Dubbel avvikelse. Kriminologiska institutionen. - En studie om kvinnor som varit intagna på fängelse ur ett genusteoretiskt perspektiv

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Dubbel avvikelse - En studie om kvinnor som varit intagna på fängelse ur ett genusteoretiskt perspektiv Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2016 Alicia Karlsson

2 Sammanfattning Den här studien avser att undersöka hur kvinnor som har varit intagna på fängelse gör femininiteter. Studien kommer att handla om på vilket sätt kvinnorna förhåller sig till den feminiteten som stämmer överens med rådande kulturella normer, samt vad som händer då de inte kan göra en feminitet som stämmer överens med rådande kulturella normer. I studien kommer det genusteoretiska begreppet normativ femininitet användas för att beteckna samhällets förväntningar om hur kvinnor skall och bör vara. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär att utgångspunkten för studien är att verkligheten skapas genom interaktion mellan människorna i samhället och att verkligheten beror på hur den subjektivt uppfattas. Det innebär att studiens utgångspunkt är att begrepp såsom genus, kvinnor och avvikare är socialt konstruerade. I studien är det deltagarnas upplevelser som är relevanta. Därmed är det inte möjligt att generalisera resultatet på alla kvinnor med liknande erfarenheter och det har heller inte varit eftersträvansvärt. Materialet har samlats in genom kvalitativa tematiska intervjuer med kvinnor som har intagna på fängelse och under en längre period varit frigivna från fängelset. Anledningen till varför jag valde att inrikta studien på hur kvinnor som intagna på fängelse upplever sin situation och tolka det utifrån ett genusperspektiv är för att dessa kvinnor är en grupp i samhället som det varken finns mycket studier om eller som det pratas mycket om. Av studien framgår att kvinnor som varit intagna på fängelse hamnar i en problematisk situation eftersom det inte stämmer överens med rådande kulturella normer att kvinnor begår brott. De blir sedda som avvikare i dubbel bemärkelse eftersom de inte bara brutit mot lagen utan även mot hur kvinnor i enighet med rådande kulturella normer bör bete sig. Samtidigt finns det en stark vilja hos kvinnorna att göra normativ femininitet. Av studien framkommer även tendenser till att institutioner försöker hjälpa kvinnorna ur sin kriminalitet genom att lära dem saker som är typiskt kvinnliga. Nyckelord: Genus, femininiteter, normativ femininitet, kvinnor, omgivning, samhälle.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Begrepp Teori Den sociala konstruktionen av genus Normativ femininitet och avvikelse från den normativa feminiteten Klass och etnicitet 4 3. Tidigare forskning En ofördelaktig situation för kvinnor Hur kvinnorna gör olika femininiteter och förhåller sig till den normativa femininiteten Samhällets syn på kvinnor har varit intagna på fängelse.7 4. Metod Intervjudeltagarna Genomförandet av intervjuerna Etiska övervägande Vetenskaplig kvalitet Validitet Reliabilitet Maktobalans och förförståelse Maktobalans Förförståelse Studiens begränsningar Genomförandet av analysen Resultat och analys Att göra normativ feminitet och strävan efter att göra normativ feminitet Omvårdaren Moderskapet Oviljan att skada andra Iscensättandet av andra femininiteter Stigmat att vara en kvinna som intagna på fängelse Diskussion Litteraturförteckning Bilagor..30

4 1. Inledning Män har genom historien varit och är fortfarande överrepresenterade i brottsstatistiken. Det är omkring 10 gånger vanligare att män döms till fängelse än kvinnor. 1 Andelen fängelsedömda kvinnor har varierat mellan 1,5 och 2,6 av mellan år 2000 och 2014 och är därmed en förhållandevis liten grupp i jämförelse till samhället i stort (BRÅ, 2016, s. 15). Kvinnors underrepresentation i brottsstatistiken har länge förklarats med att män och kvinnor besitter olika egenskaper och beter sig olika. Kvinnor har bland annat ansetts vara mindre aggressiva, mer omsorgsfulla och ansvarstagande än männen, medan männen har ansetts ha en högre benägenhet till att ta risker (BRÅ, 2008, s ). Under de senaste åren har flera forskare istället för att förklara skillnaderna genom medfödda egenskaper utgått från att egenskaperna är socialt konstruerade, vilket även är utgångspunkten för den här studien. Studien kommer att handla om levnadssituationen för kvinnor som har varit intagna på fängelse. Anledningen till varför jag intresserade mig för den gruppen är för att de avviker i två bemärkelser. För det första avviker de från samhällets normer genom att de har brutit mot lagen. Sedan bryter de även mot normerna för hur en kvinna skall och bör vara genom att de har begått brott. Hon uppfattas alltså inte endast en dålig medborgare, utan även en dålig kvinna, fru, mamma och dotter. Kvinnor som har intagna på fängelse har porträtterats som maskulina och arga och har ansetts vara missanpassade i familjerollen och på arbetsmarknaden (Carlen & Worrall, 2004, s. 2 samt Young & Reviere, 2006, s. 3). Studier som fokuserar på kvinnors situation under och efter fängelsetiden har under senare tid blivit vanligare, men är fortfarande sällsynta och området är i behov av mer uppmärksamhet (Nilsson, 2002, s. 116, Lindberg, 2005, s. 12 & Riksdagen, 2008, s ). 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor som har varit intagna på fängelse förhåller sig till den normativa feminiteten, samt hur kvinnor som har varit intagna på fängelse upplever att de blir behandlade av samhället. Jag valde att inrikta studien på kvinnor som varit intagna på fängelse för att det är en grupp i samhället som den kriminologiska forskningen sällan uppmärksammar, samt för att det enligt min uppfattning är en grupp som sällan uppmärksammas i det vardagliga livet. Anledningen till varför jag har valt att inte intervjua både män och kvinnor är för att jag anser att kvinnors situation kan behandlas utan att deras situation behöver jämföras med mäns situation. Studien kommer att ha ett genusperspektiv för att jag är intresserad av hur samhällets normer om 1 Siffrorna grundas från statistik mellan år 2000 och 2014 i Sverige. 1

5 hur kvinnor skall och bör vara påverkar hur kvinnorna beter sig samt vilka reaktioner de upplever att de får från samhället. Frågeställningarna är: Hur förhåller sig kvinnor som varit intagna på fängelse till normativ femininitet? Hur upplever kvinnor som varit intagna på fängelse att samhället reagerar på deras femininitet? 1.2 Begrepp I det här avsnittet kommer ett flertal begrepp att definieras. Övriga centrala begrepp kommer att definieras vid studiens teoretiska framställning. Omgivningen/samhället Jag har valt att använda begreppen omgivning och samhälle som samlingsnamn för samtliga personer som intervjudeltagarna kommer i kontakt med. Därmed inkluderas exempelvis företrädare för institutioner, arbetsgivare, familj och vänner. Kvinnor Jag har valt att använda mig av begreppet kvinna då jag syftar på individer med kvinnokropp. I teoridelen kommer det framgå att det enligt min teoretiska utgångspunkt är problematiskt att använda begreppet. Jag har dock ändå valt att använda det för att det är ett begrepp som genomgående används i den tidigare forskningen på området samt för att jag inte vill skapa förvirring hos läsaren genom att växla mellan begrepp. 2. Teori I följande avsnitt kommer studiens teoretiska ramverk att presenteras. Studien utgår ifrån en genusteoretisk ansats och utgångspunkten är att genus är en social konstruktion. Det genusteoretiska ramverket kommer framförallt att bestå av Butlers (2007) genusteoretiska utgångspunkt samt begreppet normativ femininitet. Det teoretiska ramverket lägger grunden för studiens frågeställningar och används för att tolka det insamlade materialet. Under hela arbetet med studien har det teoretiska ramverket funnits med i bakhuvudet, vilket resulterar i att det genomsyrar hela studien. 2

6 2.1 Den sociala konstruktionen av genus Enligt Butler uppstår genus genom återkommande handlingar som efter en tid ter sig som naturliga (Butler, 2007, s. 88). Genus är alltså ingenting som en individ har, utan någonting som uppstår genom en individs görande. Vilket genus en individ förväntas göra bestäms utifrån kroppen. En individ som föds med vad vi uppfattar som en kvinnokropp tillskrivs specifika egenskaper, handlingsmönster och värderingar (Lander, 2003, s ). Vad subjektet kvinna innebär är inte stabilt och varaktigt och det finns ingen samstämmighet gällande vad begreppet kvinnor ska innefatta, utan det beror på kontexten (Butler, 2007, s ). Butler menar att det finns fler genus än män och kvinnor, men att de genus som går att begripa är de där kön, genus, sexuellt beteende och begär samstämmer. Det resulterar i att de genus där kön, genus, sexuellt beteende inte samstämmer blir obegripliga. Därmed uppfattas genusidentiteter som inte stämmer överens med rådande kulturella normer som utvecklingsfel och logiskt omöjliga. Butler menar även att de som inte godkänner genuskonstruktionerna blir straffade (Butler, 2007, s & 219). En kvinna som inte gör feminiteten som är vedertagen i enighet med de rådande kulturella normerna definieras som en avvikare. Normer och avvikelser är två nära sammankopplade begrepp som är beroende av varandra, eftersom man genom att urskilja och definiera avvikelse kan bestämma vad som tillhör normen. (Lander, 2003, s ). Eftersom avvikelse är en social konstruktion ses ett fenomen som avvikande först när andra ser fenomenet som avvikande och när den avvikande personen själv ser sig själv som avvikande. Exempelvis konstrueras den missbrukande kvinnan genom avvikelse- och genuskonstruktioner (Lander, 2003, s. 5 & 18). För att utveckla vilka egenskaper en kvinna förväntas besitta samt vad som händer när hon avviker från dessa kommer jag att använda mig av begreppet normativ femininitet. 2.2 Normativ femininitet och avvikelse från den normativa feminiteten I samhället finns det förväntningar på hur kvinnor skall och bör vara, vilket Lander (2003) definierar som normativ femininitet. Den normativa feminiteten innebär att det finns en mall för hur en god kvinna ska vara, vilken är byggd på medelklassvärderingar. Förväntningarna på kvinnor är socialt, historiskt och kulturellt bundna och reproduceras genom media och genom våra dagliga handlingar (Lander, 2003, s & 23). Förväntningarna består både av inre och yttre attribut. 3

7 Det finns olika femininiteter som grundas på den specifika sociala positionen, men den vedertagna femininiteten i samhället är den normativa feminiteten. En kvinna som gör normativ femininitet gör ett genus som kan begripas, vilket innebär att hon definieras som normal. Förväntningarna kan förändras beroende om individen befinner sig inom missbrukarkretsar, hos föräldrarna, med barnen eller hos myndigheter och institutioner. Den normativa feminiteten påverkar de rådande genusföreställningarna, vilket innebär att den normativa feminiteten även påverkar görandet av andra femininiteter. Den normativa feminiteten genomsyrar hela samhället och tar sig uttryck genom en kontroll från samhället samt en kontroll mellan kvinnor och en självkontroll (Lander, 2003, s.14-15). Egenskaper som tillskrivs den kvinnliga konstruktionen är bland annat att hon är moralbärare, vilket grundas i uppfattningen om den naturliga modersinstinkten. Moderskapet är alltså en central roll i föreställningarna om hur en kvinna ska vara (Lander, 2003, s. 1 & 20). Det finns även föreställningar om att kvinnor ska vara omvårdande, vilket blir tydligt i arbetsdelningen mellan män och kvinnor. Att vara gift med en man och få barn är en betydande del av den normativa femininiteten och kan ses som en form av symboliskt kapital (Lander, 2003, s. 22 & 26). Egenskaper som går hand i hand med att vara maskulin är att vara våldsam och aggressiv, vilket resulterar i att brottslighet kan vara ett sätt att bli mer maskulin (Messerschmidt, 2001, s ). Då en kvinna begår brott gör hon en handling som är maskulin. Det skulle även gå att säga att hon gör en feminitet som inte är den vedertagna i samhället. Det innebär att hennes genusidentitet blir omöjlig att förstå och att hon därmed ska bli straffad och att hon av samhället definieras som avvikare (Butler, 2007, s & 219 & Lander, 2003, s ). En kvinna som gör maskulina handlingar definieras inte som en manlig kvinna, utan som dålig, omoralisk och icke-moralisk (Lander, 2003, s ). 2.3 Klass och etnicitet Enligt Butler är det direkt felaktigt att utgå från kategorierna man och kvinna. Det beror på att det finns fler kön än man och kvinna, samt för att individer inte bara gör ett genus, utan även påverkas av andra faktorer såsom klass och etnicitet. Därmed är det problematiskt att endast urskilja vad som är manligt och vad som är kvinnligt utan att ta hänsyn till övriga faktorer (Butler, 2007, s ). Hur en kvinna skall och bör vara utgår exempelvis från medelklassvärderingar (Lander, 2003, s. 23). Det är alltså problematiskt att undersöka hur kvinnor förhåller sig till femininiteter utan att 4

8 även förhålla sig till klass, etnicitet, sexualitet och andra maktfaktorer. Det är en påtaglig men nödvändig brist som är viktig att ha i åtanke för att inte förringa betydelsen av klass, etnicitet, sexualitet och andra faktorers betydelse inom området. 3. Tidigare forskning Den svenska forskningen om kvinnors brottslighet är eftersatt och i behov av att uppmärksammas mer (Lindberg, 2005 s. 12 & Riksdagen, 2008, s ). Därmed finns det kunskapsluckor inom forskning på området, vilket är anledningen till varför jag har valt att även redogöra för forskning som kommer från andra delar av västvärlden. Det kan ses som problematiskt eftersom samhällssystemet växlar beroende på land. Även vad som uppfattas som kvinnligt skiljer sig åt beroende på kontext (Butler, 2007, s ). Därmed krävs det försiktighet då resultat från studier i andra delar av västvärlden tolkas. Därför har jag valt att fokusera på svensk forskning och att kortfattat redogöra för forskning från andra länder i västvärlden. Eftersom samtliga kvinnor i studien har brukat narkotika i olika stor utsträckning har kopplingar dragits till studier som handlar om narkotikabrukande kvinnor. 3.1 En ofördelaktig situation för kvinnor Nilsson och Estrada (2012) har utifrån en longitudinell data undersökt levnadsvillkoren för kvinnor och män som har varit intagna på fängelse. Resultaten visar att det är mer ofördelaktigt att vara kvinna och begå brott än att vara man och begå brott. Bland annat var det högre sannolikhet att en kvinna bodde ensam och inte hade arbete än vad det var för en man som i samma åldersspann blivit registrerad för brott. Huvudsakligen berodde skillnaden på att en större andel kvinnor är män missbrukade droger samt för att kvinnor i högre utsträckning hade växt upp under sämre förhållanden (Nilsson & Estrada, 2012 s ). Sammantaget har kvinnliga fångar mer problem kopplade till levnadssituationen än vad manliga fångar har. 2 Bland annat har en större andel av kvinnliga fångar missbruksproblem och ekonomiska svårigheter än vad manliga fångar har. Studien visar att kvinnor som sitter i fängelse i högre utsträckning än män i motsvarande situation inte har ordnad sysselsättning, har ekonomiska svårigheter, är bostadslösa och har missbruksproblem. Den förhållandevis stora andelen kvinnor som har ett narkotikamissbruk är problematiskt eftersom det leder till högre sannolikhet för marginalisering och stigmatisering (Nilsson, 2002, s. 124, 146 & 161). Kvinnor har alltså en större problemansamling än vad män i samma situation har. 2 För en redogörelse för vilka variabler som ingick i undersökningen se Nilsson (2002). 5

9 3.2 Hur kvinnorna gör olika femininiteter och förhåller sig till den normativa femininiteten I den tidigare forskningen på området framkommer att kvinnor gör olika femininiteter. Ett framträdande tema är att kvinnorna i den tidigare forskningen på området som jag har tagit del av eftersträvar att nå upp till att göra normativ femininitet. En central del av den normativa feminiteten är att kvinnan bland annat ska rikta omsorg mot män, barn, hem, vänner och bekanta. Föreställningen om att kvinnor ska vara omvårdande framkommer även vid arbetsdelningen mellan män och kvinnor (Lander, 2003, s. 26). I en kanadensisk studie framkommer att många av kvinnorna under fängelsetiden kämpade för att behålla sin mänsklighet genom att dela med sig av sina talanger och vara snäll mot andra kvinnor, exempelvis genom att dela med sig av sina matlagningstalanger eller vara behjälplig mot de andra kvinnorna på fängelset, vilket skulle kunna kopplas till den normativa kvinnliga egenskapen att vara omhändertagande gentemot sin omgivning (Pedlar & Arai & Yuen & Forune, 2008, s. 7-8 och 14). Det är även angeläget att kvinnan ska sköta moderskapet för att vara en god kvinna (Lander, 2003, s & Mattsson, 2005, s. 98). Att kvinnor som har barn hamnar i en komplex situation då de hamnar i fängelse framkommer i intervjuer med kvinnor som sitter i fängelse. Genom att prata i telefon med sina barn försökte de att axla mammarollen som gick förlorad då de hamnade i fängelse. Av studien framgår även att kvinnorna var oroliga för sina barn (Lindberg, 2005, s. 92 & 95). Även en kanadensisk studie visar liknande resultat. Av studien framkommer att det var vanligt förekommande att kvinnorna som satt i fängelse och hade barn oroade sig mycket över hur deras barn mådde. Av båda studierna framkommer att kvinnorna upplevde att de förlorat sin modersroll, samt att kvinnorna upplevde att modersrollen var svår att återfå. Det framkommer även att kvinnor som sitter i fängelse anklagar sig själva för att de inte kunnat leva upp till rollen som mamma (Pedlar & Arai & Yuen & Forune, 2008, s. 8 & 54, Lindberg, 2005, s. 95). Att det är viktigt att utåt visa att man är en bra mamma framkommer i en studie av narkotikabrukande kvinnor. Bland annat berättar en av kvinnorna att hon sällan var hemma med sina barn för hon var så engagerad i barnens skolverksamhet, för att utåt och för sig själv visa att hon dög som mor (Lander, 2003, s. 160). Det förekommer även att kvinnor gör alternativt eftersträvar en annan feminitet än den normativa feminiteten. Exempelvis framkommer det att ett flertal av kvinnorna berättade rövarhistorier som utspelat sig då de var yngre. Det förekommer även ett görande av flera olika femininiteter på samma gång, vilket visar den dubbla rollen som kvinnor som begår brott kan hamna i. I en av 6

10 studierna förklarar en kvinna situationen som att hon var som en husmor med pistolen i förklädsfickan (Lander, 2003, s. 228). Citatet visar tydligt att kvinnorna anpassar görandet av feminitet efter vilken kontext de befinner sig i. 3.3 Samhällets syn på kvinnor som har varit intagna på fängelse I det här avsnittet kommer forskning från fängelse, missbruksvård och tvångsvård att behandlas. I en rapport om kvinnors brottslighet i Sverige framkommer att brottsliga handlingar snarare ses som en manlig aktivitet än en kvinnlig aktivitet av samhället, vilket bland annat förklaras med att kvinnor förväntas vara mer empatiska och ta mer ansvar än män. Kvinnor förväntas även vara mindre aggressiva än män och anses inte heller ha lika stort maktbegär (BRÅ, 2008, s ). Kvinnor som har begått brott har av samhället porträtterats arga och ansetts vara missanpassade i familjerollen och på arbetsmarknaden (Carlen & Worrall, 2004, s. 2, Young & Reviere, 2006, s. 3). På grund av att en kvinna som begår brott avviker från de kvinnliga normerna kan hon uppleva att hon utsätts för en stigmatisering kopplat till avvikelsen (Heidensohn, 2002, s. 504). Enligt Mattsson gör personalen inom tvångsvården kvinnorna som vårdas till avvikare genom att bland annat beskriva dem som sexuella, hotfulla, traumatiserade och manipulerande och menar att det därmed dras en skiljelinje mellan de normala kvinnorna som är vårdare på institutionen och de avvikande kvinnorna som får vård (Mattsson, 2005, s. 92). Även vid intervjuer med kvinnor som sitter i fängelse i Kanada är ett genomgående mönster att kvinnorna upplever att de blir stigmatiserade för att de har begått brott (Pedlar & Arai & Yuen & Forune, 2008, s. 2). Inom den anglosaxiska forskningen framkommer att brottslighet ses som okvinnligt. Enligt personal inom missbruksvården var de kvinnor som blir vårdade okvinnliga. Enligt personalen vore det fördelaktigt om de släppte fram sin femininitet. Feminiteten skulle släppas fram genom att de skulle göra kvinnliga saker, såsom att pyssla och shoppa. Enligt personalen skulle de även arbeta med sina feminina attribut för att blir mer kvinnliga (Mattsson, 2005, s ). Tendenser av att försöka göra kvinnor mer kvinnliga framkommer i en studie från Kanada. I fängelset fokuserades på att införliva normativa kvinnliga ideal hos kvinnorna, med en utgångspunkt i Europas medelklassvärderingar, vilket inte stämmer överens med kvinnornas liv. Vad som menas med det normativa kvinnliga idealet framkommer inte i studien (Pedlar & Arai & Yuen & Forune, 2008, s. 7-8). I flera studier framkommer att missbrukande kvinnor som behandlas på institutioner uppmuntras till att delta i köksarbete, samt till att lära sig laga mat, sy och måla. Köksarbetet kan ses som en aktivitet som ökar kvinnornas värde som kvinnor (Lander, 2003, s. 148, 7

11 Mattsson, 2005, s ). I en svensk studie har det framkommit en ytterliga aspekt av hur kvinnor i fängelse behandlas. Bland annat förekommer det en infantilisering av kvinnor i fängelse, genom att de behandlas som dagisbarn. Exempelvis händer det att personalen kallar dem för lilla gumman eller sätter lilla framför deras namn när de pratar med de intagna (Lindberg, 2005, s. 61). En tolkning av att kvinnorna behandlas som barn är att de behöver bli omhändertagna. Att kvinnor som begått brottsliga handlingar har ett behov att bli omhändertagna framkommer även beträffande narkotikabrukande kvinnor. Enligt studien är det personal som är i kontakt med kvinnorna som anser att de behöver tas om hand. Lander tror inte att samma uppfattning finns i motsvarande situation då personen är en man. Flera av kvinnorna berättar även att det finns en bild om att de behöver en man som tar hand om dem, eftersom de som ensamma kvinnor anses oförmögna att ta hand om sig själva. De anses även vara olämpliga mödrar (Lander, 2003, s. 259, & 289). Samtidigt som det finns en bild av att kvinnorna behöver tas om hand om finns det även stöd för att kvinnor upplever att det ställs ett högre krav på dem än pappan till barnen gällande att vara en god förälder (Lander, 2003, s. 275). 4. Metod För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med kvinnor som har varit intagna på fängelse. Metoden är starkt kopplad till den socialkonstruktivistiska utgångspunkten och innebär att forskaren interagerar med människor för att förstå världen som de lever i samt vad de tycker och känner (Aspers, 2013, s. 26 & 33). Därmed kommer intervjuerna ta formen av ett samtal (Aspers, 2013, s. 29, Kvale & Brinkman, 2014, s ). Det resulterar i att forskaren är medskapare till kunskapen som produceras i studien, vilket kommer att diskuteras under rubriken studiens begränsningar. 4.1 Intervjudeltagarna Intervjudeltagarna rekryterades genom stödorganisationerna KRIS 3 och Qvinnoqulan 4. Samtliga kvinnor som varit ute i samhället åtminstone några månader efter att de har varit intagna på fängelse och som tackade ja till att medverka i studien intervjuades. Därav skulle urvalet närmast kunna beskrivas som ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2002, s. 114). Redan vid första kontakten med organisationerna fick de information om studiens syfte och de etiska riktlinjerna, vilket kommer beskrivas närmare under rubriken etiska överväganden. Informationen fördes sedan vidare till 3 KRIS står för Kriminellas revansch i samhället. En förening bestående av före detta kriminella och missbrukare som hjälper människor som friges från fängelse att hålla sig borta från kriminalitet och droger. 4 Qvinnoqulan är en organisation som hjälper kvinnor ur missbruk och en kriminell livsstil. 8

12 personer som var i kontakt med organisationerna och intervjuer bokades in med de som var intresserade av att delta. Samtliga kvinnor som intervjuandes hade varit frihetsberövade och befunnit sig ute i samhället åtminstone några månader efter avtjänat fängelsestraff. Flera av intervjudeltagarna hade avtjänat flertalet fängelsestraff och hade därmed under perioder i livet upplevt hur det är att vara ute i samhället efter avtjänat fängelsestraff. Gemensamt för kvinnorna som intervjuades var att de brukat narkotika. För flera av deltagarna var narkotikabruket samt annan brottslighet som kunde kopplas till bruket anledningen till varför de intagna på fängelse. Samtliga deltagare hade någon gång i livet brukat narkotika. 4.2 Genomförandet av intervjuerna Totalt genomfördes fem intervjuer, samtliga i respektive stödorganisations lokal. Deltagarna intervjuades var och en för sig, men under flertalet av intervjuerna kom det in andra personer i rummet. Under två av intervjuerna deltog andra personer i samtalet under ett par minuter. I båda fallen var individerna medvetna om att vi spelade in en intervju, men eftersom de inte tagit del av information om studien samt aktivt godkänt att medverka kommer deras medverkan i intervjuerna inte tas med i studien. Att andra personer än intervjudeltagarna satt med under några minuter resulterade i att ett samtal inleddes mellan intervjudeltagaren och den andra personen som satt med under en kort period. Under samtalen jämförde de sina erfarenheter. Det påverkade intervjun genom att samtalet under dessa minuter blev mindre allvarsamt. När personerna som inte var intervjudeltagare gått blev tonen mer seriös igen. Eftersom personerna endast satt med under några minuter påverkade det inte intervjuerna i sin helhet. Innan intervjun började fick deltagarna samma information om studien som delgivits i de inledande mailen respektive telefonsamtalen till stödorganisationerna. Intervjuerna som genomfördes var tematiskt öppna, vilket innebär att intervjuaren innan intervjun har bestämt vilka teman som intervjun ska kretsa kring utifrån teori och frågeställning, samtidigt som hon är öppen för vart samtalet leder (Aspers, 2013, s & ). Teman för intervjuerna var familjesituation, umgängeskrets, arbetssituation samt kontakten med myndigheter efter frigivning. Eftersom jag hade för avsikt att låta intervjuerna utformas som ett samtal pratade vi inte om de olika intervjutemana i en specifik ordning. De användes istället mer som en checklista för att se att vi hade berört alla punkter. 5 Vid första intervjun började vi tidigt i intervjun att gå in på de olika 5 För intervjuguide se Bilaga 1. 9

13 intervjutemana, vilket resulterade i att ämnen som jag tror att deltagaren uppfattade som känsliga kom upp innan vi hade byggt upp en kontakt. Som jag uppfattade det blev situationen obekväm för deltagaren och hennes svar blev i flera fall korta och undvikande. Eftersom det varken var en önskvärd situation för mig eller deltagarna inleddes de övriga intervjuerna med att vi samtalade om annat som vi naturligt kom in på, som inte var relevant för studien. I de övriga fyra intervjuerna var situationen sådan att det blev naturligt att prata om annat innan, eftersom vi väntade på att personen skulle lämna rummet, att kaffet skulle bli färdigt och så vidare. Det resulterade i att en kontakt byggdes upp och att situationen blev mer avslappnad. Intervjuerna var mellan 37 och 65 minuter långa. Då intervjuerna gick från att vara inspelningar till skriftlig form förlorades information, då exempelvis tonlägen, ironi och kroppsspråk försvinner. För att transkriberingen skulle bli mer lättläst valde jag att inte skriva ut harklanden och hostningar, samt ord såsom alltså, mm och liksom, förutom där de var väldigt tydliga. Eftersom det är själva meningen bakom orden som är intressant för studien och inte språket ser jag det som ett acceptabelt bortfall av information. Under transkriberingsprocessen har alltså informationen påverkats och skulle antagligen se annorlunda ut om någon annan transkriberat (Kvale & Brinkman, 2004, s. 218 & 225). Eftersom studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där forskaren är en del av kunskapsskapandet är det naturligt att även transkriberingen påverkas. 4.3 Etiska överväganden När studier genomförs är det viktigt att individer som är inkluderade i forskningen inte utsätts för psykisk eller fysisk skada (Vetenskapsrådet, 2002, s. 5-6). På grund av studiens känsliga karaktär har de etiska övervägandena funnits med genom hela studien och flera gånger under processen har en avvägning gjorts mellan det förväntade kunskapstillskottet och möjliga negativa konsekvenser för de berörda undersökningsdeltagarna. När kontaktpersoner för organisationerna kontaktades samt innan intervjuerna startade delgavs informationen att studien skulle handla om hur livet kan se ut för en kvinna som har varit intagen på fängelse. Det var ett medvetet val att inte berätta att materialet skulle analyseras utifrån en genusteoretisk synvinkel, då jag inte ville att den informationen skulle påverka deltagarnas berättelser. En av deltagarna frågade innan intervjun om mer information om syftet och jag valde då att berätta att materialet skulle analyseras från en genusteoretisk synvinkel. En del av informationen som framkommit under intervjuerna har varit av ytterst känslig karaktär. Exempelvis har deltagare berättat om brottslighet som de inte ställts till svars för samt känsliga familje- och umgängessituationer. 10

14 För att deltagarna inte skulle hamna i en jobbig situation på grund av situationer de har berättad om, har detaljer som personer i deltagarnas närhet skulle kunna koppla till deltagarna gjorts mer vag. Det handlar exempelvis om vilka städer som deltagarna bott i, situationer som de tillsammans med vänner och familj befunnit sig i, samt lögner mot omgivningen. En relevant situation har helt utelämnats ur studien på grund av att en deltagares anonymitet kunnat äventyras. Deltagarnas riktiga namn har inte nämnts i studien och inspelningarna har raderats efter att de transkriberats (Vetenskapsrådet, 2002, 12). Både vid första kontakten med kontaktpersoner för organisationerna samt innan intervjun delgavs informationen att intervjun skulle spelas in, att deltagarna kunde avbryta intervjun, samt att det insamlade materialet endast skulle användas till studien. Flertalet av deltagarna frågade efter intervjun om de kunde få en kopia av uppsatsen, vilket de självklart kommer att få (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7-8 & 14). 4.4 Vetenskaplig kvalitet I det här avsnittet kommer studiens validitet och reliabilitet att redogöras. Studiens generaliserbarhet kommer inte att behandlas eftersom studiens syfte är att ge en bild av hur det kan vara och inte att resultatet ska kunna generaliseras Validitet I det här avsnittet kommer frågan om studiens validitet att behandlas, det vill säga huruvida studien undersöker det som den påstås undersöka (Kvale & Brinkman 2014, s. 296). Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som har varit intagna på fängelse förhåller sig till den normativa femininiteten, samt hur kvinnor som har varit intagna på fängelse upplever att de blir behandlade av samhället. Studien undersöker det som den hade som syfte att undersöka eftersom kvinnor som har varit intagna på fängelse intervjuades och för att begreppet normativ femininitet användes för att tolka intervjuerna. Studier där materialet samlats in genom intervjuer har kritiserats för att intervjupersonernas redogörelser kan vara falska (Kvale & Brinkman, 2014, s. 301). Studiens utgångspunkt är att kunskap skapas vid mötet mellan personer och att det därmed inte finns en sanning. I studien är det kvinnornas upplevelser som är relevanta och huruvida upplevelserna stämmer överens med hur andra personer ser på deras situation är inte relevant i studien. Det är möjligt att deltagarna i studien under intervjuerna inte berättat hur de upplevt en situation exempelvis för att det har varit känsligt och de inte vill dela med sig av det. Huruvida deltagarna 11

15 uppgett att de upplevt en situation på ett annat sätt än hur de faktiskt upplevt situationen är inte möjligt att osäkert. Därmed är det möjligt att studiens validitet påverkas Reliabilitet I det här avsnittet kommer frågan huruvida studiens reliabilitet att behandlas, det vill säga huruvida studiens resultat kan reproduceras vid andra tidpunkter och av andra forskare (Kvale & Brinkman, 2014, s. 295). Eftersom jag varit medskapare till kunskapen som producerats i studien skulle annan kunskap producerats om en annan person utfört studien. Jag förhåller mig till reliabiliteten genom att vara tydlig med att resultatet skulle bli annorlunda om en annan person genomförde studien, samt genom att tydlig redogöra för hur studien genomfördes. Jag har även försökt undvika ledande frågor, eftersom det kan påverka intervjudeltagarens svar (Kvale & Brinkman, 2014, s. 295). 4.5 Maktobalans och förförståelse I det här avsnittet kommer maktobalansen mellan forskare och intervjudeltagare, samt förförståelsens påverkan på studien att diskuteras Maktobalans En faktor värd att diskutera är maktobalansen mellan forskare och intervjudeltagare. Eftersom forskaren i situationen bland annat har den vetenskapliga kompetensen, bestämmer intervjuämne, ställer frågorna och har tolkningsmonopol besitter forskaren makten i högre utsträckning än intervjudeltagaren (Kvale & Brinkman, 2014, s. 52). Därmed är det jag som har mer makt än deltagarna i studien. Under intervjuerna jämnades maktobalansen ut. Det berodde på att intervjuerna handlade om världen de levt/lever i som jag endast varit i kontakt med genom att läsa forskning på området. Det blev tydligt exempelvis då en av deltagarna förklarade för mig att det verkligen inte var så det gick till då jag ställde en fråga. Under flera av intervjuerna förekom det att deltagarna ändrade sitt ordval, vilket skulle kunna tolkas som att de antog att jag inte skulle förstå om de använde ord som för dem var naturligt att använda Förförståelse En av aspekterna som är viktig att vara medveten om och förhålla sig till under genomförandet av studien är att intervjuer är att forskaren har en förförståelse om ämnet som studien handlar om. Förförståelsen grundas i både privata erfarenheter såsom vad man läst om och vad man har hört andra berätta samt när man som forskare mött ämnet genom teorier och tidigare forskning på 12

16 området. Förförståelsen är grundläggande för att få en förståelse, men kan samtidigt sätta käppar i hjulen genom att forskaren är för personligt anknuten till området och för att forskaren på grund av den tidigare forskningen och den valda teorin redan tror sig veta vad intervjupersonen kommer att svara (Aspers, 2013, s ). Min förförståelse består av att jag satt mig in i det teoretiska ramverket och läst tidigare forskning inom området. Förförståelsen har både medvetet och omedvetet påverkat vilka frågor som ställts under intervjun. Förförståelsen har även påverkat tolkningen av materialet och därmed även studiens resultat och slutsatser. Eftersom studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt där forskaren är medskapare till kunskapen som produceras kommer förförståelsen att påverka studien. Jag har valt att förhålla mig till det genom att vara tydlig med att förförståelsen påverkat studien. Om en annan person med en annan förförståelse genomfört studien hade studiens resultat och slutsatser varit annorlunda. 4.6 Studiens begränsningar Som tidigare framgått intervjuades samtliga kvinnor som tackade ja till att medverka i studien, förutsatt att de uppfyllde de uppställda kriterierna. Det innebär att kvinnorna som intervjuades inte kan representera samtliga kvinnor som har varit intagna på fängelse, vilket de heller antagligen inte skulle kunna göra med tanke på att endast fem kvinnor intervjuades. Studien ger istället en inblick i hur livet kan se ut för en kvinna som har varit intagen på fängelse, vilket kan åstadkommas med det begränsade urvalet. Studien innefattar endast kvinnor, vilket beror på att studier som handlar om kvinnor som begått brott är mer sällsynt än studier som handlar om män i samma situation. Valet att inte inkludera män i studien grundades i att jag ville ha utrymme att fördjupa mig i kvinnors situation, samtidigt som jag inte ser det som nödvändigt att jämföra kvinnors och mäns situation med varandra för att förstå kvinnors situation. Kvinnornas situation är densamma oberoende av hur motsvarande mäns situation ser ut. Det finns en risk för att intervjupersonen uttrycker det som forskaren vill höra (Kvale & Brinkman, 2014, s. 53). Eftersom studien till stor del behandlar normativa förväntningar på kvinnor är det inte omöjligt att det finns en benägenhet att inte berätta om handlingar som strider mot den normativa feminiteten. Min upplevelse är dock att kvinnorna var uppriktiga i sina svar, bland annat grundat i att de berättade om handlingar de utfört som inte är i enighet med den normativa feminiteten. Min tolkning är att intervjudeltagarnas uppriktighet även kan bero på att de var att de utifrån hur jag tolkade situationen var bekväma under intervjuerna, samt att intervjuerna utspelade sig på en plats som var van för dem och främmande för mig. 13

17 4.7 Genomförandet av analysen Studiens material består av de inspelade intervjuerna och transkriberingarna av det inspelade materialet. Arbetet med analysen påbörjades under insamlingen av materialet och har sedan fortsatt under hela processen (Aspers, 2011, s. 18 & 167). Analysarbetet under intervjuerna bestod av att jag under intervjuerna hade den teoretiska utgångspunkten i bakhuvudet och utifrån den formulerade vilka följdfrågor som jag skulle ställa i samtalet. Under transkriberingen och vid genomläsningarna av transkriberingarna började de centrala teman i intervjuerna utifrån det teoretiska ramverket att identifieras. De centrala teman som identifierades var strävan efter att göra normativ feminitet, iscensättandet av andra femininiteter samt stigmat att vara en kvinna som har varit intagen på fängelse. För att analysera materialet användes en teoretisk tolkning, vilket innebär att materialet analyserades utifrån det teoretiska ramverket (Kvale & Brinkman, 2014, s. 283). I analysen har även kopplingar gjorts mellan det insamlade materialet och den tidigare forskningen. Eftersom materialet analyserats genom en teoretisk tolkning finns det en risk för att läsaren endast lägger märker till de aspekter av materialet som kan ses genom de teoretiska linserna. Genom analysprocessen får materialet en ny innebörd, eftersom materialet vid en kvalitativ analys inte endast ska återberättas utan sättas in i ett sammanhang. Det kan resultera i att personerna som intervjuats upplever att tolkningarna som gjorts under analysprocessen inte stämmer överens med hur de uppfattade situationen som de berättade om under intervjuerna (Kvale & Brinkman, 2014, 286 & Mattsson, 2005, s ). Jag har valt att hantera det genom att vara tydlig med att studiens slutsatser varit annorlunda om materialet tolkats med hjälp av en annan teori och jämförts med annan tidigare forskning. 5. Resultat och analys Resultatet och analysen kommer att presenteras utifrån huvudteman som framkommit under intervjuerna. Huvudtemana som har framkommit är strävan efter den normativa femininiteten och medvetenheten om att inte passa in i den mallen, iscensättande av andra femininiteter, samt stigmatiseringen av kvinnor som har varit intagna på fängelse. Resultatet har delats upp i teman för att bli mer överskådligt, men gränsen för vilket resultat som passar in under vilket tema är inte alltid glasklar, då temana till viss del går in i varandra. Under varje huvudtema kommer resultaten att presenteras i analyseras i förhållande till det teoretiska ramverket samt den tidigare forskningen. Eftersom kvinnorna i studien är anonyma är namnen fiktiva. 14

18 5.1 Att göra normativ feminitet och strävan efter att göra normativ feminitet. I det här avsnittet kommer jag att presentera hur kvinnorna i studien förhåller sig till den normativa feminiteten. Intervjudeltagarnas berättelser om sitt förhållande till moderskapet och omvårdandet av omgivningen visar att ett genomgående tema är att kvinnorna eftersträvar att göra en normativ femininitet Omvårdaren Under intervjuerna blev det tydligt att omvårdnaden av andra individer var någonting självklart i flera av kvinnornas liv, vilket stämmer överens med den centrala föreställningen att kvinnan ska vara omvårdande för att vara god kvinna. Både Alina och Irene har valt att jobba med att hjälpa andra människor efter att de har varit intagna på fängelse. Alina: Jag jobbar med att hjälpa andra att jobba med sig själva, att hitta jobb och motivera individer. // Jag vet inte vad jag skulle vilja göra om jag inte jobbade med att hjälpa människor. När jag frågar Irene hur det kommer sig att hon jobbar med att hjälpa andra svarar hon: Irene: Men det är ju detta jag kan och sen har jag en inneboende känsla att vilja hjälpa människor, att stödja. Av citaten framgår att både Alina och Irene efter fängelsevistelsen valt ett arbete som går ut på att hjälpa andra individer, vilket går hand i hand med den normativa feminiteten (Lander, 2003, s. 22). Irene förklarar att känslan hon har att hjälpa andra är en känsla hon har inom sig. Det kan tolkas som att hon ser det som en egenskap som hon har och inte någonting som hon gör i en strävan efter att göra normativ feminitet. Det skulle också kunna vara en egenskap som hon skulle besitta om omvårdaren inte var en del av hur kvinnor ska handla i enighet med den normativa femininiteten. Under intervjuerna berättar Alina, Irene och Maria att de har en omvårdande roll i familjen. Alina: Idag är det min syster som ber om råd och ber mig om hjälp. // Nu är jag den som familjen kan vända sig till är dom har problem, så det är jag som får stötta dem, så är det verkligen. 15

19 Irene: Jag bodde hos min pappa då fram tills att han gick bort. Han behövde den hjälpen under den tiden. Maria: Nu har min mamma fått alzheimer, så då måste jag stötta det, men det är inte så att jag är så himla duktigt, utan det är för att alla andra slipper då. De förväntar sig att det går bra och att man är där varje dag. // Jag har fått ta hela det ansvaret. Min bror har också haft problem. // Han har fått starka tabletter utskrivna och har inte förstått att han tillslut kommer sitta fast. // Jag har hjälpt honom att sluta med tabletterna. Av citaten framgår att flera av kvinnorna berättar att de fått en omvårdande roll i familjen efter att de kommit ut från fängelset, vilket även det skulle kunna förklaras med att de har en vilja att ta igen förlorat kapital gällande den normativa femininiteten (Lander, 2003, s. 26). Att flera av kvinnorna åtar sig en mer omvårdande roll skulle även kunna förklaras av att de tidigare avvikit och nu anstränger sig för att få en mer normativ roll. Av en kanadensisk studie framgår att kvinnor under fängelsevistelsen kämpade för att behålla sin mänsklighet genom att exempelvis vara snäll och behjälplig mot de andra intagna kvinnorna (Pedlar & Arai & Yuen & Forune, 2008, s. 7-8 & 14). Studien handlade om kvinnor som var intagna på anstalt och handlar därmed om en annan period i kvinnornas liv än den som jag valt att undersöka. En koppling kan ändå göras till den här studien eftersom den visat att kvinnorna genom att vara snälla och behjälpliga försökte hålla kvar i den normativa feminiteten under fängelsevistelsen, vilket talar för att tiden i fängelset påverkar att kvinnorna tar en omvårdande roll även efter att de varit intagna på fängelse Moderskapet Av de fem kvinnor som intervjuades hade tre stycken barn. Både kvinnorna som hade barn och som inte hade barn reflekterade kring moderskapet. De kvinnor som hade barn berättade att barnen hade en central roll i deras liv och att de ville att deras barn skulle ha det så bra som möjligt, vilket framkom när vi under intervjuerna pratade mer öppet om familjen. Alina: Hon är det bästa som har hänt mig. Hon har förändrat min värld på alla möjliga plan, hon är det bästa som har hänt mig. Det har nog inte gått en enda dag sen hon föddes utan att jag har gråtit av lycka liksom, det är verkligen helt fantastisk att vara mamma. Så det handlar om att ta hand om sig själv så att man kan vara en trygg och lycklig mamma till ett litet barn. 16

20 Elma: Jag har alltid varit mån om att min dotter ska ha det näst bästa. Man gjorde det bästa som man hade för ögonen då. För kvinnorna som har barn har alltså moderskapet spelat en central roll i deras liv, vilket kan förklaras med att det är angeläget att sköta moderskapet för att vara en god kvinna (Lander, 2003, s och Mattsson, 2005, s. 98). En av kvinnorna uttrycker att det är viktigt att ta hand om sig själv så att man kan ta hand om sitt barn, vilket går hand i hand med att det är centralt att ta hand om sina barn för att vara en god kvinna. Av citatet av Alina framkommer att moderskapet är det som är allra viktigast för henne, vilket skulle kunna tolkas som att hon efter att hon avvikit från normerna för hur kvinnor skall och bör nu anstränger sig för att få en mer normativ roll. Elma berättar att hon alltid har varit noga med att ge sitt barn det näst bästa, vilket skulle kunna betyda att hon inte har haft möjlighet att ge sitt barn det bästa, vilket resulterar i att det blir svårare att nå upp till att vara den goda kvinnan där det är angeläget att sköta moderskapet. Hon uttrycker även att det hade varit bättre om hon hade haft en mamma som hade gått raka vägen, men att hennes barn antagligen inte lidit någonting. Elma visar en vilja att göra det allra bästa för sina barn och därmed även en vilja att göra normativ feminitet (Lander, 2003, s. 1 & 20). Eftersom Elma har begått brott, vilket står i strid med hur en kvinna skall och bör vara har hon tidigare gjort en genusidentitet som inte stämmer överens med den normativa femininiteten. De kvinnor som inte gör normativ femininitet straffas (Butler, 2007, s , 219 & Lander, 2003, s ). Enligt Elma hade hennes barn haft det bättre om hon hade gått raka vägen, vilket skulle kunna tolkas som att hon inte ser sig själv som en tillräckligt bra mamma. Samtidigt säger hon att hon har gjort allt för att hennes barn ska få det näst bästa och att de antagligen inte har lidit någonting. Att Elma inte ser sig själv som en tillräckligt bra mamma för att hon inte gått raka vägen kan tolkas som att hon fortfarande betraktar sig själv som avvikare även fast det har förflutit en tid sedan hon begått brott och varit intagen på fängelse. Det skulle kunna tolkas som att kvinnor som avvikit från den normativa feminiteten fortfarande betraktas som avvikare efter att de har upphört med det avvikande beteendet. Elma har väldigt höga krav på sig själv gällande moderskapet. Det skulle kunna bero på att moderskapet är centralt i hur kvinnor skall och bör vara. Att det ställs högre krav på kvinnor än män gällande att ta hand om sina barn framgår även av tidigare studier (Lander, 2003, 275). Det förekommer även att kvinnor som sitter i fängelse anklagar sig själva för att de inte anser att det inte kan leva upp till rollen som mamma, precis som Elma anklagar sig själv för (Lindberg, 2005, 95). 17

21 Både Isa och Elma berättar att det för dem varit viktigt att vara engagerad i barnens skolgång. Isa: Jag har aldrig missat ett föräldramöte. // Jag har varit klassmamma och jag har varit med på skolresor. Jag har varit aktiv och jag har varit med överallt. Elma: Ja, det har jag alltid haft. Sen efter det (att hon fick dottern) har jag rökt, jag har rökt i hela mitt liv. Men man kan ju inte vara fladdrig och dan, utan man måste ju ha den sociala biten med hennes skolgång och man har varit tvungen att vara med på allting. Så det gick bra gjorde det faktiskt. Citatet kan tolkas som att det för Isa och Elma varit viktigt att utåt visa att de är goda mödrar. Det liknar situationen för en narkotikabrukande kvinna som berättade att hon aldrig var hemma med sina barn för hon var så engagerad i barnens skolverksamhet för att utåt visa att hon dög som mor (Lander, 2003, s. 160). De kvinnor som inte hade barn förhöll sig även de till moderskapet, fast då istället till deras hypotetiska moderskap. Maria: Men jag har inga barn, så jag slapp den stora skammen i alla fall. Det är väldigt svårt om man har misskött sina barn eller så. Och om man har förlorat relationen till dem. Irene: Sen för en kvinna i det här livet är jag lyckligt lottad som inte har några barn. För har du barn så är det en otrolig skamstämpel och stigmatiserande som blir utifrån det. Så det kan jag väll säga att den biten slipper jag. Jag har mött flera kvinnor som slåss för att slippa stigmatiseringen. En mamma som har valt bort sitt barn är inte vatten värd. Båda kvinnorna i studien som inte har barn uttrycker att de det är problematiskt att vara en kvinna som har misskött eller valt bort sina barn. En av kvinnorna säger att hon slipper den skammen i alla fall och en annan av kvinnorna säger att hon är lycklig lottad för att hon inte har några barn. Även fast de inte själva har barn förhåller de sig till ett presumtivt moderskap, vilket är ett område som båda själva kommer in på, vilket visar att moderskapet är en central aspekt av kvinnornas liv. Min tolkning av det är de visar upp en medvetenhet om att det är problematiskt att kombinera moderskapet med en bakgrund som innefattar kriminalitet och fängelsestraff och att de på grund av det upplever att de inte kan ge sina barn det allra bästa, vilket är väsentligt för att vara den goda 18