltagarna i undersökningen ombads i enkäten att fylla i en resedagbok över sin senaste typiska arbetsdag. En sammanräkning av restiden till och från arbetet visar att de i genomsnitt använder 27 hela arbetsdagar per år bara för resor till och från arbetsplatsen. Om man även hämtar och lämnar barn på dagis eller skola så ökar restiden till 40 arbetsdagar per år. En stor tidsvinst skulle kunna göras, inte genom att välja bilen för att spara tid, som exempelvis Komfortarna gör, utan genom att bosätta sig närmare arbetet. Min hälsa påverkas negativt Min tid räcker inte till det jag skulle vilja göra Störs av buller hemma Störs av buller på jobbet Viktigast Näst viktigast Mindre viktigt Minst viktigt Minska miljöoch hälsoskadliga utsläpp Trängsel Stressade bilförare, en säkerhetsrisk Hur påverkar trafikproblemen dig? Hamnar i bilköer med förseningar som följd Upplever stress 53% 30% 20% 8% 29% 16% 24% 24% 23% 24% 24% 34% 26% 39% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Varför är det angeläget att lösa trafikproblemen? 17% 6% 20% 27% Buller 7% 23% 30% 40% Självuppskattade livs- och hälsorisker för egen del Komfortare Flexibilister GCK 1. Trafikolyckor 1. Trafikolyckor 1. Avgaser från biltrafiken 2. Klimatförändringar 2. Avgaser från biltrafiken 2. Kemikalier i livsmedel 3. Kemikalier i livsmedel 3. Kemikalier i livsmedel 3. Klimatförändringar 4. Avgaser från biltrafiken 4. Klimatförändringar 4. Trafikolyckor 5. Miljöfrågor 5. Miljöfrågor 5. Miljöfrågor 6. Resor till och från arbetet 6. Allergier 6. Allergier 7. Allergier 7. Ohälsotalen 7. Ohälsotalen 8. Ohälsotalen 8. Resor till och från arbetet 8. Skador i arbetslivet Rött val innebär trafikrelaterade risker 100% 75% 50% 25% 0% 0% 25% 50% 75% 100% Vem ska lösa problemen? 65% 59% 46% 16% Politiker Alla individer Kollektivtrafiken/ Arbetsgivaren (n=1470) (n=1343) Västtra k (n=367) (n=1039) 9

18 Slutsatser (fortsättning) Det finns en samåkningspool, vad finns det mer? Cykelreparatörerna, cykelparkeringarna. Jag tycker att Astra gör mycket. Det finns tydliga riktlinjer vad gäller resor. Vi försöker åka tåg istället för att flyga. Man, <30 år, Flexibilist AstraZeneca Astra Tech Ericsson Harry Sjögren KappAhl 58% Mölndals förvaltning 32% Papyrus 53% SCA Segmenteringsmodellen per företag 33% 44% 52% 68% 53% Komfortare Flexibilister GCK 36% 52% 29% 32% 20% 34% 34% 23% 15% 27% 16% 9% 22% 32% 13% 13% 0% 25% 50% 75% 100% Vi har ju denna förträffliga buss Orange Express som jag har börjat åka sedan några veckor tillbaka och som är helt jättebra. Kvinna, >50 år, Flexibilist Det finns en kluven inställning till bilen deltagarna i studien är väl medvetna om och oroliga för de risker som bilanvändande innebär. När undersökningsdeltagarna ombads uppskatta vad de trodde var de största riskerna för deras liv och hälsa så angav alla tre segmenten trafikolyckor, avgaser från biltrafiken, klimatförändringar och miljöfrågor som de främsta riskerna. De två bilburna segmenten, Komfortare och Flexibilister, angav båda trafikolyckor som den allra största risken för den egna hälsan. Ändå fortsatte de att köra bil. Alla bilanvändare i undersökningen har upplevt problem i trafiken och en majoritet anser att den viktigaste framtidsfrågan är att minska miljö- och hälsoskadliga utsläpp. Däremot är det inte individen som i första hand ska lösa trafikproblemen utan det ansvaret överlåter man till politikerna. Deltagarna anser att arbetsgivaren har minst ansvar för att lösa problemen men undersökningen visar samtidigt att åtgärder på arbetsplatsen har stor inverkan på de anställdas resmönster. AstraZeneca är ett positivt exempel som visar hur långsiktigt arbete inom ett företag skapar både miljö- och hälsovinster hos medarbetarna och ökar företagets attraktionskraft. AstraZenecas kombination av friskvårdssatsningar och åtgärder för att förbättra resvanorna har gjort att företaget har en större andel Flexibilister och mindre andel Komfortare än företag med liknande demografisk sammansättning. Bland dem som inte använder kollektivtrafiken finns det många förutfattade meningar om att det är ett tidskrävande och omständligt färdmedel. Trafiksäkerhet och pris anges sällan som en fördel för kollektivtrafiken, däremot anger många komfortaspekter, som tid till avkoppling och att slippa leta p-platser, som avgörande fördelar. Känslan av att bidra till miljöarbetet och att slippa använda bil är avgörande värden för dem som regelbundet åker kollektivt och man efterfrågar också förändringar i kollektivtrafiken för att förbättra användbarheten och öka servicen. Ett tidsbegränsat försök där man rensar bland de många små vardagliga hindren (avsaknad av hållplatser utanför arbetsplatsen, zonindelningar osv) och de besvärande politiska och ekonomiska hindren, t ex förmånsvärdebeskattning av arbetsgivarstöd till kollektivtransporter, efterfrågas av många och skulle ge ett värdefullt kunskapsunderlag för framtiden. På så vis skulle Göteborgsregionen kunna pröva en annan lösning än Stockholmsförsökets strikta avgiftsstyrning. Vägarna till en hållbar framtid kan vara många. 10

19 Bikupan Projektledare Forskningsledare Ledning Mölndals stad Ny Dinau Bikupan Research och analys Daniel Ewerdahl Djuna Franzén Mysan Haglind Fredrik Näsman Carlos Viktorsson Karina Wrobel Intervjuteam Mölndal (FRÅN VÄNSTER) Emily Nilsson Amir Softic Johanna Severinsson Martin Olausson Elin Göransson Kia Högberg (SAKNAS PÅ BILD) Fredrik Malmberg Emma Lindberg Bi Puranen Projektledning Administration Jonas Köpniwsky Patrick Liu Annica Johansson Helen Nicastro Grafisk form Mattias Lundqvist

20 Ett huvudresultat är således att trots medvetenheten om riskerna för det egna livet och den skadliga effekt som biltrafiken har på miljön, så väger ändå en attraktiv boendemiljö tyngre än lång restid till arbetet, miljöhänsyn och risker. Bi Puranen, forskningsledare Medverkande arbetsplatser Projektfinansiärer Värderingar, livsstilar och resvanor i Mölndal

21 Livsstilar & resmönster i Mölndal Ett samverkansprojekt för hållbar utveckling mellan: Astra Tech AstraZeneca Carmel Pharma Det Norske Veritas Ericsson Harry Sjögren IVF KappAhl Mölndals stad Papyrus SCA Projektansvarig: Ny Dinau, Mölndals Stad ny.dinau@molndal.se Forskningsledare: Bi Puranen, Bikupan bi@bikupan.se

22 Innehåll FÖRORD BAKGRUND UPPDRAG SAMMANFATTNING METOD VÄRDERINGAR OCH VÄRDEGRUND MÅLGRUPP OCH URVAL DATAINSAMLING DATABEARBETNING OCH BORTFALLSANALYS ANALYSMETOD SAMMANFATTNING AV CENTRALA BEGREPP I SEM SEGMENTERING JÄMFÖRELSEMATERIAL JÄMFÖRELSER MED ANDRA POPULATIONER BILEN OCH KOLLEKTIVRESANDET MILJÖN RESANDET HÄLSA BOENDE SEGMENTERINGSMODELL RESANDE FLEXIBILITET BILRESANDE SEGMENTERINGSMODELLEN BOENDE UTANFÖR MÖLNDAL UPPDELADE PER KOMMUN REGRESSIONSANALYSER SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKEN FÖRTROENDE SAMMANFATTNING TRAFIKSITUATIONEN I GÖTEBORG MED KRANSKOMMUNER PROBLEMEN BULLER MILJÖASPEKTER FRAMKOMLIGHET CYKEL VEM SKA LÖSA PROBLEMEN? SAMMANFATTNING BOENDE SKILLNADER MELLAN MÖLNDALSBOR OCH BOSATTA I ANNAN KOMMUN NÖJDHET MED BOSTADSORT BESKRIVNING AV MÖLNDALS STAD SEGMENTERINGSMODELLEN FÖR BOENDE ÅSIKTER OM MÖLNDALS CENTRUM INSTÄLLNING TILL MÖLNDALS STAD OCH DESS FÖRVALTNING FLYTTMÖNSTER PRIORITERINGAR I BOENDET SAMMANFATTNING SEM-MODELLER SAMMANFATTNING...82

23 11 STATISTIK ÖVER MEDVERKANDE FÖRETAG ASTRAZENECA ASTRA TECH ERICSSON HARRY SJÖGRENGRUPPEN KAPPAHL MÖLNDALS FÖRVALTNING PAPYRUS SCA JÄMFÖRELSE AV SEGMENTEN MELLAN FÖRETAG SAMMANFATTNING SLUTSATSER FORTSATT ARBETE FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING REFERENSLISTA BILAGOR DIAGRAM, VIKTNING LOGISTISK REGRESSION KARTA ÖVER FÖRETAGENS PLACERING DJUPINTERVJUMANUAL BASENKÄT PROFILENKÄT

24 Förord Dagens samhälle är inte morgondagens samhälle. Ren luft och därmed ett friskare samhälle kräver nya tankar och förhållningssätt och sist, men inte minst, modet att ta de många beslut som krävs för att skapa detta. Vi står inför en av vår tids mest krävande omställningar från ett fossilberoende transportsystem till ett väsentligt mer uthålligt sådant med alla de svårigheter och utmaningar men också möjligheter som det innebär. Vi är alla en del av ett större sammanhang. De beslut som tas i Mölndal påverkar även Göteborg och övriga Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen, som är en del av Sverige, som är en del av Europa. Denna studie utgör en första byggsten i RAM-projektet, som har uppdraget att påverka och förändra arbetsresorna till och från några av de större arbetsplatserna i Mölndal. Ambitionen är att ge en fördjupad kunskap om vad som ligger bakom människans dagliga val. Nästa steg är att föreslå åtgärder som leder till ett förändrat resmönster och som bidrar till friskare samhälle ett friskare Mölndal. Undersökningen består av en fysisk och elektronisk enkät samt djupintervjuer med de anställda i elva företag baserade i Mölndal samt de anställda i Mölndals stad, inalles personer av dessa ingår i studien. Många samtal och möten är genomförda och de utgör basen för studien och dess upplägg. Ett stort tack till alla företag som ställt upp med sin tid och sitt engagemang genom att delta i studien: AstraZeneca, Astra Tech, Carmel Pharma, Det Norske Veritas, Ericsson, Harry Sjögren AB, IVF, KappAhl, Papyrus, SCA och givetvis Mölndals stads olika förvaltningar. Genom ett nära samarbete med arbetsförmedlingen i Mölndal har projektet kunnat erbjuda åtta arbetssökande chansen att medverka i en lite annorlunda och lärande process nämligen den att samtala med människor om framtiden och vad man önskade av den. Ett stort tack till intervjuteamet som bestod av åtta personer, år, alla från Mölndal: Amir Softic, Elin Göransson, Emily Nilsson, Emma Lindberg, Fredrik Malmberg, Johanna Severinsson, Kia Högberg och Martin Olausson. Teamet arbetade från februari till juli med djupintervjuer, information om studien samt registrering av inkommande enkätsvar. Tack vare ert samhällsengagemang och intresse för människor blev detta arbetssätt en verklig framgångsfaktor. Människors mobilitet, eller snarare resvanemönster, är ett väl genomforskat ämnesområde. Däremot finns det få studier där dessa mätdata knyts till människors preferenser och värderingar. Det har vi gjort i denna studie. Det betyder att de vanligast förekommande förklaringarna, som till exempel ekonomi, tidsbrist, bekvämlighet med mera har fått en djupare belysning genom att människors värderingar och resonemang kring dagens resmönster och boende har kunnat knytas samman med tankar och drömmar om morgondagen; hur skulle det optimalt kunna vara? Dessa resultat är att betrakta som en stafettpinne som nu lämnas vidare till RAM-projektets nästa fas; implementering att förankra resultaten (är, bör, gör-modellen) och att åstadkomma verklig förändring. Bi Puranen Forskningsledare Bikupan 3