T ÄVLINGSBIDRAG KVALITETSUTMÄRKELSEN 2009

Transkript

1 T ÄVLINGSBIDRAG KVALITETSUTMÄRKELSEN 2009 SID 1 (38) Södermalms Hemtjänst AB Kontaktperson Lillemor Wiklund lillemor@sodermalmshemtjanst.se Tideliusgatan 7-9, Stockholm Organisationsnummer

2 2 (38) Inledning...3 Verksamhetsidé och uppdrag...3 Historik...4 Organisationens brukare...5 Konkurrenter till enheten...5 Organisation och ledningsstruktur...6 Organisationsskiss 7 Kartbild på upptagningsområde...9 Organisationens medarbetare...10 Organisationens strategiska frågor...11 Södermalms Hemtjänsts tre styrkor och svagheter 12 Styrdokument som berör enheten...13 Ledarskap, värderingar och visioner...14 Hur vi som chefer tar fram värderingar och visioner...14 Hur vi som chefer skapar en arbetsplats som erbjuder en god och stimulerande arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens, mångfald och idéer tas tillvara...15 Hur vi skapar och förstärker brukardialogen i syfte att planera, utvärdera och utveckla verksamheten...16 Hur vi identifierar vad som är avgörande för vårt arbete under året samt enhetens åtaganden...16 Vilka är våra möjligheter och vilka hot präglar vår verksamhet 16 Hur vi valt ut enhetens åtaganden..17 Stockholm skall vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök..18 Åtagande 1. Skapa en trygg tillvaro för våra brukare...18 Åtagande 2. Ha rutiner för farligt avfall och källsortering...19 Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras...20 Åtagande 1. Tillse att brukarna får näringsriktig mat och att matsituationen är inbjudande samt att öka medarbetarnas kompetens i kost och nutrition 20 Åtagande 2. Inom 10 dagar utse en kontaktman till samtliga brukare...24 Åtagande 3. Tillsammans med brukaren upprätta en arbetsplan inom 10 dagar sedan hjälpen startat.26 Åtagande 4. Multisjuka brukare med hemsjukvård ska ha möjligheter att bo kvar i egna bostaden.27 Åtagande 5. Vara brukarna behjälpliga med munhygien...29 Enhetens förvaring av känslig information...30 Enhetens säkerhetsarbete för brukare och medarbetare...30 Enhetens rutiner för hantering av uppkomna kriser, begångna misstag eller allvarliga fel i arbetet...30 Medarbetarna...31 Åtagande 1 Öka medarbetarnas upplevelse att arbete inom hemtjänsten är stimulerande 31 Åtagande 2. Frisknärvaron skall öka bland medarbetarna till 96 %...33 Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva...35 Åtagande. Att ha en budget i balans utan att minska på kvaliteten av hemtjänstinsatserna till brukarna...35 Slutord...37 Sida från DN`s specialbilaga om vård och omsorg

3 3 (38) VERKSAMHETSIDÉ OCH UPPDRAG Inledning Södermalms Hemtjänst AB övergick från kommunal till privat verksamhet Tre kommunala chefer med mångårig erfarenhet av hemtjänst har gått samman i ett gemensamt bolag. Vi är som förut geografiskt uppdelade i tre team: Magdalenagården/Gamla Stan, Tanto/Högalid och Katarina/Eriksdal. Teamen är lokaliserade i fyra arbetslokaler. Vår strävan är att skapa trygghet och närhet till brukarna och arbetar efter ambitionen: Vi Finns Nära Dig! Vårt uppdrag är att ge hjälp med olika vård och omsorgsinsatser till brukare som är 65 år och äldre och som bor i eget boende men även till brukare inom Funktion och Handikapp. Hemtjänstinsatserna är baserade på biståndsbeslut. Insatser i form av service kan bestå av exempelvis: Praktisk hjälp med hemmets skötsel (t ex städning och tvätt). Hjälp med inköp. Hjälp med ärenden på post och bank. Tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Promenader, avlastning och ledsagning. Insatser i form av omvårdnad för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov, kan bland annat innebära: Hjälp med att äta, dricka, klä sig och förflytta sig. Hjälp med att sköta personlig hygien. Insatser för att bryta isolering. Insatser för att känna trygghet och säkerhet. Natthjälp. Verksamheten arbetar utifrån givna budgetramar och under mottot: Kvalitet, Säkerhet och Ekonomisk effektivitet. Kvalitet Enheten strävar efter att ge en god service och att hitta olika lösningar, så att brukaren under trygga former ska kunna bo kvar i hemmet. Utbildningen av medarbetarna står därför i fokus. Genom att geografiskt indela personalen i olika arbetslag, strävar vi efter att brukaren skall få sin hjälp med så få medarbetare omkring sig som möjligt och att medarbetarna skall finnas i närheten av brukarens bostad vid utryckning av larm eller annan orsak. För att ytterligare säkra kvaliteten i hemtjänstarbetet har lokala rutiner utarbetats som fungerar som ett styrinstrument för våra medarbetare. Säkerhet Arbetsmiljöfrågorna står alltid i centrum för att skapa säkerhet för både brukare och medarbetare. Organisationen arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete och en skyddskommitté arbetar kontinuerligt med att utveckla vårt säkerhetsarbete.

4 4 (38) Ekonomisk Effektivitet Organisationen har en gemensam budget, men varje team för månadsvisa ekonomiska rapporter så att man snabbt skall kunna notera om något team befinner sig i obalans. Samtliga medarbetare tar ansvar för att hitta ekonomiska lösningar, för hur vi inom de ekonomiska ramar som står till förfogande, skall kunna ge den kvalitativa och säkra omsorg och service brukarna behöver och som är biståndsbedömt. Medarbetaransvar stimulerar, och då våra team de senaste åren haft en mycket låg personal - omsättning så finns det idag stora förutsättningar att kunna sträva efter samma mål och arbeta mer med utvecklings- och kvalitetsfrågor. HISTORIK Södermalms Hemtjänst AB bildades när tre kommunala chefer gick samman - knoppade av - i ett gemensamt bolag. De tre enhetscheferna Sonja Gaugl, Harry Charalambous och Lillemor Wiklund har vardera arbetat cirka 20 år med kommunal hemtjänstverksamhet. Vid övergången från kommunal verksamhet till privat regi följde majoriteten av våra medarbetare med, vilket borgade för att vi kunde fortsätta vårt utvecklingsarbete och att det inte innebar några negativa förändringar för varken brukare eller medarbetare. Under vår tid i kommunal tjänst har vi tre chefer lärt känna varandra och våra värderingar. Genom gott samarbete, utbyte av erfarenheter och gemensamt visionärt intresse för hemtjänsten har vi även haft ett betydande inflytande på utvecklingsarbetet under de senaste 5 6 åren i den kommunala äldreomsorgen. Vår drivfjäder att utifrån vår mångåriga erfarenhet och kunskap få fortsätta att utveckla hemtjänsten växte så småningom fram. Vi tre chefer har tidigare varit speciellt inriktade på olika intresseområden så som kvalitet, utarbetande av rutiner, arbetsmiljöfrågor, friskvårdsinsatser för att sänka sjukfrånvaron och att skapa ekonomisk stabilitet. Dessa intresseområden samlar vi nu i vår gemensamma organisation - Södermalms Hemtjänst. Sedan övergången till privat verksamhet har vi stärkts i vår övertygelse att vi genom sammanslagningen har ökat våra möjligheter till att ytterligare skapa en kvalitativ och flexibel hemtjänstverksamhet. Att därutöver eget ansvar ger kortare beslutsvägar har blivit ett positivt faktum. Ett av våra team vann stadens kvalitetsutmärkelse 2006 och två av teamen omtalas som goda exempel i Äldreomsorgsinspektörernas rapport Det är vår övertygelse att om man skall kunna driva en hemtjänstverksamhet med kvalitet så är det en viktig drivkraft hos både ledning och medarbetare att kunna sätta upp syn och mätbara mål. Att få se sin organisation i positiva och utvecklande sammanhang så som ett omnämnande eller höga poäng i en brukarundersökning stärker till förnyade ansträngningar. Södermalms Hemtjänst har tecknat kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen PACTA och skrivit avtal med S:t Eriks Företagshälsovård för våra medarbetares hälsovård. Vid övergången till privat verksamhet antog vi enhetschefer titeln verksamhetschef.

5 ORGANISATIONENS BRUKARE 5 (38) Sammanlagt betjänar Södermalms Hemtjänst cirka 650 personer med varierat behov av service och omvårdnad i hemmet. I mars 2009 var 70 % av brukarna kvinnor och 30 % män. Utöver detta har organisationen bevakning av cirka 700 larm, varav ett 25-tal personer larmar dagligen/ofta och som kräver akuta insatser. Under tidsperioden april 2008 till april 2009 inkom totalt larm inom vårt upptagningsområde, och resulterade i att larmcentralen kontaktade våra larmansvariga medarbetare. En stor del av dessa larm krävde insatser med ambulanstransport, lyfthjälp vid falltillbud etc. Hemtjänsten förvarar kundernas larmnycklar i särskilda säkerhetsskåp. Under dag och kvällstid ( ) svarar vår organisation för larmutryckningarna och för övrig tid svarar en särskild nattpatrull, Johannes hemtjänst som vi skrivit avtal med (underleverantör). KONKURRENTER TILL ENHETEN Kundvalsmodellen, som staden införde 2002, innebär att den enskilde brukaren kan välja vilken utförare man önskar som skall utföra de biståndsbedömda hemtjänstinsatserna. Totalt har våra tre team under de senaste två åren tappat endast ett 15 tal brukare till andra utförare. Däremot har teamen fått ta emot allt fler brukare från andra utförare det senaste året. Vi vet efter vårt första år som privata utförare att kundvallsmodellen och konkurrens är en viktig drivfjäder för att öka kvaliteten i hemtjänstarbetet. Vi har således sedan kundvalsmodellens införande målmedvetet arbetat för att anpassa verksamheten efter de förutsättningar vi har idag. Det finns mycket kunskap och erfarenhet bland organisationens personal som borgar för att vi kan ge en service med kvalitet och säkerhet. Det framkom inte minst i Stockholms Stads brukarenkät från hösten 2008, som gav Södermalms Hemtjänst ett högt betyg. Åtskilliga tackkort och telefonsamtal från brukarna och/eller deras anhöriga har inkommit till oss, där man uttrycker att man är nöjd och känner sig trygg med vår hemtjänst. Det har också sakta men säkert vuxit fram en medvetenhet och yrkesstolthet hos medarbetarna att få marknadsföra Hemtjänsten omsorgsalternativet som alltid måste finnas! Hemtjänsten omsorgsalternativet som alltid måste finnas!

6 ORGANISATION OCH LEDNINGSSTRUKTUR 6 (38) Organisationen som är lokaliserad på fyra olika arbetsställen består av tre verksamhetschefer, en administrativ sekreterare, nio samordnare, en projektledare samt cirka tal undersköterskor och vårdbiträden (inklusive timanställda). Totalt innebär det att organisationen har 155 årsarbetare som är månadsanställda, varav 154 medarbetare arbetar på heltid och 18 på deltid (15 % är män). Därutöver är cirka 60 timanställda medarbetare (cirka 30 % män) engagerade vid helger och kvällar samt vid sjukfrånvaro eller annan ledighet. Organisatoriskt är Södermalms hemtjänst indelad i tre geografiska team områden och dessa team är sedan i sin tur geografiskt indelade i arbetslag, i syfte att ha närheten till brukarna och undvika onödiga gångtider. Team Magdalenagården/Gamla Stan har sina lokaler fördelade på två ställen Timmermansgata och i Gamla Stan. Den personal som arbetar på kvällar och helger ingår i respektive team/ arbetslag för att säkra personkontinuitet och informationsöverföring. Om något team skulle ha överkapacitet av personal inom sina arbetslag har organisationen möjlighet att föra över medarbetarna mellan varandra. En gång per år genomförs en planeringsdag då alla medarbetare är närvarande, både dag och kvällspersonal. Syftet är att alla skall få samma information, gemensamma arbetsrutiner och inte minst att få lära känna varandra så att det inte blir så dramatiskt om man måste byta team eller arbetsgrupp. Respektive team har även separata planeringsdagar. När ett team får en ny brukare används olika metoder beroende på biståndsbeslutet omfattning för att ta reda på den enskildes önskemål och förväntningar. Exempelvis vid nybeställning av serviceinsatser (städning mm) utses någon i arbetsgruppen för att göra ett första hembesök. När nybeställningen handlar om omvårdnad (förflytta sig, personlig hygien mm) gör samordnaren tillsammans med utsett vårdbiträde ett första hembesök. Föreligger extra ordinära omständigheter kring nybeställning går även verksamhetschefen med på det första hembesöket.

7 7 (38) Team: Katarina/Eriksdal Ca 80 brukare med hjälp kvällstid 16 undersköterskor/vårdbiträden Ca 110 brukare med hjälp på helger 20 undersköterskor/vårdbiträden Team: Tanto/Högalid Ca 60 brukare med hjälp kvällstid 12 undersköterskor/vårdbiträden Ca 80 brukare med hjälp på helger 16 undersköterskor/vårdbiträden

8 8 (38) Team: Magdalenagården/Gamla Stan CA 85 brukare med hjälp kvällstid 18 undersköterskor/vårdbiträden CA 95 brukare med hjälp på helger 23 undersköterskor/vårdbiträden

9 9 (38)

10 ORGANISATIONENS MEDARBETARE 10 (38) 167 tillsvidareanställda och 59 timavlönade medarbetare arbetar inom organisationen (exklusive verksamhetschefer). Utbildningsnivån är god och är enligt nedan: Befattning Utbildning Verksamhetschefer (3) Socionom, Beteendevetare och Civilingenjör Administrativ sekreterare (1) Sociala omsorgslinjen Samordnare (9) Alla nio undersköterskor Vårdpersonal (216) 78 undersköterskor, 99 adekvat vårdbiträdesutbildning, 39 saknar adekvat vårdbiträdesutbildning. Under vår tid som kommunal verksamhet har vi de senaste åren, flitigt utnyttjat olika utbud av kurser och seminarier för att medarbetarna skall kunna vidareutvecklas inom olika områden. Detta utbildningsarbete satsar vi på även i privat regi, men vi planerar att själv bygga upp en verksamhetsanpassad utbildning. Medelåldern bland medarbetarna är 46 år. Organisationens medarbetare Består i dag av 70 % kvinnor, men vi söker allt fler manliga medarbetare för att skapa en mer jämställd organisation. Majoriteten av våra brukare är kvinnor. Det är inte ovanligt att våra kvinnliga brukare har svårt att acceptera manliga vårdbiträden. Det är en utmaning att överbrygga ett sådant motstånd. I regel brukar vi kunna kompromissa genom att kvinnliga medarbetare får hjälpa till med dusch och intimhygien. Femtom olika nationaliteter är representerade bland våra medarbetare. Vi kräver dock att alla medarbetare skall kunna tala och skriva på svenska. Organisationens Samordnare (9) Våra tre team har genom sin geografiska belägenhet och genom skillnader i struktur av brukarärenden, utvecklats olika under de senaste åren. Det har inneburit att vi i viss mån inte har organiserat våra team och våra samordnartjänster på samma sätt. De nio samordnarna har alla arbetsuppgifter så som daglig handledning och schemaläggning av dag-, kvälls- och helgpersonal. Samtliga samordnare gör både planerade och akuta hembesök hos brukarna. Kontakt med brukare och de personer som finns kring dem, t.ex. anhöriga, gode män, biståndsbedömare och sjukvården är en viktig del av samordnarens arbetsuppgifter. Några samordnare har också ansvar för paraplybearbetning, introduktion av nyanställda medarbetare, anskaffning av semestervikarier, nyckelhantering, mobiltelefonhantering, paraplybearbetning, underlag till lönehantering, anställningsavtal, legitimationsutfärdande, organisation kring utbildningar m.m. Samordnarna ser också till att nödvändigt arbetsmaterial finns att tillgå och att personallokalerna är funktionella och trevliga. Administrativ sekreterare (1) Vid övergången till privat verksamhet har team Katarina/Eriksdal haft uppdraget att handha organisationsövergripande uppgifter så som fakturering, avtalsfrågor, kontakt med Stadsdelens ledningspersonal angående infordran av intäkter, svara på alla enkätförfrågningar, bankkontakter, sammankallande till styrelsemöte, skyddskommittémöten, gemensamma planeringsdagar etc. Även introduktionsutbildningar och kampanjutbildningen Mat är hälsa sker gemensamt för att alla skall få samma introduktion. För att avlasta verksamhetschefen har därför administrativa sekreteraren fått huvuduppdraget att handha bland annat paraplybearbetning, lönehantering, anställningsavtal, bevakning av organisationens fakturor, arkivering samt övriga samordnaruppgifter. Administrativa sekreteraren har dessutom mångårig erfarenhet som enhetschef i kommunal verksamhet och har en högskoleutbildning inom omsorgslinjen vilket innebär att hon när verksamhetschefen inte är närvarande så finns hon tillgänglig för teamets medarbetare om problem skulle uppstå.

11 11 (38) Projektledare (1) En projektledare har visstidsanställts för att genomföra en kampanj i samverkan med Äldreförvaltningen och Södermalms Stadsdelsförvaltning Mat är hälsa Kostkampanjen för äldre på Södermalm. Projektledaren är högskoleutbildad hälsopedagog vid Idrottshögskolan (GIH). Hon är även utbildad undersköterska och har en mångårig arbetslivserfarenhet från den kommunala äldreomsorgen. I projektledarens roll ingår även att ansvara och arrangera våra löpande utbildningar i förflyttningsteknik och kunskapen om adekvata hjälpmedel. Våra medarbetare har även tillgång till projektledaren/hälsopedagogens kompetens när det gäller olika friskvårdinsatser eller att få tips och råd om hur man kan träna upp en svag rygg eller andra smärtande muskler. ORGANISATIONENS STRATEGISKA FRÅGOR Matfrågan står i fokus för Södermalms Hemtjänst. Tidigare distribuerades ca 1000 färdiglagade matportioner per vecka till våra brukare som värmdes i våra lokaler eller i brukarens bostad. Detta har nu förändrats och hemtjänsten medarbetarna lagar alltmer maten i brukarens bostad eller om brukarna så önskar att vi hämtar varma matlådor från närmaste restaurang. Alltfler äldre har problem med att få ett ordentligt näringsintag per dag, man glömmer bort att äta. Detta är en prioriterad fråga för medarbetarna, att bevaka, när man märker att den äldre befinner sig i riskzonen. Södermalms Hemtjänst har under september 2008 med hjälp av Socialstyrelsens stimulansmedel startat en kampanj kring kost och nutrition under namnet Mat är Hälsa - kostkampanjen för äldre på Södermalm. Kampanjen innebär att vi i samverkan med Äldreförvaltningen och Södermalms Stadsdelsförvaltning under 2 år utbildar alla medarbetare inom Södermalms hemtjänst. Under vårterminen 2009 pågår en utbildning med 96 deltagare. Utöver våra egna medarbetare har Södermalms Hemtjänst inbjudit även deltagare från Katarinagårdens Äldreboende (kommunal verksamhet) och från Hotellhemmet Magnus Ladulåsgatan. En förnyad ansökan om ytterligare stimulansmedel har under våren 2009 inlämnats till Södermalms Stadsdelsförvaltning. För att effektivisera arbetet och för att underlätta för enhetens personal, används i viss mån underleverantörer som utför särskilda serviceuppgifter så som städningar. Det innebär att medarbetarna i högre grad kan ägna sig åt kvalificerat omvårdnadsarbete. Historiskt är Hemtjänsten en relativt ung social verksamhet som under blygsamma former startade på talet och arbetet utfördes ofta av frivilligorganisationer och deras volontärer. I början bestod hemtjänstarbetet kanske mer av praktiska insatser så som inköp, städning och social samvaro i syfte att bryta de äldres isolering, men arbetsuppgifterna kom sedan att utökas alltmer. Ädelreformen som innebar att kommunerna övertog ansvaret för äldreomsorgen, kom sedan att ytterligare förändra hemtjänstens roll. De multisjuka brukare som hemtjänsten hand- har idag fanns sällan i den gamla hemtjänstorganisationen. För hemtjänsten innebär det att vi måste tillskapa en mycket flexiblare verksamhet. En verksamhet som kan ta hand om brukare med komplexa vårdbehov och även kunna arbetsmässigt ställa om verksamheten när biståndshandläggaren beställer omedelbara hjälpinsatser. Detta ställer stora krav på hemtjänsten att kunna organisera stödet utifrån behoven. Gränserna mellan hemtjänstens och hemsjukvården arbetsområden har alltmer börjat suddas ut och kravet på en flexibel hemtjänstverksamhet ökar allt mer. Kvarboendeprincipen att den

12 12 (38) äldre skall få välja att få stanna kvar i den egna bostaden och där få den hjälp och service man är i behov av ställer stora krav på både utbildade medarbetare och välinarbetade rutiner. Södermalms Hemtjänst har en relativt hög andel utbildade vårdbiträden och undersköterskor. Organisationens planer är dock att arbeta för en ständigt pågående och verksamhetsanpassad utbildning av medarbetarna så som kost och nutrition, hygienfrågor, läkemedelshantering, årliga förflyttnings och hjälpmedelsutbildningar etc. Det vill säga vi vill skapa en lärande organisation, en så kallad Hemtjänstskola. Arbetsmiljöfrågorna står i fokus. Arbetsmiljöverket har besökt två av våra team i december 2008 och man uttrycker att vi fullföljer vårt arbetsmiljöarbete. Vi har upprättat ett arbetsmiljöpolicydokument för hela organisationen och samtliga medarbetare har undertecknat att man tagit del av dokumentet. Ett slutdokument från arbetsmiljöverket har erhållits. En folder riktad till brukarna har utformats och som beskriver de lagar som styr hemtjänstens verksamhet. Södermalm Hemtjänst arbetar utifrån mottot Säkerhet för både brukare och personal. Att medvetandegöra mitt hem är en annans arbetsplats för brukaren kräver en både noggrann och fingertoppskänslig skriftlig förklaring. Att få brukaren att acceptera förändringar i sin bostad för att skapa en god arbetsmiljö för personalen brukar i de flesta fall kunna lösas. Vår organisation har alltmer vunnit förtroendet att utvecklat ett nära samarbete med bland andra Magnus Ladulåsgatans hotellhem för hyresgäster med särskilda problem, t ex bostadslöshet, alkoholproblem eller psykiska problem. Genom månatliga möten mellan hemtjänsten och hotellhemmets personal har vi hittat former för hur vi skall kunna klara dessa individers behov. Tack vare våra kunniga och engagerade medarbetare får enheten allt fler ärenden, även från andra beställarenheter som till exempel Byrån för bostadslösa. Även Konstnärskollektivet på Brännkyrkogatan 21 och Skinnarvikens Seniorbostäder har velat få ett närmare samarbete med Södermalms hemtjänst. Detta för att de boende inom olika kollektiv vill känna trygghet att hemtjänstpersonal som rör sig inom deras boendemiljö skall vara kända för alla boende. SÖDERMALMS HEMTJÄNST TRE STYRKOR OCH TRE SVAGHETER Styrkor Vi har mångårig erfarenhet av hemtjänstverksamheten Vi är mindre sårbara eftersom vi har tre närliggande hemtjänst team som ligger inom ett begränsat område, det vill säga nära brukaren. Vi har alla en obändig vilja att utveckla hemtjänsten och hitta kreativa lösningar till att skapa en verksamhet med kvalitet trots en snäv budget. Svagheter Vi vill mycket och fort. Kundvalsmodellen kan vara ett hot om vi plötsligt tappar många ärenden och därmed intäkter. Södermalms Hemtjänst tackar idag nej till ärenden som ligger utanför vårt upptagningsområde. En svaghet idag som vi snarast måste ta ställning till.

13 13 (38) STYRDOKUMENT SOM BERÖR ORGANISATIONEN: Socialtjänstlagen Arbetsmiljölagen Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Hälso- och sjukvårdslagen Stockholms stads äldreomsorgsplan (KF , revidering pågår) Stadens kundvalsmodell för äldre och funktionshindrade Lagen om diskriminering

14 14 (38) Ledarskap, värderingar och visioner HUR VI SOM CHEFER TAR FRAM VÄRDERINGAR OCH VISIONER Att leda en stor hemtjänstverksamhet kräver noggrann planering och mod att kunna delegera arbetsuppgifter till sina medarbetare men ändå ha full kontroll över verksamheten. Bland organisationens medarbetare finns en mängd "tyst kunskap" och erfarenhet, men också ett stort behov av stöd, utbildning och stimulans. Utöver vård och omsorgsuppgifterna har arbetet som vårdbiträde alltmer utökats med administrativa arbetsuppgifter. Dokumentation, ifyllande av riskanalyser, genomförandeplaner etc. Det är ett processarbete som måste få ta sin tid för att kunna lyfta upp en arbetsgrupp, där flera av medarbetarna ej har någon skriv eller studievana och där man är så fylld av det dagliga omsorgsarbetet, att diskussionen om värderingar och visioner har låg prioritet. Men uttryck som "varför förändra, så här har vi alltid gjort" har sakta men säkert utbyts mot, "det här skulle vara roligt att få pröva". Ledarskapet har därför stor betydelse, för att öka medvetenheten om våra värderingar och stimulera medarbetarna till ett nytänkande. Därmed ökar också lusten till ett visionärt tänkande om hur vi kan utveckla hemtjänsten utifrån de omvärldsförändringar som sker. På planeringsdagar, månatliga arbetsplatsmöten och veckomöten ser vi som chefer till att diskussion förs kontinuerligt, hur vi gemensamt skall kunna förändra och utveckla vår verksamhet. Samtliga sådana sammankomster protokollförs och alla medarbetare får därefter signera att man läst igenom dokumentet. För att utöka kunskapen om äldre och åldrandet och att få medarbetarna att ta del av forskning och nya erfarenheter inom hemtjänstområdet, har vi uppmuntrat till att våra team anskaffat tillgänglig litteratur och forskningsrapporter. Materialet finns utplacerat hos hemtjänstgrupperna för genomläsning och medarbetarna vet om att vi förväntar oss att alla tar del av materialet och även signerar att man läst det. Detta sätter igång intressanta diskussioner bland medarbetarna. Tack vare att flera medarbetare har arbetat i många år inom hemtjänsten, kan vi ta vara på många nyttiga erfarenheter och para detta med nytänkande. Det ger stimulans åt alla åldersgrupper. Hemtjänsten arbetar utifrån i första hand Socialtjänstlagen, (SoL) men även andra lagar och avtal styr verksamheten. Det pågår ett intensivt informations- och utbildningsarbete inom organisationen för att medvetandegöra de lagar som styr varje arbetstagare och det arbete som vi är ålagda att utföra. Inte minst vid medarbetarsamtalen tas frågor som tangerar vår lagbundna verksamhet upp. Även frågor som diskriminering och mobbing diskuteras och bevakas noggrant. Den allmänna känslan bland medarbetarna är att det finns stor omsorg och omtanke utifrån ett humanistiskt perspektiv, mot både våra brukare och medarbetarna emellan. Tyvärr kan det förkomma rasistiska uttryck och sexuella anspelningar från vissa brukare mot vårdpersonalen. Detta är en viktig uppgift för oss som verksamhetschefer att bevaka och åtgärda. I nästan samtliga fall klarar vi av det med, ett ibland allvarligt samtal med brukaren/anhörig, eller att vi byter till annan medarbetare, som kan hantera situationen.

15 15 (38) HUR VI SOM CHEFER SKAPAR EN ARBETSPLATS SOM ERBJUDER EN GOD OCH STIMULERANDE ARBETSMILJÖ DÄR MEDARBETARNAS KOMPETENS, MÅNGFALD OCH IDÉER TAS TILLVARA Att skapa en god, trygg och stimulerande arbetsmiljö handlar mycket om att verksamhetscheferna har en hög daglig närvaro i sina respektive team och är tillgänglig för medarbetarna, när det uppstår problem av olika slag. Att kunna ta konflikter när de uppstår och inte väja för de svåra frågorna är en viktig ledarfråga. Många gånger ställs verksamheten inför frågor där åsikterna går isär medarbetarna emellan. Då är det angeläget att försöka hitta lösningar, så att ingen skall känna sig som förlorare. Som chefer måste man våga ta beslut, även om det i ett första skede väcker irritation. Det viktiga är att medarbetarna känner att de blir korrekt informerade och att våra beslut är baserade på en rättvis grund och att det är för verksamhetens bästa. Vi slår vakt om att varje morgonsamling då medarbetarna möts i sina respektive arbetsgrupper tillsammans med samordnarna, sker i lugna och positiva former. Om man får börja dagen på ett lugnt och harmoniskt sätt, så påverkar detta också arbetet ute hos brukarna. Som verksamhetschefer har vi kunnat delegera över vissa administrativa uppgifter så som paraplybehandling, fakturering, inköp och rekrytering av timanställda till vår administrativa sekreterare och våra samordnare, vilket innebär att vi kan delta mer koncentrerat i utvecklingsarbetet vad gäller både medarbetarna och våra brukare. Att alla blir sedda och får känna delaktighet i utvecklingen av verksamheten är viktiga instrument. Om någon varit frånvarande på grund av sjukdom eller semester, hälsas man alltid välkommen tillbaka. Organisationen tar ofta tillfället i akt att fira med en tårta eller en frukost, om någon medarbetare har fyllt jämna år eller om vi närmar oss stora helgdagar. Att avsluta en vårtermin eller inför julledigheten är också tillfällen då vi ordnar en vårlunch eller ett julbord. Detta har vi lyckats ordna utan större kostnader. Vi tre chefer har sedan början av 2000 talet fått göra en mycket intressant och många gånger tung resa tillsammans med våra medarbetare. Våra kommunala verksamheter har genomgått omfattande organisatoriska förändringar och hade i början stora budgetunderskott. Trots detta lyckades vi alla att entusiasmera och hjälpa varandra. Glädjen i teamen/grupperna är därför synbar idag när man ser att vi plötsligt kan anskaffa saker som cyklar, leasing av massagestol, få Thaimassage och sist men inte minst att få se att arbetsscheman inte är så ansträngda längre. Vi börjar kunna ta in viss personalförstärkning.

16 16 (38) HUR VI SKAPAR OCH FÖRSTÄRKER BRUKARDIALOGEN I SYFTE ATT PLANERA, UTVÄRDERA OCH UTVECKLA VERKSAMHETEN När kontaktpersonen kommer hem första gången till en brukare lämnas en hemtjänstpärm med uppgifter om telefonnummer till både verksamhetschefer och hemtjänstlokalens röstbrevlåda som med jämna mellanrum avlyssnas. Det innebär att vi som verksamhetschefer ofta har personlig kontakt med både brukare och/eller dennes anhörig/god man. Ofta gör vi hembesök tillsammans med medarbetarna, när det uppstår problem eller om brukaren så önskar att få ett besök. Under hösten 2008 genomförde Stockholms Stad en brukarenkät som gav ett mycket högt betyg åt organisationen och våra medarbetare. Ett betyg som betyder mycket för alla medarbetare och som stimulerar till att öka ansträngningarna för att öka kvaliteten i det arbete vi utför. Ett inslag i kontakten med brukarna är att vi skickar ut ett informationsbrev cirka fyra gånger om året. Exempelvis handlade ett av brevet som gavs ut att vi önskade brukarna en god fortsättning på det nya året. Brevet tog även upp att vår personal inte har rätt att ta emot penninggåvor. Detta på förekommen anledning då Stadsdelsförvaltningen tidigare utrett en sådan händelse samt att medarbetarna vill att pensionärerna ska veta att man inte är oartig när man tackar nej till gåvor. I nästa informationsbrev planerar vi att ta upp säkerhetsfrågor i brukarnas bostad. I den skriftliga informationen från enheten till brukarna undertecknar både enhetschef och kontaktman med sina namn och telefonnummer. Syftet är att ständigt påminna brukaren vem som är deras kontaktperson och vem som man vänder sig till om man har synpunkter på vårt arbete. På Alla Hjärtans Dag uppvaktas alla brukare med en enkel ros och en skriven hälsning. Frågan är vem som är mest glad Brukaren som får en ros eller våra medarbetare som får dela ut blommorna. HUR VI IDENTIFIERAR VAD SOM ÄR AVGÖRANDE FÖR VÅRT ARBETE UNDER ÅRET Genom omvärldsbevakning och genom att ta del av de politiska direktiven (kommunfullmäktige och Stadsdelens budgetdebatt i början av oktober 2008 med förslag till budget 2009) startar vårt planeringsarbete. Vi verksamhetschefer diskuterar fram ett utkast till verksamhetsplan som sedan presenteras vid teamens APT möten. Därefter sammanställs de förslag och idéer som kommer fram. Ett slutdokument presenteras sedan på organisationens planeringsdag som alltid brukar genomföras i slutet av januari. Den slutgiltiga verksamhetsplanen med de åtaganden som uppfyller de politiska målen, fungerar sedan som ett styrinstrument för organisationen under året. Äldreförvaltningen inbjuder alla privata utförare ca två gånger per termin för att ge nödvändig information. Dessa möten är mycket värdefulla för utförarna så att man får likvärdig information som de kommunala utförarna. VILKA ÄR VÅRA MÖJLIGHETER OCH VILKA HOT PRÄGLAR VÅR VERKSAMHET? Möjligheter Hot Vi har som privata utförare snabbare beslutsvägar om vi vill göra kvalitativa förändringar i verksamheten. Att förverkliga våra utbildningsplaner på en Hemtjänstskola. Att kunna utöka vår verksamhet med hushållsnära tjänster Ökad risk för att egenvårdsbedömning av läkare kommer att drabba hemtjänsten Åtstramningar i biståndsbesluten som riskerar att påverka kvaliteten Framtida problem med personalrekryteringen när 40 talist generationen går i pension.

17 17 (38) HUR VI HAR VALT UT ENHETENS ÅTAGANDEN När Kommunfullmäktige och stadsdelsnämnden angett de politiska mål som gäller för äldreomsorgen, måste vår organisation omsätta de mål som rör hemtjänstens verksamhet. Södermalms Hemtjänst har sedan tidigare haft både en långsiktig och en kortsiktig verksamhetsplan. Genom att bygga på en kvalitativ utveckling av verksamheten och para detta med den för året politiska viljeinriktningen diskuterar vi vilka åtaganden organisationen skall fokusera på. Hänsyn tas naturligtvis till brukarnas faktiska behov och önskemål och de erfarenheter vi har gjort från tidigare år. Följande åtaganden har Södermalms Hemtjänst fokuserat kring under 2009: En hållbar livsmiljö ska värnas och utvecklas Skapa en trygg tillvaro för våra brukare genom en nära brukardialog Ha rutiner för hantering av farligt avfall och källsortering Kvalitet och valfrihet skall utvecklas och förbättras. Tillse att brukarna får näringsriktig mat och att matsituationen är inbjudande samt att öka medarbetarnas kompetens i kost och nutritionsfrågor. Att upprätta genomförandeplaner hos alla brukare inom 10 dagar från hjälpens början och att brukaren själv fått var med på att utforma planen. Att alla brukare skall ha en kontaktperson inom 10 dagar. Att multisjuka brukare skall ha möjlighet att bo kvar i eget boende med fullgod hjälp. Uppmärksamma brukarnas behov av hjälp med munhygien. Staden skall vara en attraktiv arbetsgivare. Öka medarbetarnas upplevelse att arbetet inom hemtjänsten är stimulerande Medarbetarnas frisknärvaro skall öka till 96 % Stadens verksamheter skall vara kostnadseffektiva. Att ha en budget i balans utan att minska på kvaliteten av hemtjänstinsatserna till brukarna.

18 18 (38) Stockholm skall vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: EN HÅLLBAR LIVSMILJÖ SKA VÄRNAS OCH UTVECKLAS. Stadsdelsnämnden mål för verksamhetsområden: Minska stadsdelens miljöpåverkan. Södermalms Hemtjänst åtagande: Skapa en trygg tillvaro för våra brukare genom en nära brukardialog. Ha rutiner för hantering av farligt avfall och källsortering. Åtagande 1. Arbetssätt Trygghet för våra brukare som bor i eget boende är en viktig fråga för hemtjänstens medarbetare. Vår organisation har utarbetat rutiner som anger hur kontakten går till när man startar hemtjänsten hos en brukare. Man skall alltid ringa i förväg och presenterar sig och avtala tid med brukaren när arbetet skall påbörjas. Samtliga medarbetare inom Södermalms Hemtjänst har försetts med legitimation som skall bäras väl synligt så att brukaren skall kunna se och läsa identitetskortet. Organisationen har även utrustat alla medarbetare med ytterplagg i röd färg och med vår logotyp väl synlig. Vår organisation försöker att hålla en löpande brukardialog genom att skicka ut nyhetsbrev cirka 4-5 gånger per år. I dessa brev ger vi tips av olika slag och bland annat så informerar vi om vikten av att vara försiktig med vem man släpper in i sin bostad. Våra brukare skall aldrig behöva mötas av ett okänt ansikte när man väntar på sitt vårdbiträde. Tyvärr förekommer det alltmer att okända individer ringer på dörrarna hos de äldre och presenterar sig som representanter för hemtjänsten. Södermalms Hemtjänst lägger stor vikt vid arbetsmiljöfrågorna och inte minst för att våra brukare skall ha en trygg och säker hemmiljö. Vid första hembesöket så lämnas Räddningsverkets broschyr Säkerhet i vardagen tips och råd hur man kan undvika fallskador. Genom ständig kontakt med Landstingets Rehab team signalerar vi om det behövs tekniska hjälpmedel för att underlätta brukarens vardag. Resursanvändning Alla medarbetare är utrustade med mobiltelefoner för att dels nå varandra om något problem skulle uppstå och dels för att kunna ringa till brukaren och tala om att vår medarbetare är på väg. Södermalms Hemtjänst ingår i ett nätverk som bildats av polisen. Det innebär att chefer och samordnare får SMS från polisen när man observerat obehöriga som ringt på hos äldre

19 19 (38) någonstans i stadsdelen eller om det hänt någon incident som berör de äldre. Dessa SMS larm tas alltid på allvar och samtliga hemtjänstmedarbetare blir informerade. Uppföljning Det är viktigt att som utförare få en bra och nära relation till våra brukare och deras anhöriga. Ofta är det de små och enkla lösningarna som ger bra resultat och som skapar trygghet. Organisationen brukar varje termin inbjuda anhöriga och brukare till informationsmöten, där olika frågor tas upp som känns viktiga. Att skapa trygghet för brukarna skapar också trygghet för anhöriga. För att våra brukare ska veta vem de skall vända sig till om det uppstår problem så är vi verksamhetschefer mycket noga med att alltid skriva under nyhetsbrev, julkort, alla Hjärtans Dags Hälsningar etc. Detta för att brukarna alltid skall känna tryggheten att vi finns tillgängliga för dem. I övrigt har alla brukare vid första besöket erhållit informations material med ett gruppfoto på våra medarbetare i respektive arbetslag och telefonnummer till verksamhetscheferna och samordnarna. Resultat En gång per vårtermin genomförs en enkätundersökning bland våra brukare och bland annat så ställs frågan om brukaren känner sig trygg med hemtjänsten. I skrivande stund av tävlingsbidraget har svaren ej hunnit inkomma till mer än ett av våra team. Av de svar som inkom på dessa enkäter så svarade 97 % att de var trygga med sin hemtjänst. Resterande svar kommer att presenteras vid arbetsplatsbesöken. Åtagande 2. Arbetssätt Frågan om energisparande åtgärder och hantering av farligt avfall tas upp på våra APT-möten. Särskild information har införskaffats från miljöförvaltningen. Rutiner har utarbetats för att minska elförbrukningen i våra arbetslokaler. Den innebär bland annat att släcka ner belysningen när vi lämnar någon lokal. Alla medarbetare har som rutin att samla alla använda batterier som finns hos brukarna och i hemtjänstlokalen i en särskild "Holk" inom hemtjänsten lokaler. Resursanvändning Vi använder den kunskap som finns hos våra medarbetare och söker också tillgänglig information via stadsdelsförvaltningens miljösamordnare samt skriftlig information från miljöförvaltningen. Uppföljning Vid våra APT-möten och veckomöten får någon kunnig medarbetare ge information och också ge tips och råd om det uppstår problem i våra brukares bostäder. Resultat I de flesta fastigheterna inom enhetens område har man plomberat sopnedkasten och man sopsorterar i särskilda utplacerade sopstationer. Våra medarbetare är mycket uppmärksamma på att följa gällande ordning. Batterier läggs i särskilda holkar antingen vid dessa sopstationer eller så tar medarbetarna med batterierna till hemtjänsten lokaler där vi synbart kan se att batteriholkarna snabbt fylls på. Även brukarnas trasiga glödlampor tas tillvara och kastas i särskilda containers.

20 20 (38) Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet äldreomsorg är: Stockholmarna ska erbjudas ökad valfrihet och mångfald. Nämndens Mål: Den enskilde skall ha ökade valmöjligheter inom äldreomsorgen, stöd och service till funktionshindrade, förskola samt individ och familjeomsorg Efter att tagit del av kommunfullmäktiges och Stadsdelsnämndens mål har Södermalms Hemtjänst efter diskussioner inom vår organisation brutit ner följande åtaganden som vi skall arbeta utifrån under 2009 och framåt. SÖDERMALMS HEMTJÄNST ÅTAGANDEN: 1. Tillgodose att brukarna får näringsriktig mat och att matsituationen är inbjudande samt öka medarbetarnas kompetens i kost och nutritionsfrågor. 2. Att upprätta en genomförandeplan hos alla brukare inom 10 dagar från hjälpens början och att brukaren själv fått var med på att utforma planen. 3. Att alla brukare skall ha en kontaktperson inom 10 dagar. 4. Multisjuka brukare skall ha möjlighet att bo kvar i eget boende med fullgod hjälp. 5. Uppmärksamma brukarnas behov av hjälp med munhygien. Åtagande 1. Se till att brukarna får näringsriktig mat, att matsituationen är inbjudande och öka medarbetarnas kompetens i kostfrågor och nutritionsfrågor. Arbetssätt De flesta äldre vill så långt möjligt, klara sig själv med att få inhandla och laga sin mat. När hemtjänsten kommer in i bilden, kanske man endast behöver hjälp med uppgifter som städning, tvätt och inköp, men vill laga sin mat själv. I andra fall så kan den äldre ha ätit mycket dåligt under lång tid innan hemtjänsten startar sitt uppdrag. Det kan då ta lång tid innan den enskilde accepterar att personalen tar initiativ till bättre mathållning. Hemtjänstens insatser styrs av beställarenhetens beslut. Följande beslutade insatser kring mat kan förekomma: Matlåda Enkel matlagning Enkel matlagning med sällskap Kvällsmål och mellanmål

21 21 (38) Organisationen levererar idag cirka 100 matlådor per vecka och har anskaffat rymliga kylskåp med termometrar som regelbundet kontrolleras så att skåpen håller en för matlådorna lämplig temperatur. Kyl/värmeväskor finns tillgängliga för att kunna leverera matlådorna värmda eller under sommartid kalla. Enheten uppmanar ofta brukarna eller deras anhöriga att anskaffa egna mikrovågsugnar. Det brukar sällan vara något problem. Vår nuvarande matleverantör Elite (fd.samhall)har hitintills visat sig vara den leverantör som tillhandahåller den smakligaste maten, och som också lägger upp maten i matlådorna som ger ett för brukare aptitligt intryck. Det händer att vi köper in matlådor vid vissa tillfällen för att personal ska provsmaka maten från Elite för att kontrollera att maten är smaklig och ser inbjudande ut. När en brukare klagar på matlådorna rör det sig oftast om att man är trött på den typen av mat och skulle hellre vilja uppleva hemlagad husmanskost. För brukare som önskar få matlådor från närliggande restauranger kan hemtjänsten också inhandla sådana. För den brukare som blir beviljad enkel matlagning innebär det att hemtjänsten under trettio minuter skall kunna laga en enklare, men god rätt. Här gäller det för våra medarbetare att använda sin erfarenhet och fantasi för att kunna hinna tillaga måltiden. För de brukare som har förmiddagshjälp brukar kontaktmannen förbereda måltiden genom att ta fram sådan mat som skall tinas upp eller skala potatisen och skära i mindre bitar så att den kokar fortare när måltiden skall tillredas längre fram på dagen. I de fall där brukaren blir beviljad matlagning med sällskap befinner sig ofta brukaren i riskzonen på grund av dålig aptit. Några orsaker är demens, olika sjukdomstillstånd, munhåleproblem eller allmän leda av att behöva äta ensam. Här har kontaktmannen större tidsutrymme att tillaga maten och att i lugn och ro få servera maten på ett inbjudande sätt och att sitta ner tillsammans med brukaren. Brukaren kan ibland välja att kontaktpersonen diskar eller sysslar med något annat under tiden man äter. Ibland handlar det ofta om känslan att inte behöver vara ensam när man äter. Ett enkelt receptkompendium har tagits fram av enhetens personal. Syftet är att stimulera medarbetarna att tillaga enkla snabba, men näringsriktiga maträtter. Även ett särskilt bildmaterial har tagits fram för att lära medarbetarna hur man serverar maten på ett smakligt sätt. Beroende på brukarens hälsotillstånd och om han/hon tappat i vikt är vi noggranna med att aldrig köpa lättprodukter utan använda oss av energirika produkter så som smör, grädde etc. Ofta signalerar vi till hemsjukvården om vi anser att det finns behov för att rekvirera näringsdryck. Ett kvällsmål eller mellanmål kan beroende på vad biståndsbeslutet anger innebära allt från en smörgås med mjölk till en enkel måltid exempelvis varm soppa, eller kräm och mjölk. Dessa mål brukar ofta förberedas av dagpersonalen och sättas in i kylskåpet så att kvällspersonalen kan servera detta vid lämplig tid. Matfrågan står i fokus på vår enhet. Det ställer stora krav på medarbetarna att vara lyhörda och uppmärksamma på när brukaren börjar komma i riskzonen, vad gäller mat och dryck. Där det finns anhöriga är vi angelägna att få information om vad brukare har haft för matvanor och vilka maträtter hon/han har fördragit att äta. Genom information, utbildning av medarbetarna och att dagligen föra en särskild matchecklista som förvaras i en särskild hemtjänstpärm som finns hemma hos brukaren, försöker enheten att säkra matfrågan för de brukare som befinner sig i riskzonen och inte får en näringsriktig kost.

22 Uppföljning 22 (38) Näringsriktig mat Det åligger varje kontaktperson att följa upp och kontrollera att checklistan för mat följs upp av både helg och kvällspersonal, därefter samlas samtliga matchecklistor in en gång per månad av respektive samordnare. I de fall där man uppmärksammar att brukaren börjar att går ner i vikt så läggs ett viktschema upp och brukaren vägs en gång per vecka och detta antecknas i hemtjänstpärmen hos den enskilde. En information som är viktig även för distriktssköterskan. Verksamhetscheferna går igenom matchecklistorna med respektive samordnare en gång i kvartalet för att säkerställa att brukarna som befinner sig i riskzonen får en näringsriktig kost. Medarbetarnas kompetens i kostfrågor Medarbetarnas kompetens följs upp via medarbetarsamtalet via den individuella kompetensplan samt vid APT och veckomöten. Resursanvändning Organisationen har en mycket kunnig och erfaren personal och tack vare vår låga personalomsättning, så har vi stora möjligheter att hålla fokus på matfrågan, speciellt för de pensionärer som befinner sig i riskzonen. En dialog förs konstant med hemsjukvårdens distriktssköterskor för att hitta bra lösningar när det uppstår problem kring matfrågan. Detta blir inte minst viktigt när vi har brukare som befinner sig i livets slutskede, som många gånger kan vara en långdragen process. För att ytterligare skapa uppmärksamhet hos både våra brukare deras anhöriga och medarbetare har vi hösten 2008 inlett ett samverkansprojekt med Äldreförvaltningens avdelning för kost och nutrition. Projektet skall pågå i form av en kampanj Mat är hälsa kostkampanjen för äldre på Södermalm (se nedan under utveckling). Resultat Tendensen är att vi får allt mer vårdkrävande brukare som behöver stöd och hjälp med att lägga om och upp sina matvanor. De senaste två åren har vi haft upprepade exempel på att vi kunnat öka kondition och bättre hälsa hos brukare som misskött sin mathållning. Det händer inte sällan att anhöriga hör av sig till oss och uttrycker sin lättnad och tacksamhet över att vi exempelvis har lyckats få en dement mor/far att börja äta regelbundet och att de synbart har börjat att öka i vikt. Dessa resultat hade ej varit möjliga utan medarbetarnas kompetens och engagemang. Utveckling Bland de vårdkrävande brukarna ser vi att en del har sväljsvårigheter varför vi måste öka vår kompetens. Hemtjänstens insatser styrs av beställarenhetens beslut. Om hemtjänsten skall kunna svara upp med en god vård i hemmet till multisjuka brukare, krävs det en flexibel organisation, där biståndshandläggare, hemtjänst och hemsjukvårdens distriktssköterskor arbetar nära varandra. Detta gäller inte minst för brukare som befinner sig i riskzonen, att de får näringsriktig mat. För många brukare krävs det att man äter små portioner många gånger per dag, för att man skall få ett fullvärdigt näringsintag. För detta är det viktigt att medarbetarna inte påverkas av tidsbrist, utan kan få den biståndsbeslutade tid som behövs.

23 23 (38) Mat är hälsa kostkampanjen för äldre på Södermalm. I samverkan med Äldreförvaltningen och Södermalms Stadsdelsförvaltning har vår organisation med hjälp av Socialstyrelsens Stimulansmedel startat en kampanj i oktober För kampanjen har en projektledare/hälsopedagog anställts. Avsikten med projektet är att ge en gedigen utbildning till alla medarbetare inom äldreomsorgen kring kost och nutrition. (300 tillsvidareanställda och 100 timavlönade/semestervikarier) Under vårterminen 2009 har 96 medarbetare genomgått utbildningen. Av dessa deltagare ingår även medarbetare från Katarinagårdens äldreboende (Kommunal verksamhet) och Hotellhemmet Magnus Ladulåsgatan (privat verksamhet). Ytterligare stimulansmedel har sökt för kampanjen under hösten 2009 till Under våren 2009 har en enkätundersökning utsänts till 600 brukare för att få en bild av deras matvanor. Samtidigt genomförs en mindre men mer omfattande intervjuundersökning av ett 50 - tal multisjuka brukare som bor i eget boende av vår projektledare/hälsopedagog. Ytterligare utveckling i kampanjarbetet som vi avser att arbeta med: Skapa ett matråd som regelbundet skall följa upp och stämma av utvecklingen av kampanjen som inte ska vara en engångsföreteelse. Utbildning i kost och nutrition skall vara obligatorisk för alla medarbetare som arbetar inom äldreomsorgen oavsett om det är särskilt boende eller hemtjänst. Utarbeta särskilda rutiner kring kost och nutrition. Rutinerna skall fungera som ett styrinstrument för medarbetarna. Genomföra ett seminarium i januari 2010 för att sprida information om vunna erfarenheter från kampanjen och för att diskutera formerna för biståndsbeslut kring matfrågor. Inbjudan skall utsändas till representanter för äldreförvaltningen, enhetschefer inom stadsdelsförvaltningar, biståndshandläggare, representanter för hemsjukvården och pensionärsråden. Även andra privata utförare bör inbjudas till detta seminarium (sammanlagt ca 100 deltagare). Inbjuda anhöriga och brukare till respektive hemtjänstenheter en gång per termin för att diskutera kost och nutritionsfrågor och för att uppmärksamma riskerna för undernäring vid en dålig kosthållning. För att uppmärksamma kampanjen vill Södermalms Hemtjänst manifestera med ett slagord exempelvis genom att alla anställda som genomgår utbildningen kring kost och nutrition samt brukare som vill svara på våra enkäter och även delta i anhörig och brukarmötena skall få en specialdesignad mugg med slagordet som visar att man delta i kampanjen Mat är hälsa kostkampanjen för äldre på Södermalm. Södermalms hemtjänst är beredd att under 2010 även erbjuda andra kommunala och privata utförare att genomföra samma utbildning. Under förutsättning att ytterligare stimulansmedel erhålls har Stiftelsen Äldrecentrum utlovat att göra en utvärdering av kampanjen.