Kommunbeslut. efter tillsyn av Fagersta kommun. Beslut Fagersta kommun Norbergsvägen Fagersta.

Transkript

1 Fagersta kommun Norbergsvägen Fagersta 1 (12) Kommunbeslut efter tillsyn av Fagersta kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (12) Tillsyn i Fagersta kommun Helhetsbedömning och beslut Tillsynen av Fagersta kommun visar att 27 procent av eleverna i årskurs 9 år 2009 lämnade grundskolan utan fullständiga betyg. Under de senaste fem åren har resultaten sett ut på liknande sätt. Det finns på kommunnivå inte någon samlad bild av kunskapsresultaten i alla ämnen i årskurs 5. Följaktligen saknas tillräckligt underlag för att kunna fatta välgrundade beslut om organisation, resurser och stödinsatser som i sin tur kan vara avgörande för grundskolors resultat och elevers kunskapsutveckling. På skolnivå finns emellertid en samlad bild av kunskapsresultaten för årskurs 5 som visar att omkring 90 procent av eleverna når målen för matematik, svenska, engelska och 100 procent i övriga ämnen. Denna kännedom om kunskapsresultaten används dock inte som grund för ett systematiskt övergripande kvalitetsarbete på skolorna i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Kunskapsresultaten i kommunen visar på en kraftig försämring mellan årskurs 5 och 9, varför det är ytterst angeläget att ett systematiskt kvalitetsarbete kommer till stånd i syfte att följa upp, analysera och vidta åtgärder för att komma till rätta med denna utveckling. I tillsynen framkommer genom dokumentation och intervjuer med förvaltningsledning och politiker att flera utvecklingsområden har identifierats, men att åtgärder för att förbättra och utveckla dessa inte har vidtagits. Vidare finns brister på både avdelnings- och kommunnivå när det gäller kännedomen om fritidshemmens verksamhet och det saknas även där ett systematiskt kvalitetsarbete när det gäller att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. I kommunen finns fungerande rutiner på både skol- och kommunnivå för att identifiera elever i behov av särskilt stöd och stöd ges också till de barn och elever som bedöms behöva det. Dock ges inte studiehandledning på modersmålet till alla elever som behöver det. Kommunen har ett särskilt ansvar att se till att det finns likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling för hur arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling ska bedrivas i de olika verksamheterna. Skolinspektionen har i tillsynen granskat de olika planer som finns, vilka innehåller delar som kan likställas med planer mot kränkande behandling. Samtliga planer saknar dock en redovisning av planerade åtgärder utifrån en aktuell kartläggning av den egna verksamhetens specifika behov. Genom de intervjuer som genomförts i samband med tillsynen samt de dokumentstudier som gjorts framstår förskole- och förskoleklassverksamheten samt skolbarnsomsorgen i övrigt som väl fungerande. Dock behöver andelen personal med relevant utbildning för arbete i förskola och fritidshem öka.

3 3 (12) Även inom den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan behöver andelen lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver öka. Särskilt angeläget är det för gymnasiesärskolan där inte någon lärare har utbildning för de ämnen de undervisar i. Anmärkningsvärt är att flera av de brister som Skolinspektionen identifierat vid denna tillsyn av skolväsendet i Fagersta även föranledde kritik vid den inspektion som gjordes av Skolverket Bland annat saknas fortfarande en uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat på en övergripande nivå, fritidshemmens verksamhet följs inte upp och utvärderas och tillgången på personal med adekvat utbildning för det arbete de i huvudsak bedriver behöver alltjämt förbättras. Skolinspektionen har i tillsynen av Fagersta kommun identifierat följande brister inom kommunens ansvarsområde som måste åtgärdas: - Alla elever ges inte möjlighet att nå lägst målen för utbildningen (Lpo ), - Kommunens planer mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav (14 a kap. 8 skollagen), - Personalen har inte i tillräcklig omfattning adekvat utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver eller för den verksamhet de arbetar i (2 kap. 3 och 4, 2a kap. 3 skollagen), - Rektorerna följer inte i tillräcklig omfattning upp kunskapsresultaten i grundskolan och verksamheten i fritidshemmen (Lpo 94, 2.8), - Kommunen följer inte i tillräcklig omfattning upp och utvärderar de olika verksamheterna (Lpo 94, 1), - Studiehandledning på modersmålet ges inte till alla elever i kommunen som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Tillsynen har identifierat följande brister inom förskoleverksamheten som kommunen måste åtgärda: - Personalen i förskolan har inte i tillräcklig omfattning relevant utbildning (2 a kap. 3 skollagen), - Barn i förskolan med ett annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål (Lpfö 98, 1 och 2.2), - Förskolans planer mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav (14 a kap. 8 skollagen), - Kommunen ger inte lättåtkomlig och tydlig information till föräldrar om rätten till allmän förskola för 4- och 5-åringar (2 a kap. 8 a, 2 a kap. 20 skollagen).

4 4 (12) Tillsynen har identifierat följande brister inom skolbarnsomsorgen som kommunen måste åtgärda: - Personalen i fritidshemmen har inte i tillräcklig omfattning relevant utbildning (2 a kap. 3 skollagen), - Fritidshemmens planer mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav (14 a kap. 8 skollagen), - Kommunen och rektorerna följer inte upp och utvärderar verksamheten i fritidshemmen (Lpo 94 1), - Kommunen utvärderar inte kontinuerligt gruppernas sammansättning i fritidshemmen (2 a kap. 3 skollagen, Skolverkets allmänna råd om kvalitet i fritidshem (SKOLF 2007:35). Av bilagda beslut framgår vilka brister som identifierats på skolorna. Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer att följa upp detta och övriga beslut. Redovisningen ska lämnas till Skolinspektionen senast den 15 juli I ärendets slutliga handläggning har deltagit enhetschef Bertil Karlhager, undervisningsråd Annica Emmervall och utredare Erica Sahlin. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Ann-Sofi Pihlgren Undervisningsråd/föredragande Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av kommunen Tillsynsprotokoll med bedömningar Rapporter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg gällande skolor

5 5 (12) Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Fagersta kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och barn- och ungdomsutbildningen. Skolinspektionen har besökt kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 26 januari till 23 februari Varje skola har efter besöket fått ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisats. Skolinspektionens iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolorna samt verksamheterna och huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen redovisas i detta beslut. Övriga verksamheter, dvs. förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, redovisas i varsin rapport från verksamheterna och sammanfattas i beslutet. en från samtliga skolor och rapporterna från övriga verksamheter bifogas som bilagor. Detta utgör Skolinspektionens slutliga beslut avseende tillsynen i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn och ungdomar i kommunen att nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Detta beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: Måluppfyllelse och resultat, trygg lärandemiljö, ledning och utveckling samt tillgång till utbildning. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Av bilagda beslut och rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs på de enskilda skolorna har rektor och huvudman ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolorna, i övriga verksamheter och i kommunen inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen, skolor och övriga verksamheter, dels den information som inspektörerna samlat in via observationer, intervjuer och samtal under besöken. et grundas även på annan information om kommunen, skolor och övriga verksamheter från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Fagersta kommun genomfördes intervjuer med ansvariga politiker, skolchef och representanter för kom-

6 6 (12) munens övergripande resursteam. Samtliga grundskolor, den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolans individuella program har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen och med representanter för elever, personal samt i vissa fall även föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i detta beslut. Beskrivning av kommunen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 544 Skolbarnsomsorg 304 Förskoleklass 84 Grundskola 975 Obligatorisk särskola 41 Gymnasiesärskola 4 Källa: Uppgifter från Fagersta kommun i samband med tillsynen Fagersta kommun har drygt invånare med Fagersta som centralort. Under utbildnings- och fritidsnämnden i Fagersta kommun sorterar förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, obligatorisk särskola och gymnasiesärskolans individuella program. Utbildnings- och fritidsnämndens förvaltning leds av en förvaltningschef. Norra Västmanlands utbildningsförbund har ansvaret för gymnasie-, gymnasiesärskole- och vuxenutbildningen i Fagersta kommun. Kommunen har fyra grundskolor varav en med årskurs 1-3, två med årskurs 1-6 och en med årskurs 4-9. Förskoleklasser finns på skolorna med de lägre årskurserna. För varje skola finns en rektor. På Risbroskolan som är kommunens enda skola med årskurs 7-9 finns även en biträdande rektor. I kommunen finns även en obligatorisk grundsärskola med årskurserna 1-10 och en gymnasiesärskola med individuellt program. Förskoleverksamheten i Fagersta kommun omfattar nio förskolor och leds av en förskolechef. I ledningsgruppen finns även en förskoleutvecklare och en förskolekonsulent. Pedagogisk omsorg bedrivs i tre familjedaghem.

7 7 (12) På tre av kommunens fyra grundskolor finns fritidshem för barn upp till tolv år. I anslutning till den obligatoriska särskolan finns även ett fritidshem. Kommunen har en särskild enhet för stöd till barn och elever i åldrarna 6-16 år, kallad utvecklings- och resurscentrum (URC). Här finns en samlad kompetens i form av skolpsykolog, specialpedagog och talpedagog. URC leds av rektorn för den obligatoriska särskolan. I kommunen finns även en enskild förskola och ett enskilt fritidshem. Fagersta kommun har ansvar för tillsynen av dessa verksamheter och Skolinspektionen har tillsyn över hur kommunen fullgör sitt tillsynsansvar vad gäller sådan verksamhet. Vidare finns en fristående skola med tillstånd för förskoleklass och årskurserna 1-9. Skolinspektionen ansvarar för tillsynen av denna verksamhet, vilken sker i samband med tillsynen av Fagersta kommun.

8 8 (12) Bilaga 2 Tillsynsprotokoll med bedömningar Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Trygg lärandemiljö Målinriktat arbete mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling Ledning och utveckling Personalens utbildning och kompetensutveckling Ansvarsfördelning Rektorernas uppdrag Tillsyn över enskilda verksamheter Uppföljning och utvärdering Tillgång till utbildning Plats och valmöjligheter Lokala utformningar Avgifter Skolpliktsbevakning och registerkontroll

9 9 (12) Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper - Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att alla elever ges förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen. På både skol- och kommun nivå behöver arbetet med uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat förbättras. Lpo Kunskaper Kursplanerna I förskolorna och fritidshemmen bedrivs en verksamhet som ger barnen förutsättningar för utveckling och lärande. Enligt kommunens uppgifter når eleverna i den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan målen för utbildningen. Kommunens redovisade resultat för elever i grundskolans årskurs 3 år 2009 visar att 76 procent når mål att uppnå i svenska och 79 procent i matematik. För årskurs 5 redovisar kommunen att 91 procent av eleverna i grundskolan år 2009 når målen för svenska, 87 procent i matematik och 91 procent i engelska. Det finns inte på en kommunövergripande nivå någon samlad bild av resultaten i övriga ämnen för årskurs 5. Skolornas egna redovisningar av resultaten för övriga ämnen visar på en nästan 100 procentig måluppfyllelse. Någon analys på enskilda skolor har inte gjorts när det gäller orsaker till varför eleverna når målen i flertalet ämnen i årskurs 5, men inte i ämnena svenska, matematik och engelska. Enligt Skolverkets statistik för Fagersta kommun år 2009 når 73 procent av eleverna målen i alla ämnen i årskurs 9, 88 procent är behöriga till gymnasieskolan och meritvärdet är i genomsnitt 202,5. Resultaten har under den senaste femårsperioden legat på ungefär samma nivå. Den samlade bilden av resultaten visar att en hög andel av eleverna i årskurs 3 inte når målen för ämnena matematik och svenska, cirka 10 procent når inte målen för ämnena svenska, matematik och engelska i årskurs 5 samt att 27 procent av eleverna lämnar grundskolan utan att ha nått målen för utbildningen. Det har varken på kommun- eller skolnivå gjorts några analyser av de skillnader som finns mellan kunskapsresultaten i årskurs 5 och 9, trots att dessa skillnader har uppmärksammats på både skol- och kommunnivå. Kunskapsresultaten visar på en försämring när det gäller resultatutvecklingen mellan dessa båda årskurser. För att kunna fatta välgrundade beslut om organisation, resurser och stödinsatser som i sin tur kan vara avgörande för grundskolornas resultat och elevers kunskapsutveckling behövs en systematisk uppföljning, analys och utvärdering av resultaten.

10 10 (12) Huvudområde: Trygg lärandemiljö Bristområde: Plan mot kränkande behandling - Skolinspektionen bedömer att verksamheternas planer mot kränkande behandling inte uppfyller författningarnas krav. 14 a kap. 8 skollagen Kommunen har ansvar för att planerna mot kränkande behandling uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionen har tagit del av skolornas och verksamheternas likabehandlingsplaner vilka även innehåller beskrivningar av arbetet mot kränkande behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas om något sådant händer. Det kan dock tydligare framgå att likabehandlingsplanerna även omfattar en plan mot kränkande behandling. Planerna saknar en redogörelse för vilka åtgärder som avses att vidtas utifrån en aktuell kartläggning av skolans, förskolans och fritidshemmens specifika behov. Flera verksamheter och enheter omfattas av en och samma plan. Då förutsättningarna för verksamheterna och enheterna är olika behöver det i planerna tydligt framgå vilka åtgärder utifrån en kartläggning som behövs för var och en av dessa, vilket i dagsläget saknas. Vidare saknas även en uppföljning och utvärdering av tidigare planerade åtgärder. Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Personalens utbildning - Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig omfattning i särskolan har lärare med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Vidare har inte personalen inom förskola och fritidshem i tillräcklig omfattning relevant utbildning. 2 kap. 3 och 4 skollagen 2 a kap. 3 skollagen I tillsynen framkommer att flertalet lärare inom den obligatoriska särskolan saknar utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. I gymnasiesärskolan saknas helt lärare med utbildning för den undervisning de bedriver. Enligt uppgift från rektorn i samband med tillsynen har Fagersta kommun en policy som säger att specialpedagogisk utbildning ska ges företräde vid anställningar i särskolan framför lärare med ämnesdidaktisk kompetens. Konsekvensen av detta har i Fagersta blivit att förskollära-

11 11 (12) re och fritidspedagoger har anställts. Denna policy hindrar därmed rektorns möjligheter att anställa lärare enligt författningens krav. Enligt uppgifter från Fagersta kommun har cirka 50 procent av personalen som tjänstgör i förskolorna, i februari 2010, pedagogisk högskoleutbildning. Inom skolbarnsomsorgen är enligt Skolverkets officiella statistik i oktober 2008 motsvarande värde för Fagersta kommun 52 procent jämfört med 59 procent för riket i övrigt. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är således lägre än i riket som helhet. Vid tillsynen framkommer att kommunens målsättning är att två tredjedelar av personalen i förskolan ska ha förskollärarutbildning. Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Rektorernas uppdrag - Skolinspektionen bedömer att rektorerna inte i tillräcklig omfattning följer upp kunskapsresultaten i grundskolan och verksamheten i fritidshemmen. Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar I tillsynen framkommer i intervjuer med rektorer och personal samt genom dokumentstudier att det varierar mellan fritidshemmen huruvida rektorerna följer upp och utvärderar verksamheten i syfte att utveckla och förbättra den. Förutom i något enstaka fall redovisas inte heller, i skolornas kvalitetsredovisningar, några resultat för fritidshemmens verksamhet. Vidare framkommer också i intervjuer med lärare och skolledning att rektorerna inte i tillräcklig omfattning använder den samlade bilden av elevernas kunskapsresultat i alla ämnen i årskurs 5 som underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att utveckla och förbättra verksamheten mot högre måluppfyllelse. Bristområde: Uppföljning och utvärdering - Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig omfattning följer upp och utvärderar de olika verksamheterna. 1 kap. 12 skollagen I tillsynen framkommer i intervjuer med förvaltningsledning och rektorer samt genom dokumentstudier att efterfrågan på resultat från fritidshemmens verksamhet från såväl förvaltningen som politiker är mycket begränsad. Kommunen påtalar själv i sin kvalitetsredovisning för 2008 att det inte finns några resultat gällande fritidshemmens verk-

12 12 (12) samhet redovisade i skolornas kvalitetsredovisningar, varför en övergripande bedömning av verksamheten är svår att göra. I intervjuer med förvaltningsledning och politiker framkommer också att det inte finns något övergripande systematiskt arbete för att följa upp, utvärdera och vidta åtgärder för att utveckla fritidshemmens verksamhet. Ovanstående tyder på att kommunens uppföljning och utvärdering av skolbarnsomsorgen inte sker på det sätt som krävs i ett mål- och resultatstyrt system. Vidare finns på kommunövergripande nivå endast resultaten i förhållande till mål att uppnå i ämnena matematik, svenska och engelska för årskurs 5 redovisade. Detta innebär att det inte finns någon samlad bild av elevernas kunskapsresultat för alla ämnen i årskurs 5. Kommunen har därmed inte heller något underlag för uppföljning och planering i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Med tanke på de låga resultat som redovisas för elever som lämnar grundskolan efter årskurs 9 är ett sådant arbete nödvändigt för att adekvata åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen ska kunna vidtas. Huvudområde: Tillgång till utbildning Bristområde: Plats och valmöjligheter - Skolinspektionen bedömer att studiehandledning på modersmålet inte ges till alla elever som bedöms behöva det. 5 kap. 2 grundskoleförordningen Kommunen har ansvar för att studiehandledning på modersmålet ges till de elever som behöver det. Tillsynen visar genom samtal med skolledning och lärare att det i kommunens skolor finns elever som bedöms behöva studiehandledning på sitt eget modersmål utan att detta ges till alla. Enligt både kommunen och rektorer är det svårt att rekrytera personal med de språkkunskaper som behövs.