Om svårigheten att komma till tals

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om svårigheten att komma till tals"

Transkript

1 Om svårigheten att komma till tals Forskarbyn Ölsdalen OPEN augusti Degerfors Välkommen!

2 OPEN 2011 Folkets Hus i Degerfors, Medborgargatan 11, C-salen Tisdagen den 16 augusti Välkommen! Grundtonen Bengt-Åke, Fromm och produktiva aktörer Lunch Bengt-Åke fortsätter om Fromm och produktiva aktörer till skillnad från mainstream Karin Eklund om suggestopedins svårigheter att göra sig gällande i undervisningen och hur en social orkestrering skapar den sociala karaktären Gemensam middag på Bruksmässen Onsdagen den 17 augusti Gunilla Hallerstedt och det tystade samtalet analys av Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg som leder in i interaktiv forskning Lunch Fredrik Lundquist, Henri Kinnunen och Bengt-Åke om trafikanter i termer av spelteori Frivillig stadsvandring på samhället Torsdagen den 18 augusti Per Thorsell om sol och vind i energidiskursen Lunch Lillemor och de psykosociala arbetsmiljöfrågornas historik Årsmöte i Föreningen Forskarbyn Fredagen den 19 augusti Lisbeth Rydén om vad man kan få reda på genom fokusgrupper Monica Hane om medarbetarenkäters mening, innehåll och funktion i dagens arbetsliv Reservtid / fortsättning på Lisbeth Rydéns pass Information om konferensen och föreningen samt all dokumentation finns på Forskarbyn Ölsdalen, Ölsdalen 134, Degerfors, tel

3 Forskarbyns OPEN 2011 Om svårigheten att komma till tals Föreningen Forskarbyn är formellt en ideell förening med 43 medlemmar men skulle förstås lika gärna kunna sägas vara ett nätverk. Och vi vill gärna bli fler som kan hjälpas åt. Vi finns i olika yrken och i olika företag och organisationer. Vi tillhör många olika kunskapstraditioner. Några av oss studerar, några är pensionärer, några letar jobb och andra befinner sig mitt i karriären. Det som förenar oss är intresset för det som brukar kallas arbetslivsfrågor och att vi tycker att så som dessa diskuteras idag förefaller man bortse från sådant vi faktiskt vet och som vi menar är viktigt att beakta för en konstruktiv utveckling av arbetsliv och samhälle. Rent konkret kan det handla om allt från nya kursplaner för körkortsutbildning och innehållet i medarbetarundersökningar till regional energipolitik. I föreningen försöker vi då hjälpas åt att hitta de mer grundläggande tankefigurerna för hur det blir som det blir när människor gör som de gör. Ofta innebär dessa nya tankefigurer att man kan överbrygga det som tidigare gjort det svårt att komma till tals och att var och en kan komma vidare med sina diskussioner om lämplig samverkan på sina respektive hemmaplaner. Varje sommar har Föreningen ett seminarium, där årets funderande i olika grupperingar sammanfattas och redovisas. Under seminariet 2009 prövade vi termitstackens fenomenologi som tankefigur. Förra året blev det svärmteorins potential som blev den röda tråden. Alla seminarier genom åren har dessutom också handlat om svårigheten att vetenskapligt studera fenomen som är konstruerade i och genom vårt språk. Vi utgår även i årets seminarium vecka 33 i Degerfors från de konkreta frågeställningar, som några olika medlemmar just nu brottas med i sin vardag. En gemensam nämnare är hur den etablerade diskursen tystar och omöjliggör vissa viktiga samtal och därmed gör att bara vissa insatser och vissa lösningar förefaller möjliga. Det verkar inte alltid handla om medvetna försök att undanröja vissa gruppers inflytande. Problemet tycks istället vara att språkbruket är så osynligt integrerat i vår identitet och definierar våra sociala tillhörigheter lika självklart som luften vi andas att många inte ens reflekterar över vilken framtid de förstärker genom vad de säger och gör och vilken framtid som man då hindrar. En tankefigur, som kommer att prövas i årets diskussioner, är övergången från tanken på sociala system som hierarkiskt styrda till att de snarare är självorganiserande. En annan hypotes är att människors rationella val inte förklaras tillräckligt väl genom att enbart hänvisa till egennyttan utan att de bättre förstås utifrån uppfattningarna om förväntade gensvar. Sett i dessa perspektiv blir många analyser och slutsatser i den pågående samhällsdiskussionen olämpliga och ibland direkt missvisande. Det skall vi prata mer om vecka 33. 2

4 Tisdag den 16 augusti Välkommen hit och hur är det tänkt dvs. den röda tråd i programmet som några av oss tycker att vi ser Språkets försvarsmurar Vi har i forskarbyns möten under åren pekat på att det under alla diskurser finns en underström av föreställningar, förgivettaganden, metaforer och resonemang, som knyter de samtalande samman. Dessa undertexter uttalas mycket sällan, men innebär att det man säger känns bekant av de andra och kommer att ges en viss mening i samtalet. Språkbruket knyter samman en viss grupp "insiders" men utesluter alla andra eftersom språkbruket begränsar vad dessa kan komma till tals om hur goda argument de andra än har. Vår demokrati förutsätter emellertid att vi som medborgare kan komma till tals. Vetenskapen förutsätts kunna bryta mytbildningar och ovederhäftigheter. Men språkliga vanor skapar ofta en så stark försvarsmur att varken demokratin eller vetenskapen fungerar på avsett sätt. Vi vet av erfarenhet att även om vissa resonemang, beslut och åtgärder som framförs är uppenbart ovederhäftiga så finns det fall då det inte hjälper att påpeka detta och försöka argumentera mot. Alla försök att få till stånd en "rationell" och demokratisk diskussion om frågan blir fruktlösa. Att anklaga de andra för dumhet, manipulation, bristande etik etc. lönar sig föga och försvårar bara möjligheterna att komma till tals. Andra strategier måste prövas. Bengt-Åke Wennberg kommer i inledningen av konferensen att göra en genomgång av olika tänkares och filosofers syn på denna fråga från Aristoteles till våra dagar Lunch 3

5 Tisdag den 16 augusti Att bryta de triviala resonemangen om framtidens arbetsliv Det har blivit vanligt att säga att Sverige står inför stora utmaningar om vi skall kunna hävda oss i den globala konkurrensen och kunna behålla arbetsplatser och utvecklingsresurser i Sverige. Givet samma förutsättningar i form av anläggningar och övrig teknik, pekas då ofta på de arbetsvetenskapliga möjligheterna. Dessa antas vara särskilt gynnsamma i Sverige eller i varje fall kunna bli det. Ett antal offentligt finansierade program har de senaste decennierna sjösatts i tron på dessa möjligheter. Resultaten har låtit vänta på sig. Den viktigaste orsaken till dagens svårigheter verkar ligga i de diskursiva begränsningar som historiskt omger det man brukar kallar management. Vi hävdar att Maslows och Herzbergs behovsmodeller bygger på tankefiguren HPR (hierarki, paternalism och regelstyrning) och därför inte längre är ändamålsenliga för att förstå de samhällsförändringar vi just nu upplever. Bengt-Åke Wennberg kommer i detta pass att presentera en fördjupad analys av den värdestruktur, som Ingelhart och Welzel utvecklat och vilka förändringar i den svenska organisationskulturen som krävs för att den existerande potentialen skall kunna utnyttjas. 4

6 Tisdag den 16 augusti Vad hindrar god pedagogik att tillämpas i skolan? "Suggest" betyder "att föreslå". Framgången för den suggestopedi, som Karin Eklund företräder, verkar bygga på att den föreslår eleverna en annan "självbild" än de har vant sig vid att anamma i den ordinarie skolan. Denna mekanism kan förklaras med hjälp av ett begrepp "social character" som skapats av Erich Fromm. Det engelska ordet "character" är dubbeltydigt. Det betyder dels "karaktär", det vill säga en personlig hållning men också "rollfigur", det vill säga den person man måste "spela" för att passa in i kulturen. Fromm använde bägge betydelserna samtidigt för att visa hur det beteende, som blir en följd av det interaktiva mönster man väljer för att anpassa sig till en kultur, kan skapa konflikter med den bild av sig själv, som man egentligen innerst inne vill ha. Denna bild kallade Fromm för den "produktiva karaktären". Fromm menade att en konfrontation mellan dessa två bilder var en viktig grund för hans terapi. Karin och Bengt-Åke redogör för hur suggestopedin, genom det som Karin kallar social orkestrering, medvetet bryter mot den självbild som traditionell skolundervisning vanligen skapar hos eleven. Därmed erbjuds helt andra förutsättningar för accelererat lärande Gemensam middag på Bruksmässen 5

7 Onsdag den 17 augusti Det tystade samtalet om staten, psykiatrin och försöken att undanröja det psykoanalytiska inflytandet Rubriken är titel på en debattbok av psykoanalytikern Jurgen Reeder. Han visar i sin bok hur staten trots politikernas föresatser om valfrihet i vården styrt och ställt så att viktiga institutioner lagts ner, så att sex terapiutbildningar fråntagits sina examensrättigheter och så att samhällets erbjudanden till patienter med psykiska bekymmer blivit synnerligen begränsat. På baksidan skriver en mycket väl känd tidigare chefsläkare inom psykiatri, att boken handlar om hur samhällets demokratiska debatt kan korrumperas och hur humanismen i rationalitetens namn kan undermineras i dagens samhälle. Gunilla Hallerstedt, Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg har läst boken. De kommer under seminariet att redovisa de exempel, som finns i boken, på hur en framväxande kontroll- och granskningskultur i samhället banat väg för att den psykodynamiska psykoterapins marginalisering. De kommer sedan att pröva om andra aktuella trender i samhället till exempel glesbygdens avfolkning också skulle bli mera begripliga genom att ses som en motsvarande marginaliseringsprocess Lunch 6

8 Onsdag den 17 augusti När samhällets krav gör oss till sämre trafikanter och skapar dålig trafik Fredrik Lundquist i Lysekils trafikskola har konstaterat att trafiken numera ställer helt andra krav på trafikanten än tidigare. Samhället har också förändrats vilket innebär att bilen blivit ett vardagsföremål som för många är en nödvändighet. Resonemang om körkortets roll och trafikutbildningens utformning vilar emellertid på föråldrade föreställningar både när det gäller vad en person måste uppfylla för att kvalificera sig för ett körkort och vilken typ av utbildning och prövning som blir relevant. I det arbete vi gjort under året har vi kunnat konstatera, att dessa föråldrade föreställningar grundar sig i en bild av trafikanten, som är otidsenlig. En helt ny bild har vuxit fram genom de erfarenheter man gjort vid Lysekils Trafikskola. Dessa har emellertid svårt att få gehör i den officiella diskursen. Våra resonemang för att försöka förstå "motståndet" berättas av Fredrik Lundquist, Henri Kinnunen och Bengt-Åke Wennberg Frivillig stadsvandring på samhället 7

9 Torsdag den 18 augusti När stordriftstänkandet blockerar sunda förnuftet Det finns i dag en omfattande diskussion om hur vi i framtiden skall klara vår energiförsörjning utan att ytterligare bidra till global uppvärmning och annan förstörelse av vår livsmiljö. En hetsig diskussion handlar om hur vi kan öka användningen av förnyelsebar elenergi exempelvis sol-, vind- och vattenkraft. Det finns lösningar på detta problem som är undanhållna oss medborgare och som inte kommer upp i debatten. Per Thorsell har studerat denna fråga på djupet och kommer att presentera dessa lösningar. Vi kommer gemensamt att diskutera varför de kan förträngas och förnekas Lunch 8

10 Torsdag den 18 augusti Vart tog intresset för den psykosociala arbetsmiljön vägen? Mycket av det som diskuterats i föreningens seminarier finns som delfrågor i det som brukar kallas psykosocial arbetsmiljö och som för några år sedan beskrevs som den riktigt stora boven, när det gäller arbetsrelaterad ohälsa och som medför att många svenskar i dag känner obehag av att gå till jobbet. Det är därför med stor förundran, som vi konstaterar, att om man nu söker på begreppet på Arbetsmiljöverkets hemsida så finns inga färska referenser. Kunskapsöversikter, tillsynsmetoder och inspektioner inriktas uppenbarligen på helt andra problem. Lillemor Lundgren har i närmare 25 år arbetat som arbetsmiljöinspektör. Hon har nu tecknat Den psykosociala arbetsmiljöns historia i Arbetsmiljöverket under de år som hon överblickar. Hur begreppet kom smygande in i verksamheten och hur det nu nästan inte längre finns och utan att någon någonsin beslutat varken det ena eller det andra. Helt andra beslut och åtgärder till synes välgrundade och uppbackade i den allmänna debatten har däremot fått den effekt vi nu ser. Frågan är finns det möjligheter att rehabilitera diskussionen om innehållet i ett relevant arbetsmiljöarbete eller är det egentligen redan för sent? Årsmöte Föreningen Forskarbyn 9

11 Fredag den 19 augusti Vad kan man få reda på genom fokusgrupper? Lisbeth Rydén har genom åren genomfört en lång rad fokusgruppssamtal; som underlag för kommuners visionsarbete; som arbetsmiljökartläggningar; som utvärdering av utbildningar och utvecklingsprogram. Och nu senast för att generera empiriskt material inom ramen för sitt forskningsprojekt. Lisbeth får många frågor från kolleger, som i olika sammanhang funnit det relevant att överväga fokusgrupper. Dessa frågor handlar nästan bara om hur man gör; vilka som skall delta; hur många de bör vara; hur samtalet skall dokumenteras. Hennes svar är att det förstås beror på dvs. avgörs av praktikaliteter i situationen och spelar egentligen inte så stor roll för resultatet. Det viktiga är att deltagarna faktiskt ser sig som medforskare kring den fråga som är i fokus för samtalet och att de är med på att det skall bli en dokumentation som andra kommer att ha tillgång till och kunna dra slutsatser från. Hennes egen förbryllning delad av många andra fokusgruppsledare handlar om reaktionen på dokumentationen från deltagare respektive uppdragsgivare. Deltagarna brukar oftast vara väldigt nöjda med att genom dokumentationen äntligen ha fått formulera sina erfarenheter. Många av deltagarna uttrycker också förundran över hur ett samtal som hoppar hit och dit kan resultera i en löpande och logisk text. Många utanför fokusgruppen har däremot lite besviket sagt detta har vi hört förut; berättade man inget mer? De tycks alltså leta efter svar i texten. Ett letande som gör dem besvikna eftersom de oftast inte hittar några svar. Frågan som då behöver diskuteras är vad kan man egentligen få reda på genom en fokusgrupp och vilket kunnande krävs hos den som skall göra analyserna? Passet kommer att läggas upp som en workshop där deltagarna är välkomna att skicka in material (fokusgruppstexter eller liknande) i förväg som vi gemensamt kan diskutera. Om det kommer in många texter finns det möjlighet att fortsätta diskussionen

12 Fredag den 19 augusti Medarbetarenkäters mening, innehåll och funktion i dagens arbetsliv Monica Hane har ägnat minst 11 år av sitt yrkesverksamma liv åt att försöka formulera relevanta enkäter men övergivit detta fält på grund av de stora metodologiska svårigheter, som måste hanteras för att sammanställningarna skall kunna användas på ett meningsfullt sätt. Trots att de flesta håller med om både svagheter och svårigheter ökar användningen explosionsartat. Det faktum, att konstruktörerna oftast säger att enkätens enda funktion är att vara ett diskussionsunderlag på arbetsplatsen, förhindrar inte att valet av enkät ändå kan ha allvarliga och synnerligen destruktiva effekter. Frågornas innehåll förmedlar och förstärker ofta en syn på medarbetarna, som är olämplig i det nya arbetslivet. När enkäterna återkommer slentrianmässigt och utan att man ser några konsekvenser av tidigare diskussioner skapas snarare uppgivenhet än tilltro till att komma till tals om en problematik. Den anbefallna proceduren fram till en handlingsplan i lika hög grad frågornas formulering visar också hur man menar att de angivna problemen uppstår och vem som skulle kunna åtgärda dem. Budskapet är ofta bara de skärper till sig. Monica har under året tillsammans med en grupp medlemmar analyserat några vanliga medarbetarenkäter med dessa förtecken och funderar nu över vad som skulle vara relevanta frågor och procedurer i en medarbetarenkät, som vore kongruent med den bild vi nu har av ett arbete dit man gärna går. 11

13 Praktikaliteter Deltagande Konferensen hålls i C-salen på Folkets Hus i Degerfors. Man kan delta på hela eller bara på delar av konferensen. Även andra än föreningens medlemmar är varmt välkomna och också att delta på årsmötet. Avgift Deltar man på hela konferensen så är avgiften 800:-. Vill man bara delta på vissa pass är avgiften 150:- per pass. Föreningen bjuder deltagarna på den gemensamma middagen första dagen. Deltagande på denna innebär således ingen extra kostnad. Övriga måltider och boende ingår inte i avgiften utan ordnas av varje deltagare på egen hand. Anmälan Anmälan kan enklast göras per till eller per telefon , per mobil eller per post till Forskarbyn, Ölsdalen 134, Degerfors Glöm inte att ange namn. faktureringsadress och vilka pass Du vill deltaga i. Resa hit Degerfors ligger ganska mitt emellan Oslo och Stockholm och utefter stambanan. Det innebär att det går bra att ta sig hit med tåg. Även tåg av typ X2000 stannar vid Degerfors station. Från stationen är det cirka 1 km till Medborgarplatsen och Folkets Hus. Det går att åka lokalbuss med Länstrafiken. Man kan förstås också komma hit med buss. Swebus och andra bussbolag kör E18 och stannar i grannkommunen Karlskoga vid busstationen. Där byter man till Länstrafiken nr 502 mot Degerfors. Cirka 1 mil. Bussen stannar precis framför Folkets Hus. Från Stockholm är det 25 mil och det är ungefär lika långt från Göteborg. Från Stockholm tar man E18 som är motorväg stora delar av vägen ända till Karlskoga. Sedan väg 205 mot Degerfors centrum. Från Göteborg blir det E20. Närmaste vägen går sedan över Gullspång och Rudskoga. Bredaste vägen går över Gullspång, Bäckhammar och Björneborg. Från Östergötland kommer man via Askersund och Laxå. Kommer man Riksväg 50 norr ifrån brukar vi välja Lindesberg, Örebro och E18 mot Karlskoga snarare än den krokiga vägen över Hällefors och Grythyttan eller den vackra men lika krokiga vägen över Nora och Gyttorp. 12

14 Praktikaliteter Logi Var och en ordnar sitt eget boende efter tycke, smak och finanser. Boka direkt det är mycket på gång i Degerfors den aktuella tiden. Man kan bo på: Bruksmässen Hotell telefon e-post: Bruksbo Stationsvägen 16 A möblerade lägenheter med vandrarhemsstandard, telefon ; mobil Monikas Bed and Breakfast Storgatan 31 telefon Dessutom finns Degernäs Camping med stugor i olika storlekar och standard. telefon En mil öster ut från Degerfors finns både Svartå Herrgård telefon och Svartå vandrarhem En och en halv mil söder ut finns Åtorps vandrarhem telefon Och i Karlskoga 1 mil norr ut och med ganska täta bussförbindelser finns gott om hotell och pensionat och vandrarhem t.ex på Karlskoga Folkhögskola Övrig information och dokumentation Information om konferensen och föreningen samt all dokumentation både före och efter konferensen kan hämtas ner som pdf från föreningens hemsida: 13

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Att dra grisen i svansen

Att dra grisen i svansen Att dra grisen i svansen Om kontrafinalitetens olika yttringar Gemensam inventering och utredning Forskarbyn Ölsdalen OPEN 13-16 augusti 2013 Bruksgården, Degerfors Välkommen! Tema: Kontrafinalitet Vad

Läs mer

OPEN Apertum. Välkommen! Forskarbyn Ölsdalen inbjuder till. utforskande samtal om arbetsliv och samhälle

OPEN Apertum. Välkommen! Forskarbyn Ölsdalen inbjuder till. utforskande samtal om arbetsliv och samhälle Forskarbyn Ölsdalen inbjuder till OPEN Apertum utforskande samtal om arbetsliv och samhälle Forskarbyn Ölsdalen 12-14 augusti 2014 Bruksgården, Degerfors Välkommen! Vad innebär OPEN Apertum? Föreningen

Läs mer

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal? Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Handbok för LEDARSAMTAL

Handbok för LEDARSAMTAL Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

Upprätta en telefonpolicy i kommunen och underlätta för medborgarna att nå förtroendevalda och tjänstemän.

Upprätta en telefonpolicy i kommunen och underlätta för medborgarna att nå förtroendevalda och tjänstemän. E-postformulär Fyll i dina kontaktuppgifter Given name Hans Surname Rosengren E-mail hans.rosengren@ramvik.com Phone 0708-316661 Address Kärrby 240 City code 87016 City Ramvik Datum 2015-03-23 Rubrik på

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015

Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) 2015-02-10 Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation - Förskolechef delas med Pinnhagens förskola 50/50. - Verksamheten

Läs mer

Hård press från flera håll och stor. Brända chefer skyr hetsen VÄGEN TILLBAKA

Hård press från flera håll och stor. Brända chefer skyr hetsen VÄGEN TILLBAKA VÄGEN TILLBAKA Brända chefer skyr hetsen De kunde inte varit mer olika. Den ene driver bageri den andre är HR-chef i en global finanskoncern. Men två saker har de gemensamt: De har gått in i väggen. Och

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Studie- och yrkesvägledares yrkesetik Studie- och yrkesvägledare har en allt viktigare roll i samhället. Behovet av professionell vägledning är stort i

Läs mer

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Att dra grisen i svansen

Att dra grisen i svansen Att dra grisen i svansen Om kontrafinalitetens olika yttringar Gemensam inventering och utredning Forskarbyn Ölsdalen OPEN 13-16 augusti 2013 Bruksgården, Degerfors Välkommen! Tema: Kontrafinalitet Vad

Läs mer

Att välja sin framtid entreprenörskap

Att välja sin framtid entreprenörskap Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Båda röstades ner. Så benägen är man att vara tydlig, få folk att förstå hur man tänker och utvärdera egna organisationer man inför

Båda röstades ner. Så benägen är man att vara tydlig, få folk att förstå hur man tänker och utvärdera egna organisationer man inför Inför kommunfullmäktige 10 december 2014 hade Landsbygdspartiet oberoende lämnat en motion som nu ska beredas. Den kan du läsa här på vårt lokala material. Vi hade även ställt en fråga om hur byggordningen

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) 1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga

Läs mer

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.

Läs mer

för chefer och handläggare

för chefer och handläggare LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att...

Dagens tema 20160312: För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att... Utskrivet av: Region Jamtland Harjedalen den 14 mars 2016 14:09:50 Namn: Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det sjä... Sidan 1 av 7 Från: "Ulf Bittner" den 12 mars

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:62 1 (4) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:8 av Lena-Maj Anding m fl (mp) om äldre personal inom landstinget Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

Om Skolverkets exempel på gymnasiearbeten i yrkesexamen

Om Skolverkets exempel på gymnasiearbeten i yrkesexamen september 2012 Om Skolverkets exempel på gymnasiearbeten i yrkesexamen Gymnasiearbetet är nytt i gymnasial yrkesutbildning och har ett annat syfte än projektarbetet som fanns i Gy 2000. För gymnasiearbetet

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården? Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom psykiatrin. Peer support innebär att du som har egen erfarenhet av psykisk

Läs mer

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram intervjuer med brukare och personal i bostad med särskild service Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande

Läs mer

HUR SPRIDER SIG EGENTLIGEN KUNSKAP VARFÖR INTE?

HUR SPRIDER SIG EGENTLIGEN KUNSKAP VARFÖR INTE? HUR SPRIDER SIG EGENTLIGEN KUNSKAP ELLER VARFÖR INTE? Föreningen Forskarbyn inbjuder i samarbete med Degerfors Kommun till SAMARBETSDYNAMIK OPEN 2010 den 10-13 augusti i Degerfors Program Tisdagen den

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Rådslag om Vår Framtid

Rådslag om Vår Framtid Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Riksårsmötet 2016 i Malmö!

Riksårsmötet 2016 i Malmö! Riksårsmötet 2016 i Malmö! Den 10-12 juni tar vi över Malmö stad och drar igång Riksårsmötet 2016! Riksårsmötet är vårt förbunds största årliga händelse - vårt högsta beslutande organ där vi tar beslut

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Dag 2- Utbildningspaketet

Dag 2- Utbildningspaketet Dag 2- Utbildningspaketet Varför nu? det nya landskapet Längre tid i skolan delvis förvaring, ingen arbetsmarknad Osynligare arbetsliv Svårare att etablera sig på arbetsmarknaden inte minst för utrikes

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet Läsåret 2014-2015 Inledning En grundläggande faktor för framgångsrikt lärande

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

NYHETSBREV 2016:1. - På gång inom FoU-Nordväst -

NYHETSBREV 2016:1. - På gång inom FoU-Nordväst - NYHETSBREV 2016:1 - På gång inom FoU-Nordväst - Våren 2016 Inledning Det sociala arbetet är i ständig rörelse liksom årstidsskiftningarna. Vi har lämnat mörkret och kylan bakom oss och kisar yrvaket mot

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG VAD ÄR FÖRSTUDIE: MEDBORGAR Jagvillhabostad.nu erhöll under våren 2010 ekonomiska medel från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar för att under ett års tid genomföra en förstudie

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer