Göteborgs kommun stadsdelen Torslanda

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2005:26 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Torslanda Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter

2 Beslut Göteborgs kommun GÖTEBORG (9) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Hisingen Skolverket genomför under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport planeras till årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de sex stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Kärra-Rödbo, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve i området Hisingen och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 31 augusti 2004 till 14 oktober Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 11 augusti 2005 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (9) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de sex inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tilllämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger överlag i nivå med riksgenomsnittet. Förbättringsområden I de sex stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna finns redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - utredning och analys av orsaken till det relativt stora bortfallet av elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, - skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling, Pedagogisk verksamhet och undervisning - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot, - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen, - arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, - skolornas lokala arbetsplan,

4 Beslut (9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och/eller utvärdering, - skolornas kvalitetsredovisning, - personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan, Resurser - analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen samt - datortillgängligheten i undervisningen vid skolorna. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Normer och värden - vuxnas språkbruk och attityder mot elever (Brunnsboskolan), - att särskolans elever i högre grad inkluderas i skolan (Svartedalsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - dokumentationen av grundsärskoleelevernas resultat (Brunnsboskolan), - studiemiljön för eleverna i årskurserna 4 6 (Erikslundsskolan), - diskussionen kring mål och kunskaper (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - analysera varför så många av eleverna i årskurs 5 inte når de nationella målen (Sjumilaskolan), - kunskapsresultaten (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - resultaten i matematik och svenska (Tångenskolan), Arbetsmiljö och delaktighet - vid fritidshemmen finns anledning att tillsammans med skolan diskutera och prioritera hur verksamheterna skall utformas, så att barnen får en fungerande arbetsmiljö i de gemensamma lokalerna hela dagen (fritidshemmen i stadsdelen Kärra-Rödbo), - samverkan med elever och/eller föräldrar (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Bräckeskolan, Bjurslättsskolan, Herrgårdsskolan och Torslandaskolan 7-9), - uppföljning av balettskolelevernas psykosociala miljö (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - rutiner för och/eller arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling (Backaskolan, Brunnsboskolan, Erikslundsskolan och Herrgårdsskolan),

5 Beslut (9) Pedagogisk verksamhet och undervisning - arbetet med elever i behov av särskilt stöd (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa och Lundby, skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Herrgårdsskolan, Rambergsskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7-9), - säkerställande av att alla barn med annat modersmål än svenska får stöd att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa), - skolans kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan (Skogomeskolan), - elevernas möjligheter att få ett sammanhang i sina studier och sin kunskapsutveckling (Halleskolan), - skolans informationsblad om respektive ämne bör utformas i enlighet med de nationella kursplanernas mål och kriterier vid betygssättning (Halleskolan), - se över skolans traditioner t.ex. skolavslutningar så att de är förenliga med kraven i Lpo 94 angående icke-konfessionell undervisning (Jättestensskolan), - innehållet i en del av skolans olika planer behöver utvecklas och få en mer enhetlig struktur och deras förhållande till varandra behöver klargöras (Landamäreskolan), - samarbetet mellan modersmålslärarna och övrig personal (Ryaskolan), - benämning av ämnen i lokal arbetsplan för den s.k. förberedelseklassen bör ses över så att de följer gällande kursplan (Sjumilaskolan), - innehållet i de lokala bearbetningarna av kursplanerna (Svartedalsskolan), - utvärdering av undervisningen/lärandet (stadsdelen Lundby), - den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen (stadsdelen Torslanda), - samarbetet mellan arbetslagen för att ge alla elever på skolan en likvärdig undervisningsmiljö och möjlighet att nå de nationella målen (Noleredsskolan), - regelbundet samarbetet avseende mål och lärande för att få kontinuitet i elevernas lärande (Noleredsskolan och Österödsskolan), - skolans arbetssätt för att främja kunskapens olika former samt utveckla arbetet med att följa upp och kommunicera elevernas kunskapsutveckling vid t.ex. utvecklingssamtal och utvärderingar (Nordlyckeskolan), - kontinuiteten i elevernas lärande från förskoleklassen till årskurs 6, samt utveckla elevernas delaktighet i undervisningen så att de får bättre förutsättningar att nå de kunskapskvaliteter som beskrivs i Lpo 94 och i de nationella kursplanerna och individualisera och variera arbetssätten för att tillgodose elevers olika behov och olika sätt att lära (Torslandaskolan F 6), - rutiner för att följa upp och analysera elevernas lärande och utveckling (Tångenskolan), - öka verksamhetens inriktning mot de nationella målen för utbildningen och öka kännedomen om de nationella målen hos personalen och eleverna (Gunnestorpsskolan),

6 Beslut (9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - utvärdering av hur lärandet sker och vilka åtgärder som avses vidtas för att förbättra verksamheten (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - uppföljningar och utvärderingar av i vilken mån förskoleverksamheten arbetar med nationella mål (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - rektors möjlighet och ansvar till pedagogiskt ledarskap (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Erikslundsskolan och Skogomeskolan), - de åtgärder som används för att tillrättavisa elever bör stämma överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94, (Backadals rektorsområde, Bjurslättsskolan, Glöstorpsskolan, Halleskolan och Ryaskolan), - rektorernas ansvarsfördelning och/eller förtrogenhet med den vardagliga verksamheten (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Glöstorpsskolan och Rambergsskolan), - rutiner för förandet av skolans betygskatalog (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - analysera och diskutera rektorsrollen i relation till skolornas struktur och förhållanden (stadsdelen Biskopsgården), - analysera om undervisningen vid Halleskolan och de s.k. centrala särskilda undervisningsgrupperna bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (stadsdelen Biskopsgården), - skolan bör bättre beakta att det finns många modersmål i skolan och därmed finna former för information och samarbete med hemmen (Bjurslättsskolan), - förtydligande av ansvarsfördelningen och ledningsorganisation (Nordlyckeskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7 9), - rektorns ansvar för skolans pedagogiska utveckling (Skutehagen), - revidering av målen (stadsdelen Tuve-Säve), - analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet samt klarlägga verksamhetens status (Nedergårdsskolan), Tillgång till omsorg och utbildning - uppföljningar och utvärderingar av om förskoleverksamhetens öppettider motsvarar den tillgänglighet som krävs i förhållande till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - modersmålsundervisningen och/eller studiehandledningen på modersmål (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - följa upp att eleverna får den garanterade undervisningstiden (skolorna i stadsdelarna Biskopsgården och Torslanda samt Herrgårdsskolan), - oklarheter i delegationsordningen och beslutsinnehåll rörande elevens val (stadsdelen Backa),

7 Beslut (9) - informationen till elever och föräldrar (Erikslundsskolan, Klarebergsskolan och Skogomeskolan), - se över tillgängligheten i skolorna för rörelsehindrade elever (stadsdelen Biskopsgården), - organiseringen av förberedelseklasser samt samarbetet mellan dessa och övriga grundskolor (stadsdelen Biskopsgården), - studiehandledning på modersmål under terminens första veckor och undervisningen för nyanlända elever (Ryaskolan), - jämställdhet mellan flickor och pojkar under lektioner (Ryaskolan), - information till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning (Klarebergsskolan), - skolans organisation av elevernas valmöjligheter inom ramen för elevens val kan förbättras (Lillekärrsskolan), - eleverna vid Bräcke Östergårdsskolan S1 behöver få kontakt och möjligheter att samarbeta med andra elever inom grundskolan (Bräcke Östergårdsskolan), Resurser - intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet (förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo), - analysera vilken betydelse bl.a. barngruppernas storlek kan ha för kvalitet och säkerhet i förskolorna (förskoleverksamheten i stadsdelarna Lundby och Torslanda), - personalens kompetens (förskoleverksamheten stadsdelen Backa), - lokalutnyttjandet och/eller lokalsituationen (stadsdelen Backa, Bräcke Östergårdsskolan och Bärbyskolan), - lokalsituationen för fritidshemmet (Backaskolan), - den fysiska miljön vid skolan samt grundsärskolans inre miljö (Brunnsboskolan), - läromedelstillgången för särskolans elever (Brunnsboskolan), - tillgången till läromedel som är tidsenliga och anpassade till målen i Lpo 94 och de nationella kursplanernas mål (Bjurslättsskolan), - rutiner så att de resurser som skolan har i form av bl.a. skolbibliotek tillvaratas (Torslandaskolan 7 9) samt - kompetensutvecklingen för personalen (Glöstorpsskolan).

8 Beslut (9) Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrarna, vid händelse av kränkande behandling, inte informeras i ett inledande skede (Avsnitt 2.4 och års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Kärraskolan och Skogomeskolan). - Skolan saknar ett handlingsprogram mot kränkande behandling (avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Herrgårdsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Glöstorpsskolan, Gunnestorpsskolan, Jättestensskolan, Rambergsskolan, Ryaskolan, Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan, Svartedalsskolan och Tångenskolan). - Alla barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan) (förskoleverksamheten i stadsdelarna Biskopsgården och Lundby). - Särskilt stöd ges inte till alla elever som har rätt till det (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen) (Gunnestorpsskolan och Svartedalsskolan). - Särskilt stöd till elever i behov av det utformas i vissa fall regelmässigt så att det i huvudsak ges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen (5 kap. 5 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve samt Jättestensskolan). - Elever i årskurserna 4 6 får inte undervisning i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena (Bilaga 3 till skollagen och 2 kap. 2 3 grundskoleförordningen) (Erikslundsskolan). - Elever i särskolan får inte undervisning enligt särskolans kursplaner (6 kap. 1 särskoleförordningen) (Tångenskolan). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas eller sker inte enligt bestämmelserna (5 kap. 5 grundskoleförordningen och 6 kap. 1 särskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Backa samt Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Kärraskolan, Kärrdalsskolan, Rambergsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7 9). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas för elever i de s.k. förberedelseklasserna/grupperna (5 kap. 5 och 10 jämte 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (Halleskolan, Ryaskolan och Svartedalsskolan). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav eller saknas helt (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet) (skolorna i stadsdelen Biskopsgår-

9 Beslut (9) den samt Bjurslättsskolan, Björlandagården, Brunnsboskolan, Bräckeskolan, Erikslundsskolan, Glöstorpsskolan, Hjuviksgården, Hällsviks Bycenter, Lillebyn, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Rambergsskolan, Skutehagen, Torslandaskolan F 6, Tångenskolan och Österödsskolan). - Det är den biträdande rektorn och inte rektorn som ansvarar för och deltar i elevvårdskonferenserna (2 kap. 2 skollagen och 3 kap. 4 grundskoleförordningen) (Brunnsboskolan). - Biträdande rektorn för Brudbergsskolan har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Backadals rektorsområde). - Rektorsansvaret för eleverna är otydligt vilket innebär att varje elev har fler än en rektor och att rättssäkerheten för elever åsidosätts eller äventyras (2 kap. 2 skollagen) (Halleskolan). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna är otydlig (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Björlandagården, Lillebyn, Noleredsskolan och Österödsskolan). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Glöstorpsskolan, Nordlyckeskolan och Tångenskolan). - Stadsdelsnämnden har delegerat beslutanderätten i frågor som rör anpassad studiegång för en elev till ansvarig rektor. Någon återrapportering av fattade beslut genomförs inte (2 kap. 1 skollagen och 6 kap. 36 kommunallagen) (stadsdelen Tuve-Säve). Tillgång till omsorg och utbildning - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2a kap. 7 skollagen) (stadsdelarna Biskopsgården, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve). - Skolorna överlag erbjuder inte i tillräcklig omfattning studiehandledning på elevernas modersmål (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Lundby och Tuve-Säve). - Elevens val anordnas inte för alla elever så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen och bilaga 3 till skollagen) (Backadals rektorsområde, Brunnsboskolan, Björlandagården, Bräckeskolan, Bärbyskolan, Glöstorspsskolan, Kärrdalsskolan, Landamäreskolan, Lerlyckeskolan, Nedergårdsskolan, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Ryaskolan, Svartedalsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7-9). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap och/eller teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplan för grundskola och bilaga 3 till skollagen) (skolorna i stadsdelarna Lundby och Tuve-Säve samt Lillebyn och Skutehagen). - Eleverna har inte tillgång till skolhälsovård (14 kap. 1 skollagen) (Halleskolan).

10 Beslut (9) - Eleverna får inte undervisning i grundskolans samtliga ämnen samt får inte den undervisningstid de är berättigade till (3 kap. 1 och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 2 grundskoleförordningen) (Halleskolan). - Eleverna erbjuds inte minst två av språken franska, spanska och tyska som språkval (2 kap. 17 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Modersmålsundervisning erbjuds inte elever som är berättigade till det (2 kap. 9 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte för de elever som behöver det (2 kap. 15 grundskoleförordningen) (Rambergsskolan). - De resor som skolan genomför innebär kostnader för de elever som deltar. Resorna är därför inte förenliga med författningarnas krav på att undervisning skall vara avgiftsfri för eleverna (4 kap. 4 skollagen) (Torslandaskolan 7 9). Resurser - Särskolan har inte helt ändamålsenliga lokaler (1 kap. 4 särskoleförordningen) (Svartedalsskolan). Eleverna vid Bjurslättsskolan och Toleredsskolan har inte tillgång till skolläkare i enlighet med skollagen. Skolverket kommer att informera Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för skolhälsovården, om dessa förhållanden. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Susanna Åhgren (stadsdelen Backa), Kjell Ahlgren (stadsdelen Biskopsgården), Agneta Kristensson (stadsdelen Kärra-Rödbo), Agneta Wennberg (stadsdelen Lundby), Liselotte Hakeberg (stadsdelen Torslanda) och Bosse Jersenius (stadsdelen Tuve-Säve) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

11 Stadsdelen Torslanda Utbildningsinspektion i stadsdelen Torslanda, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

12 Stadsdelen Torslanda Dnr SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i det första delbeslutet som omfattar stadsdelarna på Hisingen. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Torslanda, Göteborgs kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Leif Aljered, Liselotte Hakeberg, Mats Löwing, Patrik Nystedt, Helen Svelid, Eva Wallentin samt experterna Anders Wallin och Karin Widlund. Besöken i verksamheterna inleddes den 31 augusti 2004 och avslutades den 30 september Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna på Hisingen. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsområden som samtliga återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till 2

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i stadsdelen Torslanda, Göteborgs kommun huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, kan till sitt innehåll se något olika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma kring detta i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. I stadsdelen Torslanda, Göteborgs kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningen, verksamhetsföreträdare samt med elever och föräldrar m.fl. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört omkring 100 organiserade intervjuer i Torslanda. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 till 10 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 180) och elever (ca 200). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt omkring 150 lektioner. Den information som finns om skolbarnsomsorgen i stadsdelsrapporten bygger i huvudsak på en gemensam intervju med personalrepresentanter från samtliga fritidshem. Inledande beskrivning av stadsdelen Torslanda Stadsdelen Torslanda har cirka innevånare. Bebyggelsen består till största delen av villor, radhus och bostadsrätter. Det är stor inflyttning till stadsdelen och av de nyinflyttade är många barnfamiljer, vilket gör att förskola och skola byggs ut. Inkomsterna ligger över genomsnittet i Göteborg. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskansli hade år 2003 cirka 37 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdelen eftergymnasial utbildning. Andelen 3

14 Stadsdelen Torslanda SKOLVERKET öppet arbetslösa var i oktober 2003 strax över 2 procent och andelen familjer med socialbidrag var år 2002 strax över 1 procent. Andelen utländska medborgare var år 2003 knappt 3 procent och andelen svenska medborgare födda i utlandet var knappt 4 procent. I stadsdelen finns skolorna Björlandagården, Hjuviksgården, Hällsviks Bycenter, Kastanjeskolan, Lillebyn, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Skutehagen, Torslandaskolan F 6, Torslandaskolan 7 9 och Österödsskolan med sammanlagt ungefär 3300 elever. Vidare finns 14 kommunala förskolor, sju enskilda förskolor och 23 familjedaghem i stadsdelen. Stadsdelen styrs av en stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 11 ordinarie ledamöter, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i stadsdelsnämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning. Stadsdelsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, omsorg om äldre och funktionshindrade, individ- och familjeomsorg, lokal fritidsverksamhet och bibliotek. Stadsdelsnämnden förfogar över en stadsdelsförvaltning med cirka anställda medarbetare. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen och för att de beslut politikerna i stadsdelsnämnden fattar, blir genomförda. Förvaltningen förbereder också underlag/förslag till politikerna i stadsdelsnämnden. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningens arbete tillsammans med ekonomichef, personalchef och verksamhetschefer. För förskolverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskolan finns en verksamhetschef som också är ansvarig för kultur och fritid i stadsdelen. Verksamhets- och skolformer Antal elever och barn i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 328 Grundskola Särskola 30 4

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Torslanda Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Det sammantagna intrycket från inspektionen är att förskoleverksamheten i Torslanda ger barnen goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med målen i 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98). Avseende barnens möjligheter till inflytande tar inspektörerna del av flera exempel på när barnen har inflytande över sin vardag. Vid intervjuerna berättar personalen om att verksamheten bygger på barnens intressen och behov. Det sammantagna intrycket är att barnen är trygga och trivs i förskolverksamheten. Personal i skolbarnsomsorgen berättar att barnen är trygga och trivs i verksamheten. Personalen menar dock att det ställs höga sociala krav på barnen i de stora barngrupper som finns inom skolbarnsomsorgen. Barnen har inflytande i verksamheten dels genom val av aktiviteter, dels genom t.ex. stormöten. De lär sig också att ta ansvar genom t.ex. faddersystem och att plocka bort efter aktiviteter. Personalen säger att de talar mycket med barnen om hur man är mot andra, hur man tar kontakt och att kunna göra val. Barn- och ungdomsutbildning De elever som inspektörerna har samtalat med vid stadsdelen Torslandas grundskolor ger intryck av vara trygga i sin skolmiljö. Flertalet elever trivs i sin skola. De yngre eleverna uttrycker i högre grad än de äldre att de trivs. Det råder oftast god stämning på skolorna. Det finns dock undantag. Vid Torslandaskolan 7 9 upplever eleverna att det finns brister i arbetsmiljön beroende på att skolan detta läsår har många elever, fördelade på många grupper. Detta gör att det har varit problem med schemaläggningen. Under nästa läsår tillkommer ytterligare en 7 9 skola i stadsdelen. Eleverna har möjlighet att delta i demokratiska processer i varierande grad i klassråd och elevråd. De intervjuade eleverna har alla utifrån mognad och ålder uttryckt demokratiska värderingar. Av samtal med de äldre eleverna framkommer att klassrådsverksamheten ser olika ut från klass till klass. De upplever även sitt inflytande genom elevråden på olika sätt. En del elever tycker att de har inflytande, andra uppger att de inte kan påverka eller att inget händer även om det fattats beslut. Elever och personal nämner att det kan vara resursbrist som är hinder för att genomföra det elevråden önskar. De yngre eleverna tycker i högre grad att de kan vara med och påverka genom elevråden. 5

16 Stadsdelen Torslanda SKOLVERKET Vissa elever och personal på skolorna uppger att det finns enstaka elever som kränks på skolorna även om det är i ringa omfattning. Flertalet elever uppger dock att de inte själva kränks eller vet någon annan som kränks. Inspektörernas bedömning är att stadsdelens skolor aktivt arbetar för att förebygga och åtgärda uppkomna fall av kränkande behandling. På de skolor där det finns elever som går i särskola fungerar samvaron med övriga elever väl enligt vad som kommer fram i intervjuerna. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten ger barnen goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Barnen tar ansvar och får inflytande efter ålder och mognad. Inspektörerna uppfattar också att de flesta av barnen känner sig trygga och trivs i förskoleverksamheten. Inspektörerna bedömer att skolbarnsomsorgen ger barnen goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Inspektörerna bedömer att flertalet elever i stadsdelens grundskolor utifrån sina förutsättningar på ett bra sätt har tagit till sig grundläggande demokratiska värderingar, förståelse och respekt för andra och att flertalet elever har en trygg miljö i skolan. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna uppfattar förskoleverksamheten i Torslanda som både rolig och lärorik för barnen som deltar. Barn- och ungdomsplanen återspeglar ett synsätt på barns utveckling och lärande som väl överensstämmer med Lpfö 98. Det betonas att varje situation till lärande och utveckling skall tas tillvara på ett medvetet sätt och att barn och vuxna tillsammans skall skapa en lustfylld inlärningsmiljö. Barnens lek ges stort utrymme i verksamheten. På frågan om vad barnen lär sig i förskoleverksamheten lyfts den sociala utvecklingen fram vid samtliga intervjuer. Språk och begreppsutveckling har en framträdande plats i verksamheten liksom matematiskt tänkande och utvecklingen av motoriken och kroppsuppfattningen. I verksamheten finns också tillfällen att skapa och konstruera med olika material. 6

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Torslanda Den intervjuade personalen i skolbarnsomsorgen betonar att barnens lärande fortsätter även efter skoldagens slut. Det finns en helhet mellan skola och skolbarnsomsorg menar de, där skolbarnsomsorgen kompletterar skolan. Det finns ett nära samarbete även under skoldagen i arbetslagen på skolorna mellan de olika personalgrupperna. Barn- och ungdomsutbildning Flertalet elever utvecklar goda kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och de nationella kursplanerna om man ser till de redovisade betygsresultaten i årskurs 9. Uppföljning av elevernas studieresultat är främst inriktade på svenska, engelska och matematik vid skolorna för elever i de lägre åldrarna. Det genomförs inte någon systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultaten i samtliga ämnen, varken på skolnivå eller på kommunnivå, förutom uppföljning av ämnesproven i årskurs 5. Vid några av skolorna använder lärarna bilder som stöd för att tydliggöra elevernas kunskapsutveckling. Eleverna färglägger olika fält i bilden när de har tillägnat sig kunskaper inom olika områden. Bilderna samlas och ingår som underlag i utvecklingssamtalen. Det finns ett pågående arbete i stadsdelen för att utveckla individuella utvecklingsplaner. Av eleverna i årskurs 5 uppnår ca 95% målen för vid Torslandas skolor under våren Det finns två 7 9 skolor i Torslanda stadsdel, Nordlyckeskolan och Torslandaskolan 7 9. Ämnesproven i årskurs 9, som är obligatoriska, har i stadsdelen ett relativt stort bortfall. Ämnesproven bör i högre grad användas som stöd för att kvalitetssäkra betygssättningen, dels i diskussion inom respektive ämne, dels i en gemensam diskussion om bedömning och betygsättning i samtliga ämnen. En förutsättning för detta är att proven genomförs och resultaten sammanställs. Torslandaskolan 7 9 har inte sammanställt resultaten från ämnesproven för internt bruk före inspektionen, vilket gör det svårt att använda proven på det sätt som är tänkt som en hjälp för att kvalitetssäkra betygssättningen. Torslandaskolan 7 9 har inte heller redovisat resultat till Statistiska centralbyrån för svenska och matematik för ca 1/3 av skolans elever. Ur Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande: Resultatmått för elever i årskurs 9 Torslanda Göteborg Riket Meritvärde Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 93 % 88 % 72 % 72 % 75 % 76 % 99 % 96 % 87 % 86 % 90 % 90 % 7

18 Stadsdelen Torslanda SKOLVERKET Nordlyckeskolan är en ny skola och har år 2004 för första gången elever som lämnar årskurs 9. Torslandaskolan 7 9 har en mycket hög andel elever som når grundskolans mål. Endast tre skolor i Göteborgs kommun har ett högre antal elever som når målen i samtliga ämnen. Enligt Skolverkets analysverktyg SAL- SA avviker Torslandaskolan 7 9 positivt med 15 procent från modellberäknat värde. Nordlyckeskolan avviker med 1 procent. Meritvärdet har sjunkit något i stadsdelen jämfört med 2003, likaså andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Andelen elever med betyg i samtliga ämnen i årskurs 9 skiljer sig åt mellan skolorna i stadsdelen. Kommunen bör närmare analysera dessa skillnader. Stadsförvaltningen har sammanställt och analyserat skillnader i betygsresultat i svenska, matematik och engelska. Skolorna i stadsdelen deltar under hösten i ett projekt som Göteborgs kommun genomför inom temat Betyg och bedömning som skall leda till en mer likvärdig bedömning mellan skolorna i Göteborg. Vid flertalet skolor kan elevernas medvetenhet om målen för utbildningen utvecklas genom att tydliggöra målen i Lpo 94 och i kursplanerna för dem. Inspektörerna ser goda exempel på lärare som konkretiserar målen för sina elever samtidigt som det på samma skola finns grupper av elever som inte känner till målen för utbildningen. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är rolig och lärorik för barnen som deltar. Verksamheten utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Av resultaten i årskurserna 5 och 9 framgår att flertalet elever i Torslanda stadsdel utvecklar goda kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i Lpo 94 och kursplanerna. Uppföljning av elevernas studieresultat är främst inriktade på svenska, engelska och matematik i de lägre åldrarna. Det genomförs inte någon systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultaten i samtliga ämnen, varken på skolnivå eller på kommunnivå, förutom uppföljning av ämnesproven i årskurs 5, vilket bör utvecklas. Ämnesproven i svenska, matematik och engelska i årskurs 9 bör i högre grad användas som stöd för att kvalitetssäkra betygssättningen. Kommunen genom stadsdelen bör analysera orsaken till bortfallet av deltagande elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i årskurs 9 skiljer sig åt mellan skolorna i stadsdelen. Stadsdelen bör närmare analysera dessa skillnader. Elevernas medvetenhet om målen för utbildningen kan utvecklas genom att bl.a. göra målen i Lpo 94 och i kursplanerna tydliga för eleverna. 8

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Torslanda 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna erfar att förskoleverksamheten bedrivs i trygga och säkra miljöer. Föräldrarna upplever att personalen är bra på att skapa en lugn och trygg miljö. Det finns rutiner för vilka åtgärder som skall vidtas vid olyckor eller liknande händelser. Inspektörerna erfar att barnen får god omsorg och omvårdnad. Personal och föräldrar påtalar dock att verksamheten ibland är sårbar för oförutsedda händelser till följd av barngruppernas storlek och sammansättning. En av de avdelningar som inspektörerna besöker under inspektionen arbetar särkilt medvetet med att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Vid inspektionen ges flera exempel på hur personalen arbetar med konflikthantering. Samverkan mellan förskoleverksamheten och föräldrarna fungerar väl. Alla förskoleenheter har enhetsråd. Rådens möten är öppna för alla, men det finns valda representanter för föräldrar och personal. Alla förskolor har föräldramöten flera gånger per år. Det förekommer att personalen sammanställer och delar ut veckobrev. Både personal och föräldrar framhåller att den dagliga kontakten vid hämtning och lämning är särskilt viktig källa för föräldrarnas möjlighet till insyn och påverkan. Om föräldrarna har klagomål eller synpunkter på verksamheten vänder de sig i första hand till personalen på respektive avdelning. Personalen i skolbarnsomsorgen uppger att antalet barn i grupperna i skolbarnsomsorgen har ökat, att det är stor skillnad på vad man kan göra med barnen i dag jämfört med för ca tio år sedan. Att t.ex. åka in till Göteborg eller att ta med några få barn på aktiviteter så som att träna att åka buss förekommer inte längre. Personalen inom skolbarnsomsorgen berättar vidare att de arbetar mycket med konflikthantering. Barn- och ungdomsutbildning Vid Torslandas grundskolor råder en bra arbetsmiljö och elever och föräldrar har i varierande grad möjlighet till inflytande i skolorna, ett aktivt arbete för motverka förekomsten av kränkande behandling pågår. Det råder i allmänhet god stämning mellan elever och mellan elever och vuxna vid skolorna i Torslanda, vid inspektörernas besök. Flertalet elever som inspektörerna samtalar med uttrycker att de är trygga i sin skolmiljö och att de trivs i skolan. Dock rå- 9

20 Stadsdelen Torslanda SKOLVERKET der några undantag. Vid Torslandaskolan 7 9 fungerade inte skolans schema vid inspektörernas första besök vilket gör att eleverna uttryckte irritation, elever och lärare får leta efter lediga lektionssalar. Vid Noleredsskolan har rektor omorganiserat klasserna inför nuvarande läsår för att öka arbetsron för eleverna och för att förbättra deras arbetsmiljö. Flera elever har bytt klass och bland annat bildades en klass med enbart pojkar. Dessa elever känner sig utpekade och påpekar att de har blivit lovade en utvärdering av delningen, vilket inte har kommit tillstånd vid inspektörernas besök. I Lpo 94 anges att Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Inspektörerna anser att det är tveksamt om detta mål uppfylls i pojkklassen. Det finns formella samverkansformer så som klassråd och elevråd vid alla skolorna. De yngre eleverna är mer nöjda med sitt inflytande i klassråd och elevråd än de äldre eleverna vid skolorna med årskurserna 7 9. Det framkommer även att elevernas upplevelse av klassrådverksamheten är olika beroende på vilken klass eleverna går i, elever vid samma skola kan ge en mycket skiftande bild av hur det formella elevinflytandet fungerar. Det finns elevskyddsombud. Elevernas inflytande över sitt lärande kan bli bättre vid stadsdelens skolor. Möjligheten till ansvar när det gäller det egna lärandet är mycket varierande och kan variera från klass till klass på samma skola. Elevernas möjligheter till inflytande bör enligt inspektörernas bedömning, utvecklas så att eleverna i högre grad och efter ålder och mognad, får inflytande också över vad som skall göras på lektionerna och hur det skall göras. Enligt målen i Lpo 94 skall undervisningen bedrivas så att eleverna genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Det finns flera olika former för samverkan mellan föräldrar och skolor i Torslanda. Vid flera av skolorna finns husråd som samanträder 6 7 gånger per år där varje klass representeras av en till två föräldrar. Vid Torslandaskolan 7 9 framkommer i intervjuer och i kvalitetsredovisningen att det finns en önskan att engagera fler föräldrar att komma till de möten som skolan bjuder in till. Vid Kastanjegården finns ett mycket aktivt och välfungerande samarbete mellan föräldrar och skola. Föräldrarna är mycket nöjda med den samverkan som de har med skolans personal. På alla skolor i Torslanda finns ett aktivt arbete för att motverka att elever utsätts för kränkande behandling. Det förkommer olika former av förebyggande åtgärder så som kompissamtal, vänskapsövningar, kamratstödjare, fadderverksamhet och enkäter. Vid Hjuviksgården har de äldre eleverna själva erbjudit sig att vara faddrar för förskoleklassens elever. Skolorna har team med personal som arbetar för att utreda och stoppa mobbning. Teamens sammansättning skiljer sig åt mellan skolorna. Elever och personal uppger att personalen omedelbart sätter in åtgärder om det kommer till deras kännedom att kränkningar förekommer. Skolornas arbete grundas på deras handlingsprogram för att motverka kränkande behandling. Vid flera skolor kan dock dessa utvecklas, t.ex. att det tydligt framgår att föräldrar informeras då deras barn är inblandade i en situation med kränkande behandling. Stadsdelens hälsofrämjande arbete är mycket bra. Flera av skolorna har en bana i skolans närmiljö som eleverna uppmuntras att gå för att få daglig fysisk aktivi- 10