Göteborgs kommun stadsdelen Kärra-Rödbo

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2005:24 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Kärra-Rödbo Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter

2 Beslut Göteborgs kommun GÖTEBORG (9) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Hisingen Skolverket genomför under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport planeras till årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de sex stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Kärra-Rödbo, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve i området Hisingen och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 31 augusti 2004 till 14 oktober Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 11 augusti 2005 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (9) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de sex inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tilllämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger överlag i nivå med riksgenomsnittet. Förbättringsområden I de sex stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna finns redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - utredning och analys av orsaken till det relativt stora bortfallet av elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, - skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling, Pedagogisk verksamhet och undervisning - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot, - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen, - arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, - skolornas lokala arbetsplan,

4 Beslut (9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och/eller utvärdering, - skolornas kvalitetsredovisning, - personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan, Resurser - analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen samt - datortillgängligheten i undervisningen vid skolorna. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Normer och värden - vuxnas språkbruk och attityder mot elever (Brunnsboskolan), - att särskolans elever i högre grad inkluderas i skolan (Svartedalsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - dokumentationen av grundsärskoleelevernas resultat (Brunnsboskolan), - studiemiljön för eleverna i årskurserna 4 6 (Erikslundsskolan), - diskussionen kring mål och kunskaper (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - analysera varför så många av eleverna i årskurs 5 inte når de nationella målen (Sjumilaskolan), - kunskapsresultaten (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - resultaten i matematik och svenska (Tångenskolan), Arbetsmiljö och delaktighet - vid fritidshemmen finns anledning att tillsammans med skolan diskutera och prioritera hur verksamheterna skall utformas, så att barnen får en fungerande arbetsmiljö i de gemensamma lokalerna hela dagen (fritidshemmen i stadsdelen Kärra-Rödbo), - samverkan med elever och/eller föräldrar (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Bräckeskolan, Bjurslättsskolan, Herrgårdsskolan och Torslandaskolan 7-9), - uppföljning av balettskolelevernas psykosociala miljö (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - rutiner för och/eller arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling (Backaskolan, Brunnsboskolan, Erikslundsskolan och Herrgårdsskolan),

5 Beslut (9) Pedagogisk verksamhet och undervisning - arbetet med elever i behov av särskilt stöd (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa och Lundby, skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Herrgårdsskolan, Rambergsskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7-9), - säkerställande av att alla barn med annat modersmål än svenska får stöd att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa), - skolans kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan (Skogomeskolan), - elevernas möjligheter att få ett sammanhang i sina studier och sin kunskapsutveckling (Halleskolan), - skolans informationsblad om respektive ämne bör utformas i enlighet med de nationella kursplanernas mål och kriterier vid betygssättning (Halleskolan), - se över skolans traditioner t.ex. skolavslutningar så att de är förenliga med kraven i Lpo 94 angående icke-konfessionell undervisning (Jättestensskolan), - innehållet i en del av skolans olika planer behöver utvecklas och få en mer enhetlig struktur och deras förhållande till varandra behöver klargöras (Landamäreskolan), - samarbetet mellan modersmålslärarna och övrig personal (Ryaskolan), - benämning av ämnen i lokal arbetsplan för den s.k. förberedelseklassen bör ses över så att de följer gällande kursplan (Sjumilaskolan), - innehållet i de lokala bearbetningarna av kursplanerna (Svartedalsskolan), - utvärdering av undervisningen/lärandet (stadsdelen Lundby), - den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen (stadsdelen Torslanda), - samarbetet mellan arbetslagen för att ge alla elever på skolan en likvärdig undervisningsmiljö och möjlighet att nå de nationella målen (Noleredsskolan), - regelbundet samarbetet avseende mål och lärande för att få kontinuitet i elevernas lärande (Noleredsskolan och Österödsskolan), - skolans arbetssätt för att främja kunskapens olika former samt utveckla arbetet med att följa upp och kommunicera elevernas kunskapsutveckling vid t.ex. utvecklingssamtal och utvärderingar (Nordlyckeskolan), - kontinuiteten i elevernas lärande från förskoleklassen till årskurs 6, samt utveckla elevernas delaktighet i undervisningen så att de får bättre förutsättningar att nå de kunskapskvaliteter som beskrivs i Lpo 94 och i de nationella kursplanerna och individualisera och variera arbetssätten för att tillgodose elevers olika behov och olika sätt att lära (Torslandaskolan F 6), - rutiner för att följa upp och analysera elevernas lärande och utveckling (Tångenskolan), - öka verksamhetens inriktning mot de nationella målen för utbildningen och öka kännedomen om de nationella målen hos personalen och eleverna (Gunnestorpsskolan),

6 Beslut (9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - utvärdering av hur lärandet sker och vilka åtgärder som avses vidtas för att förbättra verksamheten (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - uppföljningar och utvärderingar av i vilken mån förskoleverksamheten arbetar med nationella mål (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - rektors möjlighet och ansvar till pedagogiskt ledarskap (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Erikslundsskolan och Skogomeskolan), - de åtgärder som används för att tillrättavisa elever bör stämma överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94, (Backadals rektorsområde, Bjurslättsskolan, Glöstorpsskolan, Halleskolan och Ryaskolan), - rektorernas ansvarsfördelning och/eller förtrogenhet med den vardagliga verksamheten (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Glöstorpsskolan och Rambergsskolan), - rutiner för förandet av skolans betygskatalog (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - analysera och diskutera rektorsrollen i relation till skolornas struktur och förhållanden (stadsdelen Biskopsgården), - analysera om undervisningen vid Halleskolan och de s.k. centrala särskilda undervisningsgrupperna bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (stadsdelen Biskopsgården), - skolan bör bättre beakta att det finns många modersmål i skolan och därmed finna former för information och samarbete med hemmen (Bjurslättsskolan), - förtydligande av ansvarsfördelningen och ledningsorganisation (Nordlyckeskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7 9), - rektorns ansvar för skolans pedagogiska utveckling (Skutehagen), - revidering av målen (stadsdelen Tuve-Säve), - analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet samt klarlägga verksamhetens status (Nedergårdsskolan), Tillgång till omsorg och utbildning - uppföljningar och utvärderingar av om förskoleverksamhetens öppettider motsvarar den tillgänglighet som krävs i förhållande till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - modersmålsundervisningen och/eller studiehandledningen på modersmål (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - följa upp att eleverna får den garanterade undervisningstiden (skolorna i stadsdelarna Biskopsgården och Torslanda samt Herrgårdsskolan), - oklarheter i delegationsordningen och beslutsinnehåll rörande elevens val (stadsdelen Backa),

7 Beslut (9) - informationen till elever och föräldrar (Erikslundsskolan, Klarebergsskolan och Skogomeskolan), - se över tillgängligheten i skolorna för rörelsehindrade elever (stadsdelen Biskopsgården), - organiseringen av förberedelseklasser samt samarbetet mellan dessa och övriga grundskolor (stadsdelen Biskopsgården), - studiehandledning på modersmål under terminens första veckor och undervisningen för nyanlända elever (Ryaskolan), - jämställdhet mellan flickor och pojkar under lektioner (Ryaskolan), - information till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning (Klarebergsskolan), - skolans organisation av elevernas valmöjligheter inom ramen för elevens val kan förbättras (Lillekärrsskolan), - eleverna vid Bräcke Östergårdsskolan S1 behöver få kontakt och möjligheter att samarbeta med andra elever inom grundskolan (Bräcke Östergårdsskolan), Resurser - intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet (förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo), - analysera vilken betydelse bl.a. barngruppernas storlek kan ha för kvalitet och säkerhet i förskolorna (förskoleverksamheten i stadsdelarna Lundby och Torslanda), - personalens kompetens (förskoleverksamheten stadsdelen Backa), - lokalutnyttjandet och/eller lokalsituationen (stadsdelen Backa, Bräcke Östergårdsskolan och Bärbyskolan), - lokalsituationen för fritidshemmet (Backaskolan), - den fysiska miljön vid skolan samt grundsärskolans inre miljö (Brunnsboskolan), - läromedelstillgången för särskolans elever (Brunnsboskolan), - tillgången till läromedel som är tidsenliga och anpassade till målen i Lpo 94 och de nationella kursplanernas mål (Bjurslättsskolan), - rutiner så att de resurser som skolan har i form av bl.a. skolbibliotek tillvaratas (Torslandaskolan 7 9) samt - kompetensutvecklingen för personalen (Glöstorpsskolan).

8 Beslut (9) Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrarna, vid händelse av kränkande behandling, inte informeras i ett inledande skede (Avsnitt 2.4 och års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Kärraskolan och Skogomeskolan). - Skolan saknar ett handlingsprogram mot kränkande behandling (avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Herrgårdsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Glöstorpsskolan, Gunnestorpsskolan, Jättestensskolan, Rambergsskolan, Ryaskolan, Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan, Svartedalsskolan och Tångenskolan). - Alla barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan) (förskoleverksamheten i stadsdelarna Biskopsgården och Lundby). - Särskilt stöd ges inte till alla elever som har rätt till det (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen) (Gunnestorpsskolan och Svartedalsskolan). - Särskilt stöd till elever i behov av det utformas i vissa fall regelmässigt så att det i huvudsak ges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen (5 kap. 5 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve samt Jättestensskolan). - Elever i årskurserna 4 6 får inte undervisning i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena (Bilaga 3 till skollagen och 2 kap. 2 3 grundskoleförordningen) (Erikslundsskolan). - Elever i särskolan får inte undervisning enligt särskolans kursplaner (6 kap. 1 särskoleförordningen) (Tångenskolan). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas eller sker inte enligt bestämmelserna (5 kap. 5 grundskoleförordningen och 6 kap. 1 särskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Backa samt Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Kärraskolan, Kärrdalsskolan, Rambergsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7 9). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas för elever i de s.k. förberedelseklasserna/grupperna (5 kap. 5 och 10 jämte 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (Halleskolan, Ryaskolan och Svartedalsskolan). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav eller saknas helt (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet) (skolorna i stadsdelen Biskopsgår-

9 Beslut (9) den samt Bjurslättsskolan, Björlandagården, Brunnsboskolan, Bräckeskolan, Erikslundsskolan, Glöstorpsskolan, Hjuviksgården, Hällsviks Bycenter, Lillebyn, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Rambergsskolan, Skutehagen, Torslandaskolan F 6, Tångenskolan och Österödsskolan). - Det är den biträdande rektorn och inte rektorn som ansvarar för och deltar i elevvårdskonferenserna (2 kap. 2 skollagen och 3 kap. 4 grundskoleförordningen) (Brunnsboskolan). - Biträdande rektorn för Brudbergsskolan har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Backadals rektorsområde). - Rektorsansvaret för eleverna är otydligt vilket innebär att varje elev har fler än en rektor och att rättssäkerheten för elever åsidosätts eller äventyras (2 kap. 2 skollagen) (Halleskolan). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna är otydlig (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Björlandagården, Lillebyn, Noleredsskolan och Österödsskolan). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Glöstorpsskolan, Nordlyckeskolan och Tångenskolan). - Stadsdelsnämnden har delegerat beslutanderätten i frågor som rör anpassad studiegång för en elev till ansvarig rektor. Någon återrapportering av fattade beslut genomförs inte (2 kap. 1 skollagen och 6 kap. 36 kommunallagen) (stadsdelen Tuve-Säve). Tillgång till omsorg och utbildning - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2a kap. 7 skollagen) (stadsdelarna Biskopsgården, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve). - Skolorna överlag erbjuder inte i tillräcklig omfattning studiehandledning på elevernas modersmål (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Lundby och Tuve-Säve). - Elevens val anordnas inte för alla elever så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen och bilaga 3 till skollagen) (Backadals rektorsområde, Brunnsboskolan, Björlandagården, Bräckeskolan, Bärbyskolan, Glöstorspsskolan, Kärrdalsskolan, Landamäreskolan, Lerlyckeskolan, Nedergårdsskolan, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Ryaskolan, Svartedalsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7-9). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap och/eller teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplan för grundskola och bilaga 3 till skollagen) (skolorna i stadsdelarna Lundby och Tuve-Säve samt Lillebyn och Skutehagen). - Eleverna har inte tillgång till skolhälsovård (14 kap. 1 skollagen) (Halleskolan).

10 Beslut (9) - Eleverna får inte undervisning i grundskolans samtliga ämnen samt får inte den undervisningstid de är berättigade till (3 kap. 1 och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 2 grundskoleförordningen) (Halleskolan). - Eleverna erbjuds inte minst två av språken franska, spanska och tyska som språkval (2 kap. 17 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Modersmålsundervisning erbjuds inte elever som är berättigade till det (2 kap. 9 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte för de elever som behöver det (2 kap. 15 grundskoleförordningen) (Rambergsskolan). - De resor som skolan genomför innebär kostnader för de elever som deltar. Resorna är därför inte förenliga med författningarnas krav på att undervisning skall vara avgiftsfri för eleverna (4 kap. 4 skollagen) (Torslandaskolan 7 9). Resurser - Särskolan har inte helt ändamålsenliga lokaler (1 kap. 4 särskoleförordningen) (Svartedalsskolan). Eleverna vid Bjurslättsskolan och Toleredsskolan har inte tillgång till skolläkare i enlighet med skollagen. Skolverket kommer att informera Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för skolhälsovården, om dessa förhållanden. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Susanna Åhgren (stadsdelen Backa), Kjell Ahlgren (stadsdelen Biskopsgården), Agneta Kristensson (stadsdelen Kärra-Rödbo), Agneta Wennberg (stadsdelen Lundby), Liselotte Hakeberg (stadsdelen Torslanda) och Bosse Jersenius (stadsdelen Tuve-Säve) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

11 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo Utbildningsinspektion i stadsdelen Kärra-Rödbo, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

12 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i det första delbeslutet som omfattar stadsdelarna på Hisingen. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Kärra-Rödbo, Göteborgs kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Erik Bergeå, Bosse Jersenius, Agneta Kristensson och Ulla-Britt Norin samt experten Gunilla Hellner-Blixt. Besöken i verksamheterna inleddes den 23 augusti 2004 och avslutades den 19 oktober Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna på Hisingen. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsområden som samtliga återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till 2

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, till sitt innehåll kan se något olika ut och att de inte avser att ge en heltäckande bild. Detta beroende på att inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma kring detta i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Vid en introduktion för inspektionen deltog stadsdelschefen, vissa politiker, skolledning samt företrädare för personalen vid ett möte. I Kärra-Rödbo genomfördes intervjuer med representant för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt med rektorer, biträdande rektorer samt barn/ungdomar, personal- och föräldrarepresentanter på de besökta enheterna. Under besöket gjordes också intervjuer med elevhälsoteam, teamet mot kränkande behandling samt specialpedagogen för förskoleverksamheten inom Kärra-Rödbo. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 26 organiserade intervjuer i Kärra-Rödbo. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 till 10 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 65) och elever (ca 55) samt föräldrar (ca 30). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt ca 50 lektioner. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. Inledande beskrivning av stadsdelen Kärra-Rödbo Stadsdelen Kärra-Rödbo har cirka innevånare. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskansli hade år 2003 ca 23 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdelen eftergymnasial utbildning. Andelen öppet ar- 3

14 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET betslösa var i oktober 2003 strax över 3 procent och andelen familjer med socialbidrag var år 2002 strax över 3 procent. Andelen utländska medborgare var år 2003 knappt 4 procent och andelen svenska medborgare födda i utlandet var 8 procent. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskansli hade år 2003 ca 23 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdelen eftergymnasial utbildning. Andelen öppet arbetslösa var i oktober 2003 strax över 3 procent och andelen familjer med socialbidrag var år 2002 strax över 3 procent. Andelen utländska medborgare var år 2003 knappt 4 procent och andelen svenska medborgare födda i utlandet var 8 procent. Stadsdelen består av Kärra centrum, det nybyggda området Gerrebacka samt omgivande bebyggelse som är av landsbygdskaraktär. I stadsdelen finns en blandad bebyggelse med flerbostadshus och egnahem. Stadsdelen befinner sig i en expansiv fas och inför framtiden finns planer på att ytterligare bostäder skall byggas. Kärra-Rödbo har organiserat förskoleverksamheten och skolan i olika resultatenheter. Barn- och ungdomsplanen och kvalitetsredovisningen omfattar dock både förskole- och skolverksamheten. Rektorerna för förskolenheterna ingår liksom skolornas rektorer i stadsdelens ledningsgrupp. Möten genomförs regelbundet mellan rektorerna för förskola och skola i en barn- och ungdomsgrupp. Fritidshemsverksamheten bedrivs i integrerad form vid Lillekärrsskolan och Kärraskolan. Från och med årskurs 4 erbjuds en öppen fritidsverksamhet i de fall föräldrarna inte uttryckligen önskar att deras barn skall vara kvar på fritidshemmet. Grundskolan är organiserad i tre enheter; Lillekärrskolan, Klarebergsskolan och Kärraskolan. Obligatorisk särskola finns i form av att integrerade elever finns på de tre skolorna. Stadsdelarna på Hisingen har kommit överens om att samarbeta kring vissa tjänster inom förskolans och skolans område. Det gäller undervisning i svenska som andra språk och modersmål samt psykologtjänster. I stadsdelen har ansvaret för modersmålsundervisningen delegerats till rektorn för Kärraskolan. Stadsdelen styrs av en stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 17 politiker, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i stadsdelsnämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning. Stadsdelsnämnden förfogar över en stadsdelsförvaltning med 800 anställda medarbetare. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen och för att de beslut politikerna i stadsdelsnämnden fattar, blir genomförda. Förvaltningen förbereder också underlag/förslag till politikerna i stadsdelsnämnden. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningens arbete tillsammans med en ledningsgrupp bestående av ekonomichef, personalchef, planeringsledare och verksamhetschefer. I stadsdelen finns en enskild förskola. 4

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo Verksamhets- och skolformer Antal elever och barn i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 655 Skolbarnsomsorg 487 Förskoleklass 143 Grundskola Särskola Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Målen i 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) om normer och värden utgör på ett medvetet sätt grunden för det dagliga pedagogiska arbetet. Värdegrundsarbetet omfattar alla på förskolan, såväl personalgruppen som barngruppen. Barnen uppmuntras och får stöd i att föra fram sina tankar och åsikter samt för att visa respekt för och hjälpa varandra. Barn- och ungdomsplanen och förskolornas egna måldokument i Kärra-Rödbo anger att förskolan skall arbeta aktivt och kontinuerligt med värderingsfrågor och att stödja barnens inflytande och delaktighet. De besökta förskolorna erbjuder en trygg miljö där barnen verkar trivas, ges utmaningar samt blir väl bemötta. Intervjuade föräldrar ger uttryck för samma uppfattning. Den s.k. Balansen för år 2003 visar att tillfrågade föräldrar i Kärra- Rödbo är mer nöjda med barnens trivsel, trygghet och säkerhet jämfört med genomsnittet för stadsdelarna i Göteborgs kommun. Fritidshemsverksamheten arbetar med normer och värden som prioriterade mål. Kring arbetet med normer och värden ser de verksamma i fritidshemmen en direkt möjlighet att tillämpa skrivningarna i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) som mål för uppdraget. Personalen vid fritidshemmen lyfter även vikten av att se det samhällsuppdrag som verksamheten har. Detta innebär att det finns en stor medvetenhet bland personalen kring att demokrati är något som barn lär sig genom att träna demokrati och att vara i en verksamhet där den tillämpas. Genom att ta utgångspunkt från händelser i vardagen bedrivs ett ständigt arbete med att respektera olikheter och främja det sociala samspelet. De intervjuade 5

16 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET fritidspedagogerna menar också att lära sig vara tillsammans med andra, lösa problem och reda ut konflikter är viktiga kunskaper för barnen som de får möjlighet att utveckla på fritidshemmen. Barn- och ungdomsutbildning Samtliga skolor i Kärra-Rödbo arbetar aktivt med värdegrunden. Det finns, beroende på elevernas ålder och mognad, tolkade och bearbetade uppfattningar om att skolan skall vara en plats där alla kan trivas och känna sig trygga. De intervjuade eleverna i stadsdelens skolor ger en bild av att de trivs i sina skolor. De intryck inspektörerna får visar också en god och harmonisk stämning vid skolorna. Eleverna trivs överlag med sina lärare och skolkamrater och personalen försöker aktivt öka elevernas demokratiska förhållningssätt. I Kärra- Rödbo tränar lärare överlag, genom sitt respektfulla bemötande, eleverna i att utveckla deras egen förståelse för alla människors lika värde. Resultatet av Balansen visar att redovisade index för trygghet och trivsel visar ungefär samma värde som för Göteborgs kommun. Elevernas kännedom om målen för utbildningen och möjlighet till inflytande varierar. På Klarebergsskolan ser inspektörerna inga egentliga exempel på att eleverna får ta ansvar över sitt eget lärande. Eleverna beskriver att de till viss del upplever att de med stigande ålder får ett ökat ansvar, men de kan inte ge exempel på detta. I huvudsak har intervjuer och observationer visat att eleverna har intresse och lust för skolarbetet. Det finns dock en tendens att eleverna känner stress och oro för att inte hinna med allt de skall lära sig. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten ger barnen goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Barnen uppmuntras och ges stöd att efter ålder och mognad utveckla ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt, ansvarstagande och förmåga att samspela med andra. Vid fritidshemmen finns en hög medvetenhet kring det pedagogiska uppdraget vad gäller att arbeta med värdegrunden och att se möjligheter till demokratisk fostran i vardagen. Inspektörernas bedömning, efter besök i stadsdelens samtliga skolor, är att eleverna överlag trivs bra och känner sig trygga i skolan. 6

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. I stadsdelen Kärra-Rödbo är dokumentation av barn och ungas lärande ett prioriterat område. Portfoliometoden används i vissa verksamheter för att följa elevernas kunskapsutveckling. Under det pågående läsåret startar det kommungemensamma arbetet med att införa individuella utvecklingsplaner inom förskolan och skolan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten lägger stor vikt vid att barnen skall ges möjlighet till ett kreativt, mångsidigt och lustfyllt lärande i en för alla sinnen stimulerande och utmanande miljö. På förskolorna stimuleras och utmanas barnen att utveckla ordförråd och begrepp, förmåga att kommunicera, fantasi, inlevelse, symboltänkande, samarbete och förmåga till problemlösning. Lärande sker i vardagliga sammanhang genom samspel, möten och dialoger. Närheten till skog och natur inspirerar till utflykter som ger barnen motoriska utmaningar och förståelse för växter, djur och naturens kretslopp. Barnen görs medvetna om sitt lärande genom förskolornas dokumentation och personalens arbetssätt. Dokumentationen används som underlag för samtal om barnens utveckling och lärande. Vid fritidshemmen har verksamheten en syn på kunskapsuppdraget som innebär att barnen får möjlighet att lära sig att tillägna sig vad som kan kallas en social kompetens. Medvetenheten hos personalen är hög när det gäller att få barnen att reflektera över sitt lärande och genom utmanande frågor få barnen att tänka. 7

18 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Barn- och ungdomsutbildning Ur Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande: Resultatmått för elever i årskurs 9 Kärra-Rödbo Göteborg Riket Meritvärde Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 83 % 76 % 72 % 72 % 75 % 76 % 92 % 92 % 87 % 86 % 90 % 90 % Andelen elever med fullständigt slutbetyg har sjunkit något mellan åren 2003 och 2004, liksom det genomsnittliga meritvärdet. Resultaten ligger dock i nivå med genomsnittet i riket och Göteborgs kommun. Under läsåret genomförs ett omfattande arbete med att arbeta fram individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Intresset kring individuella utvecklingsplaner har varit stort och en referensgrupp har bildats i Kärra- Rödbo, med representanter från förskola och skola. Referensgruppen har varit på ett antal utbildningsdagar och har som syfte att samordna och implementera arbetet med individuella utvecklingsplaner i stadsdelen. Skolorna genomför de nationella ämnesproven i både årskurs 5 och 9. Dessutom använder sig skolorna av de av Skolverket framtagna diagnostiska materialen. Detta innebär att skolorna har goda rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Enligt både lärare och skolledning saknas uppföljningsverktyg för övriga ämnen. Politikerna i stadsdelen är intresserade av skolornas resultat, men de efterfrågar i princip enbart resultaten från de nationella ämnesproven samt betygsstatistik i ämnena svenska, engelska och matematik. Resultaten i övriga ämnen samt frågor kopplade till Lpo 94, såsom normer och värden, hamnar i skymundan. Detta kan, enligt rektorerna, innebära att det blir en alltför stor uppmärksamhet på ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga ämnen är den allsidiga utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling inte lika tydlig. Det genomförs inte någon systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultaten, varken på skolnivå eller på stadsdelsnivå. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten på ett mångsidigt sätt utmanar och stimulerar barnens lust att lära, deras självtillit och utveckling av olika förmågor. Vid fritidshemsverksamheten bedrivs också ett bra arbete med att få barnen att tillägna sig viktiga kunskaper för att kunna vara tillsammans med andra. Samtidigt ges också barnen individuella möjligheter att reflektera och fundera över hur de lär sig. 8

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo Eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter i nivå med genomsnittet för Göteborg och riket. Skolorna har en god förmåga att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. En systematisk uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat bör utvecklas i samtliga ämnen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg När verksamheten planeras och genomförs läggs stor vikt vid barnens intressen och behov. Barnen görs delaktiga i beslut och involveras i förändringar av förskolans miljö. På de besökta förskolorna ges barnen stöd i att sätta ord på sina tankar och känslor samt finna lösningar och lära av uppkomna situationer. Personalen samtalar även med föräldrarna om den värdegrund och det förhållningssätt förskolan står för enligt Lpfö 98. I kommunen pågår projektet JÄMT i Göteborg i syfte att utveckla förskolornas jämställdhetsarbete. I Kärra-Rödbo deltar två arbetslag på två förskolor i projektet. Erfarenheterna från JÄMT-projektet kommer övriga arbetslag till del bland annat på arbetsplatsträffar. Föräldraråd finns vid samtliga förskoleenheter. Föräldramöten och utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Föräldrars synpunkter om verksamheten inhämtas årligen genom Balansen. För år 2003 visar Balansen att tillfrågade föräldrar i Kärra-Rödbo är mer nöjda med sina möjligheter till delaktighet och inflytande jämfört med genomsnittet för samtliga stadsdelar i Göteborgs kommun. Vid fritidshemmen finns från personalens sida en känsla av att denna verksamhet tenderar att komma i andra hand. Personal berättar att det fortfarande finns en strid mellan bänkar och bord. Vikten av att arbetsmiljön är funktionell för såväl skola som fritidshem är inte alltid accepterad av hela skolans personal. Det är inte heller självklart att all personal ser alla barn som allas ansvar. Barn- och ungdomsutbildning I stadsdelen Kärra-Rödbo finns en ungdomsnämnd med representanter från skolorna i stadsdelen. Skolorna har också rutiner för att arbeta med klassråd och elevråd. I Lillekärrskolan är elevinflytande ett prioriterat mål. Eleverna på Lillekärrskolan är, enligt Balansen, dock inte nöjda med sitt inflytande. Trots de 9

20 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET formella organ för inflytande som finns anser eleverna att det ändå är lärarna som bestämmer mest. Lärarna bjuder allt oftare in eleverna till diskussion kring allt från lärande till klassrumsrutiner. Det är denna vardagsnära elevmedverkan, som ofta tas för given, som skolan bör göra tydlig för elever och lärare. Arbetsmiljön vid Lillekärrskolan påverkas enligt personalen av att utspridda lokaler skapar olika kulturer inom skolan. Det är svårt med samsyn och att se skolan som en enda enhet. Lokalerna är hårt slitna och underlättar inte pedagogiskt arbete enligt målen i Lpo 94. Nuvarande lokaler och arbetssituation försvårar också vid övergångar för eleverna inom Lillekärrskolan. Det gäller rutiner för överlämnande av information inom skolan och från förskolan till Lillekärrskolan samt mellan Lillekärrskolan och Klarebergsskolan. Vid tillfället för inspektionen byggs nya lokaler. Alla skolor har en handlingsplan mot kränkande behandling. Av Klarebergskolans handlingsplan framgår det inte klart om föräldrar tidigt blir informerade om sina barns situation och av Kärraskolans handlingsplan framgår att föräldrarna skall kontaktas först efter cirka två veckor. Vid Kärra-Rödbo finns tre skolsköterskor vars arbete till större delen innebär att de arbetar med förebyggande insatser. Sköterskorna ingår i elevhälsoteamet tillsammans med skolpsykolog, kurator och specialpedagoger. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten gör ett mycket bra arbete för att skapa en trygg psykosocial miljö och för att barnens intressen och behov skall ligga till grund för verksamhetens innehåll och utformning. Föräldrarna ges goda möjligheter till inblick i verksamheten och kan ge uttryck för synpunkter, genom tydlig information, konkret dokumentation samt formella och vardagliga forum för samtal och samverkan. Fritidshemmen har en uttalad ambition att ge barnen en god arbetsmiljö och har också former för att utvärdera i vilken grad detta uppnås. Vid fritidshemmen finns dock anledning att tillsammans med skolan diskutera och prioritera hur verksamheterna skall utformas, så att barnen får en fungerande arbetsmiljö i de gemensamma lokalerna hela dagen. Skolornas arbete för en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö står till stora delar i överensstämmelse med de nationella målen. Det finns i skolorna en strategi för att ta itu med mobbning och kränkande behandling. Det är dock inte acceptabelt att det av Kärraskolans handlingsplan mot kränkande behandling framgår att föräldrarna kontaktas först efter cirka två veckor då barnet är inblandad i en situation av kränkande behandling. Det är heller inte acceptabelt att det i Klarebergsskolans handlingsplan inte klart framgår att en sådan kontakt alltid tas. 10