Studiehandledning Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, PSK, 8,5 hp Ht 2013 Skellefteå

Transkript

1 Pedagogiska institutionen Umeå universitet, Umeå Kursansvarig: Gunnar Lindström Telefon: Epost: Sid 1 (18) Studiehandledning Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, PSK, 8,5 hp Ht 2013 Skellefteå 1

2 Innehållsförteckning Ur Kursplanen s 3 Förväntade studieresultat (FSR) Innehåll och litteratur s 4 Uppläggning och obligatoriska inslag s 5 Examination och betygsättning s 5 Kursens uppgifter Seminarium 1 s 6-7 Seminarium 2 s 7-8 Individuellt paper s 8-13 Opponering s Rollspel och reflektionsuppgift s Seminarium 3 s Tentamen s 17 Kontaktinformation Mailadresser s 18 2

3 Ur Kursplanen Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse redogöra för olika ledarskapsteorier samt hur det heterogena klassrummet påverkar lärandeprocess och lärares förhållningssätt, redogöra för teorier om grupprocesser och konflikter i förskole- och skolkontext samt för strategier för att arbeta med dessa, redogöra för centrala teorier och begrepp inom specialpedagogik, Färdighet och förmåga diskutera betydelsen av reflektion och yrkesspråk i relation till lärares professionsutveckling och vikten av dessa vid bemötande och kommunikation med kollegor, andra yrkesföreträdare, vårdnadshavare och elever, tillämpa pedagogiskt ledarskap och konfliktlösning i gestaltande övningar, analysera lärares ledarskap i relation till det heterogena klassrummet och till specialpedagogiska perspektiv och begrepp, planera, skriva och rapportera ett paper med en enkel vetenskaplig struktur Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över barns/elevers förutsättningar och behov samt problematisera den sociala interaktionen mellan lärare och elever i utvecklandet av ett pedagogiskt ledarskap i enlighet med gällande styrdokument, problematisera skolors och pedagogers arbete med likabehandling, kränkning och diskriminering. 3

4 Innehåll och litteratur Kursen behandlar olika aspekter av pedagogiskt ledarskap och dess centrala betydelse för barns och elevers trivsel och lärande. Innehållet är uppdelat i tre teman: Tema 1 - Lärarprofession, pedagogiskt ledarskap och relationer Här diskuteras innebörden av att läraryrket är en profession. Vad kännetecknar professionella yrken och hur diskuteras läraryrket i relation till detta? Dessutom behandlas innebörden i begreppet pedagogiskt ledarskap samt sociala relationers betydelse i pedagogiskt arbete. Tema 2 - Grupprocesser, samtalsmetodik och konflikthantering Detta tema behandlar grupprocesser i undervisning och konflikter som kan uppstå i förskolans vardag, Vi kommer att bearbeta och träna hur samtalet kan användas som verktyg och hur du som lärare kan agera i konflikter som uppstår. Tema 3 - Specialpedagogik och likabehandling Det specialpedagogiska fältet introduceras och ger en grund för förståelse av barns olikheter med hjälp av specialpedagogiska perspektiv och begrepp. Själva begreppet likabehandling behandlades i kursen KUL I. Här diskuteras vad likabehandling innebär i förskolans vardag och hur du som lärare kan arbeta så att förskolan skolan kan bli en förskola för alla. Tema 1 Litteratur Alexandersson, Mikael (2007). Tankens krökning tillbaka mot sig själv. Pedagogiska magasinet, 1, Aspelin, Jonas (2001). Relationer i undervisningen. Utbildning & Demokrati, 10, Granström, Kjell (2007). Språket är tankens redskap. Pedagogiska Magasinet, 1, Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur.(122 s) Tillhammar, Sten (2009). Läraryrket som profession en studie av ställningstaganden i statliga dokument Kandidatuppsats. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.(55 s) Öhmnan, M (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Aktuella läroplaner Tema 2 Litteratur Deutsh (2006), Cooperation and Competition.. San Francisco: Jossey-Bass. Dunkels, Elza, Frånberg, Gun-Marie och Hällgren, Camilla (2011). Young People and Online Risk. Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.) Konflikthantering i professionellt ledarskap. Malmö: Gleerups Hägg, Kerstin; Kuoppa, Svea Maria Professionell vägledning : med samtal som redskap Studentlitteratur Lundström, Agneta (2008) Lärare och konflikthantering en undersökande studie ur ett könsperspektiv. Licentiatavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå universitet. (111 s) Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. (300 s, valda delar) Aktuella läroplaner Tema 3 Litteratur Persson, Bengt(2013) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Skolverket Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan, en handledning från JämO, DO, HO, HOMO&BEO För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Skolverket. Aktuella läroplaner 4

5 Uppläggning och obligatoriska inslag Kursens tre teman behandlas i ordningsföljd. Se schema samt uppgiftsbeskrivningar längre fram i Studiehandledningen! Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, litteraturseminarier, paperseminarium och rollspel. Föreläsningar är i huvudsak introducerande och/eller av generell karaktär. Under lektioner bearbetas ett visst kursinnehåll med varierande metoder. Litteraturseminarier sker i basgrupper om 4-6 studenter. Det är viktigt att litteraturen är läst och att de angivna frågeställningarna är genomtänkta i förväg, samt att varje deltagare formulerar en egen fråga till varje bok eller artikel. På så sätt bidrar var och en till det gemensamma lärandet. Var och en skall vara inställd på att under seminarierna bidra till egen och andras kunskapsutveckling genom att medverka aktivt, komma med egna synpunkter men också reflektera över och bemöta andras inlägg. Du får dessutom möjlighet att själv välja för dig meningsfullt och intressant kunskapsinnehåll i bearbetningen av den litteratur som diskuteras på seminariet. Läraren kommer under varje seminarium att gå runt bland basgrupperna men dessutom avslutas varje seminarium med en uppföljning i helgrupp tillsammans med läraren. Där presenterar varje basgrupp slutsatser och frågor som är obesvarade samt leder ett samtal med övriga. Litteraturseminarierna är obligatoriska då de på ett studentaktivt sätt förbereder för centrala delar i kommande yrkesutövning. Vid ett paperseminarium får varje student respons på sin skrivna text men ska också opponera på en kamrats paper. Detta seminarium är obligatoriskt då de på ett studentaktivt sätt förbereder för centrala delar i kommande yrkesutövning. Rollspel genomförs och reflekteras i mindre grupper. Syftet är att träna kommunikation och ledarskap samt ge möjlighet att visa färdigheter med utgångspunkt i förvärvade kunskaper. Rollspel med dithörande skriftliga gruppreflektioner är obligatoriska då de på ett studentaktivt sätt förbereder för centrala delar i kommande yrkesutövning. Examination och betygssättning Tema 1 och 2 har två examinationer, ett paper samt en gruppreflektion över rollspel. Förutom en bearbetning av kursinnehållet syftar paperskrivande att utveckla studenternas vetenskapliga skrivande. På uppgiften ges betygen VG, G eller U. Gruppreflektionen syftar till att knyta rollspelens innehåll till teorier i litteraturen. På den uppgiften ges betygen G eller U. Tema 3 examineras i form av en mindre tentamen. På uppgiften ges betygen VG, G eller U. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande delar är godkända och övriga obligatoriska delar genomförda. Betyget utgör examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan enskilda frågeställningar och i kursen behandlade teorier och synsätt. Tydliga bedömningskriterier presenteras i samband med varje uppgift. 5

6 Kursens uppgifter Seminarium 1 Lärarprofession, pedagogiskt ledarskap och relationer fredag 13/12. Genomför seminariet enligt beskrivningen på förra sidan. Anknytning till kursplanens FSR Den studerande ska kunna: - diskutera betydelsen av reflektion och yrkesspråk i relation till lärares professionsutveckling och vikten av dessa vid bemötande och kommunikation med kollegor, andra yrkesföreträdare, vårdnadshavare och elever - problematisera den sociala interaktionen mellan lärare och elever i utvecklandet av ett pedagogiskt ledarskap i enlighet med gällande styrdokument. - redogöra för olika ledarskapsteorier samt hur det heterogena klassrummet påverkar lärandeprocess och lärares förhållningssätt Litteratur Alexandersson, Mikael (2007) Tankens krökning tillbaka mot sig själv, Ped. magasinet 1, Aspelin, Jonas (2001). Relationer i undervisningen. Utbildning & Demokrati, 10, Granström, Kjell (2007). Språket är tankens redskap. Pedagogiska Magasinet, 1, Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur.(s.7-112) Tillhammar, Sten (2009). Läraryrket som profession en studie av ställningstaganden i statliga dokument Kandidatuppsats. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.(1-20) Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber. Aktuella läroplaner Frågor att förbereda och diskutera 1. Sedan 2011 krävs lärarlegitimation för att få tillsvidareanställning som lärare. Diskutera innebörden av detta! Vad skriver Tillhammar om professionalisering och lärares professionaliseringssträvanden? 2. Granström behandlar begreppet yrkesspråk. Klargör vad det innebär att ha ett yrkesspråk och syftet med ett sådant språk, först för dig själv och diskutera det sedan på seminariet. 3. Alexandersson diskuterar vikten av reflektion i sin artikel. Varför skulle lärares reflektion vara viktig och hur förhåller sig reflektion till yrkesspråk? 4. Relationskompetens kan ses som en viktig del av pedagogiskt ledarskap. Vad har ni för tankar kring skälet för detta? 5. Delge varandra vilka delar i boken Pedagogiskt ledarskap. Respektive Hissad och dissad samt Aspelins artikel Relationer i undervisningen som gjort mest intryck på er och diskutera era ståndpunkter. 6

7 6. Reflektera över lärare ni haft under er egen tid i förskola och skola och de lärdomar ni fått från samtalet med lokal VFU-handledare, utifrån förskollärares professionella uppdrag och begreppet pedagogiskt ledarskaps innebörd, i relation till förskolans organisation och läroplan. Ge exempel på hur ett pedagogiskt ledarskap kan komma till uttryck i barngrupp och arbetslag. Hur kan ni knyta era reflektioner till innehållet i litteraturen? 7. Vilka tankar och reflektioner har boken Interkulturellt ledarskap bidragit med och hur kan kunskap om detta komma att påverka er framtida yrkesutövning? 8. Era egna frågor till litteraturen 9. Slutsatser och frågor att ta med till återsamling i helgrupp? 10. Avsluta med att gå en Runda om hur basgruppsarbetet har fungerat. Seminarium 2 Grupprocesser, samtalsmetodik och konflikthantering Fredag 20/12. Seminarium 2 genomförs med samma tanke och på ett liknande sätt som seminarium 1. Denna gång ska ni dock prova på en något annorlunda arbetsform när det gäller inläsningen av Hakvoort och Fribergs bok Konflikthantering och professionellt ledarskap. Sidorna läses av alla, övriga kapitel delas upp inom gruppen och presenteras för de andra i gruppen vid seminariet. Förbered presentationen väl så att alla har en möjlighet att tillgodogöra sig kapitlets innehåll. Inled seminariet med att presentera era inlästa kapitel för varandra. Anknytning till kursplanens FSR Den studerande ska kunna: - redogöra för teorier om grupprocesser och konflikter i förskole- och skolkontext samt för strategier för att arbeta med dessa Litteratur Deutsh (2006). Cooperation and Competition. San Francisco: Jossey-Bass. (s ) Dunkels, Elza, Frånberg, Gun-Marie och Hällgren, Camilla (2011). Young People and Online Risk Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.)(2006) Konflikthantering i professionellt ledarskap. Malmö: Gleerups.(s läses av alla, övrigt delas upp inom basgruppen) Hägg, Kerstin; Kuoppa, Svea Maria Professionell vägledning: med samtal som redskap. Studentlitteratur Lundström, Agneta (2008) Lärare och konflikthantering en undersökande studie ur ett könsperspektiv. Licentiatavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå universitet. (s.5-20 och s.35-68) Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.(s.8-149) Aktuell läroplan 7

8 Frågor att förbereda och diskutera 1. Vilka kunskaper om konflikter och konflikthantering vill du lyfta från ditt kapitel i Hakvoort & Friberg(2006)? Under seminariet går ni en runda i basgruppen och presenterar kapitlen. 2. Det finns en rad olika metoder för konflikthantering, en del av dem har ni nu presenterat för varandra. Hur ser ni på relationen mellan att ha kunskap om en metod och att ha grundläggande kunskap om konflikters uppkomst och hantering? 3. Klargör och diskutera Deutch s teori om Cooperation and Competition. 4. Läs avsnitten utmaning, fysisk beröring och bekräftelse i Lundström(2008) (s ) och relatera till ett eget samtal där du har agerat som ledare. Vad var det svåraste för dig? 5. Hur definierar Thornberg(2006) begreppet grupp? Vilka kunskaper om grupprocesser är viktiga för lärare, enligt Thornberg, enligt dig själv? 6. Hägg & Kuoppa(1997) skiljer på privata och professionella samtal. Vilka professionella samtal ska en lärare kunna leda och vilka råd ger författarna när det gäller sådana samtal? 7. Konflikter och mobbing kan förekomma när barn och ungdomar möts online? Har lärare något ansvar att hantera sådana frågor? Se Dunkels, Frånberg & Hällgren(2011). 8. Era egna frågor till litteraturen 9. Slutsats/ fråga att presentera vid återsamling i helgrupp? 10. Avsluta med att gå en Runda om hur basgruppsarbetet har fungerat. Paper individuell inlämningsuppgift Paperskrivande är en vanligt förekommande bearbetnings- och examinationsform inom högskoleutbildning. Formen bygger på ett vetenskapligt arbetssätt och innebär att utifrån ett syfte och några frågeställningar författa en strukturerad text på ett begränsat antal sidor. Mellan 23/12 och 6/1 ska du utifrån nedanstående instruktioner skriva ett paper som senast 6/1 kl skickas till basgruppens forum på Cambro. Två kurskamrater ska opponera på texten, det vill säga granska den och ge dig konstruktiv återkoppling. Du ska också själv granska och opponera på två paper. 8/1 eller 9/1 opponerar ni på varandras paper som sedan kan bearbetas innan de lämnas in till gruppläraren för bedömning senast 17/1. Anknytning till kursplanens FSR Den studerande ska kunna: planera, skriva och rapportera ett paper med vetenskaplig struktur. reflektera över barn/elevers förutsättningar och behov samt problematisera den sociala interaktionen mellan lärare och elever i utvecklandet av ett pedagogiskt ledarskap i enlighet med gällande styrdokument. redogöra för teorier om grupprocesser och konflikter i förskole- och skolkontext samt för strategier för att arbeta med dessa redogöra för olika ledarskapsteorier samt hur det heterogena klassrummet påverkar lärandeprocess och lärares förhållningssätt diskutera betydelsen av reflektion och yrkesspråk i relation till lärares professionsutveckling och vikten av dessa vid bemötande och kommunikation med kollegor, andra yrkesföreträdare, vårdnadshavare och elever 8

9 Litteratur Minst 3 av nedanstående referenser ska användas i ditt paper men du får också gärna referera till föreläsningar och seminariediskussioner: Alexandersson, Mikael (2007). Tankens kröning tillbaka mot sig själv. Pedagogiska magasinet, 1, Aspelin, Jonas (2001). Relationer i undervisningen. Utbildning & Demokrati, 10, Granström, Kjell (2007). Språket är tankens redskap. Pedagogiska Magasinet, 1, Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.) (2006) Konflikthantering i professionellt ledarskap. Malmö: Gleerups. Hägg, Kerstin; Kuoppa, Svea Maria Professionell vägledning: med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur.(122 s) Lundström, Agneta (2008) Lärare och konflikthantering en undersökande studie ur ett könsperspektiv. Licentiatavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå universitet. (111 s) Lpfö 98/10 Lpfö98(rev2010), Lgr 11 eller Lgy11 Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. (300 s, valda delar) Tillhammar, Sten (2009). Läraryrket som profession en studie av ställningstaganden i statliga dokument Kandidatuppsats. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.(55 s) Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber. Struktur och omfång på ditt paper På följande sidor ges instruktioner för hur ditt paper ska skrivas. Det ska omfatta 4-6 sidor (exklusive försättsblad och referenslista), Times New roman 12 p, 1,5 radavstånd. En rimlig sidfördelning kan vara: Försättsblad 1. Inledning med syfte och frågeställningar, ½ -1 sida. 2. Litteraturgenomgång, 2 sidor 3. Analys och diskussion, 1-1 ½ sida 4. Sammanfattning, ½ sida 5. Vidare forskning med en syftesformulering, ½ sida Referenslista 9

10 FÖRSÄTTSBLAD Kursnamn, författare, huvudtitel och om man vill en undertitel. Titeln ska spegla innehållet. Undertitel kan användas för att förtydliga huvudtiteln. Ingen bild. 1. INLEDNING Ge en kort presentation av innehållet och gärna också varför detta intresserar dig som författare. Här ska du försöka väcka läsarens intresse. 1.1 Syfte. Här anges målsättningen med ditt paper. 1.2 Frågeställningar. Här anges de frågeställningar som behöver besvaras för att uppnå arbetets syfte. OBS! I denna uppgift kommer du att utgå från ett syfte och två frågeställningar givet i förhand och får istället utrymme att lägga fokus vid övriga delar. Det är dock oerhört viktigt att du försäkrar dig om att arbetet har en RÖD TRÅD, d v s att du väljer relevant litteratur för ditt valda område och återkopplar till ditt syfte, dina frågeställningar i avsnitten Litteraturgenomgång samt Analys och diskussion. Valbara syften och frågeställningar Följande syften och frågeställningar fördelas inom basgruppen, så många av förslagen som möjligt bör finnas representerade i varje basgrupp. Detta i syfte att ge ytterligare möjligheter för lärande, att tillsammans diskutera och reflektera fördjupar och breddar det egna synsättet. 1. Syftet med detta arbete är att undersöka litteraturens syn på grupprocesser i relation till ledarskap och konflikthantering. Detta gör jag med hjälp av följande frågeställningar: - Hur kan pedagogers aktiviteter/ undervisning och förhållningssätt påverka en barn/elevgrupp? - På vilka sätt kan pedagoger förebygga och hantera konflikter? 2. Arbetets syfte är att undersöka litteraturens syn på läraryrkets professionalisering och yrkesspråk och dess betydelse för yrkesutövandet. Följande frågeställningar beaktas särskilt: - Hur har pedagogers professionaliseringsprocess sett ut över tid? - Vad innebär reflektion och vilken betydelse har reflektionen och yrkesspråk för yrket? 3. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad litteraturen säger om pedagogiskt ledarskap utifrån kommunikation och relationer. Till min hjälp har jag följande frågeställningar: - Vilken betydelse har goda relationer i pedagogiska praktiken? - Hur kan kommunikationens roll beskrivas i relation till konflikthantering? - 4. Syftet med detta paper är att undersöka hur lärare/pedagoger kan arbeta med sitt pedagogiska ledarskap i vardagen. Följande frågeställningar beaktas särskilt: - Vilka kunskaper och färdigheter behöver lärare för att leda och bemöta barn/elever i lärandesituationer med avseende på individ? - Vilka kunskaper och färdigheter behöver lärare för att leda och bemöta barn/elever i lärandesituationer med avseende på grupp? 5. Syftet med detta paper är att undersöka hur lärare/pedagoger kan arbeta med sitt pedagogiska ledarskap i vardagen. Följande frågeställningar beaktas särskilt: 10

11 - Vilken typ av konflikter kan uppstå? - Vilka särskilda kunskaper och färdigheter behöver pedagoger besitta för att hantera konflikter? 6. Syftet med detta paper är att undersöka hur lärare/pedagoger kan arbeta med sitt pedagogiska ledarskap i vardagen. Följande frågeställningar beaktas särskilt: - Hur kan ledares roll som förebild beskrivas och förklaras? - Vilken kunskap om ledarskap i mångkulturella och multietniska sammanhang anses, enligt litteraturen, viktiga? 2. LITTERATURGENOMGÅNG Utifrån det syfte och de frågeställningar du i samråd med dina basgruppsmedlemmar valt ges läsaren i denna del av arbetet en inblick i vad kurslitteraturen säger om just ditt syfte och dina frågeställningar. Här beskrivs och struktureras alltså litteraturens argument och ståndpunkter rörande frågeställningarna. (Ex. När det gäller relationerna i klassrummet hävdar Jensen(2011)..Friberg (2011) anser att kartläggning av konfliktsituationer är. etc.) Inga egna reflektioner ska här komma till uttryck, avsikten är att du visar dig förtrogen med litteraturens innehåll och skriver fram detta på ett korrekt och läsvänligt sätt. Detta är således en beskrivande del av ditt paper. Alla frågeställningar måste behandlas, detta för att få en röd tråd genom hela arbetet. Förstärk gärna den röda tråden med hjälp av små förklaringar (nu ska jag först sedan..och därefter.). Förklara tidigt centrala begrepp ( Ex. Begreppet mobbning definierar författaren så här, Inkluderande ledarskap beskrivs som ). Använd de centrala begreppen konsekvent. 3. ANALYS OCH DISKUSSION I denna del av ditt paper ska du föra ett eget resonemang kring vad kurslitteraturen säger om dina frågeställningar, det vill säga försöka utreda litteraturinnehållet och värdera det utifrån egna reflektioner. I detta sammanhang brukar man tala om begreppen reflektera, analysera och problematisera. Nedan en förklaring av vad dessa begrepp kan innebära: Analysera bena upp, utreda, särskåda, sönderdela, plocka isär, kritiskt undersöka, granska. Söka efter och beskriva delar som en större helhet är sammansatt av. Reflektera ifrågasätta förgivettaganden, betrakta, ompröva förhållanden. Problematisera rikta uppmärksamhet på problem/svårigheter man anser förekommer i något område/sammanhang/företeelse, ställa frågor, väcka undran inför. Anknyt till litteraturen genom att referera (återge med egna ord) och emellanåt citera (ordagrann återgivning av texten). I båda fallen krävs löpande källhänvisning (vid citat även sidnummer). I detta arbete ska parentessystemet användas konsekvent som källhänvisning Skilj tydligt på referat (Hakvoort (2011) skriver att ) och egna påståenden (Jag hävdar ). 4. SAMMANFATTNING Här knyts tidigare delar ihop. Sammanfatta vad som kommit i fram i arbetet och hur de olika frågeställningarna har besvarats. 11

12 5. Vidare forskning. Här ska tankar kring vad som skulle vara intressant att fortsätta undersöka beskrivas och ett syfte för detta formuleras. REFERENSLISTA Lista med fullständiga referenser till litteratur och andra källor som löpande har hänvisats till i texten. Bedömningskriterier För godkänt på paperuppgiften ska studenten: Ha ett relevant och tillräckligt innehåll är syfte och frågeställningar besvarade Skriva sammanhängande och precist Resonera och reflektera och lämna in ett tillräckligt omfångsrikt arbete Ha tydliga kopplingar till litteraturen Uppvisa god språkbehandling Ha en korrekt och konsekvent referensteknik och referenslista För väl godkänt på paperuppgiften ska studenten dessutom: Allsidigt belysa syfte och frågeställningar genom att integrera olika delar av litteraturen Självständigt relatera till och använda kurslitteraturen och samtidigt göra författarnas argument och/eller resultat rättvisa Visa prov på analytisk och problematiserande förmåga Lämna in ett välformulerat arbete Några råd när det gäller skriftliga inlämningsuppgifter Att använda ett vetenskapligt språk innebär att man är saklig, klargörande och koncentrerad i sitt skrivande. Det betyder inte att texten ska vara tråkig, oengagerad och ointressant. Tänk på meningsbyggnad och se upp med så kallade särskrivningar. Ex. En brun hårig sjuk sköterska betyder något helt annat än: En brunhårig sjuksköterska Be gärna någon kamrat om hjälp att korrekturläsa texten, det är lätt att bli hemmablind. Referenstekniken ska i universitetsarbeten vara noggrann och formellt korrekt. Läsaren skall aldrig behöva tveka varifrån ni hämtat de texter eller andra källor som ni använder. Parentessystemet skall användas på ett korrekt och konsekvent sätt. Ex. Andersson (1999) menar att Han klargör vidare att.i Anderssons undersökning framkommer det dessutom att. Svensson (2002) i sin tur visar i sin rapport att. Karlsson & Johansson (2006) anser att. Introducera gärna källan/referensen tidigt i dina textavsnitt så behöver inte läsaren tveka var du hämtat det du vill klargöra. Det skall med andra ord tydligt framgå vem som säger vad, och när det är du själv som reflekterar eller när det du återger är hämtat från någon text. 12

13 Titel på bok eller sidnummer anges vanligtvis inte i den löpande texten! Citat, kortare citat kan skrivas i den löpande texten (men det skall tydligt framgå att det är ett citat) längre citat återges i fristående block, använd indrag, 10 p etc. Citat (korta eller långa) ska alltid åtföljas av mycket noggrann källhänvisning! Om ni skrivit av något ordagrant från en text är det ett citat. Det får inte framstå som det är era egna ord (=fusk/plagiat, se ) För ytterligare råd, se exempelvis Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur Opponering Senast den 6/1 kl ska ditt paper läggas in på basgruppens forum i Cambro. Opponeringsseminarium sker torsdag 9/1. Varje student ska läsa två andra studenters paper, på det ena är man huvudopponent och andreopponent på det andra. Separat opponeringsschema meddelas av lärare innan jul. Efter opponeringstillfället har du möjlighet att bearbeta och korrigera ditt paper utifrån vad som framkommit i opponeringen. Arbetet läggs in på Cambro senast 17/1. GENOMFÖRANDE Ungefärlig tidsram: 25 minuter/arbete Summering av arbetet 5 minuter Huvudopponent och författare diskuterar arbetet 10 minuter Andraopponentens kommentarer/diskussionsfrågor 5 minuter Övriga seminariemedlemmars frågor/kommentarer 5 minuter Oppositionen inleds med att författaren/författarna ges möjlighet att kortfattat kommentera sitt arbete. Detta kan vara ett tillfälle att tillrättalägga något man upptäckts fattas i uppsatsen och som man vill tillägga, eller ge uttryck för någon annan reflektion som är relevant för uppsatsen. Därefter tar huvudopponenten vid och gör en kort summering av uppsatsen, där han/hon berättar om paprets utgångspunkter och resultat. Därefter får författaren chansen att bekräfta att opponenten uppfattat arbetet som det var tänkt, eller tillrättalägga någonting som han/hon anser att opponenten missuppfattat. I nästa steg går opponenten djupare in på uppsatsens olika delar och ställer konstruktiva frågor till uppsatsförfattaren kring de olika delarna av arbetet och ger konstruktiva synpunkter om det finns oklarheter i arbetet som bör utvecklas. Det gäller alltså inte att hänga någon, utan att ställa frågor som utmanar författaren att utveckla sina tankar! Efter denna diskussion är det dags för andraopponenten att komma med sina synpunkter och frågor kring det som inte klarats upp i diskussion mellan huvudopponent och uppsatsförfattaren. Slutligen har de övriga i seminariegruppen möjlighet att kommentera, ställa frågor etc. 13

14 FÖRBEREDELSER Huvudopponenten läser noggrant igenom uppsatsen med följande punkter i åtanke: Inledning Hur har författaren introducerat och motiverat sitt arbete? Är syfte och frågeställningar relevanta mot bakgrund av detta? Syfte Vilket syfte har författaren valt? Litteraturgenomgång Vad framkommer i denna del, hur besvaras frågeställningarna? Klargörs centrala begrepp? Hur har författaren systematiserat de teoretiska litteraturgenomgången? (Finns det någon röd tråd?) Är det som tas upp i litteraturgenomgången relevant för arbetet? Saknas något?/finns det något som är överflödigt? Analys och diskussion Vad framkommer i denna del, vilka resonemang förs, vilka slutsatser dras?hur kopplas diskussionen till litteraturen? Går det att dra de slutsatser författaren gör mot bakgrund av det som tas upp i litteraturgenomgången? Finner du andra möjliga tolkningar som författaren inte har uppmärksammat? Titel Hur stämmer titeln överens med uppsatsens ansats och innehåll? Helheten Sitter uppsatsen ihop i alla delar, dvs. är det lätt att följa den röda tråden i arbetet? Finns det oklarheter som du vill att författaren klarar ut? Hur fungerar språket som helhet? Detaljer För att hjälpa varandra så att slutversionen av rapporten blir så trevlig som möjligt granskas också arbetet med tanke på fel i referenser och referenslista, konstiga meningar och stavfel. Anteckna dessa på ett separat dokument och lämna till författaren efter oppositionen. Dokumentation Skriv kortfattat ner dina synpunkter/frågeområden kring det paper du opponerat på och lämna detta till författaren och gruppläraren efter genomförd opposition. Andreopponenten läser på samma sätt igenom arbetet med ovanstående utgångspunkter i åtanke, men behöver inte granska detaljerna utan koncentrerar sig på helheten. Hänger arbetets olika delar ihop? Finns det behov av ytterligare klargöranden? 14

15 Rollspel och reflektionsuppgift Under vecka 2 kommer vi att arbeta med tre olika former av rollspel vilka handlar om lärares ledarskap i relation till: Konflikthantering mellan individer. Konflikthantering i grupp. Konflikthantering mellan vuxna. Syftet är att utveckla pedagogisk handlingsberedskap via tillämpningsövningar, där studerande ges möjlighet att erfara, bearbeta och reflektera över situationer relaterade till pedagogiskt ledarskap. Anknytning till kursplanens FSR Den studerande ska kunna: - tillämpa pedagogiskt ledarskap och konfliktlösning i gestaltande övningar - redogöra för teorier om grupprocesser och konflikter i förskole- och skolkontext samt för strategier för att arbeta med dessa, - redogöra för olika ledarskapsteorier samt hur det heterogena klassrummet påverkar lärandeprocess och lärares förhållningssätt - reflektera över barn/elevers förutsättningar och behov samt problematisera den sociala interaktionen mellan lärare och elever i utvecklandet av ett pedagogiskt ledarskap i enlighet med gällande styrdokument. Litteratur Aspelin, Jonas (2001). Relationer i undervisningen. Utbildning & Demokrati, 10, Dunkels, Elza; Frånberg, Gun-Marie & Hällgren, Camilla(2011) Young People and Online risk, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.) Konflikthantering i professionellt ledarskap. Malmö: Gleerups. Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria(2007) professionell vägledning: med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur. Lundström, Agneta (2008) Lärare och konflikthantering en undersökande studie ur ett könsperspektiv. Licentiatavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå universitet Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber. Basgruppen ska efter rollspelen tillsammans reflektera över följande frågeställningar: 1. Vad hade ni för förväntningar/farhågor inför rollspelsveckan och vad har ni för uppfattning nu? 2. Anser ni att lärt er något under veckan, i så fall vad och på vilket sätt? 3. Anser ni att rollspel kan vara en arbetsform att använda i förskolan, motivera! 4. Ni har under kursen läst litteratur som kan kopplas till de rollspel ni gjort. Utgå från de övningar ni hittills gjort och reflektera kring dessa utifrån relevant innehåll i kurslitteraturen, använd mist två av de angivna böckerna (ovan). Använd adekvat referensteknik. Utifrån dessa frågor skrivs ett gemensamt dokument på max 3 sidor, 1,5 radavstånd. Fokus ska ligga på fråga 4, som ska bestå av minst en sida. Närvarande basgruppsmedlemmar ska anges i sidhuvudet. Uppgiften skickas läggs in på Cambro senast den 17/1. 15

16 Bedömningskriterier Uppgiften bedöms med U eller G. För att uppgiften ska vara godkänd krävs att den gjorts enligt ovanstående instruktioner och att studenterna visar förmåga att använda och referera till litteraturen på ett tillfredställande sätt. Omprov/komplettering Om du inte varit med på alla rollspelsövningar eller i författandet av den gemensamma uppgiften, meddela din grupplärare för vidare instruktioner. Seminarium 3 Specialpedagogik och granskning av likabehandlingsplaner 15/1. Anknytning till kursplanens FSR Den studerande ska kunna: - redogöra för centrala teorier och begrepp inom specialpedagogik - analysera lärares ledarskap i relation till det heterogena klassrummet och till specialpedagogiska perspektiv och begrepp - reflektera över barn/elevers förutsättningar och behov samt problematisera den sociala interaktionen mellan lärare och elever i utvecklandet av ett pedagogiskt ledarskap i enlighet med gällande styrdokument. - problematisera skolors och pedagogers arbete med likabehandling, kränkning och diskriminering Litteratur Persson, Bengt (2013) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap, Stockholm. Liber Skolverket; Riktlinjer för arbetet med likabehandlingsplaner. Skolverket; Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan, en handledning från JämO, DO, HO, HOMO&BEO VFU- platsens likabehandlingsplan Aktuell läroplan Frågor att förbereda och diskutera Ni har tagit del av en föreläsning rörande specialpedagogiska frågor och ska skriva en tenta torsdag 16/1. Ta tillfället i akt att diskutera centrala begrepp och arbetet med barn/ elever i behov av särskilt stöd. Utnyttja varandras kompetenser och se seminariet som en förberedelse inför tentamen. Ni har dessutom tagit med likabehandlingsplaner från era Vfu- platser. 1. Klargör och diskutera centrala specialpedagogiska begrepp: Normalitet avvikelse, inkludering - exkludering, relationellt perspektiv kompensatoriskt perspektiv, differentiering, individualisering, en skola för alla, mm 2. Vad menas med specialpedagogik? 3. Vilka konsekvenser för lärares arbete får kravet på En skola för alla? 16

17 4. Analysera och kritiskt granska likabehandlingsplanen i relation till läroplanens värdegrund, kurslitteraturen samt föreläsningar och egna erfarenheter. Analysera det målinriktade arbete skolverksamheterna bedriver för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Ge också förslag på hur handlingsplanen skulle kunna förbättras. Under seminariet går ni en runda, presenterar och jämför handlingsplanerna. 5. Era egna frågor till litteraturen 6. Slutsats/ fråga att presentera vid återsamling i helgrupp? 7. Avsluta med att gå en Runda om hur seminariet har fungerat. Tentamen Den 16/1 skriver ni en tentamen som behandlar specialpedagogiska begrepp och perspektiv. Anknytning till kursens FSR - redogöra för centrala teorier och begrepp inom specialpedagogik - analysera lärares ledarskap i relation till det heterogena klassrummet och till specialpedagogiska perspektiv och begrepp - reflektera över barn/elevers förutsättningar och behov samt problematisera den sociala interaktionen mellan lärare och elever i utvecklandet av ett pedagogiskt ledarskap i enlighet med gällande styrdokument. Litteratur Persson, Bengt(2013) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap, Stockholm: Liber Omprovstillfälle Om du inte kan delta vid eller får underkänt på ordinarie tentamenstillfälle ges möjlighet till omtentamen lördag 22/2, Anmälan till omtentamen görs till kursansvarig Gunnar Lindström. 17

18 Kontaktinformation Kursansvarig lärare: Gunnar Lindström, , Studieadministratör: Eva Karlefors, , Studievägledare: Helen Andersson, , Lärare Agneta Lundström, Ingrid Stålnacke, Annika Nilsson,