Göteborgs kommun stadsdelen Lundby

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2005:25 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Lundby Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter

2 Beslut Göteborgs kommun GÖTEBORG (9) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Hisingen Skolverket genomför under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport planeras till årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de sex stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Kärra-Rödbo, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve i området Hisingen och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 31 augusti 2004 till 14 oktober Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 11 augusti 2005 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (9) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de sex inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tilllämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger överlag i nivå med riksgenomsnittet. Förbättringsområden I de sex stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna finns redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - utredning och analys av orsaken till det relativt stora bortfallet av elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, - skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling, Pedagogisk verksamhet och undervisning - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot, - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen, - arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, - skolornas lokala arbetsplan,

4 Beslut (9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och/eller utvärdering, - skolornas kvalitetsredovisning, - personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan, Resurser - analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen samt - datortillgängligheten i undervisningen vid skolorna. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Normer och värden - vuxnas språkbruk och attityder mot elever (Brunnsboskolan), - att särskolans elever i högre grad inkluderas i skolan (Svartedalsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - dokumentationen av grundsärskoleelevernas resultat (Brunnsboskolan), - studiemiljön för eleverna i årskurserna 4 6 (Erikslundsskolan), - diskussionen kring mål och kunskaper (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - analysera varför så många av eleverna i årskurs 5 inte når de nationella målen (Sjumilaskolan), - kunskapsresultaten (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - resultaten i matematik och svenska (Tångenskolan), Arbetsmiljö och delaktighet - vid fritidshemmen finns anledning att tillsammans med skolan diskutera och prioritera hur verksamheterna skall utformas, så att barnen får en fungerande arbetsmiljö i de gemensamma lokalerna hela dagen (fritidshemmen i stadsdelen Kärra-Rödbo), - samverkan med elever och/eller föräldrar (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Bräckeskolan, Bjurslättsskolan, Herrgårdsskolan och Torslandaskolan 7-9), - uppföljning av balettskolelevernas psykosociala miljö (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - rutiner för och/eller arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling (Backaskolan, Brunnsboskolan, Erikslundsskolan och Herrgårdsskolan),

5 Beslut (9) Pedagogisk verksamhet och undervisning - arbetet med elever i behov av särskilt stöd (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa och Lundby, skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Herrgårdsskolan, Rambergsskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7-9), - säkerställande av att alla barn med annat modersmål än svenska får stöd att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa), - skolans kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan (Skogomeskolan), - elevernas möjligheter att få ett sammanhang i sina studier och sin kunskapsutveckling (Halleskolan), - skolans informationsblad om respektive ämne bör utformas i enlighet med de nationella kursplanernas mål och kriterier vid betygssättning (Halleskolan), - se över skolans traditioner t.ex. skolavslutningar så att de är förenliga med kraven i Lpo 94 angående icke-konfessionell undervisning (Jättestensskolan), - innehållet i en del av skolans olika planer behöver utvecklas och få en mer enhetlig struktur och deras förhållande till varandra behöver klargöras (Landamäreskolan), - samarbetet mellan modersmålslärarna och övrig personal (Ryaskolan), - benämning av ämnen i lokal arbetsplan för den s.k. förberedelseklassen bör ses över så att de följer gällande kursplan (Sjumilaskolan), - innehållet i de lokala bearbetningarna av kursplanerna (Svartedalsskolan), - utvärdering av undervisningen/lärandet (stadsdelen Lundby), - den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen (stadsdelen Torslanda), - samarbetet mellan arbetslagen för att ge alla elever på skolan en likvärdig undervisningsmiljö och möjlighet att nå de nationella målen (Noleredsskolan), - regelbundet samarbetet avseende mål och lärande för att få kontinuitet i elevernas lärande (Noleredsskolan och Österödsskolan), - skolans arbetssätt för att främja kunskapens olika former samt utveckla arbetet med att följa upp och kommunicera elevernas kunskapsutveckling vid t.ex. utvecklingssamtal och utvärderingar (Nordlyckeskolan), - kontinuiteten i elevernas lärande från förskoleklassen till årskurs 6, samt utveckla elevernas delaktighet i undervisningen så att de får bättre förutsättningar att nå de kunskapskvaliteter som beskrivs i Lpo 94 och i de nationella kursplanerna och individualisera och variera arbetssätten för att tillgodose elevers olika behov och olika sätt att lära (Torslandaskolan F 6), - rutiner för att följa upp och analysera elevernas lärande och utveckling (Tångenskolan), - öka verksamhetens inriktning mot de nationella målen för utbildningen och öka kännedomen om de nationella målen hos personalen och eleverna (Gunnestorpsskolan),

6 Beslut (9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - utvärdering av hur lärandet sker och vilka åtgärder som avses vidtas för att förbättra verksamheten (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - uppföljningar och utvärderingar av i vilken mån förskoleverksamheten arbetar med nationella mål (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - rektors möjlighet och ansvar till pedagogiskt ledarskap (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Erikslundsskolan och Skogomeskolan), - de åtgärder som används för att tillrättavisa elever bör stämma överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94, (Backadals rektorsområde, Bjurslättsskolan, Glöstorpsskolan, Halleskolan och Ryaskolan), - rektorernas ansvarsfördelning och/eller förtrogenhet med den vardagliga verksamheten (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Glöstorpsskolan och Rambergsskolan), - rutiner för förandet av skolans betygskatalog (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - analysera och diskutera rektorsrollen i relation till skolornas struktur och förhållanden (stadsdelen Biskopsgården), - analysera om undervisningen vid Halleskolan och de s.k. centrala särskilda undervisningsgrupperna bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (stadsdelen Biskopsgården), - skolan bör bättre beakta att det finns många modersmål i skolan och därmed finna former för information och samarbete med hemmen (Bjurslättsskolan), - förtydligande av ansvarsfördelningen och ledningsorganisation (Nordlyckeskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7 9), - rektorns ansvar för skolans pedagogiska utveckling (Skutehagen), - revidering av målen (stadsdelen Tuve-Säve), - analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet samt klarlägga verksamhetens status (Nedergårdsskolan), Tillgång till omsorg och utbildning - uppföljningar och utvärderingar av om förskoleverksamhetens öppettider motsvarar den tillgänglighet som krävs i förhållande till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - modersmålsundervisningen och/eller studiehandledningen på modersmål (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - följa upp att eleverna får den garanterade undervisningstiden (skolorna i stadsdelarna Biskopsgården och Torslanda samt Herrgårdsskolan), - oklarheter i delegationsordningen och beslutsinnehåll rörande elevens val (stadsdelen Backa),

7 Beslut (9) - informationen till elever och föräldrar (Erikslundsskolan, Klarebergsskolan och Skogomeskolan), - se över tillgängligheten i skolorna för rörelsehindrade elever (stadsdelen Biskopsgården), - organiseringen av förberedelseklasser samt samarbetet mellan dessa och övriga grundskolor (stadsdelen Biskopsgården), - studiehandledning på modersmål under terminens första veckor och undervisningen för nyanlända elever (Ryaskolan), - jämställdhet mellan flickor och pojkar under lektioner (Ryaskolan), - information till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning (Klarebergsskolan), - skolans organisation av elevernas valmöjligheter inom ramen för elevens val kan förbättras (Lillekärrsskolan), - eleverna vid Bräcke Östergårdsskolan S1 behöver få kontakt och möjligheter att samarbeta med andra elever inom grundskolan (Bräcke Östergårdsskolan), Resurser - intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet (förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo), - analysera vilken betydelse bl.a. barngruppernas storlek kan ha för kvalitet och säkerhet i förskolorna (förskoleverksamheten i stadsdelarna Lundby och Torslanda), - personalens kompetens (förskoleverksamheten stadsdelen Backa), - lokalutnyttjandet och/eller lokalsituationen (stadsdelen Backa, Bräcke Östergårdsskolan och Bärbyskolan), - lokalsituationen för fritidshemmet (Backaskolan), - den fysiska miljön vid skolan samt grundsärskolans inre miljö (Brunnsboskolan), - läromedelstillgången för särskolans elever (Brunnsboskolan), - tillgången till läromedel som är tidsenliga och anpassade till målen i Lpo 94 och de nationella kursplanernas mål (Bjurslättsskolan), - rutiner så att de resurser som skolan har i form av bl.a. skolbibliotek tillvaratas (Torslandaskolan 7 9) samt - kompetensutvecklingen för personalen (Glöstorpsskolan).

8 Beslut (9) Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrarna, vid händelse av kränkande behandling, inte informeras i ett inledande skede (Avsnitt 2.4 och års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Kärraskolan och Skogomeskolan). - Skolan saknar ett handlingsprogram mot kränkande behandling (avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Herrgårdsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Glöstorpsskolan, Gunnestorpsskolan, Jättestensskolan, Rambergsskolan, Ryaskolan, Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan, Svartedalsskolan och Tångenskolan). - Alla barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan) (förskoleverksamheten i stadsdelarna Biskopsgården och Lundby). - Särskilt stöd ges inte till alla elever som har rätt till det (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen) (Gunnestorpsskolan och Svartedalsskolan). - Särskilt stöd till elever i behov av det utformas i vissa fall regelmässigt så att det i huvudsak ges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen (5 kap. 5 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve samt Jättestensskolan). - Elever i årskurserna 4 6 får inte undervisning i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena (Bilaga 3 till skollagen och 2 kap. 2 3 grundskoleförordningen) (Erikslundsskolan). - Elever i särskolan får inte undervisning enligt särskolans kursplaner (6 kap. 1 särskoleförordningen) (Tångenskolan). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas eller sker inte enligt bestämmelserna (5 kap. 5 grundskoleförordningen och 6 kap. 1 särskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Backa samt Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Kärraskolan, Kärrdalsskolan, Rambergsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7 9). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas för elever i de s.k. förberedelseklasserna/grupperna (5 kap. 5 och 10 jämte 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (Halleskolan, Ryaskolan och Svartedalsskolan). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav eller saknas helt (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet) (skolorna i stadsdelen Biskopsgår-

9 Beslut (9) den samt Bjurslättsskolan, Björlandagården, Brunnsboskolan, Bräckeskolan, Erikslundsskolan, Glöstorpsskolan, Hjuviksgården, Hällsviks Bycenter, Lillebyn, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Rambergsskolan, Skutehagen, Torslandaskolan F 6, Tångenskolan och Österödsskolan). - Det är den biträdande rektorn och inte rektorn som ansvarar för och deltar i elevvårdskonferenserna (2 kap. 2 skollagen och 3 kap. 4 grundskoleförordningen) (Brunnsboskolan). - Biträdande rektorn för Brudbergsskolan har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Backadals rektorsområde). - Rektorsansvaret för eleverna är otydligt vilket innebär att varje elev har fler än en rektor och att rättssäkerheten för elever åsidosätts eller äventyras (2 kap. 2 skollagen) (Halleskolan). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna är otydlig (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Björlandagården, Lillebyn, Noleredsskolan och Österödsskolan). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Glöstorpsskolan, Nordlyckeskolan och Tångenskolan). - Stadsdelsnämnden har delegerat beslutanderätten i frågor som rör anpassad studiegång för en elev till ansvarig rektor. Någon återrapportering av fattade beslut genomförs inte (2 kap. 1 skollagen och 6 kap. 36 kommunallagen) (stadsdelen Tuve-Säve). Tillgång till omsorg och utbildning - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2a kap. 7 skollagen) (stadsdelarna Biskopsgården, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve). - Skolorna överlag erbjuder inte i tillräcklig omfattning studiehandledning på elevernas modersmål (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Lundby och Tuve-Säve). - Elevens val anordnas inte för alla elever så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen och bilaga 3 till skollagen) (Backadals rektorsområde, Brunnsboskolan, Björlandagården, Bräckeskolan, Bärbyskolan, Glöstorspsskolan, Kärrdalsskolan, Landamäreskolan, Lerlyckeskolan, Nedergårdsskolan, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Ryaskolan, Svartedalsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7-9). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap och/eller teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplan för grundskola och bilaga 3 till skollagen) (skolorna i stadsdelarna Lundby och Tuve-Säve samt Lillebyn och Skutehagen). - Eleverna har inte tillgång till skolhälsovård (14 kap. 1 skollagen) (Halleskolan).

10 Beslut (9) - Eleverna får inte undervisning i grundskolans samtliga ämnen samt får inte den undervisningstid de är berättigade till (3 kap. 1 och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 2 grundskoleförordningen) (Halleskolan). - Eleverna erbjuds inte minst två av språken franska, spanska och tyska som språkval (2 kap. 17 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Modersmålsundervisning erbjuds inte elever som är berättigade till det (2 kap. 9 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte för de elever som behöver det (2 kap. 15 grundskoleförordningen) (Rambergsskolan). - De resor som skolan genomför innebär kostnader för de elever som deltar. Resorna är därför inte förenliga med författningarnas krav på att undervisning skall vara avgiftsfri för eleverna (4 kap. 4 skollagen) (Torslandaskolan 7 9). Resurser - Särskolan har inte helt ändamålsenliga lokaler (1 kap. 4 särskoleförordningen) (Svartedalsskolan). Eleverna vid Bjurslättsskolan och Toleredsskolan har inte tillgång till skolläkare i enlighet med skollagen. Skolverket kommer att informera Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för skolhälsovården, om dessa förhållanden. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Susanna Åhgren (stadsdelen Backa), Kjell Ahlgren (stadsdelen Biskopsgården), Agneta Kristensson (stadsdelen Kärra-Rödbo), Agneta Wennberg (stadsdelen Lundby), Liselotte Hakeberg (stadsdelen Torslanda) och Bosse Jersenius (stadsdelen Tuve-Säve) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

11 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Lundby Utbildningsinspektion i stadsdelen Lundby, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

12 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Lundby SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i det första delbeslutet som omfattar stadsdelarna på Hisingen. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Lundby, Göteborgs kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Agneta Wennberg, Thomas Nilsson, Helén Svelid och experterna Astrid Halling, Marie Karlsson samt Jonas Österberg. Besöken i verksamheterna inleddes den 19 augusti 2004 och avslutades den 26 oktober Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna på Hisingen. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsområden som samtliga återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. 2

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Lundby Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, kan till sitt innehåll se något olika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma kring detta i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. I stadsdelen Lundby genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningen samt med rektorer, pedagoger, elevvårdspersonal, elever och föräldrar. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 84 organiserade intervjuer i Lundby. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 till 10 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 120) och elever (ca 170) samt föräldrar (ca 95). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt ca 130 lektioner. Det bör påpekas verksamheten vid Herrgårdsskolan, vid tidpunkten för inspektionen, bara hade varit igång cirka en och en halv månad och var i ett uppbyggnadsskede. Inspektörernas beskrivning och bedömning av de områden som ingår i en inspektion bör därför ses mot denna bakgrund. Inledande beskrivning av stadsdelen Lundby Stadsdelen Lundby ligger på centrala Hisingen och består av många mindre områden med olika karaktär, både områden med flerfamiljshus och större villaområden. På norra älvstranden ökar både antalet bostäder och arbetsplatser kraftigt. I dag bor cirka människor i Lundby men tack vare expansionen på älvstranden räknar stadsdelen med att antalet boende kommer att öka till cirka Expansionen gör att antalet platser i stadsdelens skolor och i barnomsorg snabbt behöver byggas ut. 3

14 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Lundby SKOLVERKET Stadsdelen styrs av en stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 17 politiker, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i stadsdelsnämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen och för att de beslut som politikerna i stadsdelsnämnden fattar, blir genomförda. Stadsdelsförvaltningen består av sju avdelningar med olika ansvarsområden. Fyra avdelningar leds av verksamhetschefer som ansvar ett eller flera verksamhetsområden. Ett av dessa verksamhetsområden är Barn och Unga vilket innefattar förskola, förskoleverksamhet samt skola inklusive skolbarnsomsorg. Stadsdelsnämnden i Lundby förfogar över en stadsdelsförvaltning med omkring anställda medarbetare. I Lundby stadsdel finns åtta kommunala grundskolor med drygt elever mellan 6 och 16 år. En del av Bräcke Östergårdsskolan, är belägen i stadsdelen Tynnered. I skolorna ingår även förskoleklasser och fritidshem. De flesta väljer en skola i närområdet. Inom stadsdelen finns en fristående grundskola. I Lundby stadsdel har 77 procent av barnen mellan ett och fem år en plats i förskolverksamheten. Det finns 17 kommunala förskolor, fyra familjedaghem och sju enskilda förskolor. På fyra av de kommunala förskolorna finns resursavdelningar för barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. I stadsdelen finns också en öppen förskola. Inspektörerna har besökt tre förskolor, enheterna på Eketrägatan, Sockenvägen och Wieselgrensgatan. Eketrägatans förskola har fyra avdelningar med barn från ett till fem år. Sockenvägens förskola har också fyra avdelningar, två med åldrarna ett till tre, en för fyra- och femåringar samt en resursavdelning med barn från tre till fem år. Förskolan på Wieselgrensgatan har endast allmän förskola för fyra- och femåringar. Verksamheten bedrivs på förmiddagarna måndag till torsdag. Skolbarnsomsorgen bedrivs i anslutning till den skola eleven går i. Lundbys alla skolor har för de yngre skolbarnen en s.k. samlad skoldag. Det innebär att verksamheten för fritidshem och skola bedrivs samlat fram till klockan med timplanebrytande aktiviteter. Antal elever och barn i stadsdelens förskolor och skolor framgår av följande tabell: Verksamhets- och skolformer Antal elever och barn i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg 621 Förskoleklass 204 Grundskola Särskola 27 4

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Lundby Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Det sammantagna intrycket från inspektionen är att förskoleverksamheten vid de besökta förskolorna ger barnen goda möjligheter att utveckla demokratiska värderingar samt tillfällen att utveckla sitt sätt att ta ansvar och utöva inflytande. Barnen fungerar väl i samspelet med varandra. De visar omtanke och hjälper varandra. Vid föräldraintervjuer framkommer särskilt att barnen lär sig att ta hänsyn och att de äldre barnen ofta hjälper de yngsta. Barn- och ungdomsutbildning Det genomgående intrycket vid inspektörernas besök i grundskolorna är att det rådet trygghet i umgänget mellan elever och mellan elever och vuxna. I korridorer och på raster råder en öppen och trevlig stämning. Elever visar både vid intervjuer och vid spontana samtal att de kan och vill framföra sina åsikter och att de gärna vill diskutera. Eleverna i samtliga skolor har kunskap om demokratiska arbetsformer och tycker i allmänhet att det är viktigt att kunna påverka verksamheten i skolan, även om intresset för elevråd och klassråd inte delas av alla. Elevernas uppfattning om möjligheten att kunna påverka verksamheten varierar mellan skolorna. I allmänhet menar elever som är engagerade i elevråd att vuxna lyssnar på deras synpunkter och de ger exempel på att önskemål har tillgodosetts. Eleverna anser dock att de ibland inte ser något resultat av framförda önskemål och att det tar för långt tid att få löften om förändringar uppfyllda. När det gäller elevernas möjlighet att påverka och ta ansvar för sin utbildning är det inspektörernas intryck att det ansvar som eleverna får ta och även tar, i allmänhet begränsas till att utföra de uppgifter som ålagts dem av läraren. Inspektörerna ser inte många exempel på att elever tar eget ansvar t.ex. utifrån en egen planering som lärare och elever gjort tillsammans. I Balansen mäts elevernas nöjdhet med att kunna vara med och bestämma innehåll och arbetsformer i skolan. Mätningen visar stora variationer i elevernas nöjdhet mellan skolorna. Främst skiljer det sig mellan skolor som endast har elever i upp till årskurs 6 och skolor med elever i årskurs 7 9. Elever som går i Lerlyckeskolan, Kärrdalsskolan och Bjurslättsskolan är mer nöjda med medbestämmandet än elever vid Rambergsskolan, Toleredsskolan och Bräckeskolan. Ändå är inspektörernas intryck vid lektionsbesök och i samtal med elever att elevers eget ansvarstagande och inflytande inte skiljer sig så mycket åt mellan skolor och årskurser. 5

16 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Lundby SKOLVERKET I alla besökta skolor visar eleverna att de inte tolererar kränkande behandling. Eleverna är medvetna om att kränkande behandling ändå förekommer, framförallt i de högre årskurserna, men visar samtidigt att de vill och kan förbättra situationen. Vid någon skola har elevernas förhållningssätt till varandra tidigare varit ett stort problem, numera har skolan en betydligt lugnare och tryggare miljö. Vid en annan är både lärares och elevers uppfattning att elevernas språkbruk är ett problem men samtidigt finns en vilja hos alla att få en förbättring till stånd. Vid flera skolor går många elever som har sitt ursprung i ett annat land, men inspektörerna ser inga tendenser till främlingsfientlighet eller rasism. Elever och personal bekräftar att det sällan förekommer uttryck för sådant. Alla besökta skolor ger intryck av att i stort sett vara lugna, trygga miljöer där eleverna har en god social gemenskap. Vid lektionsbesök och i samtal med eleverna ser inspektörerna att förhållandet mellan elever och lärare i allmänhet är mycket gott och att de verkar trivas tillsammans. Föräldrar och elever uttrycker att förhållandet i skolorna är bra. Elever berättar dock att det förekommit att de känt sig kränkta av en vuxen. En skola använder som disciplinär åtgärd mot elev, att denne får sitta på en stol utanför personalrummet, se vidare avsnitt 5. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten erbjuder goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Barnen utvecklar bl.a. sitt sätt att ta ansvar, utöva inflytande och visa hänsyn. Inspektörerna uppfattar också att barnen överlag känner sig trygga och trivs i förskoleverksamheten. Inspektörerna bedömer att eleverna utifrån sina förutsättningar på ett bra sätt tagit till sig grundläggande demokratiska värderingar, förståelse och respekt för andra och att eleverna, till övervägande del, har en trygg miljö i skolan. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Vid inspektionen förefaller förskoleverksamheten vid de besökta förskolorna vara både rolig och lärorik för barnen som deltar. Omsorg, omvårdnad, fostran och lärande vävs samman. Både personal och föräldrar betonar vikten av ett helhetstänkande. Leken ges stor betydelse, och därmed stort utrymme, för barnens utveckling och lärande. Vardagssysslor tas tillvara som lärandesituationer. Barnens språkutveckling är ett område som ges mycket uppmärksamhet. Flera 6

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Lundby av de intervjuade uppger att barnen utvecklas mycket inom detta område. I synnerhet barn med utländsk härkomst uppges lära sig svenska mycket fort i förskolan. Barn- och ungdomsutbildning Skolorna använder sig av de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. De flesta skolorna använder sig dessutom av Skolverkets diagnostiska material i årskurserna 2 och 3 för att kartlägga eventuella behov av stödinsatser. Nedanstående tabell visar hur stor andel elever i de olika skolorna som bedöms ha uppnått målen i samtliga delprov. Nationella ämnesprov årskurs 5, 2004 Svenska Andel i % Engelska Andel i % Matematik Andel i % Bjurslättsskolan Bräckeskolan Kärrdalsskolan Lerlyckeskolan Rambergsskolan Toleredsskolan De svagare resultaten vid framför allt Bjurslättsskolan men också i viss mån vid Rambergsskolan kan till en del förklaras av att det i dessa skolor går elever med utländsk bakgrund som ännu inte behärskar det svenska språket. För Herrgårdsskolan finns ännu inte någon uppföljning av de nationella ämnesproven. Samlade uppgifter om i vilken grad eleverna uppnått målen i de andra ämnena i årskurs 5 finns inte på någon av skolorna. Inspektörerna har uppfattat att skolorna inte alltid gör en bedömning utifrån uppnåendemålen i årskurs 5 i alla ämnen. Inspektörernas intryck är att eleverna inte är medvetna om att det finns vissa kunskapsmål som skall uppnås, många tror att målen enbart är att hinna med läroboken. Enligt resultaten av den kommunala s.k. kvalitetsdialogen som genomfördes vid Lundby hösten 2003 och som redovisades våren 2004 framkom att det även bland skolans lärare finns en osäkerhet om vilka mål som gäller för årskurs 5. Ur Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande: Resultatmått för elever i årskurs 9 Lundby Göteborg Riket Genomsnittligt meritvärde Andel som nått målen i alla ämnen Andel behöriga till nationellt program % 75 % 72 % 72 % 75 % 76 % 82 % 90 % 87 % 86 % 90 % 90 % 7

18 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Lundby SKOLVERKET Resultatmått för elever i årskurs 9 Bräckeskolan Rambergsskolan Toleredsskolan Genomsnittligt meritvärde Andel som nått målen i alla ämnen Andel behöriga till nationellt program % 79 % 76 % 56 % 73 % 86 % 96 % 91 % 81 % 87 % Skolorna följer upp och redovisar betygsresultat i ämnena svenska, engelska och matematik samt resultat från de nationella ämnesproven i årskurs 9. Resultaten redovisas för stadsdelsnämnden. Skillnaden mellan skolorna kan till en del förklaras av skilda förutsättningar. Toleredsskolan tar från andra skolor emot elever som är i särskilt behov av stöd och har en anpassad studiegång, vilket påverkar skolans samlade resultat. Rambergskolan har nyligen byggts ut till att omfatta t.o.m. årskurs 9 och den första kullen elever lämnade skolan i våren I Skolverkets utvecklingsverktyg SALSA jämförs skolans betygsresultat med ett modellberäknat värde utifrån varje skolas socioekonomiska förutsättningar som t.ex. andelen elever med utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. Både Bräckeskolan och Toleredsskolan visar över tid högre värden än det modellberäknade, det vill säga presterar ganska väl utifrån sina förutsättningar. Inspektörerna har uppmärksammat skolornas betygsresultat också i andra ämnen än i ämnena svenska, engelska och matematik. Här konstaterar inspektörerna att elevernas resultat i vissa andra ämnen är betydligt sämre än i dessa basämnen. Särskilt uppmärksammar inspektörerna de naturorienterade ämnena (fysik, kemi och biologi) och språkvalet där många elever inte når målen. Det finns också stora skillnader mellan pojkar och flickors resultat inom samma ämne. Inspektörernas intryck är att det i stadsdelen inte förs någon diskussion kring betygsresultaten i andra ämnen än ämnena svenska, engelska och matematik. De nationella ämnesproven skall användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevens kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Inspektörerna konstaterar att en väsentlig andel av de elever som inte nått målen i ett eller flera delprov ändå har fått minst betyget G i sina slutbetyg. Toleredsskolans rektor framhåller att stora resurser sätts in för de elever som har stort stödbehov i basämnena och skillnaden i resultat kan således bero på detta. Det kan, enligt inspektörernas uppfattning, också bero på i vilken utsträckning proven används som stöd för betygssättning. Endast ett fåtal elever vid Bräcke Östergårdsskolan uppnår kursplanemålen för grundskolan och då endast i enstaka ämnen. Flertalet elever fullföljer därför inte utbildningen inom utbildningstiden och de når därigenom inte heller behörighet till gymnasieskolans nationella program. 8

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Lundby Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten är rolig och lärorik för barnen. Särskilt arbetet med barnens språkutveckling leder till goda resultat. Inspektörerna bedömer att Lundbyskolornas redovisade betygsresultat är ungefär i nivå med genomsnittet. Skolorna bör dock följa upp och analysera betygsresultaten i samtliga ämnen samt skillnader i betyg mellan pojkar och flickor. Skolorna bör följa upp och utvärdera elevernas resultat även i andra ämnen i årskurs 5 än där nationella prov genomförs. Eleverna bör få bättre kännedom om målen för utbildningen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg När det gäller arbetet för att motverka kränkande behandling uppger både föräldrar och personal att konflikthantering är ett centralt inslag i verksamheten. Personalen är medveten om sin egen roll som förebild. Jämställdhet är ett prioriterat område, åtgärderna är inriktade på det praktiska arbetet. Exempelvis granskas sånger, lekar och böcker för att försäkra att både pojkar och flickor skall kunna identifiera sig med bilder och texter. Förhållningssätt och attityder tas inte upp i samma utsträckning. Alla förskolor har ett föräldraråd. I föräldraråden ingår förutom föräldrarepresentanterna även någon av personalen och enhetschefen. Alla förskolor har också föräldramöten, drop-in-kaffe, temafester och dylikt. Planeringar och annan information delas ut skriftligt eller finns anslagna på förskolan i varierande grad. Den dagliga tamburkontakten uppfattas som särskilt viktig. Inspektörernas observationer ger inga direkta signaler om dåliga fysiska miljöer men flera föräldrar och personal framför kritiska synpunkter. Resultaten från Balansen visar att Lundbyföräldrarnas skattning av säkerheten i förskolan är något lägre än det sammantagna värdet för hela Göteborgs kommun. Barn- och ungdomsutbildning I alla skolor har inspektörerna noterat att det pågår ett aktivt arbete med att främja en god arbetsmiljö och att motverka förekomsten av kränkande behandling. Personal och elever i grundskolorna arbetar på olika sätt förebyggande. Exempel på detta är regelbundna samtal i ring där eleverna bl.a. kan diskutera 9

20 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Lundby SKOLVERKET uppkomna konflikter, och kamratstödjare. De mindre skolorna har genom sin småskalighet större förutsättningar att förhindra och upptäcka kränkande behandling. Vid Kärrdalsskolan och Lerlyckeskolan är samtal och konfliktlösning ett naturligt inslag i undervisningen. Vid Bräckeskolan finns ett antimobbningsteam som genom ett kontinuerligt långsiktigt arbete har fått stor legitimitet ibland skolans elever och personal. Uppföljningar visar att arbetet också har gett resultat. Toleredsskolan arbetar med att identifiera tendenser till mobbning och annan kränkande behandligt genom regelbundna enkäter. Enkätsvaren resulterar i omedelbara åtgärder i de fall där tendenser till kränkande behandlig upptäcks. Rambergsskolan har påbörjat ett arbete med kamratstödjare för att bl.a. komma tillrätta med det dåliga språkbruk som ibland leder till konflikter mellan elever. I alla skolor, utom på Bräcke Östergårdsskolan och Herrgårdsskolan, finns någon form av handlingsprogram mot kränkande behandling. Skolornas strategiska och kontinuerliga arbete med att motverka alla former av kränkande behandling uttrycks inte alltid i handlingsprogrammen. Detta är inte minst viktigt för att alla som berörs skall få insikt i skolans arbete och därmed få ökade möjligheter till inflytande och ansvarstagande. I skolorna finns samverkansorgan som elevråd och klassråd, med undantag av Herrgårdsskolan där eleverna inte har något tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. I de högre årskurserna finns även elevskyddsombud. I elevrådet behandlas ofta frågor kring elevernas fysiska miljö och skolmåltiderna. Elevernas erfarenhet av elevråd är skiftande, vilket framgår av avsnitt 1, Normer och Värden. Generellt menar eleverna att de har ett visst inflytande genom elevrådet, framförallt gäller det frågor kring den fysiska ute- och innemiljön samt skolmåltiderna. Möjligheten till inflytande när det gäller lärandet finns dock inte enligt elevernas erfarenhet. Vid samtal med elever har de svårt att ge något exempel på att de har inflytande över undervisningens innehåll och form. Inspektörernas generella bild av verksamheten är att eleverna inte har ett reellt inflytande över sitt lärande, även om undantag finns. I stadsdelens grundskolor finns fungerande samverkansorgan för föräldrasamverkan, t.ex. brukarråd. Vid Lerlyckeskolan och vid Kärrdalsskolan finns lokala styrelser med föräldramajoritet. Föräldrarna uppskattar dessa former av samverkan och anser att de fungerar som en bra länk mellan föräldrar och skolan. De olika råden och styrelserna har regelbundna möten. Vid mötena informerar rektorn och lärare om aktuella frågor och föräldrarna uppfattar att de genom diskussioner och att vara bollplank kan påverka verksamheten. Eftersom de inte är så insatta i bestämmelser och styrdokument så bygger arbetet i styrelserna på att föräldrar har ett stort förtroende för rektorn och litar på personalens kunnighet. Vid samtal med föräldrar i övriga skolor framkommer att de på de allra flesta skolorna har ett stort förtroende för skolans ledning. Se även avsnitt 5, styrning och ledning. Vid inspektionen har frågan också ställts hur skolan strävar efter att ge eleverna förutsättningar att bedriva fysiska aktiviteter. Vid flera av skolorna pågår ett aktivt hälsobefrämjande arbete t.ex. vid Toleredsskolan och Kärrdalsskolan. Även vid andra skolor inbjuder såväl skolgården som intilliggande grönområde till lek och rörelse för eleverna. 10