Om svårigheten att komma till tals
|
|
- Andreas Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om svårigheten att komma till tals Forskarbyn Ölsdalen OPEN augusti Degerfors Välkommen!
2 OPEN 2011 Folkets Hus i Degerfors, Medborgargatan 11, C-salen Tisdagen den 16 augusti Välkommen! Grundtonen Bengt-Åke, Fromm och produktiva aktörer Lunch Bengt-Åke fortsätter om Fromm och produktiva aktörer till skillnad från mainstream Karin Eklund om suggestopedins svårigheter att göra sig gällande i undervisningen och hur en social orkestrering skapar den sociala karaktären Gemensam middag på Bruksmässen Onsdagen den 17 augusti Gunilla Hallerstedt och det tystade samtalet analys av Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg som leder in i interaktiv forskning Lunch Fredrik Lundquist, Henri Kinnunen och Bengt-Åke om trafikanter i termer av spelteori Frivillig stadsvandring på samhället Torsdagen den 18 augusti Per Thorsell om sol och vind i energidiskursen Lunch Lillemor och de psykosociala arbetsmiljöfrågornas historik Årsmöte i Föreningen Forskarbyn Fredagen den 19 augusti Lisbeth Rydén om vad man kan få reda på genom fokusgrupper Monica Hane om medarbetarenkäters mening, innehåll och funktion i dagens arbetsliv Reservtid / fortsättning på Lisbeth Rydéns pass Information om konferensen och föreningen samt all dokumentation finns på Forskarbyn Ölsdalen, Ölsdalen 134, Degerfors, tel
3 Forskarbyns OPEN 2011 Om svårigheten att komma till tals Föreningen Forskarbyn är formellt en ideell förening med 43 medlemmar men skulle förstås lika gärna kunna sägas vara ett nätverk. Och vi vill gärna bli fler som kan hjälpas åt. Vi finns i olika yrken och i olika företag och organisationer. Vi tillhör många olika kunskapstraditioner. Några av oss studerar, några är pensionärer, några letar jobb och andra befinner sig mitt i karriären. Det som förenar oss är intresset för det som brukar kallas arbetslivsfrågor och att vi tycker att så som dessa diskuteras idag förefaller man bortse från sådant vi faktiskt vet och som vi menar är viktigt att beakta för en konstruktiv utveckling av arbetsliv och samhälle. Rent konkret kan det handla om allt från nya kursplaner för körkortsutbildning och innehållet i medarbetarundersökningar till regional energipolitik. I föreningen försöker vi då hjälpas åt att hitta de mer grundläggande tankefigurerna för hur det blir som det blir när människor gör som de gör. Ofta innebär dessa nya tankefigurer att man kan överbrygga det som tidigare gjort det svårt att komma till tals och att var och en kan komma vidare med sina diskussioner om lämplig samverkan på sina respektive hemmaplaner. Varje sommar har Föreningen ett seminarium, där årets funderande i olika grupperingar sammanfattas och redovisas. Under seminariet 2009 prövade vi termitstackens fenomenologi som tankefigur. Förra året blev det svärmteorins potential som blev den röda tråden. Alla seminarier genom åren har dessutom också handlat om svårigheten att vetenskapligt studera fenomen som är konstruerade i och genom vårt språk. Vi utgår även i årets seminarium vecka 33 i Degerfors från de konkreta frågeställningar, som några olika medlemmar just nu brottas med i sin vardag. En gemensam nämnare är hur den etablerade diskursen tystar och omöjliggör vissa viktiga samtal och därmed gör att bara vissa insatser och vissa lösningar förefaller möjliga. Det verkar inte alltid handla om medvetna försök att undanröja vissa gruppers inflytande. Problemet tycks istället vara att språkbruket är så osynligt integrerat i vår identitet och definierar våra sociala tillhörigheter lika självklart som luften vi andas att många inte ens reflekterar över vilken framtid de förstärker genom vad de säger och gör och vilken framtid som man då hindrar. En tankefigur, som kommer att prövas i årets diskussioner, är övergången från tanken på sociala system som hierarkiskt styrda till att de snarare är självorganiserande. En annan hypotes är att människors rationella val inte förklaras tillräckligt väl genom att enbart hänvisa till egennyttan utan att de bättre förstås utifrån uppfattningarna om förväntade gensvar. Sett i dessa perspektiv blir många analyser och slutsatser i den pågående samhällsdiskussionen olämpliga och ibland direkt missvisande. Det skall vi prata mer om vecka 33. 2
4 Tisdag den 16 augusti Välkommen hit och hur är det tänkt dvs. den röda tråd i programmet som några av oss tycker att vi ser Språkets försvarsmurar Vi har i forskarbyns möten under åren pekat på att det under alla diskurser finns en underström av föreställningar, förgivettaganden, metaforer och resonemang, som knyter de samtalande samman. Dessa undertexter uttalas mycket sällan, men innebär att det man säger känns bekant av de andra och kommer att ges en viss mening i samtalet. Språkbruket knyter samman en viss grupp "insiders" men utesluter alla andra eftersom språkbruket begränsar vad dessa kan komma till tals om hur goda argument de andra än har. Vår demokrati förutsätter emellertid att vi som medborgare kan komma till tals. Vetenskapen förutsätts kunna bryta mytbildningar och ovederhäftigheter. Men språkliga vanor skapar ofta en så stark försvarsmur att varken demokratin eller vetenskapen fungerar på avsett sätt. Vi vet av erfarenhet att även om vissa resonemang, beslut och åtgärder som framförs är uppenbart ovederhäftiga så finns det fall då det inte hjälper att påpeka detta och försöka argumentera mot. Alla försök att få till stånd en "rationell" och demokratisk diskussion om frågan blir fruktlösa. Att anklaga de andra för dumhet, manipulation, bristande etik etc. lönar sig föga och försvårar bara möjligheterna att komma till tals. Andra strategier måste prövas. Bengt-Åke Wennberg kommer i inledningen av konferensen att göra en genomgång av olika tänkares och filosofers syn på denna fråga från Aristoteles till våra dagar Lunch 3
5 Tisdag den 16 augusti Att bryta de triviala resonemangen om framtidens arbetsliv Det har blivit vanligt att säga att Sverige står inför stora utmaningar om vi skall kunna hävda oss i den globala konkurrensen och kunna behålla arbetsplatser och utvecklingsresurser i Sverige. Givet samma förutsättningar i form av anläggningar och övrig teknik, pekas då ofta på de arbetsvetenskapliga möjligheterna. Dessa antas vara särskilt gynnsamma i Sverige eller i varje fall kunna bli det. Ett antal offentligt finansierade program har de senaste decennierna sjösatts i tron på dessa möjligheter. Resultaten har låtit vänta på sig. Den viktigaste orsaken till dagens svårigheter verkar ligga i de diskursiva begränsningar som historiskt omger det man brukar kallar management. Vi hävdar att Maslows och Herzbergs behovsmodeller bygger på tankefiguren HPR (hierarki, paternalism och regelstyrning) och därför inte längre är ändamålsenliga för att förstå de samhällsförändringar vi just nu upplever. Bengt-Åke Wennberg kommer i detta pass att presentera en fördjupad analys av den värdestruktur, som Ingelhart och Welzel utvecklat och vilka förändringar i den svenska organisationskulturen som krävs för att den existerande potentialen skall kunna utnyttjas. 4
6 Tisdag den 16 augusti Vad hindrar god pedagogik att tillämpas i skolan? "Suggest" betyder "att föreslå". Framgången för den suggestopedi, som Karin Eklund företräder, verkar bygga på att den föreslår eleverna en annan "självbild" än de har vant sig vid att anamma i den ordinarie skolan. Denna mekanism kan förklaras med hjälp av ett begrepp "social character" som skapats av Erich Fromm. Det engelska ordet "character" är dubbeltydigt. Det betyder dels "karaktär", det vill säga en personlig hållning men också "rollfigur", det vill säga den person man måste "spela" för att passa in i kulturen. Fromm använde bägge betydelserna samtidigt för att visa hur det beteende, som blir en följd av det interaktiva mönster man väljer för att anpassa sig till en kultur, kan skapa konflikter med den bild av sig själv, som man egentligen innerst inne vill ha. Denna bild kallade Fromm för den "produktiva karaktären". Fromm menade att en konfrontation mellan dessa två bilder var en viktig grund för hans terapi. Karin och Bengt-Åke redogör för hur suggestopedin, genom det som Karin kallar social orkestrering, medvetet bryter mot den självbild som traditionell skolundervisning vanligen skapar hos eleven. Därmed erbjuds helt andra förutsättningar för accelererat lärande Gemensam middag på Bruksmässen 5
7 Onsdag den 17 augusti Det tystade samtalet om staten, psykiatrin och försöken att undanröja det psykoanalytiska inflytandet Rubriken är titel på en debattbok av psykoanalytikern Jurgen Reeder. Han visar i sin bok hur staten trots politikernas föresatser om valfrihet i vården styrt och ställt så att viktiga institutioner lagts ner, så att sex terapiutbildningar fråntagits sina examensrättigheter och så att samhällets erbjudanden till patienter med psykiska bekymmer blivit synnerligen begränsat. På baksidan skriver en mycket väl känd tidigare chefsläkare inom psykiatri, att boken handlar om hur samhällets demokratiska debatt kan korrumperas och hur humanismen i rationalitetens namn kan undermineras i dagens samhälle. Gunilla Hallerstedt, Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg har läst boken. De kommer under seminariet att redovisa de exempel, som finns i boken, på hur en framväxande kontroll- och granskningskultur i samhället banat väg för att den psykodynamiska psykoterapins marginalisering. De kommer sedan att pröva om andra aktuella trender i samhället till exempel glesbygdens avfolkning också skulle bli mera begripliga genom att ses som en motsvarande marginaliseringsprocess Lunch 6
8 Onsdag den 17 augusti När samhällets krav gör oss till sämre trafikanter och skapar dålig trafik Fredrik Lundquist i Lysekils trafikskola har konstaterat att trafiken numera ställer helt andra krav på trafikanten än tidigare. Samhället har också förändrats vilket innebär att bilen blivit ett vardagsföremål som för många är en nödvändighet. Resonemang om körkortets roll och trafikutbildningens utformning vilar emellertid på föråldrade föreställningar både när det gäller vad en person måste uppfylla för att kvalificera sig för ett körkort och vilken typ av utbildning och prövning som blir relevant. I det arbete vi gjort under året har vi kunnat konstatera, att dessa föråldrade föreställningar grundar sig i en bild av trafikanten, som är otidsenlig. En helt ny bild har vuxit fram genom de erfarenheter man gjort vid Lysekils Trafikskola. Dessa har emellertid svårt att få gehör i den officiella diskursen. Våra resonemang för att försöka förstå "motståndet" berättas av Fredrik Lundquist, Henri Kinnunen och Bengt-Åke Wennberg Frivillig stadsvandring på samhället 7
9 Torsdag den 18 augusti När stordriftstänkandet blockerar sunda förnuftet Det finns i dag en omfattande diskussion om hur vi i framtiden skall klara vår energiförsörjning utan att ytterligare bidra till global uppvärmning och annan förstörelse av vår livsmiljö. En hetsig diskussion handlar om hur vi kan öka användningen av förnyelsebar elenergi exempelvis sol-, vind- och vattenkraft. Det finns lösningar på detta problem som är undanhållna oss medborgare och som inte kommer upp i debatten. Per Thorsell har studerat denna fråga på djupet och kommer att presentera dessa lösningar. Vi kommer gemensamt att diskutera varför de kan förträngas och förnekas Lunch 8
10 Torsdag den 18 augusti Vart tog intresset för den psykosociala arbetsmiljön vägen? Mycket av det som diskuterats i föreningens seminarier finns som delfrågor i det som brukar kallas psykosocial arbetsmiljö och som för några år sedan beskrevs som den riktigt stora boven, när det gäller arbetsrelaterad ohälsa och som medför att många svenskar i dag känner obehag av att gå till jobbet. Det är därför med stor förundran, som vi konstaterar, att om man nu söker på begreppet på Arbetsmiljöverkets hemsida så finns inga färska referenser. Kunskapsöversikter, tillsynsmetoder och inspektioner inriktas uppenbarligen på helt andra problem. Lillemor Lundgren har i närmare 25 år arbetat som arbetsmiljöinspektör. Hon har nu tecknat Den psykosociala arbetsmiljöns historia i Arbetsmiljöverket under de år som hon överblickar. Hur begreppet kom smygande in i verksamheten och hur det nu nästan inte längre finns och utan att någon någonsin beslutat varken det ena eller det andra. Helt andra beslut och åtgärder till synes välgrundade och uppbackade i den allmänna debatten har däremot fått den effekt vi nu ser. Frågan är finns det möjligheter att rehabilitera diskussionen om innehållet i ett relevant arbetsmiljöarbete eller är det egentligen redan för sent? Årsmöte Föreningen Forskarbyn 9
11 Fredag den 19 augusti Vad kan man få reda på genom fokusgrupper? Lisbeth Rydén har genom åren genomfört en lång rad fokusgruppssamtal; som underlag för kommuners visionsarbete; som arbetsmiljökartläggningar; som utvärdering av utbildningar och utvecklingsprogram. Och nu senast för att generera empiriskt material inom ramen för sitt forskningsprojekt. Lisbeth får många frågor från kolleger, som i olika sammanhang funnit det relevant att överväga fokusgrupper. Dessa frågor handlar nästan bara om hur man gör; vilka som skall delta; hur många de bör vara; hur samtalet skall dokumenteras. Hennes svar är att det förstås beror på dvs. avgörs av praktikaliteter i situationen och spelar egentligen inte så stor roll för resultatet. Det viktiga är att deltagarna faktiskt ser sig som medforskare kring den fråga som är i fokus för samtalet och att de är med på att det skall bli en dokumentation som andra kommer att ha tillgång till och kunna dra slutsatser från. Hennes egen förbryllning delad av många andra fokusgruppsledare handlar om reaktionen på dokumentationen från deltagare respektive uppdragsgivare. Deltagarna brukar oftast vara väldigt nöjda med att genom dokumentationen äntligen ha fått formulera sina erfarenheter. Många av deltagarna uttrycker också förundran över hur ett samtal som hoppar hit och dit kan resultera i en löpande och logisk text. Många utanför fokusgruppen har däremot lite besviket sagt detta har vi hört förut; berättade man inget mer? De tycks alltså leta efter svar i texten. Ett letande som gör dem besvikna eftersom de oftast inte hittar några svar. Frågan som då behöver diskuteras är vad kan man egentligen få reda på genom en fokusgrupp och vilket kunnande krävs hos den som skall göra analyserna? Passet kommer att läggas upp som en workshop där deltagarna är välkomna att skicka in material (fokusgruppstexter eller liknande) i förväg som vi gemensamt kan diskutera. Om det kommer in många texter finns det möjlighet att fortsätta diskussionen
12 Fredag den 19 augusti Medarbetarenkäters mening, innehåll och funktion i dagens arbetsliv Monica Hane har ägnat minst 11 år av sitt yrkesverksamma liv åt att försöka formulera relevanta enkäter men övergivit detta fält på grund av de stora metodologiska svårigheter, som måste hanteras för att sammanställningarna skall kunna användas på ett meningsfullt sätt. Trots att de flesta håller med om både svagheter och svårigheter ökar användningen explosionsartat. Det faktum, att konstruktörerna oftast säger att enkätens enda funktion är att vara ett diskussionsunderlag på arbetsplatsen, förhindrar inte att valet av enkät ändå kan ha allvarliga och synnerligen destruktiva effekter. Frågornas innehåll förmedlar och förstärker ofta en syn på medarbetarna, som är olämplig i det nya arbetslivet. När enkäterna återkommer slentrianmässigt och utan att man ser några konsekvenser av tidigare diskussioner skapas snarare uppgivenhet än tilltro till att komma till tals om en problematik. Den anbefallna proceduren fram till en handlingsplan i lika hög grad frågornas formulering visar också hur man menar att de angivna problemen uppstår och vem som skulle kunna åtgärda dem. Budskapet är ofta bara de skärper till sig. Monica har under året tillsammans med en grupp medlemmar analyserat några vanliga medarbetarenkäter med dessa förtecken och funderar nu över vad som skulle vara relevanta frågor och procedurer i en medarbetarenkät, som vore kongruent med den bild vi nu har av ett arbete dit man gärna går. 11
13 Praktikaliteter Deltagande Konferensen hålls i C-salen på Folkets Hus i Degerfors. Man kan delta på hela eller bara på delar av konferensen. Även andra än föreningens medlemmar är varmt välkomna och också att delta på årsmötet. Avgift Deltar man på hela konferensen så är avgiften 800:-. Vill man bara delta på vissa pass är avgiften 150:- per pass. Föreningen bjuder deltagarna på den gemensamma middagen första dagen. Deltagande på denna innebär således ingen extra kostnad. Övriga måltider och boende ingår inte i avgiften utan ordnas av varje deltagare på egen hand. Anmälan Anmälan kan enklast göras per till monica.hane@samarbetsdynamik.se, eller per telefon , per mobil eller per post till Forskarbyn, Ölsdalen 134, Degerfors Glöm inte att ange namn. faktureringsadress och vilka pass Du vill deltaga i. Resa hit Degerfors ligger ganska mitt emellan Oslo och Stockholm och utefter stambanan. Det innebär att det går bra att ta sig hit med tåg. Även tåg av typ X2000 stannar vid Degerfors station. Från stationen är det cirka 1 km till Medborgarplatsen och Folkets Hus. Det går att åka lokalbuss med Länstrafiken. Man kan förstås också komma hit med buss. Swebus och andra bussbolag kör E18 och stannar i grannkommunen Karlskoga vid busstationen. Där byter man till Länstrafiken nr 502 mot Degerfors. Cirka 1 mil. Bussen stannar precis framför Folkets Hus. Från Stockholm är det 25 mil och det är ungefär lika långt från Göteborg. Från Stockholm tar man E18 som är motorväg stora delar av vägen ända till Karlskoga. Sedan väg 205 mot Degerfors centrum. Från Göteborg blir det E20. Närmaste vägen går sedan över Gullspång och Rudskoga. Bredaste vägen går över Gullspång, Bäckhammar och Björneborg. Från Östergötland kommer man via Askersund och Laxå. Kommer man Riksväg 50 norr ifrån brukar vi välja Lindesberg, Örebro och E18 mot Karlskoga snarare än den krokiga vägen över Hällefors och Grythyttan eller den vackra men lika krokiga vägen över Nora och Gyttorp. 12
14 Praktikaliteter Logi Var och en ordnar sitt eget boende efter tycke, smak och finanser. Boka direkt det är mycket på gång i Degerfors den aktuella tiden. Man kan bo på: Bruksmässen Hotell telefon e-post: bruksmassen@amica.se Bruksbo Stationsvägen 16 A möblerade lägenheter med vandrarhemsstandard, telefon ; mobil Monikas Bed and Breakfast Storgatan 31 telefon Dessutom finns Degernäs Camping med stugor i olika storlekar och standard. telefon En mil öster ut från Degerfors finns både Svartå Herrgård telefon och Svartå vandrarhem En och en halv mil söder ut finns Åtorps vandrarhem telefon Och i Karlskoga 1 mil norr ut och med ganska täta bussförbindelser finns gott om hotell och pensionat och vandrarhem t.ex på Karlskoga Folkhögskola Övrig information och dokumentation Information om konferensen och föreningen samt all dokumentation både före och efter konferensen kan hämtas ner som pdf från föreningens hemsida: 13
Utvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merGlöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum
Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merLikabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?
Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom psykiatrin. Peer support innebär att du som har egen erfarenhet av psykisk
Läs merKyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) 2015-02-10 Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation - Förskolechef delas med Pinnhagens förskola 50/50. - Verksamheten
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merTextning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016
1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merCoachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merSamverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merAktiva och passiva handlingsstrategier
Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merAtt dra grisen i svansen
Att dra grisen i svansen Om kontrafinalitetens olika yttringar Gemensam inventering och utredning Forskarbyn Ölsdalen OPEN 13-16 augusti 2013 Bruksgården, Degerfors Välkommen! Tema: Kontrafinalitet Vad
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merKvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby
Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna
Läs merOPEN Apertum. Välkommen! Forskarbyn Ölsdalen inbjuder till. utforskande samtal om arbetsliv och samhälle
Forskarbyn Ölsdalen inbjuder till OPEN Apertum utforskande samtal om arbetsliv och samhälle Forskarbyn Ölsdalen 12-14 augusti 2014 Bruksgården, Degerfors Välkommen! Vad innebär OPEN Apertum? Föreningen
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merUpprätta en telefonpolicy i kommunen och underlätta för medborgarna att nå förtroendevalda och tjänstemän.
E-postformulär Fyll i dina kontaktuppgifter Given name Hans Surname Rosengren E-mail hans.rosengren@ramvik.com Phone 0708-316661 Address Kärrby 240 City code 87016 City Ramvik Datum 2015-03-23 Rubrik på
Läs merLärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna
Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Studie- och yrkesvägledares yrkesetik Studie- och yrkesvägledare har en allt viktigare roll i samhället. Behovet av professionell vägledning är stort i
Läs merBåda röstades ner. Så benägen är man att vara tydlig, få folk att förstå hur man tänker och utvärdera egna organisationer man inför
Inför kommunfullmäktige 10 december 2014 hade Landsbygdspartiet oberoende lämnat en motion som nu ska beredas. Den kan du läsa här på vårt lokala material. Vi hade även ställt en fråga om hur byggordningen
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs merRiksårsmötet 2016 i Malmö!
Riksårsmötet 2016 i Malmö! Den 10-12 juni tar vi över Malmö stad och drar igång Riksårsmötet 2016! Riksårsmötet är vårt förbunds största årliga händelse - vårt högsta beslutande organ där vi tar beslut
Läs merSå här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merHANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merVerksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte
Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:62 1 (4) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:8 av Lena-Maj Anding m fl (mp) om äldre personal inom landstinget Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merDag 2- Utbildningspaketet
Dag 2- Utbildningspaketet Varför nu? det nya landskapet Längre tid i skolan delvis förvaring, ingen arbetsmarknad Osynligare arbetsliv Svårare att etablera sig på arbetsmarknaden inte minst för utrikes
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merIngrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter
Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET
1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information
Läs merLärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Aisha och hennes bror Karim. Karim har inget tålamod och är väldigt arg hela tiden. Han trivs inte i skolan och hotar familjen,
Läs merYttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)
1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 B 2648-14 KLAGANDE JK Ombud och offentlig försvarare: Advokat KS MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess
Läs merPEDAGOGENS KOMPETENSER
UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merOm Skolverkets exempel på gymnasiearbeten i yrkesexamen
september 2012 Om Skolverkets exempel på gymnasiearbeten i yrkesexamen Gymnasiearbetet är nytt i gymnasial yrkesutbildning och har ett annat syfte än projektarbetet som fanns i Gy 2000. För gymnasiearbetet
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merVästerås Idrottsgymnasium
Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Västerås 2012-01-03 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Västerås Idrottsgymnasium Likabehandlingsplan varför det? I april 2006
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merAtt välja sin framtid entreprenörskap
Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna
Läs merBergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat
Läs merAnsökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2014-05-26 Diarienummer N131-0259/14 Sektor Kultur och fritid Hasse Ohlson Telefon 031-365 27 05 E-post: hasse.ohlson@angered.goteborg.se Ansökan från Kooperativet Fjället avseende
Läs merElevledda utvecklingssamtal
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens
Läs merAnnelie Börjesson och Ann Lundborg
Medieplanering för skönlitteratur i Skåne Annelie Börjesson och Ann Lundborg Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås Initiativ Initiativet till att börja arbeta med medieplanering
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merMartinus andliga vetenskap Tredje Testamentet
Martinus andliga vetenskap Tredje Testamentet Sommarkurser på Kosmosgården i Varnhem 2009 28 juni - 4 juli Rekreation och inspiration 5 juli - 11 juli Personlig utveckling genom självkännedom Om Kosmosgården
Läs merVanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Sidan 1 av 6 Påbörjad: 2015-11-12 Reviderad: 2016-01-16 Sektionen för lärande och miljö Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Läs merNär hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Läs merRådslag om Vår Framtid
Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merSanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs merLösa konflikter som orsakar skada
Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter
Läs merFÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG
FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG VAD ÄR FÖRSTUDIE: MEDBORGAR Jagvillhabostad.nu erhöll under våren 2010 ekonomiska medel från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar för att under ett års tid genomföra en förstudie
Läs merVälja yrke (SOU 2015:97)
1 D nr 2016 YTTRANDE Stockholm 2016-02-26 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Välja yrke (SOU 2015:97) Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
Läs merLokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs mer