Pedagogik II HT 16. Studiehandledning för kursen. Vuxenpedagogik och livslångt lärande, 7,5 hp

Transkript

1 Pedagogik II HT 16 Studiehandledning för kursen Vuxenpedagogik och livslångt lärande, 7,5 hp Adult Education and Lifelong Learning 7, 5 ECTS Credits Varför livslångt lärande? Vilken betydelse har lärandet idag för individen, samhället och arbetslivet? Är det någon skillnad i att lära vuxen mot att lära ung? Var och hur lär vuxna? Varmt välkommen till en spännande bildningsresa! Institutionen för pedagogik och didaktik

2 Vuxenpedagogik och livslångt lärande 7,5 hp Kurskoder: PEG200, PEG210 Kontaktuppgifter Funktion Namn Adress Kursgivande institution Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig Petros Gougoulakis Kursadministratör Marie Beckeman Seminarieledare (gr 1, gr 2) Stefan Ekecrantz Ali Osman Petros Gougouglakis Kursens syfte och lärandemål Vuxenpedagogik är ett samlingsbegrepp för olika tankar, idéer, kunskaper och teorier om vuxna individers lärande i olika miljöer och former. Kunskap, (ut)bildning och lärande är centrala ingredienser i debatten om samhällets karaktär idag och i framtiden. Samtidigt har synen på lärandet i vår tid har förändrats och inte längre förknippas enbart med formella utbildningar och institutioner. Att människor lär sig under hela livet och i olika sammanhang är numera allmänt erkänt. Lärandets livslånga dimension är lätt att förstå men begreppet livslångt lärande kan anta olika betydelser. Det får sin konkreta innebörd när den realiseras i bestämda utbildningspolitiska reformer och omsätts i avsiktliga pedagogiska handlingar (lärprocesser). Livslångt lärande är både en idé om människans förmåga att lära och en politisk vilja att göra lärandet möjligt. De studerande utvecklar kunskaper om vuxna individers lärandevillkor i olika miljöer, såväl i formella utbildningsinstitutioner i arbetslivet och på fritiden. I studiet av olika utbildningsarenor aktualiseras lärar-/ledarskapets betydelse för skapandet av meningsfulla och effektiva lärmiljöer för vuxna deltagare. Centrala begrepp introduceras och diskuteras på ett kritiskt sätt, t.ex., livslångt lärande, arbetsplatsbaserat lärande och yrkeskunnande, folkbildningsmässigt lärande, validering (värdering och bedömning) av kunskaper och kompetenser. Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: kritiskt analysera företeelser livslångt lärande, relationen mellan bildning och utbildning samt validering av kunskap och kompetenser, redogöra för olika vuxenpedagogiska utbildningsmiljöers historiska utveckling och pedagogiska särdrag, 2(9)

3 använda begrepp och teorier om vuxnas lärande för att analysera relationen mellan vuxenutbildning ( t.ex. kommunal vuxenutbildning, folkbildning, yrkesutbildning, högre utbildning) och arbete. Syftet är vidare att kursdeltagarna skall utveckla ett kritiskt förhållningssätt till förekommande begrepp och teorier inom ämnerådet och till debatten om lärandets villkor för alla i samhället. Arbetsformer Kursens innehåll struktureras kring några centrala teman ligger till grund för föreläsningarna, seminarierna och litteraturstudierna. Föreläsningen är en i många avseenden gammal undervisningsform och det finns olika uppfattningar om dess pedagogiska värde. En del menar att föreläsningens främsta funktion i en akademisk kontext är att presentera en struktur och introducera vissa centrala begrepp sedan hjälper studenterna att läsa vidare i kurslitteraturen. Föreläsningarna är inte nödvändigtvis ett återgivande av innehållet i kurslitteraturen utan en orientering i det ämnesstoff böckerna presenterar. Föreläsningen kan också vara ett tillfälle att utmana invanda föreställningar och stimulera till reflektion, omprövning och kritiskt tänkande. För andra är föreläsningen en passiviserande envägskommunikation ställs mot andra mera aktiva former för deltagande och interaktion. Arbetssätt enligt vilket studenter aktivt bearbetar information från böcker och föreläsningar och förankrar dessa till sina erfarenheter anses leda till bättre och djupare inlärning. Lagom strukturerade diskussioner med andra deltagare och med seminarieledaren ger rika möjligheter till lärande under förutsättning att det dialogiska utbytet är öppet, tillåtande och symmetriskt. I denna kurs är föreläsningarna och seminarierna upplagda så att de utgör en helhet. Var och en av de tre seminarierna föregås av en föreläsning strukturerad utifrån föreläsarens och tillika seminarieledarens pedagogiska stil. Inför varje tema meddelar ansvarig seminarielärare anvisningar om föreläsningens innehåll, litteratur och eventuella uppgifter för diskussioner på seminariet. Generellt sett kan arbetsgången se ut på följande sätt: I. Varje kursdeltagare läser kurslitteraturen och för anteckningar helst reflekterande sådana med anknytning till den lästa seminarielitteraturen (och föreläsningen). Dessa tas sedan med på seminariet och utgör grund för diskussioner i mindre grupper där alla får komma till tals. Använd gärna Läsmodell fyrfältare nedan. Läsmodell fyrfältare (FÖRSLAG!) Använd ett A4-papper på bredden och dela in det i fyra spalter. Centrala tankar hos författaren (Speglande läsning) Vad är viktigt för min yrkesutövning? (Texten möter praktiken) Frågor/oklarheter till författarens text (Kritisk läsning) Eftertankar (kunskapstillskott) 3(9)

4 Efter genomläsning, vad är det du anser är viktigt, författaren vill säga? Vad är den lästa textens huvudtema? Finns några centrala begrepp? Vilka argument kan du hitta talar för huvudtemat/de centrala begreppen? Vad slår an hos dig av det författaren vill säga? Hur påverkas dina tankar? Vad är viktigt för dig? Frågor till texten, men även egna frågor och reflektioner. Vad talar emot tankar i boken? Vad gör dig kritisk? Vad har jag lärt mig? II. III. Varje diskussionsgrupp redovisar sitt arbete inför hela klassen och i samband med det väljs en fråga för öppen diskussion. Frågans relevans bör dock motiveras! Närvaro vid seminarierna är i princip obligatoriskt. Detta av flera skäl flera av frågeställningarna väcks i litteraturen är av den art att de behöver diskuteras och utvecklas i ett reflekterande samtal. Detta görs bäst i seminarieform. Deltagare inte kan närvara vid ett enstaka seminarium skriver ersättning ett reflekterande referat av litteraturen hör till det aktuella seminariet. Texten skickas till mondos inlämningsmapp och får ej överstiga tre A4-sidor! Rent principiellt bygger kursens uppläggning på att varje deltagare tar ansvar för sitt lärande inom de föreskrivna kunskapråden och konstruktivt bidrar till kunskapsutbyte under seminarierna. Inom ramen för kursplanen ges de studerande möjlighet att påverka undervisningsformer och arbetssätt. Examination Underlaget för examinationen består av 1) en gruppuppgift redovisas på tredje seminariet den 9 januari 2017, och 2) en avslutande individuell skriftlig examination i form av hemtentamen lämnas in den 13 januari Hemtentauppgiften delas ut i samband med föreläsning III den 15 december 2016! Mer detaljerad information om gruppuppgiften och slutexaminationen lämnas separat och eventuella frågor besvaras av kursansvarig lärare (och seminarielärarna). Inlämningsuppgifterna utgör kritiska undersökningar av en eller flera frågeställningar med anknytning till seminariernas innehåll och bedöms efter en sjugradig skala från A till F (se betygskriterier nedan). F och Fx är underkända betyg. Vid Fx erbjuds ett kompletteringstillfälle inom två veckor efter att kompletteringsuppgift har meddelats av 4(9)

5 examinator för att nå upp till betyget E. Möjlighet till en ny tentamen (omtenta) meddelas senast tre veckor efter första examinationens sista inlämningsdatum. Underkända efter andra examinationstillfället får examineras i samband med att kursen ges efterföljande termin och mot de föreskrifter gäller då. Deltagandet på seminarierna är obligatoriskt och förväntas vara aktivt. Eventuell enstaka frånvaro kompenseras genom en inlämningsuppgift består av ett reflekterande referat av litteraturen hör till det aktuella seminariet. Den har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Att uppgiften är individuell innebär följande: Din text ska vara en självständigt skriven text, du själv har författat. Den ska vara skriven på dator och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte ersättning för denna. Såväl direkta citat indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att Du får den att framstå din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Stöd i studierna Om problem uppstår i dina studier, är det viktigt att Du på ett tidigt stadium underrättar den gruppansvarige läraren för att ni gemensamt ska kunna göra överenskommelser. Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör Du kontakta Sektionen för studentstöd har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid och/eller teckenspråkstolkning. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Betygskriterier Examinationsuppgiften bedöms från A till F i förhållande till lärandemålen presenteras i tabell 1. Tabell 1. Betygskriterier i förhållande till varje lärandemål. Betygsgrad och benämningar Redogör för grundläggande teorier med relevans för vuxnas Använder centrala begrepp och relaterar dessa till Diskuterar ledarskapets betydelse för lärandeprocessen i skilda 5(9)

6 A Utmärkt B Mycket bra C Bra D Tillfredställande E Tillräckligt Fx Innehållsligt och/eller språkligt lärande varandra vuxenpedagogiska lärmiljöer utmärk förmåga att förstå och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras med hjälp av korrekta referenser till kurslitteraturen och mycket bra förmåga att förstå och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras med hjälp av korrekta referenser till kurslitteraturen och bra förmåga att förstå och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras i stort sett med hjälp av korrekta referenser till kurslitteraturen och tillfredsställande förmåga att förstå och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras delvis med hjälp av korrekta referenser till kurslitteraturen och tillräcklig förmåga att förstå och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras bara delvis med hjälp av korrekta referenser till kurslitteraturen och otillräcklig förmåga att förstå och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras knappast med hjälp aktualiserar till varandra och till grundläggande ett utmärkande (framstående och övertygande) sätt. aktualiserar till varandra och till grundläggande ett relevant (underbyggt) sätt. aktualiserar till varandra och till grundläggande ett bra sätt. aktualiserar till varandra och till grundläggande ett tillfredställande sätt. aktualiserar till varandra och till grundläggande ett acceptabelt sätt. aktualiserar till varandra och till grundläggande Tillämpar på ett utmärkt sätt presenterade teorier och begrepp. Redovisningen och analysen sker på ett kritiskt reflekterande sätt. Tillämpar på ett relevant sätt presenterade teorier och begrepp. Redovisningen och analysen sker på ett kritiskt reflekterande sätt. Tillämpar på ett bra sätt presenterade teorier och begrepp. Redovisningen och analysen sker på ett godtagbart kritiskt reflekterande sätt. Tillämpar på ett tillfredställande sätt presenterade teorier och begrepp. Redovisningen och analysen på ett acceptabelt kritiskt reflekterande sätt. Tillämpar på ett tillräckligt sätt presenterade teorier och begrepp. Redovisningen och analysen på ett mindre kritiskt reflekterande sätt. Tillämpar inte presenterade teorier och begrepp på ett fullt tillräckligt sätt. Texten behöver i vissa avseenden arbetas om för att bli godkänd. 6(9)

7 otillräckligt behöver kompletteras av korrekta referenser till kurslitteraturen och ett otillräckligt sätt. F Texten tyder på stora brister i förståelsen av kursens innehåll. Underlag saknas helt eller är helt undermåligt. Underlag saknas helt eller är helt undermåligt. Underlag saknas helt eller är helt undermåligt. Ovannämnda betygskriterier vägs samman för ett slutbetyg på examinationsuppgiften Schema (VT 16) Datum Lokal* Innehåll v. 48 To 1/ v. 48 Fr 2/ [Alla] 2403 [Alla] v.49 Må 5/ [GRUPP 1] Introduktion (Petros Gougoulakis) [Vuxenpedagogik kunskapsfält] Litteratur: 1. Rubenson, Κ. (2010). Adult Education Overview. In: Penelope Peterson, Eva Baker, Barry McGaw, (Editors), International Encyclopedia of Education, volume 1, Oxford: Elsevier, s [PDF* Tillgänglig på mondo] 2. Merriam, S.B. (2010). Adult Education Adult Learning, Instruction and Program Planning. In: Penelope Peterson, Eva Baker, Barry McGaw, (Editors), International Encyclopedia of Education, volume 1, Oxford: Elsevier, s [PDF* Tillgänglig på mondo] Föreläsning I (Ali Osman) Tema: Att lära vuxen Litteratur: 1. Illeris, Knud, ed. (2009). Contemporary theories of learning: learning theorists in their own words. Tillgänglig på: porarytheoriesoflearning%20learning%20theorists%20in %20their%20own%20words%20-%20Knud%20Illeris.pdf 2. Larsson, Staffan. (2013). Vuxendidaktik fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande Seminarium I Diskussioner i grupper och redovisning i hel grupp av inläst 7(9)

8 [GRUPP 2] seminarielitteratur. Deltagarnas frågor står i centrum för seminariet. v. 49 Fr 9/ v.50 Ti 13/ [Alla] 2419 [GRUPP 1] 2419 [GRUPP 2] Obligatorisk närvaro! Föreläsning II (Stefan Ekecrantz) Tema: Livslångt lärande och tiden vi lever i Litteratur: 1. Berglund, Gun (2008). On Lifelong Learning as Stories of the Present. Tillgänglig på: pdf [PDF* Tillgänglig på mondo] 2. Jarvis, P. (2014). From adult education to lifelong learning and beyond. In: Comparative Education, 2014, Vol. 50, No. 1, 45 57, [PDF* Tillgänglig på mondo] 3. Hartmut, Rosa (2014). Acceleration, modernitet och identitet. Tre essäer Seminarium II Diskussioner i grupper och redovisning i hel grupp av inläst seminarielitteratur. Deltagarnas frågor står i centrum för seminariet. v. 50 To 15/ [Alla] Obligatorisk närvaro! Föreläsning III (Petros Gougoulakis) Tema: Miljöer för vuxnas lärande Litteratur: 1. Bornemark, Jonna & Svenaeus Fredrik, red. (2009). Vad är praktisk kunskap? Studies in Practical Knowledge: Södertörns högskola. [Följande kapitel föreslås: 2. Fredrik Svenaeus: Vad är praktisk kunskap? En inledning till ämnet och boken, s Jonna Bornemark: Icke-vetandets möjligheter, s Christian Nilsson: Fronesis och den mänskliga tillvaron. En läsning av Bok VI i Aristoteles Nikomachiska etik, s (9)

9 v.2 (2017) Må 9/ [GRUPP 1] 2519 [GRUPP 2] 5. Henrik Bohlin: Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp, s Fredrik Svenaeus: Känslornas kunskap: exemplet emotionell intelligens, s ] Tillgänglig på: 2 Andersson Per & Stenlund Tova (2012). Nordisk forskning och exempel på validering. Tillgänglig på: nts/slutrapport.pdf 3 Tillkommer texter om folkbildning, komvux och kompetensutveckling i arbetslivet Seminarium III a. Redovisning av särskild gruppuppgift i tvärgrupper. b. Diskussion i grupper av inläst litteratur. v. 2 Fr 13/1 (senast kl !) Inlämning av slutexamination (i mondosajtens inlämningsmapp) *Lokalerna är på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54 (sista byggnaden bakom Naturhistoriska riksmuseet). Litteratur (obligatorisk): KURSLITTERATUR 1. Andersson Per, Stenlund Tova (2012). Nordisk forskning och exempel på validering. NVL Nordiskt nätverk för vuxnas lärande. Tillgänglig på: 2. Berglund, Gun (2008). On Lifelong Learning as Stories of the Present. Department of Education, Umeå University (Akad. avh.). Tillgänglig på: 4. Hartmut, Rosa (2014). Acceleration, modernitet och identitet. Tre essäer. Göteborg: Daidalos. 5. Bornemark, Jonna & Svenaeus Fredrik, red. (2009). Vad är praktisk kunskap? Studies in Practical Knowledge: Södertörns högskola. [Följande kapitel föreslås: 9(9)

10 Fredrik Svenaeus: Vad är praktisk kunskap? En inledning till ämnet och boken, s Jonna Bornemark: Icke-vetandets möjligheter, s Christian Nilsson: Fronesis och den mänskliga tillvaron. En läsning av Bok VI i Aristoteles Nikomachiska etik, s Henrik Bohlin: Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp, s Fredrik Svenaeus: Känslornas kunskap: exemplet emotionell intelligens, s ] Tillgänglig på: 6. Illeris, Knud, ed. (2009). Contemporary theories of learning: learning theorists in their own words. New York: Routledge Tillgänglig på: g%20learning%20theorists%20in%20their%20own%20words%20- %20Knud%20Illeris.pdf 7. Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. Stockholm: Natur&Kultur (243 s.) Ytterligare litteratur på ca 150 sidor tillkommer. 10(9)