Det var som att någon knackade mig på axeln och sa nu är det dags att sluta

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Det var som att någon knackade mig på axeln och sa nu är det dags att sluta Kvinnors erfarenheter av att upphöra med kriminalitet Examensarbete för kandidatexamen i kriminologi, 15 hp Kriminologi Grundnivå Höstterminen 2018 Madelene Thor & Mia Ericsson

2 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka vad kvinnor tillskriver som betydelsefullt för deras upphörande med kriminalitet och om det finns likheter och/eller olikheter i kvinnornas upphörandeprocess. Frågeställningen konkretiseras på följande sätt: Vilka faktorer menar kvinnorna i studien var viktiga för att kunna upphöra med kriminalitet? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem kvinnor i varierande åldrar, runt om i Sverige. Urvalet baserades på ett tvåstegs- och snöbollsurval. Kontakten med kvinnorna togs via kontaktpersoner som arbetar på olika stödorganisationer för människor som önskar att upphöra med kriminalitet och narkotika. Intervjuguidens karaktär var semistrukturerad och ställde krav på ett aktivt deltagande av intervjuarna. Fo r att skapa förståelse fo r kvinnornas uppho randeprocesser användes Sampson och Laubs Age-graded theory of informal social control, vändpunktersbegrepp samt ett genusperspektiv. Resultatet analyserades genom en tematisk analys och genom analysen framkom fyra teman: föräldraskap, gripande, häktning och behandling. Resultatet visade att i samband med föräldraskap, gripande och/eller häktning uppnådde kvinnorna en kritisk öppenhet för förändring och tillfälle till förändring. Vilket gjorde att de faktorer som var mest betydelsefulla för att kvinnorna i denna studie skulle upphöra med kriminalitet och narkotika var graviditet, att få sina barn omhändertagna, blir gripen, häktad, genomföra behandling och/eller att gå på möten. Då dessa faktorer resulterade i nya handlingsmönster hos kvinnorna, exempelvis att kvinnorna genomförde behandlingar, men även utredningar och möten vilket har varit avgörande tillfällen till förändring. Detta har bidragit till en kognitiv transformation som givit kvinnorna ett nytt förhållningssätt gentemot sin identitet. Detta har vidare skapat andra praktiska handlingsmönster och som bidragit till deras återintegrering i samhället. Nyckelord: Kvinnor, Genus, Upphörande, Vändpunkt 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Definition Desistance - Upphörande Teoretiska utgångspunkter Age-graded theory of informal social control Vändpunkter Genusteori Tidigare forskning Forskning om betydelsefulla faktorer för kvinnors upphörande med kriminalitet Betydelsen av genus i behandlingen av kvinnor som begår brott Metod Val av metod Förförståelse Intervjuguide Urval Genomförande och transkribering Etiska hänsynstaganden Validitet och reliabilitet Intervjusituationerna Presentation av intervjupersonerna Analysmetod Resultat och analys Föräldraskap som tillfälle för förändring Gripande och häktning som tillfälle för förändring Behandling som tillfälle för förändring Slutdiskussion Framtida forskning Litteraturförteckning Bilagor Intervjuguide

4 1. Inledning Många studier har genomförts med fokus på vilka faktorer som bidragit till en individs utveckling av kriminalitet och varför de fortsätter samt deras upphörande med kriminalitet (Carlsson & Sarnecki 2015). Något som dock upplevts problematiskt generellt inom kriminologisk forskning är att genus antingen ignoreras eller är djupt formad av antaganden om naturliga könsskillnader. Många kriminologer är och har främst varit intresserade av att förklara männens brottslighet, vilket gör att kön och kvinnor som självständig aktör utesluts (Miller 2014: 22-23). Det har hänt att forskare samlat in material om både kvinnor och män, men när de väl sorterat och analyserat sitt material baseras den slutliga analysen enbart på männen och kvinnorna utesluts (se t.ex. Carlsson 2014;Hirschi 1969;Laub & Sampson 2003). De flesta empiriska studier använder teorier om upphörande som är baserade på män, därför saknas det underlag som styrker om dessa teorier även går att applicera på kvinnliga brottslingar eftersom kvinnor utsätts för andra typer av utmaningar än vad män gör, exempelvis vad gäller samhällets normer och antaganden (Rodermond m.fl. 2015: 4). Efter att ha genomfört en litteraturöversikt kan det konstateras att kriminologiska livsförloppsperspektivet för kvinnor är mer eller mindre outforskat. Vi som själva är kvinnor vill med hjälp av denna studie vara en del av vetenskapen och genusperspektivets utveckling. Detta har tillsammans med gemensamma intressen och nyfikenhet legat till grund för studiens syfte. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med fem kvinnor som numera upphört med kriminalitet. Genom att ta del av deras upplevelser och erfarenheter undersöktes vad som varit betydelsefullt i deras upphörande. Studien behandlar tre teoretiska utgångspunkter; Sampson och Laubs Age-Graded Theory, vändpunktsbegreppet samt genusperspektivet. 1.1 Syfte och frågeställning Denna studie syftar till att undersöka vad kvinnor tillskriver som betydelsefullt för deras upphörande med kriminalitet och om det finns likheter och/eller olikheter i kvinnornas upphörandeprocess. Frågeställningen konkretiseras på följande sätt: Vilka faktorer menar kvinnorna i studien var viktiga för att kunna upphöra med kriminalitet? 4

5 1.2 Definition Studien syftar dels till att undersöka vad kvinnor tillskriver som betydelsefullt för deras upphörande med kriminalitet, därför anser vi det är väsentligt att formulera en definition gällande upphörande. Eftersom det finns olika ståndpunkter till detta fenomen vill vi således förtydliga vilken definition som kommer att användas i denna studie Desistance - Upphörande Begreppet desistance har mängder med olika definitioner, i denna studie översatt och benämnt till upphörande. Tidigare forskning har visat att de i huvudsak finns två olika ståndpunkter till detta fenomen. Den ena sidan definierar upphörandet till den tidpunkt när inga fler domar har registrerats, medan andra ser på upphörandet som en mer omfattande process (Rodermond m.fl. 2016: 4). Eftersom denna studie på ett nyanserat sätt vill skapa förståelse för varför en individ upphör med kriminalitet, kommer den processuella definitionen att användas. En individs upphörande anses således inte vara bunden till en och samma tidpunkt, utan det sker under en längre period. Denna definition inkluderar individens alla försök med ett upphörande, vilket betyder att individens avbrutna eller ofullständiga försök med ett kriminellt upphörande också utgör en del av individens upphörandeprocess. Upphörandet anses således vara en stegvis process som både beaktar individens antisociala och prosociala beteenden. I denna studies definition och översättning ingår både individens strukturella och kognitiva förändringar (Carlsson 2014: 82;Rodermond m.fl. 2016: 4). 2. Teoretiska utgångspunkter I detta avsnitt kommer studiens teoretiska ramverk att presenteras. Sampson och Laubs Age-graded theory of informal social control, vändpunktsbegrepp och genusperspektiv anses vara lämpliga ansatser att använda för att besvara studiens syfte, det vill säga att undersöka vad kvinnor tillskriver som betydelsefullt för deras upphörande med kriminalitet och om det finns likheter och/eller olikheter i kvinnornas upphörandeprocess. 2.1 Age-graded theory of informal social control Laub och Sampsons Age-graded theory of informal social control används bland annat för att få en djupare förståelse för varför människor börjar, fortsätter och upphör 5

6 med kriminalitet (Laub & Sampson 2003). Denna livsförloppsteori är en utveckling av Hirschis sociala bandteori samt Cohens och Felsons teori om rutinaktiviteter. Sociala bandteorin handlar om hur individens band till samhället avgör om individen kommer att begå brott eller inte. Teorin om rutinaktiviteter menar att en förändrad brottslighet är kopplat till vardagens olika rutiner och situationer (Cohen & Felson 1979: 589). Enligt Laub och Sampsons (2003) teori finns det tre möjliga mekanismer som förklarar varför en individ upphör med kriminalitet. Mekanismerna innefattar individens sociala band till samhället, rutinaktiviteter samt den egna motivationen eller viljan till att upphöra med kriminalitet (Laub & Sampson 2003: 37). Laub och Sampson (2003: 171) hävdar att upphörandet med brott anses vara en mer omfattande process och inte en enskild händelse. Det är viktigt att det finns ett samspel, det vill säga en ömsesidig påverkan mellan individens motivation och den sociala situationen, för att en individ ska kunna upphöra med kriminalitet och fortsätta leva som ickekriminell. Laub och Sampson (2003: 39) hävdar även att det finns andra viktiga faktorer som avgör hurvida en individ kan upphöra med kriminalitet eller inte. Det sociala bandet individen har till samhället och/eller de konforma människorna leder till att individens anknytning till samhället stärks. Detta leder till att en informell social kontroll skapas som sedermera ökar individens möjligheter från att hålla sig borta kriminalitet. Ju starkare band en individ har till samhället, desto högre är risken att individen genom kriminalitet gör någon besviken och/eller riskerar att förlora något (Laub & Sampson 2003: 43). Väljer en individ att inte upphöra med kriminalitet riskerar individen att förlora sin familj, men väljer individen istället att gå på behandlingar eller göra andra sysselsättningar ökar chanserna till en förändring till det bättre, detta med en motivation om att individen är rädd att förlora sin familj (Laub & Sampson 2003: 142). Dock har kritik riktats mot Laub och Sampson då de till en början undersökte både kvinnor och män, men i det slutliga materialet baserades enbart på män (Broidy & Cauffman 2017: 104). 2.2 Vändpunkter Sampson och Laub (1993: 310) var de som introducerade turning points- vändpunkter till kriminologisk forskning. Deras teoretiserande kring vändpunkter har inte gått okritiserad, utan begreppet har utvecklats av bland annat Giordano m.fl. (2002). 6

7 Giordano m.fl. (2002: 992) menade att de strukturella faktorerna inte räckte till för att förklara en individs upphörande, utan de ansåg att upphörandet också har att göra med att individen genomgår en transformation av sina kognitiva processer. Giordanos m.fl. (2002) använde det teoretiska begreppet hooks for change istället för Sampson och Laubs turnings points. I denna studie benämns hooks for change, för tillfälle till förändring. Detta eftersom att Giordano m.fl. (2014: 44-45) menar på att det är individens personliga val som är avgörande för om individen kommer vara mottaglig för det tillfälle till förändring som uppstår eller inte (se t.ex. Kristensson 2014: 11). Den kognitiva transformationen delas in i fyra faser. (1) Individen når en kritisk öppenhet för förändring, genom att individen vid ett eller ett flertal tillfällen fått en uppenbarelse om hur deras livsstil ser ut och på så sätt också blivit mer mottaglig för en förändring (Giordano m.fl. 2002: 1000, 1027). Det kan exempelvis vara att individen inte vill att sina barn ska bli påverkade eller få konsekvenser av deras beteende, eller att det uppstått en förståelse för att deras handlande är ett självskadligt beteende. På så sätt kan en öppenhet tänkas uppstå för förändring, då det finns en önskan om att leva ett annat liv (Giordano m.fl. 2002: 1028, 1030). (2) Vidare upplever individen en eller flera tillfällen till förändring i sin sociala miljö. Det vill säga att individen exponeras av något i sin omgivande miljö som för denna betraktats vara positivt. I samband med detta behöver också en övertygelse ske, om att det nya tillståndet inte är förenligt med ett avvikande beteende. Giftermål, fängelsestraff, att få barn eller att träffa en partner är exempel på tillfällen till förändring i sin sociala miljö för en individ. Detta anses vara händelser som stärker de sociala banden och påverkar individen i konventionell riktning. Således anses dessa tillfällen till förändringar stödja individen till nya rutiner, förändringar och möjligheter till att distansera sig från sitt förflutna vilket sedermera kan utveckla individens process mot ett upphörande eller en förmåga att fatta ett beslut om att upphöra (Giordano m.fl. 2002: , 1033, 1038, 1043;Sampson & Laub 2003: ). (3) Genom att ha passerat de tidigare stegen i den kognitiva transformationen får individen genom detta steg möjlighet till ett nytt förhållningssätt gentemot sin identitet, som är oförenlig med kriminalitet. Det är en process där den omgivande miljön i ett flertal fall har betydelse för utvecklingen av en individs nya identitet (Giordano m.fl. 2002: ). (4) Avslutningsvis ser individen sitt avvikande beteende ur en negativ synvinkel, så pass tillräcklig att individen själv vill förändras. Individens nya synvinkel kommer således att utveckla nya beteenden som 7

8 inte går ihop med tidigare avvikande beteenden (Giordano m.fl. 2002: ). Giordano m.fl. (2002: 1002) menade att dessa steg inte bara hänför sig till varandra utan att de också var för sig inspirerar till nya handlingsmönster och kan således anses för varje enskild individ vara hooks for change- tillfälle till förändring. 2.3 Genusteori Genus i samhället syftar främst till den kulturella skillnaden mellan kvinnor och män (West & Zimmerman 1987: 137). Genus är ett analytiskt verktyg som kan belysa och beskriva relationen mellan ko nen, samt de konstruktioner som finns av femininiteter och maskuliniteter. Det är också något som konstrueras och reproduceras dagligen genom interaktioner mellan människor via media, reklam, språkliga uttryck och handlingar (Lander 2003: 14). Genusagerande sker genom relationer, och relationerna präglas av ett isärhållande som sedan leder till att det skapas ett genusmönster. Dessa genusmönster har betydelse då människor har olika föreställningar om hur män och kvinnor ser ut, tänker och agerar. Dessa antaganden anses vara det normala i samhället och om någon avviker från dessa antaganden, anses den individen vara avvikande från samhället (Connell 2009: 19). I samhället finns det historiskt och kulturellt bundna förväntningar på hur kvinnor skall och bör vara. Det präglar en del människors handlingsmönster idag, vilket Lander (2003: 12, 14) definierar som normativ femininitet. Normativ femininitet innebär bland annat att stå upp för dygd, moderskap samt att upprätthålla moral och ordning. Vad gäller kriminalitet finns det generella antaganden om att brott anses vara en tillgång för män då det konstruerar en maskulin identitet. Kriminalitet för kvinnor anses medföra en dubbel avvikelse, som innebär att kvinnorna både gör en brottslig överträdelse, men också att de kränker deras könsförväntningar (Miller 2014: 25-25). Den dubbla avvikelsen innebär att kvinnorna inte når upp till de förväntningar på hur en kvinna ska och bör vara och dessa förväntningar är svårförenliga med kriminalitet. Då moderskap, dygd, moral och att hålla ordning inte går ihop med kriminalitet, vilket innebär att kriminalitet är motsatsen till normativ femininitet (Lander 2003). 3. Tidigare forskning I detta avsnitt kommer studien presentera tidigare forskning som har behandlat betydelsefulla faktorer vad gäller kvinnors upphörande med kriminalitet. Forskning 8

9 som antas kunna vara till hjälp vid tolknings- och analysfasen för att besvara studiens syfte och frågeställning. Forskningsöversikten utgörs i största mån av samtida forskning som behandlar kvinnors upphörande, men också i viss mån nationell forskning som berör kvinnors narkotikabruk. 3.1 Forskning om betydelsefulla faktorer för kvinnors upphörande med kriminalitet Rodermond m.fl. (2015) var några som studerade kvinnors upphörande med kriminalitet. Detta gjorde de genom en forskningsöversikt där de sammanställt aktuell forskning som både gjorts genom kvantitativa och kvalitativa ansatser. Deras huvudsakliga syfte var att ta reda på vilka dynamiska faktorer som ansågs vara avgörande för att kvinnor skulle upphöra med kriminalitet. Barn och föräldraskap är två utav de familjefaktorer som benämns, övervägande forskning har visat att ett föräldraskap väger tyngre för kvinnor än för män. Ett föräldraskap för kvinnor anses vara mer betydelsefullt i deras motståndskraft, reducering och upphörande med kriminalitet (Michalsen 2011: 362;Rodermond m.fl. 2015: 16). Oavsett vårdnadsstatus upplevs ett föräldraskap för kvinnor skapa starkare sociala band, då barn skapar en känsla av bland annat struktur, stabilitet och sysselsättning. Detta reducerar således avvikande beteenden, vilket följaktligen har betydelse för deras upphörande med kriminalitet (Michalsen 2011). Det har också visat sig att kvinnor oroar sig mer för att gå tillbaka till kriminalitet, då det kan resultera i att de går miste om vårdnaden av sitt barn eller chanserna till att få tillbaka den. Att inte kunna spendera tid med sina barn exempelvis på grund av sitt fängslande eller drogberoende har visat sig varit mycket mer påtagligt för kvinnor än för män (Michalsen 2011: ). Således tenderar kvinnor som planerar att bo med sina barn efter att de kommit ut från fängelset, att i sto rre utsträckning gå workrelease program. Kvinnorna får genom dessa program mo jlighet till rehabilitering och verktyg att utvecklas i konventionell riktning, vilket i sin tur kan vara avgörande i upphörandeprocessen (Rodermond, m.fl. 2015: 16). Michalsen (2011: 362) studie visar dock att kvinnornas upphörande med kriminalitet också är relaterat till andra betydelsefulla fenomen, vilket främst var kopplat till deras nykterhet och fängelsestraff. Rondermond m.fl. (2015: 18) berör även de fängelsestraff. De menar att straffet kan vara en avgörande individuell faktor till ett upphörande. Det har visat sig att kvinnorna i samband med straffet har upplevt 9

10 en känsla av trötthet eller en rädsla över hur deras liv levs. Således kan ett individuellt engagemang till förändring skapas, genom att kvinnorna fått nya perspektiv till livet. I vissa fall anses inte fängelset vara tillräcklig för att en individ ska bli nog motiverad till att vilja uppnå en förändring, eller en förändring som gör att individen känner sig som en ny människa och/eller är tillfredsställd med sig själv (Giordano m.fl. 2007: 1607). I detta fall kan behandling komplettera detta fenomen då man under en behandling arbetar med att utveckla sig själv i konventionell riktning. En fängelsevistelse kan också göra att en självmedvetenhet uppstår. Kvinnorna kan på så sätt uppnå en personlig beslutsamhet för att upprätthålla ett liv utan kriminalitet och narkotika. I detta fall anses också motståndskraften öka i samband med stödjande familjeförhållanden och kvinnornas förståelse för hur deras livsstil påverkar deras barn (McIvor, m.fl. 2009: 356). I detta fall spelar alltså etablerade sociala band till sin familj roll, speciellt vad gäller syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar. Dessa relationer upplevdes bland annat kunna bidra med finansiering och/eller emotionellt stöd, vilket således kan reducera kriminell aktivitet eller till och med vara avgörande för att en individ ska upphöra med kriminalitet (Rodermond, m.fl. 2015: 16). Det har också visat sig att varaktiga förhållanden oavsett om det gäller partner- eller vänskap av hög kvalité kan reducera kriminalitet då det anses vara avgörande för den kognitiva transformationen. Detta eftersom prosociala, stöttande och accepterande individer ökar kvinnors möjligheter till att upphöra med kriminalitet (Rodermond, m.fl. 2015: 14-15). Mairead Barr (2017) har genomfört en kvalitativ undersökning där forskningsfrågan är snarlik denna studies, att undersöka hur och varför kvinnor upphör med kriminalitet. I studien observerades och intervjuades 16 kvinnor med olika kriminella bakgrunder (Mairead Barr 2017: 184). Studien har undersökt olika upphörandeprocesser hos kvinnor och kunde slutligen identifiera flera olika betydelsefulla faktorer i kvinnornas liv till deras upphörande. Den främsta strukturella förändringen som påtalats i studien likaså många andra studier var innebörden av deras föräldraskap. Att vara gravid, få barn, återuppta vårdnaden eller kämpa för att upprätthålla kontakten med sina barn var återkommande anledningar hos de flesta, för vad som ansågs vara ett avgörande tillfälle till förändring. Ett moderskap hjälpte kvinnorna att upprätthålla en förändring genom att de kunde hänföra sig till identiteten att vara mamma. Således upplevde de en önskan om att upphöra med kriminalitet för att styrka förhållandet med sina barn. Detta visade sig sedermera 10

11 skapa praktiska handlingsmönster hos kvinnorna exempelvis genom att de vara tvungna att skaffa ett boende, stadga och sysselsätta sig (Mairead Barr 2017: 114). Ytterligare väsentliga faktorer som Mairead Barr (2017: 103) identifierat är hur involvering i en frivillig sysselsättning kunde öka förutsättningarna för att skapa prosociala kontakter, genom att kvinnorna fick möjlighet att delta i olika kurser eller träningsprogram. Ett nytt nätverk eller en identitetsförändring ansåg Mairead Barr (2017) vara av betydelse för att kvinnorna skulle upphöra med kriminalitet. Mairead Barr (2017: 124) skriver också om den kognitiva processen i kvinnors upphörande, där de viktigaste faktorerna hos dem själva var hopp och vilja för att nå en förändring. Hoppet behövde inte innebära ett direkt avslut, utan kunde vara vardagliga förhoppningar sådant som omfattar familj, boende och sysselsättning för att slutligen nå till ett kriminellt upphörande. Mairead Barr (2017: 129) menar att hoppet hos kvinnorna är en viktig faktor till deras upphörande, eftersom att när hoppet saknas och det uppstår en känsla av att det inte finns något att förlora, riskerar kvinnorna att agera antisocialt. 3.2 Betydelsen av genus i behandlingen av kvinnor som begår brott Mattsson (2005) studerade missbruksvården och hur kön framställs i det sociala arbetets normaliserande praktiker. Mattsson (2005: 92) nämner att behandlingshem bedrivs genom frivillig missbrukarvård enligt en miljöterapeutisk modell, där obligatoriska inslag är gruppterapier som varvas med andra aktiviteter som exempelvis städning, fysisk träning och skapande verksamheter. Några grundläggande utgångspunkter i behandlingen är värderingar som frivillighet, gemenskap, ansvar, solidaritet och medbestämmande (Mattsson 2005: 93). Dessa aktiviteter finns på behandlingshemmet, men kärnan i behandlingen är de olika samtalsterapierna som bedrivs i olika stora terapigrupper. Grupperna förekommer både som könsblandade och könsseparerade (Mattsson 2005: 93). Mattsson (2005: 20) ger en kort bakgrund om könsblandad och enkönad institutionsvård, där hon skriver att kvinnor och män ofta har vårdats åtskilda inom institutionsvården. Det finns institutioner som är särskilt riktade för kvinnor och deras barn eller parbehandling, men det finns även institutioner som tar emot både män och kvinnor. Mattsson (2005: 75) beskriver miljo n på tvångsavdelningen som väldigt ko nad. Det finns nästan alltid en husmor närvarande som bidrar till en känsla av ett hem när hon lagar mat och bakar. Köket är den centrala mittpunkten där kvinnorna kan sysselsätta 11

12 sig genom att hjälpa hosmodern. De anser att kvinnor som är hemlösa behöver en annan miljö än män som är hemlösa (Thörn 2004, se Mattson 2005: 75). Miljön på tvångsinstitutionen är gjord utifrån de föreställningar som finns om vad kvinnor behöver, de vill säga ett hem och ett kök. I dessa vårdprogram återskapas genus i linje med ett medelklassideal och normativ femininitet. De dåliga eller fallna kriminella kvinnorna ska formas om till duktiga, moraliska kvinnor som kan städa, laga mat och vara goda mödrar (Mattsson 2005: 178, 185). Landers (2003) avhandling är baserad på ett fältarbete med 8 kvinnor bosatta i Stockholmsregionen. I avhandlingen finns en stor spännvidd vad gäller kvinnornas ålder och livserfarenheter. Det som var gemensamt hos kvinnorna var deras dagliga narkotikaanvändning, känsla av att vara socialt exkluderade och hur samhället stämplade dem som den dåliga kvinnan (Lander 2003: 36). Lander (2003) studerade således hur kvinnors liv färgades av den sociala positionen de hade som missbrukare. Lander (2003: 4) menar att det finns fo reställningar om den missbrukande kvinnan. Fo reställningar som är sammankopplade med synen på hur kvinnor ska och bör vara. Dessa föreställningar kommer att definiera avvikaren och namnge henne, vilket således gör att hennes handlingar omformuleras till en egenskap. Således kan en individ förknippas med negativa egenskaper genom olika ord, där grunden till dessa ord ligger i en handling. Exempelvis kan en kvinna som säljer sexuella tjänster för pengar definieras som prostituerad och genom denna definition skiljs kvinnan som en dålig kvinna till skillnad från den normativa bilden av en kvinna (Lander 2003: 1). Något Byrne och Trew (2008, se Kristensson 2014: 42) belyser är att det är betydligt värre att uppfattas som en dålig mamma än att uppfattas som kriminell. Att bli mamma är ett sätt för kvinnorna att uppfattas som bättre kvinnor, eftersom moderskap är centralt i uppfattningen om normativ femininitet. Således anses graviditeten kunna kopplas till kvinnors upphörande med kriminalitet, eftersom att kvinnorna riskerar att uppfattas som dåliga mödrar vid fortsatt kriminalitet. Utanförskap och social exkludering började tidigt för kvinnorna. Lander (2003: 39, 302) menar att kvinnorna behandlades efter de föreställningar som fanns, vilket i sin tur interagerar i hur kvinnorna uppfattade sig själva. Lander (2003: 148) nämner även att kvinnorna hade lärt sig att sy, städa och baka under sina behandlingar, medan männen fick lära sig annat. Behandlingar framställde genus genom att forma individerna i enlighet med normativa och könsbundna förväntningar. 12

13 4. Metod I metodavsnittet kommer studiens metodologiska överväganden och tillvägagångssätt att presenteras samt diskuteras. Vår förförståelse, etiska hänsynstaganden, validitet och reliabilitet kommer även det att redogöras för. Slutligen presenteras intervjusituationerna och intervjupersonerna. 4.1 Val av metod För denna studie valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fokus på livshistoria som metod, detta eftersom studien i huvudsak syftar till att undersöka vad kvinnor tillskriver som betydelsefullt för deras upphörande med kriminalitet och om det finns likheter och/eller olikheter i kvinnornas upphörandeprocess. Detta anses vara en metod med avsikt att hitta mönster i vårt samhälle, vilket således ansågs passande för denna studie (Trost 2014: 32). Det finns mängder av olika datainsamlingsmetoder inom kvalitativ metod. Eftersom denna studie fokuserat på en del av en individs livshistoria anses en livshistorieintervju vara lämplig. Fördelen är då att intervjupersonen själv har möjlighet att berätta sin uppfattning med egna ord och definitioner (Öberg 2015: 55). Samtidigt som vi intervjuare får möjlighet att vägleda och styra intervjuprocessen, genom att använda oss utav frågor och följdfrågor som går i enlighet med studiens syfte och teman (Öberg 2015: 60). Metoden var till viss del utmanande då våra tidigare erfarenheter var begränsade. Detta har vi dock beaktats genom noggranna förberedelser, uppmärksamhet vid intervjuerna samt delaktighet från samtliga intervjuare vid varje intervjutillfälle (Eriksson-Zetterquist 2015: 44-45). 4.2 Förförståelse I kvalitativ forskning anses förförståelsen hos forskaren vara avsevärd, genom att förförståelsen präglar vårt sätt att uppfatta verkligheten. Våra tankar och tidigare kunskaper om ämnet är dels grundat på vår kriminologiska utbildning samt de teoretiska förankringar som finns, vilket kan tänkas ha påverkat studiens utfall. Till exempel så kan valet av teoretiska utgångspunkter, metod och intervjuguide ha påverkats av vår förförståelse (Thurén 2007: 62). Eftersom vi analyserat det empiriska materialet till tidigare forskning och teorier, så har resultatet i vår studie till viss del påverkats av våra tolkningar och förförståelse. Därför är det viktigt att vi under 13

14 studiens gång kunnat hålla en professionell distans, detta försökte lösas genom att öka trovärdigheten och transparensen i studien. Tydlighet och klarhet har försökt skapats genom att de resonemang som förts motiverats och stöds av citat, tidigare forskning och teori (Ahrne & Svensson 2015: 25, 144;Rennstam & Wästerfors 2015: 137, 148). 4.3 Intervjuguide Intervjuguiden är som tidigare nämnt semistrukturerad och har fokus på en del av kvinnornas livshistoria, den del av kvinnornas liv som inkluderade upphörandeprocessen. En semistrukturerad intervju innebär att vi utgått från specifika teman i intervjuguiden, studiens tema gick i linje med kvinnornas upphörande med kriminalitet (Bryman 2008: 415). Kortfattat fick intervjupersonerna med hjälp av intervjuguiden möjlighet att berätta hur deras liv såg ut när de bestämde sig för att upphöra med kriminalitet, från början till slut, om det fanns flera tillfällen samt vad skillnaden var sista gången de bestämde sig för att upphöra med kriminalitet. Slutligen fick intervjupersonerna berätta vad de ansåg vara mest avgörande och betydelsefullt i deras upphörandeprocess (Se bilaga 1). Tanken med dessa frågor var att intervjupersonerna skulle kunna hålla fokus på berättelsen vad gäller deras upphörande, vilket således skulle innebära att intervjupersonernas svar skulle kunna besvara studiens syfte och frågeställning. Följdfrågorna användes under intervjuerna dels som ett hjälpmedel för att på ett så nyanserat sätt som möjligt besvara studiens frågeställning. Följdfrågor användes också för att tillförsäkra oss om att intervjupersonernas berättelser tolkats korrekt, samt att tolkningen stämmer överens med deras uppfattning. Det var viktigt att våra tolkningar som intervjuare stämde överens med intervjupersonerna, detta för att utesluta att vår förförståelse som bygger på tidigare erfarenheter och uppfattningar påverkade svaren hos intervjupersonerna (Eriksson-Zetterquist 2015: 53;Thurén 2007: 58). I intervjusituationerna eftersträvades ett avslappnat samtalsklimat, likvärdigt vardagliga samtal vilket även det var något som följdfrågor bidrog till, genom att intervjupersonerna upplevdes bli lugna och trygga. Därigenom kan en semistrukturerad intervjuguide uppfattas flexibel, eftersom dessa intervjuer ger möjlighet till att höra respektive individs enskilda livshistoria, upplevelser och erfarenheter om ett ämne vilket följaktligen kan skapa ett djupare empiriskt material (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015: 53-54). 14

15 4.4 Urval Eftersom studien syftar till att undersöka vad kvinnor tillskriver som betydelsefullt för deras upphörande med kriminalitet och om det finns likheter och/eller olikheter i kvinnornas upphörandeprocess, var kriterierna för urvalet att det skulle vara kvinnor som själva identifierat sig ha varit kriminellt aktiva och som nu upphört. Många större studier om upphörande kombinerar självidentifikationer som använts i denna studie, med utdrag ur officiell kriminalstatistik (se t.ex. Farrall m.fl. 2014: 81). Detta anses märkligt eftersom det antyder en misstro mot intervjupersonernas egna utsagor. Vidare visar den typen av krossreferering på samstämmighet mellan självdeklaration och statistiken, vilket antyder att det går att förlita sig på den metod som använts i denna studie (se t.ex. Farrall m.fl. 2014: 81). Kvinnorna som deltog i studien var utspridda i landet, vilket gjorde att intervjuerna skedde i olika städer runt om i Sverige. När urvalet för studien skulle väljas ut gjordes det först och främst genom ett tvåstegsurval. Först genom kontakt med olika organisationer, som var känt att de var i kontakt med kvinnor som ansågs lämpliga för att besvara studiens syfte och frågeställning. Organisationerna som kontaktades valdes utifrån deras målsättning som var att stödja och vägleda både kriminella och missbrukare bort från deras befintliga kriminalitet och missbruk. Vidare kunde organisationerna genom sina medlemsregister hjälpa till att få kontakt med kvinnor som tidigare varit kriminellt aktiva, vilket således ökade möjligheterna att få ihop ett urval till studien. Med kriminellt aktiv menas att de ska ha ägnat sig åt kriminaliserade handlingar (Eriksson- Zetterquist & Ahrne 2015: 40). Nästa steg i urvalsprocessen var ett snöbollsurval, vilket innebär att intervjudeltagaren valdes genom att en individ i urvalet rekommenderade en ny intervjudeltagare som ansågs lämplig för studien (Trost 2014: 141). Detta har gjort att urvalet främst är kopplat till ideella organisationer som arbetar med olika behandlingar och möten, så att individerna kan leva ett liv utan missbruk och kriminalitet. Detta kan således medföra att studien visar en begränsad bild av fenomenet, då alla kvinnorna på ett eller annat sätt, mer eller mindre gjort sin resa med hjälp av en organisation. Ytterligare något som anses problematiskt är att urvalet således består kvinnor som har varit både kriminellt aktiva och narkotikamissbrukare, vilket även det kan ha gett oss en begränsad bild av kvinnors 15

16 upphörande med kriminalitet. Vi vet till exempel inte om kvinnors upphörandeprocess skiljer sig mellan kvinnor som brukar narkotika och de som inte brukar narkotika. När fem intervjuer hade genomförts och analyserats upplevdes ett rikt material ha samlats in, vilket förväntades kunna uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningen, det vill säga att vi hade uppnått en teoretisk mättnad (Bryman 2008: 394). Eftersom urvalet är baserat på fem kvinnor är det inte möjligt att generalisera resultatet, men utifrån studiens syfte och frågeställning är generaliserbarhet inte relevant. Intresset är istället att skapa en bättre inblick och förståelse till vad kvinnor tillskriver som betydelsefullt för deras upphörande med kriminalitet och om det finns likheter och/eller olikheter i kvinnornas upphörandeprocess (Kvale & Brinkmann 2009: 280; Öberg 2015: 66). 4.5 Genomförande och transkribering Efter att kontakt tagits med frivilliga kvinnor runt om i Sverige som ansågs relevanta för studiens syfte och frågeställning, erbjöds intervjupersonerna själva att välja tid och plats för intervju. Således fick anpassningar göras till kvinnorna och deras besökstider. Intervjuerna inleddes med en presentation av intervjuarna och studiens syfte. Vid själva intervjutillfällena valdes samtliga intervjuer att spelas in med en diktafon efter intervjupersonens medgivna samtycke och godkännande. Intervjupersonerna blev därefter informerade om att de när som helst under intervjuns gång fick avbryta sitt deltagande, pausa eller stoppa inspelningen. Intervjuerna valdes att spelas in genom en diktafon, dels för att de ökar möjligheterna till att få ett bättre samtalsklimat genom att kunna ha ögonkontakt och ett aktivt bemötande med följdfrågor, istället för att vara upptagna och fokuserade på att notera under intervjuns gång (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015: 50). Efter intervjuerna genomfördes transkribering, detta gjordes dels genom diktafonen, men också med hjälp av dataprogrammet otranscribe. Detta förenklade transkriberingsprocessen då val av uppspelningshastighet kunde göras på ljudfilen, samt att det fanns möjlighet att stoppa och spola tillbaka vissa frekvenser. Transkriberingen gjordes ordagrann och skapade således en skriftlig berättarform. Detta anses vara till fördel när texten skall tolkas och analyseras då det bevarar intervjupersonens uttryckssätt och ordval (Bryman 2008: 428). En transkriberingsprocess är tidskrävande, men ansågs ändå vara till fördel för denna studie då det i ett tidigt stadie gav möjlighet att lära känna det insamlade materialet. 16

17 Dessutom kunde det i detta stadie vara möjligt att påbörja tolkningsprocessen. När transkriberingarna var klara skrevs de ut och materialet skulle fortsatt analyseras (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015: 51;Kvale & Brinkman 2009: 194, 195). 4.6 Etiska hänsynstaganden När vi genomfört och bearbetat studien har vi förhållit oss till Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska riktlinjer, detta för att undvika att respondenterna i studien ska utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Eftersom denna studie tar del av kvinnors känslor, tankar och livshistorier kändes det extra väsentligt under studiens gång att förhålla oss till och informera intervjudeltagarna om de fyra etiska huvudkraven (Vetenskapsrådet 2002). Redan när vi fick en första kontakt med de ideella organisationerna och intervjudeltagarna informerade vi om studiens innebörd, villkor och betydelsen av att delta. Dessutom underrättade vi om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst hade rätt att avbryta sitt deltagande, detta gjorde vi för att förhålla oss till informationskravet (Vetenskapsrådet 2002:7). Innan varje intervjutillfälle påminde vi intervjupersonerna ytterligare om deras frivillighet men också om deras konfidentialitet, det vill säga att vi hanterar, lagrar och avrapporterar information vi tar del av under intervjuernas gång på ett oidentifierbart sätt för utomstående. Vi har till exempel inte skrivit ut intervjupersonernas riktiga namn, inte heller etiskt känsliga personuppgifter såsom exakta ålder, var de bor och arbetar, vilket har gjort att vi förhållit oss till konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002:12). Efter att kvinnorna godkände och genomförde intervjuerna fick vi ett samtyckligt medgivande till studien vilket sedermera gjorde att vi förhållit oss till samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002:9-10). När transkriberingarna var klara skrevs materialet ut, ljudfilerna raderades och pappersformaten låstes in utan att någon obehörig skulle kunna komma materialet. Det slutliga materialet vi samlat in användes enbart för denna studies ändamål, vilket innebär att vi också förhållit oss till den fjärde och sista forskningsetiska riktlinjen, nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002:14). 4.7 Validitet och reliabilitet Validitet handlar om vi undersökt det vi avser att undersöka (Thurén 2007: 26). Vi anser att validiteten är hög, eftersom att vi under hela processen har ifrågasatt vad syftet med studien har varit och sett till att intervjuguiden, följdfrågorna, teorin med 17

18 mera besvarat vårt syfte. Vi anser även att validiteten är hög eftersom att vi använde oss utav följdfrågor som ett sätt att kontrollera validiteten i våra tolkningar, då följdfrågor ger intervjupersonen möjligheten att bekräfta eller motsäga tolkningar under intervjuns gång (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015: 53;Trost 2014: ). Reliabilitet handlar om forskningens tillförlitlighet, det vill säga om resultatet kommer att vara likadan vid ett senare tillfälle (Thurén 2007: 26). För att stärka reliabiliteten användes följdfrågor, genom att samma ämne kan nyanseras och belysas från olika håll (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015: 53;Trost 2014: ). I allmänhet försöktes ett förtroende hos intervjupersonerna skapas innan och under intervjuns gång. Dels genom att kvinnorna själva fick välja plats för intervjun, men också genom att ge ett avslappnat intryck, visa lyhördhet, ställa följdfrågor och ge respons. Intervjupersonerna gavs även tid och möjlighet till att prata ostört utan avbrott. Detta kan bland annat undvika stress hos intervjupersonen, vilket i sin tur kan tänkas öka tillförlitligheten i materialet (Kvale & Brinkmann 2009: 79). Det som är problematiskt med reliabilitet inom kvalitativ forskning kan vara att den sociala miljön förändras och då förändras även de sociala rollerna (Bryman 2002: 257). Då denna studie använde sig av semistrukturerade intervjuer kan det vara så att kvinnorna skulle svara annorlunda, då en annan forskare troligtvis inte skulle ställa exakt samma frågor och följdfrågor som vi. Svaren hade därför inte heller tolkats på samma sätt då alla människor har olika förförståelse (Thurén 2007: 26, 62). Det kan även vara så att kvinnorna återfaller en period och vid ett senare tillfälle upphör med kriminalitet igen. Då kan orsaken till upphörandet vara något annat, vilket följaktligen kan ge variation i svaren. 4.8 Intervjusituationerna I kommande avsnitt kommer intervjusituationerna att sammanfattas och diskuteras. Intervjuerna varade mellan minuter och ägde rum dels på de ideella organisationerna, på ett café samt på ett stödboende där en av kvinnorna bodde. Vid intervjusituationerna valdes platserna ut så att intervjuerna skulle kunna genomföras så ostört som möjligt, intervjun på cafét genomfördes därför vid en avskild plats, detta för att reducera potentiella störningsmoment. Vid en av intervjusituationerna var endast en intervjuare närvarande, resterande intervjuer genomfördes av två intervjuare och en intervjuperson. Diktafonen var placerad mellan intervjuarna som satt på ena sidan av bordet och intervjudeltagaren på andra sidan. Samtliga intervjuer upplevdes 18

19 från intervjuarnas sida avslappnade och bekväma, då rollen som intervjuare upplevdes bli mer bekväm desto fler intervjuer som genomfördes. I allmänhet försöktes ett förtroende hos intervjupersonerna skapas innan och under intervjuns gång. Dels genom att kvinnorna själva fick välja plats för intervjun, men också genom att ge ett avslappnat intryck, visa lyhördhet, ställa följdfrågor och ge respons (Kvale & Brinkmann 2009: 79). Något som kan tänkas vara problematiskt ur en etisk synvinkel är att intervjuerna genomfördes av två intervjuare. Detta då det kan finnas en tydlig maktasymmetri mellan intervjuare och intervjuperson som kan tänkas förstärkas då intervjuarna är fler än intervjupersonen (Kvale & Brinkman 2009: 48;Skrinjar 2005: 132). Detta försökte undvikas genom lyhördhet och samarbete mellan parterna, i hopp om att intervjupersonen skulle känna sig likvärdig i intervjusituationen. Maktinnehavet upplevdes dock jämna ut sig då intervjupersonerna hade mer konkreta erfarenheter inom området (Kvale & Brinkman 2009: 49;Skrinjar 2005: 133). Att vara två intervjuare ansågs dock vara fördelaktigt då det upplevdes öka informationsmängden och förståelsen genom den dubbla uppmärksamheten som riktades till intervjupersonen. Detta upplevdes sedermera utöka intervjupersonernas resonemang och således uppfattades resultatet av intervjun bli bättre (Trost 2014: 67) Presentation av intervjupersonerna Nedanför kommer samtliga intervjupersoner att presenteras. För att undvika att avslöja etiskt känsliga uppgifter hos kvinnorna har vi valt allt inte skriva ut kvinnornas riktiga namn, exakta ålder, var de bor, arbetar och så vidare (Vetenskapsrådet 2002: 12). Samtliga kvinnor har varit kriminellt aktiva och narkotikamissbrukare, men går nu på olika behandlingar och möten för att upprätthålla en icke narkotikabrukande och kriminell livsstil. Anja: Bestämde sig för drygt ett par år sedan att upphöra med narkotika och kriminalitet. Narkotikahandel, stölder och bedrägeri är några av de kriminella handlingar som hon varit inblandad i. Hon har aldrig blivit intagen på anstalt, men ett flertal gånger varit i kontakt med polis och socialtjänst. Anja är i 40-årsåldern, har en partner och barn. Hennes främsta sysselsättning under dagarna är att jobba på en ideell organisation. Sandra: Efter att ha levt dryga 20 år med amfetamin och kriminalitet bestämde sig Sandra för att upphöra med kriminalitet. Hon har tidigare i livet blivit dömd till samhällstjänst och behandling, men aldrig blivit intagen på anstalt. Idag var 19

20 det cirka fem år sedan som hon upphörde med kriminalitet. Sandra är nu i 40- årsåldern och bor tillsammans med sin son. Hon arbetar som undersköterska, går själv på möten i ideella organisationer men åker också runt till avgiftningar, behandlingar och anstalter för att berätta om sina erfarenheter. Monica: Bestämde sig för att upphöra med kriminalitet efter att ha levt cirka 20 år med kriminalitet och narkotika. Idag har hon varit fri från kriminalitet och droger i cirka fem år. Bakom sig har hon lämnat ett fängelsestraff på tre månader. Idag är Monica i 40-årsåldern och bor tillsammans med sina barn, arbetar och utbildar sig till undersköterska. Natalie: Är i dryga 50-årsåldern och har varit fri från kriminaliteten i cirka 20 år. Hon brukade både droger och alkohol själv, men sålde också vidare. Hon har aldrig blivit intagen på anstalt. Idag är Natalie behandlingsassistent, och vill hjälpa andra människor som varit och är i liknande situationer som hon själv varit. Linda: Är idag knappa 30 år och levde som hon själv uttryckte det ett extremt dubbelliv. Linda studerade och utbildade sig samtidigt som hon missbrukade och var kriminellt aktiv. Bakom sig har hon tio år av missbruk och kriminalitet, vilket har resulterat i att hon nu väntar på sin första rättegång. Idag ser Lindas livssituationen helt annorlunda ut då hon upphört med både kriminalitet och narkotika sedan ett år tillbaka. 4.9 Analysmetod I denna studie används tematisk analys som analysmetod. Genom att använda en tematisk analysmetod kunde en djupgående analys på återkommande teman i intervjusituationerna genomföras. Att använda en tematisk analys minimerar risken för att problem ska uppstå med konfidentialiteten, då det inte innefattar lika detaljerade beskrivningar om intervjudeltagaren som exempelvis en personbaserad analys. De teman som uppfattas kan således göras till föremål för mer omfattande tolkningar och teoretiska analyser. När analysen av det insamlade materialet utfördes, lästes transkriberingarna upprepade gånger vilket gjorde att likadana teman kunde identifieras i intervjuerna, de teman som identifierades var graviditet/barn, behandling/organisation och fängelsevistelse. Detta eftersom att intervjuerna uppfattades behandla dessa teoretiska utgångspunkter i störst utsträckning vilket således antogs kunna besvara studiens syfte och frågeställning. Därefter plockades olika avsnitt ut från intervjuerna som stämde överens med de teman som valts. Till 20

21 sist kunde relevanta citat väljas ut som därefter användes i analysen för att öka trovärdigheten och transparensen i resonemang och slutledningar (Ahrne & Svensson 2015: 25). 5. Resultat och analys I detta avsnitt kommer resultatet att presenteras, analyseras och diskuteras utifrån det insamlade empiriska materialet. Analysen och diskussionen kommer att kopplas till den tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter som redovisats tidigare i studien. Därigenom kommer studiens frågeställning besvaras: Vilka faktorer menar kvinnorna i studien var viktiga för att kunna upphöra med kriminalitet? Det är främst tre faktorer som genomgående lyfts fram under intervjuerna för vad som ansetts betydelsefullt för att upphöra med kriminalitet: föräldraskap, fängelsevistelser och behandlingar dessa kommer vi nedan att diskutera och redogöra för. 5.1 Föräldraskap som tillfälle för förändring Precis som många andra studier kan denna konstatera att graviditet och föräldraskap har varit betydelsefulla faktorer i kvinnornas liv för att upphöra med kriminalitet (se t.ex. Michalsen 2011: 362;Rodermond, m.fl. 2015: 16). Kvinnorna i denna studie som har barn, menade alla att de på ett eller annat sätt genom sin graviditet eller föräldraskap uppnått ett tillfälle till förändring eller en uppenbarelse om deras livsstil (se t.ex. Giordano, m.fl. 2002). Tillfället till förändring uppstod i samband med att kvinnorna blev medvetna om hur deras livsstil påverkade barnet de bar på eller deras barns levnadssituation, vilket således skapade en tankeställare, motivation, önskan och hopp om att leva ett annat liv. Anja: Jag la av med drogerna i samma veva som jag blev av med mina barn. Det var där allra första tanken började väckas. Sandra: När dem tog min son, så var det den här, det slog mig. Jag hade vid den tiden en övervakare, en kontaktperson som kom hem till mig och vädjade att jag liksom skulle lägga av, någonstans i det här samtalet så sa jag väl ja. Monica: Utifrån ett läkarbesök får jag veta att jag är gravid. Det var som att någon knackade mig på axeln och sa nu är det dags att sluta. 21

22 Anja, Sandra och Monica var de tre kvinnor som i vår studie hade barn och de alla menade på att barnen varit avgörande för att de skulle upphöra med kriminalitet. Graviditeten i sig var inte avgörande för att varken Anja eller Sandra skulle upphöra med kriminalitet, men för Monica ansågs hennes andra graviditet i samband med behandling vara ett avgörande tillfälle till förändring för att hon skulle upphöra med kriminalitet. Monica: Jag hade två barn, mitt första barn var placerat och bara de i sig gjorde att man blev ännu mer trasig. Så att få bära det här barnet som ingen kan ta ifrån en, utan allting är upp till mig. / / Man får jättemycket styrka av det, jättemycket. Det är nästan så att det inte går att sätta ord på det. Man bara tar sig från ena dagen till den andra. Ännu mer när man har barnet i sin famn liksom, då hände det någonting. Monica ansåg att den andra graviditeten var en andra chans, då hon hade förlorat vårdnaden av hennes förstfödde. I och med graviditeten hade hon skapat ett obrytbart socialt band och ingen kunde ta hennes barn från henne (se t.ex. Laub & Sampson 2003: 39, 43). Detta sociala band ökade således hennes förutsättningar till att upphöra med kriminalitet genom att det nu fanns hopp och en vilja om att få behålla vårdnaden om detta barn. I detta skede insåg hon risken att förlora även detta barn om hon skulle återgå till kriminalitet och narkotika (se t.ex. Mairead Barr 2017: 129). De andra kvinnorna, Sandra och Anja fortsatte med kriminalitet efter sina barns födelse och det var inte förens barnen blivit omhändertagna som de förstod allvaret och fattade beslutet om att upphöra med kriminalitet. Vi frågade Anja vad skillnaden var sista gången hon beslutade sig för att upphöra, hon svarade: Skillnaden var nog att jag fick så starka konsekvenser, i och med att mina barn blev omhändertagna och jag insåg att det här kommer att gå åt helvete på ren svenska. Likheter kan ses till Michalsens (2011: 360) studie att kvinnorna oroade sig för att helt och hållet gå miste om vårdnaden och/eller chansen att få tillbaka vårdnaden till sina barn. Detta ansågs vara ett tillfälle till förändring då det förändrade kvinnornas rutinaktiviteter, genom att det skapade andra praktiska handlingsmönster (se t.ex. Laub & Sampson 2003: 37). Detta go rs tydligt när Monica i sin intervju sa att: Allt jag gjorde var fo r att stärka mig själv fo r att kunna vara en bra fo rälder. Efter att Monica fick besked om att hon var gravid sökte hon sig direkt till en behandling. Detta är inte bara något som identifierades i hennes situation, utan de andra kvinnorna som också hade barn förändrade sina handlingsmönster efter att de fått sina barn omhändertagna. Anja, Monica och Sandra hade alla tanken på att vilja leva 22