Slutrapport X-MaTs
|
|
- Sandra Eklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport X-MaTs Slutrapport X MaTs Sida 1
2 Rapporten är skriven av Christine Persson, projektledare X-MaTs Lena Wigren, projektledare X-MaTs Tryckår 2010 Slutrapport X MaTs Sida 2
3 Inledning och sammanfattning X-MaTs, Miljöanpassat Transportsystem i Gävleborg har funnits i länet sedan 2001 under tre olika projektperioder. Det senaste projektet, , hade som övergripande mål att minska koldioxidutsläppen från länets transporter genom att arbeta med beteendepåverkansåtgärder. Strategiska och operativa insatser har sedan bidragit till att nå målet. Målgruppen för arbetet har främst varit kommunerna men även andra offentliga organisationer i länet. Kommunerna har i sin tur fungerat som projektets kanal för beteendepåverkansåtgärder riktade mot länets medborgare. Administrativ huvudman har varit Landstinget Gävleborg. Övriga finansiärer var Region Gävleborg, Vägverket och Banverket. Den totala budgeten uppgick till kr. Projektet startade 1 april 2008 och avslutades 31 april 2010, efter en månads förlängning. Anledningen till detta var bland annat att kompensera för den tid då projektet saknat full bemanning samt förenkla övergången till hållbart resande i Gävleborg inom Region Gävleborgs regi (start 1 maj 2010). Den här rapporten visar främst de aktiviteter som X-MaTs genomfört under projektperioden. Den redovisar även hur projektet kommunicerats och hur många som tagit del av budskapet. Tyvärr har vi inte kunnat redovisa minskade koldioxidutsläpp, som är vårt övergripande mål, under respektive aktivitet som vi önskat. Från och med 1 maj 2010 kommer arbetet med hållbart resande att bedrivas inom Region Gävleborgs ramar. Allt material som kan vara av intresse sparas från X-MaTs och frågor kan därför besvaras där. Slutrapport X MaTs Sida 3
4 Innehållsförteckning INLEDNING OCH SAMMANFATTNING... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR X-MATS TIDIGARE PROJEKT... 6 MOBILITY MANAGEMENT OCH HÅLLBART RESANDE... 6 LÄNETS KOMMUNER INNAN X-MATS SYFTE... 8 UTGÅNGSPUNKTER...8 NATIONELLA TRANSPORTPOLITISKA MÅL... 9 TILLVÄXTPROGRAM FÖR GÄVLEBORG REGIONALA MILJÖMÅL... 9 ÖVERGRIPANDE PROJEKTMÅL X-MATS I SIFFROR KOMMUNTURNÉ MÅLUPPFYLLELSE STRATEGISKT ARBETE MÅL 1 STRATEGISKT ARBETE PÅ REGIONAL NIVÅ AKTIVITETER MÅL 2 STRATEGISKT ARBETE PÅ KOMMUNAL NIVÅ AKTIVITETER MÅL 3 SAMARBETEN OCH NÄTVERK AKTIVITETER MÅL 4 KONTINUERLIGT ARBETE MED HÅLLBART RESANDE I LÄNET AKTIVITETER OPERATIVT ARBETE MÅL 5 - DISTANSOBEROENDE MÖTESTEKNIK AKTIVITETER MÅL 6 - EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN AKTIVITETER MÅL 7 STÖTTA INTERNT KOMMUNALT ARBETE AKTIVITETER MÅL 8 - STÖTTA EXTERNT KOMMUNALT ARBETE AKTIVITETER Slutrapport X MaTs Sida 4
5 MÅL 9 INSATSER MED KÄNDA PROFILER AKTIVITETER MÅL 10 - SEMINARIER OCH KONFERENSER AKTIVITETER MÅL 11 EFFEKTER AV GENOMFÖRDA RESE- OCH TRANSPORTUTREDNINGAR AKTIVITETER MÅL 12 EFFEKTER AV GENOMFÖRD SPARSAM KÖRNING AKTIVITETER MÅL 13 - SKOLA, MAT OCH TRANSPORTER AKTIVITETER TILLÄGGSUPPDRAG UTANFÖR PROJEKTMÅLEN VALBOPROJEKTET MARKNADSFÖRING MEDIA MEDIEKANALER FORTBILDNING...44 TIPS INFÖR FRAMTIDEN INTERNT ARBETE EXTERNT ARBETE...45 Slutrapport X MaTs Sida 5
6 Bakgrund och förutsättningar för X-MaTs Utgångspunkten för projektet var denna: Dagens samhälle är till stora delar uppbyggt kring att vi ska resa med bil och transportera varor på vägar. Detta är inte hållbart - varken ekologiskt, ekonomiskt eller socialt. Våra resor och transporter är till stor del beroende av fossila drivmedel vilket innebär att det genereras stora utsläpp av koldioxid, vilket bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Många pratar idag om, och eftersträvar, regionförstoring och ökad tillväxt. För många är detta i förlängningen synonymt med ökad rörlighet men det som egentligen ofta eftersträvas är ökad tillgänglighet. Tillgänglighet är grunden i mobility management, se nedan. Skillnaden mellan rörlighet och tillgänglighet kan beskrivas enkelt som att rörlighet skapar kostnader medan tillgänglighet skapar nytta. Tidigare projekt Med start under 2001 pågick under två år projektet Miljöanpassat Transportsystem i Gävleborg, X-MaTs. Projektet bestod av fyra delprojekt; kollektivtrafik, samhällsplanering och offentliga samt näringslivets transporter. Dessa fyra delar hade till uppgift att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå ett mer miljöanpassat transportsystem. Efter projektets slut avstannade det regionala miljötransportarbetet. Delar av projektets erfarenheter togs till vara av landstinget genom en bilpoolsutredning. Med tiden ansåg aktörer inom länet att det fanns ett behov av ett större vidare arbete liknande det som tagits fram inom X-MaTs. Under 2005 startade ett nytt X-MaTs upp med fokus på genomförande av de förslag som kommit fram inom ramen för delprojekten kollektivtrafik och offentliga transporter. I detta arbete har Den Källsorterade resans tre steg utgjort en röd tråd; 1. Måste jag resa kanske det är möjligt att gå alternativt cykla eller mötas via en distansoberoende teknik 2. Om jag måste resa kan jag åka med kollektivtrafiken? och i sista hand 3. Väljer jag att åka bil bör jag köra sparsamt, samåka och välja en miljöbil som helst kommer från en bilpool. Mobility management och hållbart resande Kärnan i arbetet har varit mobility management, att effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Ofta benämns kunskaps-, attityd- och beteendepåverkan som gör att vi får ett bättre utnyttjande av hårdvaran, de fysiska åtgärderna, som mjuka frågor. Syftet med mobility management är att påverka resan eller transporten innan den börjat. I begreppen finns även en koppling till fyrstegsprincipen som bland annat Vägverket använder sig av; 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Mobility management återfinns i de två första punkterna. Inom Vägverket bedrivs ett aktivt arbete kring detta kallat hållbart resande. En viktig del i mobility management/hållbart resande är samverkan mellan olika aktörer. Där har X-MaTs spelat en stark roll genom en god omvärldsbevakning och sammankopplande av olika aktörer inom olika ämnesområden. Mestadels har det handlat om kopplingar mellan miljö, trafiksäkerhet, hälsa och ekonomi. Slutrapport X MaTs Sida 6
7 Länets kommuner innan X-MaTs Gävle kommun anställde under 2007 en Hållbarhetsutvecklare i kommunen. De anställde även en projektledare inom hållbart resande som delvis finansierades genom Vägverkets samarbetsavtal med kommunen. I Bollnäs, Nordanstigs och Ovanåkers kommuner pågick arbetet med att ta fram Klimatstrategier. Även i Sandvikens kommun pågick ett engagerat miljöarbete. Tre av länets kommuner: Bollnäs, Hudiksvall och Söderhamn - var Ekokommuner. Sammanfattningsvis kan sägas att det i länet hade startat upp en positiv utveckling bland kommunerna. Arbetet var dock i sin linda och tjänstemännen efterfrågade stöd. De kommuner som ännu inte kommit igång ansågs behöva inspiration, kunskap och stöd. X-MaTs målsättning var att underlätta för var och en, från organisationer och vidare till individnivå, att ta vara på varje tillfälle till förbättring vid val av färdmedel. Där den första naturliga frågan skulle vara: Behöver jag resa den här gången? Under senare år hade detta arbete kommit igång men tempot skulle kunna vara högre och arbetet gjorde sig inte självt. Bilen hade fortfarande stark dragningskraft men ansågs inte kunna fortsätta vara förstahandsvalet i alla situationer. Slutrapport X MaTs Sida 7
8 Syfte Syftet med projektet var att skapa förutsättningar för, och medverka till, mer miljöanpassade och hållbara resor och transporter inom Gävleborgs län. Det innebar bland annat att utveckla möjligheterna att hålla möten med webb- och videoteknik, öka tillgängligheten och kännedomen om kollektivt resande samt uppmuntra och bistå med kunskaper kring ett ökat gående och cyklande. Projektet Miljöanpassat transportsystem i Gävleborg var förlängningen på tidigare transportinriktade projekt som funnits i Gävleborgs län; Miljöanpassat transportsystem i Gävleborg, X-MaTs, ( ) och ( ). I denna tredje del skapades en bredare bas som gick vidare kring hur ett regionalt mobilitetsarbete kunde formas. Från att ge förslag och ha visat att det är möjligt att framgångsrikt arbeta med detta på regional nivå till att, som vision i arbetet, i förlängningen skapa ett permanent regionalt mobilitetsarbete. Det som främst var nytt var det strategiska arbetet i projektet. Strategiskt arbete på länsnivå behövdes för att på sikt uppnå varaktiga mobilitetsförändringar. Utan ett strategiskt arbete ansågs det endast bli fråga om operativa åtgärder, som i sig är vikiga, men till viss del endast är nödlösningar på en i grunden bristfällig långsiktig planering. Samhället upplevdes till stor del vara uppbyggt kring att människor ska ha en hög rörlighet, och därmed är många beroende av att resa med bil. I detta projekt skulle huvudmännen flytta fokus från en hög bilburen rörlighet till en jämlik, och jämställd, tillgänglighet där alla även på lång sikt skulle kunna ta del av samhällets alla funktioner. Samtidigt som ett strategiskt arbete skulle bedrivas fanns fortfarande behov av att operativt arbeta med beteendeförändringar. De många möjligheter för var och en att minska sin klimatpåverkan upplevdes prioriteras i för liten utsträckning. Här hade projektet en roll att spela då det gällde att först höja den allmänna medvetenheten och därefter få till stånd beteendeförändringar. Mycket att detta kan ses som självklarheter i en god samhällsutveckling men så är det tyvärr inte. Samhället behövde och behöver gå från ord till handling kring ett hållbart resande. Precis som det tidigare skapats resurser inom energiområdet i alla kommuner behöver det i varje kommun finnas verkliga resurser kring ett hållbart transportsystem. Utgångspunkter Projektet har haft bärighet på såväl nationella transportpolitiska delmål som länets Tillväxtprogram och regionala miljömål. Slutrapport X MaTs Sida 8
9 Nationella transportpolitiska mål De nationella transportpolitiska målen beslutades av riksdagen Projektet har haft bärighet på samtliga sex delmål, med betoning på de tre som beskriver tillgänglighet, god miljö och jämställdhet. Ett tillgängligt transportsystem Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. God miljö Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. Ett jämställt vägtransportsystem Vägtransportsystemet ska vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. Tillväxtprogram för Gävleborg Länets Tillväxtprogram sa att det fanns mycket att göra inom Transportsektorn för att nå en ekologisk hållbarhet. I inriktning och mål kring Hållbar miljö för konkurrenskraft sades att länet skulle göras till ett föregångslän inom miljöarbetet och att det ekologiska tänkandet skulle integreras i alla verksamheter och göras till en naturlig del av vardagsarbetet. Regionala miljömål De regionala miljömålen reviderades av Länsstyrelsen Gävleborg under Under 2007 togs det fram ett åtgärdsprogram där tanken var att alla aktörer skulle ta ansvar utifrån sina förutsättningar. De mål som projektet arbetat med att uppfylla är Klimatmålen nr 1.1 och 1.4 samt Ren luft 2.2. I åtgärdsprogrammet har X-MaTs arbetat med omkring hälften av åtgärderna under rubriken Effektivare energianvändning och transporter. Miljömål 1.1 Koldioxidutsläpp från fossila bränslen: 2010 ska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen inom den landbaserade transportsektorn understiga ton, vilket motsvarar nivån år Miljömål 1.4 Förnyelsebara drivmedel: 2010 ska minst 6 % av den försålda mängden drivmedel vara förnyelsebara drivmedel. Miljömål 2.2 Drivmedelsförbrukning: 2010 ska total drivmedelsförbrukning för den landbaserade transportsektorn understiga m 3 vilket motsvarar förbrukningen år Slutrapport X MaTs Sida 9
10 Övergripande projektmål Projektet skall bidra till att minska koldioxidutsläppen från resor och transporter i Gävleborgs län. Projektmålet, med delmål, hade ett syfte att bidra till att uppfylla de regionala miljömålen och gå i linje med diskussionen kring dagens arbete med klimatfrågan. Arbetet planerades fokuseras på mobilitetsfrågor, det vill säga beteendeförändringar, framför fysiska åtgärder. Fyrstegsprincipens steg ett och två har varit vägledande. Projektet skall genom samverkan med andra organisationer arbeta för att klimatmålen nås samtidigt som fler positiva effekter uppnås. Exempel på sådana positiva effekter är förbättrad hälsa, ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet, tryggare utemiljöer och nöjdare medborgare. öka den allmänna medvetenheten kring transporternas miljöbelastning och dess effekter på folkhälsan och kopplingar till trafiksäkerhet. Projektet skall öka tempot kring och skynda på klimatarbetet i länet. Projektet skall ge ökad kunskap till länets aktörer i arbetet att miljöanpassa resor och transporter och uppfattas som ett stöd. fortsätta samt förvalta det arbete som utfördes inom tidigare X-MaTs genom att genomföra och implementera aktiviteter hos kommuner, företag och regionala aktörer. Slutrapport X MaTs Sida 10
11 X-MaTs i siffror Nedan redovisas lite kortfattad statistik från X-MaTs Det kan ses som en kort introduktion till vad projektet uppnått i form av kommunikation och projektets interna arbete med mera personer har fått X-MaTs reflexer som delats ut av X-MaTs, X-trafik och NTF 4000 personer har fått muntlig information om projektet och dess budskap vid torgmöten, nätverksträffar, presentationer etc personer har läst X-MaTs blogg som skapades inför Trafikantveckan 2009: expeditiongavleborg.blogg.se kg koldioxid mindre har X-MaTs släppt ut genom att cykla, gå och resa kollektivt så långt det varit möjligt vid tjänsteresor, jämfört med om vi skulle rest med bil till möten, arrangemang, konferenser etc har deltagit i någon av X-MaTs aktiviteter under personer har fått vykort med information om nya hastigheterna på länets vägar mil tjänsteresor har X-MaTs avverkat under projektet gång personer har tagit del av broschyrer och annat tryckt material som X-MaTs tagit fram. 563 kg koldioxid har X-MaTs totala antal tjänsteresor genererat. 397 kg koldioxid av dessa förbrukades genom X-MaTs flygresa till Bryssel. 462 har sett filmklipp på internet om projektets aktiviteter från Trafikantveckan i Gävle 2009 eller invigningen av motorvägshållplatserna vid riksväg 80 i Valbo. 300 personer har fått de 9 nyhetsbrev som skickats ut under projektperioden. 62 aktiviteter har X-MaTs deltagit aktivt i eller arrangerat under projektperioden. 39 artiklar har publicerats i tidningarna om X-MaTs aktiviteter. 5 radioinslag har sänts om X-MaTs aktiviteter under projektperioden. 2 tvinslag har sänts där X-MaTs medverkat. Slutrapport X MaTs Sida 11
12 Kommunturné För att få en nulägesbild valde X-MaTs att göra en kommunturné i länet. Samtliga kommuner besöktes under september och oktober Kommunernas organisationer ser olika ut, därför var det ibland svårt att veta vilka som var rätt personer att kontakta inför dessa möten. I vissa kommuner kom X-MaTs att besöka kommunchefen, i andra miljöstrateg, trafikplanerare eller samhällsplanerare. Oavsett position stöter de inblandade ofta på frågor där hållbart resande är en viktig del av lösningen. Inför turnén skapades en checklista som samtliga som skulle delta i mötet fick ta del av innan vi besökte respektive kommun. Frågorna som checklistan byggde på ställdes utifrån projektets mål. Utöver denna checklista hade kommunerna dessutom möjlighet att sammanställa en önskelista utifrån sina behov av X-MaTs insatser. Resultatet från turnén sammanställdes i en broschyr som sedan delades ut till bland andra de som deltagit i framställandet av materialet, politiker i kommunerna, kommunchefer samt andra intressenter. Resultatet presenterades även för NEX som var ett nätverk där miljöfrågor behandlades av politiker och tjänstemän i länet. Hur såg facit ut? 5 av 10 kommuner hade en resepolicy (2 arbetade med att ta fram en) 2 av 10 kommuner hade gjort en transportutredning 5 av 10 kommuner upplevde att hållbara transporter behandlades i översiktsplanen 9 av 10 kommuner upplevde att de använde någon form av distansoberoende mötesteknik 7 av 10 kommuner använde bokningssystemet Zenit för bokning av bilpoolsbilar 4 av 10 kommuner upplevde att de arbetade med elevers resor till och från skolan för att minska bilresandet 0 av 10 kommuner upplevde att de genomfört insatser för att få fler att gå, cykla eller åka kollektivt till arbetet 3 av 10 kommuner upplevde att de hade riktade kampanjer för att öka kollektivresandet i kommunen 2 av 10 kommuner hade något arrangemang i anslutning till Europeiska Trafikantveckan av 10 kommuner var intresserade av att ha ett arrangemang kring Europeiska Trafikantveckan 2009 Slutrapport X MaTs Sida 12
13 X-MaTs planerade att följa upp enkäten genom att be kommunerna svara på en uppföljningsenkät. Tyvärr var tiden för knapp för kommunerna och få svar inkom. X-MaTs slutsats från detta arbete var att det var en förutsättning att göra en nulägesanalys i länet för att kunna gå vidare och erbjuda kommunerna vad de efterfrågade. Det var även en förutsättning för att få namn och ansikten på dem som sedan kom att bli projektets kontaktpersoner i kommunerna. Genom detta arbete fick även de som deltog i träffarna en form av legitimitet att arbeta med hållbart resande och ett regionalt stöd i sitt arbete. Självklart bidrog turnén till att marknadsföra projektet mot dess främsta målgrupp. Uppföljningen hade naturligtvis varit värdefull för att se projektets resultat ute i länets kommuner. Tyvärr gick enkäten enbart ut till en respondent per kommun och en helhetsbild saknas därför även från dem som svarade. Ett omtag i detta bör ske i och med framtida satsningar. Slutrapport X MaTs Sida 13
14 Måluppfyllelse Tabellen nedan visar projektets måluppfyllelse. Bredvid respektive mål visar en figur hur målet uppfyllts. I nästa kolumn visas en kommentar till hur målet uppnåtts samt hur framtida arbete inom området kan bedrivas utifrån X-MaTs erfarenheter. I kommande kapitel redovisas sedan en mera detaljerad måluppfyllelse med samtliga aktiviteter som arrangerats under projektets tid. 1. Delta i strategiskt arbete såsom Länstransportplan och Regionalt utvecklingsprogram. 2. Delta i och stödja kommunalt arbete med rese- och transportutredningar, resepolicies, översiktsplaner, policys, handlingsplaner och andra strategiska dokument. 3. Delta och arbeta med nätverk och andra aktörer inom hållbart resande. 4. Inrätta ett kontinuerligt arbete kring hållbart resande i länet. 5. Stödja och samordna kommuners och landstingets arbete med distansoberoende möten - telefon, webb och video. Mål A: Två gånger per år genomföra insatser för att öka medvetenheten kring distansoberoende möten i mötestäta grupper. Kommentar: I de fall X-MaTs blev inbjudna eller fick vetskap om de planer som togs fram har projektet deltagit i möjlig utsträckning. Framtiden: Hållbart resande bör genom en tydlig koppling till övrigt transport- och infrastrukturarbete få en bättre förankring av steg ett och två i fyrstegsprincipen i regionalt planarbete. Kommentar: I de fall X-MaTs blev inbjudna eller fick vetskap om de planer som togs fram har projektet deltagit i möjlig utsträckning. Utöver detta har utbildning för att driva organisationernas resepolicyarbete framåt anordnats. Framtiden: Hållbart resande bör även framöver vara en viktig del av kommunalt planarbete och där finns möjlighet att påverka i rätt riktning genom att delta i processerna. Kommentar: X-MaTs har deltagit i regionala och nationella nätverk samt samarbetat med en mängd aktörer och andra projekt inom samma genre under projektperioden. Framtiden: Det är oerhört viktigt att samarbeta och nätverka för att sprida kunskaper om hållbart resande både inom nätverken men även att lobba för dem utåt. Många bedriver hållbart resande som ett ensamarbete och då är detta av stor betydelse för att utveckla arbetet. Kommentar: Styrgruppen valde att driva frågan och den lyftes ur projektet. Kommentar: Projektet har diskuterat ämnet i många sammanhang men sett en problematik att få till regelrätta möten och utbildningar samt fått bilden av att tekniken ännu inte kommit så långt som vi önskat. Framtiden: Genom att väcka ett större intresse för denna fråga hos länets politiker kan utvecklingen drivas på. Det behövs även här ett regionalt synsätt så att tekniska lösningar som fungerar mellan organisationerna införs. Slutrapport X MaTs Sida 14
15 6. Förstora Trafikantveckan i länet. Mål A: Två kommuner ska anordna aktiviteter kring Trafikantveckan under Mål B: Fyra kommuner ska anordna aktiviteter kring Trafikantveckan under Ge kommuner kunskap, information och stöd kring arbetet med hållbart resande i deras egen verksamhet. Mål A: Sex kommuner i länet ska ha rese- och transportutredningar som är utförda Mål B: Fem av länets kommuner ska ha en resepolicy som är antagen under Mål C: I fem kommuner finns det IT-stöd, eller motsvarande, för bokningar etcetera i enlighet med ett källsorterat resande. Kommentar: Målet uppnåddes och intresse från flera kommuner fanns. Kommentar: Att målet inte nåddes kan bero på flertalet faktorer. Flera kommuner var intresserade men hade inte resurser att avsätta för aktiviteter som Trafikantveckan under Framtiden: Trafikantveckan har potential att växa i länet, vilket bör stöttas regionalt. Möjligheterna stärktes ytterligare i och med Gävle kommuns vinst av European Mobility Week Award. Kommentar: Tre kommuner och Landstinget Gävleborg har rese- och transportutredningar som tagits fram under perioden. Intresset finns från flera, men resurser har inte kunnat avsättas. Framtiden: Det här är ett viktigt verktyg för att kommunerna ska kunna arbeta mot ett mera hållbart resande och frågan bör därför lyftas kontinuerligt. Kommentar: Flera kommuner än målsatt har resepolicies. De flesta har även genomgått X- MaTs utbildning för att arbeta mera med sin policy. Framtiden: Uppföljning kring arbetet efter utbildningen kommer att ske. Även ett fortsatt stöd kring resepolicyimplementering bör finnas. Kommentar: De flesta av länets kommuner använder Zenit. Det är ett bokningssystem som de själva kan välja funktioner till. De flesta har valt att lägga in kollektivtrafikkort, tjänstecyklar och tidtabeller med mera. Framtiden: Som en del i arbetet med kommunernas interna arbete med hållbart resande bör användandet av funktionerna och utvecklingen av systemet bevakas och följas upp. Slutrapport X MaTs Sida 15
16 8. Erbjuda kommuner kunskap, information och stöd kring hållbart resande för deras medborgare. Mål A: Gå, cykla och kollektivtrafik motivera tre kommuner att starta projekt kring minskat bilresande till och från arbete och fritid. Mål B: Skola - motivera fem kommuner att aktivt arbeta med elevers resor till och från skolan. 9. Genomföra riktade insatser med kända profiler i totalt sex av länets kommuner under projekttiden. 10. Seminarier, konferenser och stödja studenter samt samverkan med andra aktörer. 11. Bevaka effekter av genomförda rese- och transportutredningar. 12. Bevaka effekter av genomförd sparsam körning. 13. Skola, mat och transporter - Kommentar: Målet uppnåddes. Framtiden: Ett fortsatt arbete kring frågan är viktigt för att upprätthålla och utöka intresset samt bidra till beteendeförändringar hos flera arbetsplatser i länet. Kommentar: Genom flertalet aktiviteter har skolorna haft möjlighet att arbeta med resor till och från skolan. Framtiden: Vissa skolor har arbetat mera aktivt med frågorna och dessa bör följas upp och få ytterligare stöd framgent. Kommentar: Målet uppfylldes genom olika insatser. Framtiden: I framtida arbete är det fortsatt viktigt att lyfta hållbart resande med hjälp av lokala eller regionala kändisar. Det gör att arbetet tydliggörs medialt och på så sätt nås allmänheten genom ytterligare kanaler. Kommentar: En mängd seminarium, workshops med mera har anordnats för olika målgrupper. Framtiden: Genom att delta vid och arrangera seminarier ökar kunskapen inom hållbart resande både inom projektet men även inom länets organisationer. Det här är ett bra sätt att lyfta frågorna och bidrar till nätverkande samt kunskapsspridande som blir bredare än vid utbildningsdagar. Kommentar: Målet uppfylldes. Däremot var inrapporteringarna knapphändiga då utredningarna inte verkar ha fått den förankring som de förtjänat i organisationerna. Framtiden: Ett stöd för att implementera utredningarna bör finnas så att de får den verkan de har förutsättningar för. Kommentar: Målet uppfylldes. Kommentar: Målet ströks då det inte ansågs möjligt att X-MaTs skulle driva frågan. Slutrapport X MaTs Sida 16
17 Strategiskt arbete Mål 1 Strategiskt arbete på regional nivå Delta i strategiskt arbete såsom Länstransportplan och Regionalt utvecklingsprogram. Syftet är att lyfta steg ett och två i fyrstegsprincipen i den långsiktiga planeringen. Den traditionella långsiktiga planeringen har fokus på väginvesteringar. Fokus bör flyttas till de tankesätt som finns inom hållbart resande och mobility management. Aktiviteter X-MaTs deltog i ett flertal möten och bidrog med sina kunskaper till transportavsnittet i KEX, Klimat och energistrategi för länet, som togs fram av Länsstyrelsen. Projektet fick ansvaret för transportfrågorna i strategin. En mängd parter deltog i arbetet. I länstransportplanen för finns hållbart resande lyft, vilket är ett resultat av det regionala arbetet som X-MaTs drivit inom området under nära 10-års tid. Länstransportplanen har även avsatt medel för kommande arbete inom hållbart resande, med start Ett regionalt utvecklingsprogram för länet togs fram X-MaTs har deltagit i framtagandet av transportavsnittet, där hållbart resande är utpekat som en viktig del i transport- och infrastrukturutvecklingen. X-MaTs slutsats är att det är viktigt att delta i det regionala utvecklingsarbetet och att övriga parter ser hållbart resande som ett verktyg och förutsättning i transportarbetet i länet. Genom att projektet får insyn i vad som händer och planeras och därigenom syns på arenan kan perspektiven breddas till att omfatta steg 1 och steg 2 åtgärder, vilket är en viktig del i vår gemensamma strävan mot ett hållbart samhälle. Slutrapport X MaTs Sida 17
18 Mål 2 Strategiskt arbete på kommunal nivå Delta i och stödja kommunalt arbete med översiktsplaner, policys, handlingsplaner och andra strategiska dokument. Syftet är att agera kunskapsbank mellan kommunerna, peka på goda exempel från andra, för att höja nivån kring steg ett och två i den kommunala planeringen. Aktiviteter En lathund för framtagande av resepolicy gjordes efter förfrågan från kommunerna i december Där fanns exempel på innehåll och utförande samt hänvisningar till andra kommuners policydokument som kunde användas som goda exempel. X-MaTs slutsats var att detta efterfrågades från kommunerna och speciellt de tjänstemän som arbetade med att ta fram en ny resepolicy. Detta var även starten på det som sedan blev en utbildning med fokus på resepolicyarbete i offentliga organisationer. Under 2009 gjordes en insats för att samla in samtliga kommuners resepolicies och publicera dem på X-MaTs webbsida. Anledningen var att organisationerna skulle få möjlighet att se hur andra arbetar och få uppslag vid eventuellt framtagande av ny resepolicy eller revidering av den befintliga. Endast fyra kommuner valde att visa sina policies på vår hemsida. X-MaTs slutsats var att det var svårt att få kommunerna att lämna ut sina dokument. Detta är dock ett sätt att synas och visa upp sin miljöprofil samt att samarbeta mellan kommunerna i länet och vi anser att det hade varit till stor fördel för dem själva och triggat till förbättringar. Sandvikens kommun arbetar med att ta fram en ny översiktsplan och X-MaTs visade i samband med detta intresse kring hur hållbart resande beaktas i denna. Därför bjöds X-MaTs in till ett samtal kring denna fråga där en handfull tjänstemän deltog. X-MaTs slutsats var att Sandvikens kommun kommit relativt långt i att samla in material till översiktsplanen och att de beaktat frågan bland annat genom att en enkät ställd till medborgarna där frågor om hållbart resande lyftes specifikt. Slutrapport X MaTs Sida 18
19 Mål 3 Samarbeten och nätverk Delta och arbeta med nätverk och andra aktörer inom hållbart resande. Exempelvis Nätverket för hållbart resande i Region Mitt och EPOMM Sverige. Syftet är att bevaka, och plocka hem, vad som händer utanför länet och att sprida länets erfarenheter utanför dess gränser. Aktiviteter I september 2008 skedde uppstarten till ett nationellt nätverk för projekt och permanenta funktioner inom hållbart resande. Nätverket fick namnet SWEPOMM och en stark koppling till det internationella nätverket EPOMM som årligen anordnar ECOMM, en internationell konferens kring hållbart resande. X-MaTs har sedan dess deltagit i arbetsgruppen som arbetar fram nätverkets funktion och verksamhet. Nätverket har varit en viktig källa till nya aktiviteter genom det stora erfarenhetsutbytet som möjliggörs dels genom träffar och dels genom en maillista som används för inbjudningar till aktiviteter och problemlösningar med mera. Träffar har genomförts i Malmö, Linköping, Stockholm och Örebro. Vägverkets Region Mitt har årligen en nätverksträff för dem som arbetar inom hållbart resande och finansieras av Vägverket i Gävleborg, Dalarna, Västernorrland och Jämtland. Vid dessa träffar har erfarenhetsutbyte skett tillsammans med studiebesök. Inom nätverket har även utbildningar genomförts. Samtliga träffar anordnas av projekten och därför besöks olika delar av Vägverkets Region Mitt, vilket tillför nya erfarenheter och kunskaper till projektet. Under Dala-MaTs-projektets (X-MaTs motsvarighet i Dalarna) tid anordnades en årlig höstkonferens. X-MaTs deltog 2008, innan projektet lades på is. Konferensen visade på en mängd goda exempel från Dalarna och X-MaTs skapade kontakter inför ett eventuellt samarbete mellan länen som diskuterades BiogasMitt är ett utvecklingsprojekt mellan myndigheter, kommuner, organisationer, högskolor och ett antal företag i Gävleborg och Dalarna som strategiskt och aktivt ska arbeta för biogasproduktion och biogasanvändning för fordonsdrift. X-MaTs deltog under hösten 2008 i ett seminarium som anordnades inför uppstarten av projektet. Biogas Mitt arbetar liksom X-MaTs med att minska koldioxidutsläppen från länets transporter och därför har kontakten mellan projekten varit viktig. Klimatforum är en årlig konferens som anordnas i Stockholm deltog X-MaTs i konferensen. Träffar för att diskutera samverkan mellan Gävle Dala Energikontor och Dala-MaTs har genomförts. Tyvärr beslutade Region Dalarna att lägga Dala-MaTs på is och därför har inget samarbete mellan länet skett inom hållbart resande. Gävle-Dala Energikontor arbetar i båda länen med miljö och energifrågor och har därför fungerat som en integrerande part i diskussionerna. Slutrapport X MaTs Sida 19
20 Transportforum i Linköping har genom åren utvecklats till Nordens största årliga konferens för transportsektorn där forskare och transportsektorns många aktörer möts för kunskapsutbyte och kontaktskapande deltog X-MaTs och lyssnade på sessioner med bland andra följande teman: Hur kan vi fördubbla kollektivtrafiken, kundorienterad utveckling av kollektivtrafiken och resandets förändrade villkor. Samverkansavtalet mellan Vägverket och Landstinget gick ut 2008 och X-MaTs fick under ett möte mellan dessa parter presentera projektet och vinsterna av detta samarbete. Tyvärr kom inget nytt avtal till stånd men samarbetet har ändå fortsatt. Målet är att skriva under ett nytt samverkansavtal Länsstyrelsen bjöd in en mängd aktörer som arbetar med miljöfrågor att delta under deras miljömålsdag i maj Dagen arrangerades på Högskolan och var välbesökt. En tankesmedja anordnades i Gävle i april 2010 med fokus på fördubbling av kollektivtrafiken till år Tanken är att genom dessa arrangemang samla kunskaper kring framtidens kollektiva resande och göra en analys inför framtida arbete. En mängd aktörer inom transportsektorn var inbjudna till denna tankesmedja som geografiskt sträckte sig över Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. X-MaTs slutsats är att samarbete, nätverkande och konferenser är en förutsättning för att bedriva detta arbete. Det genererar ett betydelsefullt erfarenhetsutbyte som gör projektet betydligt mera framgångsrikt och kreativt. Det befäster även vikten av att arbeta med hållbart resande då det blir ett allt viktigare inslag i transportsektorn, samhällsplanering med mera och får egna sessioner under stora konferenser som tidigare enbart behandlat hårda transportfrågor. Det stärker även dessa relativt små projekt att få ett nätverk även utanför sitt geografiskt begränsade område. Att undvika att hjulet uppfinns flera gånger besparar även en hel del arbetstid och fler aktiviteter kan genomföras under projektperioden. Slutrapport X MaTs Sida 20
21 Mål 4 Kontinuerligt arbete med hållbart resande i länet Inrätta ett kontinuerligt arbete kring hållbart resande i länet. Syfte med detta är att gå från att som tidigare år arbeta i projektform komma fram till en lösning som innebär att en lämplig organisation arbetar med projektets frågor i sitt löpande arbete, på en regional nivå. Från projekt till process. Aktiviteter Uppdraget har varit styrgruppens att arbeta fram ett förslag till permanent verksamhet efter projektets avslut våren X-MaTs slutsats är att det är bättre för projektledarna att koncentrera sig på att genomföra projektet än att fokusera på eventuell framtida verksamhet. Däremot är det viktigt att ha en bra och väl fungerande dialog då de besitter kunskaper som kan vara viktiga att ta med i det framtida arbetet. Slutrapport X MaTs Sida 21
22 Operativt arbete Mål 5 - Distansoberoende mötesteknik Stödja och samordna kommuners och landstingets arbete med distansoberoende möten - telefon, webb och video. Syftet är att skapa goda förutsättningar för den offentliga sektorn att mötas utan att resa. En viktig del i arbete är även hur aktörer ska kunna kommunicera med andra parter utanför den kommunala sfären. Mål A: Två gånger per år genomföra insatser för att öka medvetenheten kring distansoberoende möten i mötestäta grupper. Målet uppnåddes inte. Aktiviteter Projektet har bedrivit lobbyverksamhet kring frågan vid möten med organisationer för att uppmärksamma fördelarna med dessa tekniklösningar och system för effektivare möten. X-MaTs slutsats är att projektet har kommunicerat vikten av att ta fram ett bra system för distansoberoende mötesteknik inom Landstinget, Region Gävleborg samt länets kommuner. Problematiken är att aktörerna inte kan komma överrens om ett system och sedan använda det på ett sätt som gör att säkerheten inte äventyras. Det finns nätverk i länet där denna fråga skulle kunna lyftas ytterligare. X-MaTs har tillsammans med tidförtåg undersökt hur regionstyrelsen reser till och från sina möten. Resultatet har sedan presenterats för regionstyrelsen för att de ska kunna ta ett aktivt beslut kring förändring av sina resvanor. Utöver detta har de tilldelats kollektivtrafikkort för att under mötesdagen kunna resa kollektivt till och från mötet. X-MaTs slutsats är att detta är ett mycket bra och effektivt sätt att synliggöra hur mycket tid resor och hur långa sträckor vi reser till möten, samt hur mycket utsläpp de genererar. Det här utgör sedan ett underlag för dem att besluta om framtida möten för att göra det möjligt att använda distansoberoende mötesteknik eller förlägga möten till platser och tider som passar med kollektiva färdmedel i så stor utsträckning som möjligt. De har även möjlighet att sprida kunskapen och påverka kommunernas tjänsteresor, då de flesta styrelsemedlemmarna är representanter för dem. Slutrapport X MaTs Sida 22
23 Mål 6 - Europeiska Trafikantveckan Förstora Trafikantveckan i länet. Idén med Trafikantveckan är att medborgare ska upptäcka det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt att uppmuntra till olika miljövänliga sätt att färdas. Ett färdsätt som ofta även sparar pengar och förbättrar hälsan. Syftet är att fler kommuner ska medverka i detta positiva klimatarbete. Mål A: Två kommuner ska anordna aktiviteter kring trafikantveckan under Målet uppnåddes. Gävle och Sandviken hade aktiviteter under Trafikantveckan Mål B: Fyra kommuner ska anordna aktiviteter kring trafikantveckan under Målet uppnåddes inte. Tre kommuner arrangerade aktiviteter under Trafikantveckan Gävle, Sandviken och Söderhamn. Flera visade intresse inför kommande år. Aktiviteter Gävle och Sandviken hade arrangemang som kan förknippas med Europeiska Trafikantveckan Även Bollnäs visade till en början intresse men hade inte möjlighet att medverka. Sandviken valde dock att lägga sitt arrangemang helgen efter, i samband med deras årliga stadsfest Stora Träffen. X-MaTs deltog i Sandviken genom att dela ut chokladhjärtan och information om koldioxidutsläpp till dem som cyklade eller gick genom centrum under lördagen. I samband hade en mängd utställare samlats längs med Hyttgatan och bland annat visade samhällsbyggnad upp sina planer för framtida satsningar. I Gävle hade projektet rekryterat två extra personal för att kunna erbjuda chokladhjärtan samt information om koldioxidutsläpp till tågpendlare vid centralstationen. X-MaTs slutsats är att vi nådde många med denna relativt enkla insats. Den fick dessutom positivt bemötande då de flesta blev glada över att uppmärksammas för att de gör rätt. Projektet hade med stor sannolikhet kunnat delta i större utsträckning, men ägnade en stor del av förberedelserna till att få fler kommuner att engagera sig i veckan istället. Gävle, Sandviken och Söderhamn hade arrangemang som kan förknippas med Europeiska Trafikantveckan Gävle hade arrangemang under hela veckan, Söderhamn under större delen och Sandviken valde att göra en riktad insats mot skolorna under en dag. I Gävle valde X-MaTs att samarbeta med tidförtåg kring en blogg. Inför Trafikantveckan anställdes en arbetssökande ungdom från länet genom annonsering på arbetsförmedlingens hemsida. Ett 30-tal visade sitt intresse för att marknadsföra länet Slutrapport X MaTs Sida 23
24 under en veckas tid. Ingrid Bergström Nilsson 20 år från Söderhamn blev den som slutligen valdes ut. Projekten samarbetade kring att samla ihop aktiviteter till ett späckat schema under veckan. Intressanta personer som har möjlighet att påverka vårt resande, en mängd besöksmål och platser besöktes med hjälp av kollektivtrafiken och/eller Gävle kommuns elcykel under veckan. Bloggen besöktes under projektets tid av ca 3000 besökare. Gävle kommun gjorde även en hel del andra aktiviteter som resulterade i en nominering till European Mobility Week Award med prisutdelning i Bryssel. Då Ingrid varit en viktig del i Trafikantveckan 2009 fick hon även i uppdrag att följa med Gävles delegation till Bryssel för att blogga om resan och prisutdelningen. I Sandviken anordnades en miljö och trafikdag där åk 4-6 bjöds in. I stadsparken fanns åtta olika stationer som grupperna fick besöka där de fick veta mera om sopsortering, energi, trafik, säkerhet med mera. Projektet tillsammans med Sandvikens kommun hade arrangerat stationer med bland andra räddningstjänsten, polisen, Bondenära, Sandviken Energi och Ambulans turnén. Under förmiddagen fick 200 elever med lärare besöka dessa stationer, med uppehåll för fika. X-MaTs stöttade de skolor som inte hade gång eller cykelavstånd till stadsparken genom att betala deras resa med kollektivtrafiken. Efterfrågan var dock så stor att 250 intresserade elever tyvärr inte kunde delta. Söderhamn samordnade sitt arrangemang tillsammans med Framtidsveckan och hade en mängd aktiviteter kopplade till detta. X-MaTs deltagande bestod i att under en eftermiddag utmana kommunens invånare i tävlingen pinsamma bilresor. E-center, det externa köpcentret, valdes ut som en lämplig plats för aktiviteten där vinsten bestod av en ny cykel. Ca 30 tävlingsbidrag inkom och vinnare blev Marie Persson i Marmaverken. X-MaTs slutsats är att arrangemangen i Gävle och Sandviken var mycket lyckade. Bloggen kommer förmodligen att leva vidare efter projektet avslutats då aktiviteten efterfrågats inför framtidens Trafikantveckor. Den kan även användas vid andra större arrangemang eller som informationskanal för hållbart resande. Aktiviteten var även förhållandevis billig då alla inblandade (förutom Ingrid som självklart fick lön för sitt arbete) deltog ideellt. I Sandviken finns tankar kring att göra en ny miljö och trafikdag under våren, och gärna som ett återkommande arrangemang höst och vår för att alla skolor ska få möjlighet att delta. Här är det inte ekonomiska resurser som styr över arrangemanget utan en hel del tid som krävs för att samordna allt. Därför krävs det att någon får mandat att lägga en del av sin arbetstid på denna. Även Söderhamn hade ett bra arrangemang, även om pinsamma bilresor inte lockade så många deltagare som förväntat. Det kan bero på att bilen är en viktig del i de flestas vardag, att platsen och tidpunkten inte var den rätta eller att bemötandet från köpcentrumet inte var vad som förväntats. Trots ett relativt lågt deltagande fick ändå en del tänka över sina resvanor och flertalet intressanta samtal och reflektioner gjordes under eftermiddagen. Trafikantveckan är ett stort och viktigt arrangemang som kommer att vinna mera mark ju längre den finns. Ca 2500 städer deltog 2009, vilket tyder på ett stort intresse kring Slutrapport X MaTs Sida 24
25 dessa frågor. Det som krävs är dock en stor arbetsinsats för att samordna ett intressant program och därför bör kommunerna avsätta resurser till detta, vilket de flesta kommuner i vårt län inte har möjlighet till. Gävle kommun blev utsedd till en av tre finalister i tävlingen European Mobility Week Award 2010 (Europas bästa trafikantvecka 2009) av en jury i Bryssel. Staden var tvungen att ha ett gediget program och permanenta åtgärder för hållbart resande. De övriga två finalisterna var León i Spanien och Ivanić-Grad i Kroatien. X-MaTs bidrag till Gävles nominering var bloggen och dess bloggare Ingrid Bergström Nilsson. Användningen av sociala medier i Trafikantveckan var för många en nyhet och stod tydligt med i motiveringen till nomineringen. Tillsammans med Gävle kommun inbjöds X-MaTs och Ingrid Bergström Nilsson till Bryssel för att delta i olika workshops samt prisceremonin. Workshopen handlade om goda exempel, gemensamma problem, sociala medier och hur man skapar en bra kampanj. Till prisceremonin hade en minut långa filmer gjorts om varje finaliststad och EU:s miljökommissionär Janez Potocnik talade om hållbart resande. Gävle kommun vann priset för Europas bästa trafikantvecka och kommunalrådet Roger Persson mottog priset och klargjorde samtidigt att Gävle ska vara en klimatneutral stad år Vinsten resulterade förutom äran i ett reportage med bild på Gefle Dagblads första sida och en artikel i Arbetarbladet dagen efter. X-MaTs mottog även Gävle kommuns representanter när de kom tillbaka till Gävle, med guldcykelhjälmar, blommor och alkoholfritt bubbel. Mottagandet som även lockat medarbetare inom kommunen publicerades i tidningen dagen efter. Det blev även en radiointervju, en TV intervju och en mängd publiceringar på olika hemsidor runt om i Sverige och Europa. X-MaTs slutsats är att det här är det främsta priset som finns inom hållbart resande. Det är därför ett viktigt och stort erkännande, samt fantastisk marknadsföring att bli bäst i Europa inom området. Det här ger Gävle en möjlighet att förstärka sitt arbete inom hållbart resande samtidigt som det sätter kommunen på kartan. X-MaTs förhoppning är att fler kommuner i länet ska uppmuntras att skapa egna arrangemang under kommande trafikantveckor och se fördelarna med ett regionalt samarbete. Resande är ju främst en fråga som spänner över ett större område än inom kommunens geografiska avgränsningar. Slutrapport X MaTs Sida 25
26 Mål 7 Stötta internt kommunalt arbete Ge kommuner kunskap, information och stöd kring arbetet med hållbart resande i deras egen verksamhet. Syftet är att kommunerna med projektets hjälp snabbare ska komma framåt med sitt interna klimatarbete. Arbetet initieras hos kommuner genom uppsökande verksamhet. Vid besök lägger projektet fram ett spektrum av förslag på aktiviteter kring hur ett mer hållbart transportsystem kan uppnås. Utifrån respektive kommuns önskemål och förutsättningar genomförs konkret arbete inom lämplig aktivitet. Projektet kan erbjuda delfinansiering för vissa åtgärder. Mål A: Sex kommuner i länet ska ha rese- och transportutredningar som är utförda Tre kommuner och Landstinget har rese- och transportutredningar som är gjorda under Ljusdal och Gävle gjorde sina utredningar 2006, Sandviken Dessa tre är delfinansierade av X-MaTs. Landstinget Gävleborg gjorde en transportutredning 2005 och planerar för en uppföljning under Mål B: Fem av länets kommuner ska ha en resepolicy som är antagen under Sex kommuner har resepolicies som är antagna under Utöver det har Gävle kommun, Bollnäs kommun, Söderhamns kommun, Sandvikens kommun, Ockelbo kommun, Hudiksvalls kommun, Ljusdals kommun, Landstinget, Högskolan i Gävle, Länsstyrelsen, Gävle Energi, Gavlegårdarna och Region Gävleborg genomgått utbildning för att ta fram och implementera resepolicy i sin organisation. Mål C: I fem kommuner finns det IT-stöd, eller motsvarande, för bokningar etcetera i enlighet med ett källsorterat resande. Sju av länets kommuner samt Landstinget använder Zenit som bokningssystem idag. Där finns möjlighet att integrera allehanda funktioner som bygger systemet utifrån ett källsorterat resande. Aktiviteter Sandvikens kommun tog under 2009 fram en rese- och transportutredning på uppdrag av X-MaTs. Projektet finansierade uppdraget som utfördes av kommunen. Det var den tredje rese- och transportutredningen som gjorts med hjälp av medfinansiering från X- MaTs. X-MaTs slutsats är att fler organisationer och andra arbetsplatser som genererar en ansenlig mängd tjänsteresor och/eller tjänstefordon borde göra en utredning för att se över sina resor och sin fordonsflotta. Just resor, transporter och fordon är en stor kostnad för en organisation som inte alltid uppmärksammas på samma sätt som andra stora utgiftsposter. Tyvärr finns inte alltid statistik att tillgå för att göra utredningarna Slutrapport X MaTs Sida 26
27 kompletta, men det är ändå ett steg i riktningen mot ett mera hållbart resande i en miljövänligare organisation. X-MaTs deltog i ett utvecklingsmöte 2008 för Zenit, det resebokningssytem som de flesta av länets kommuner och Landstinget använder. X-MaTs slutsats är att programmet är värdefullt för att skapa en effektivare arbetsplats där många möten kan hållas på distans eller dit deltagarna transporteras med kollektivtrafik, går eller cyklar i första hand. Genom att delta i utvecklingsmöten har X-MaTs fått insikt i kommunernas önskemål kring utvecklingen av programmet samt fått möjlighet att påverka i den riktning projektet önskar. Samtliga offentliga organisationer i länet bjöds in av X-MaTs och tidförtåg till en utbildning i hållbart resande. Utbildningen byggde på Vägverkets idéskrift Rese- och mötespolicy som bland andra Fredric Norefjäll varit med att ta fram. Fredric engagerades som föreläsare under hela utbildningen. Utbildningen sträckte sig från Trafikantveckan (16-22 sep) 2009 till 21 januari 2010 med fyra heldagsträffar. Däremellan hade deltagarna i uppgift att arbeta med sina resepolicies och åtgärder för att implementera denna i sin organisation. Vid behov hade de möjlighet att kontakta någon av projektledarna eller Fredric för stöd eller konsultation. Gävle kommun, Bollnäs kommun, Söderhamns kommun, Sandvikens kommun, Ockelbo kommun, Hudiksvalls kommun, Ljusdals kommun, Landstinget, Högskolan i Gävle, Länsstyrelsen, Gävle Energi, Gavlegårdarna och Region Gävleborg deltog i utbildningen och uppföljning kommer att ske under X-MaTs slutsats är att deltagarna fått ut mycket av det här sättet att arbeta på. De utgick från sina egna förutsättningar i organisationen och arbetade utifrån egna utgångslägen. Genom att gå igenom hela processen och inte enbart se policyn som ett dokument kommer de att kunna implementera denna på ett sätt som annars hade varit betydligt svårare. De har även fått mandat att arbeta med detta från sina organisationer i och med deltagandet i utbildningen. Majoriteten av deltagarna hade under utbildningen genomfört en mängd snabba åtgärder med målet att nå acceptans för policyn. X-MaTs och bilpoolen i Sandvikens kommun finansierade tillsammans den första kommunala elcyklen i Sandviken. Syftet var att de korta bilresorna i de centrala delarna ska upphöra samt att elcykeln ersätter en bil i fordonsparken. I och med tillkomsten av elcykeln lades alla tjänstecyklar och kollektivtrafikkort tillhörandes Sandvikens kommun in i bokningssystemet Zenit. På så sätt skapades en mera komplett resebokning. X-MaTs slutsats är att elcykel är ett mycket bra komplement till bil för att göra kortare uppdrag i de centrala delarna av kommunen. Det främjar delvis hälsan men även miljön då de förhoppningsvis nyttjas i större grad än traditionella tjänstecyklar. När bilpoolen även byggs ut till respool synliggör det de andra färdmedlen på ett mycket tydligare sätt än innan, när de tillhörde respektive förvaltning och hade olika informella bokningssystem. Slutrapport X MaTs Sida 27
X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010
X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010 1 X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010 X-MaTs i korta drag... 4 X-MaTs w siffror... 6 X-MaTs mål och framtid... 8 X-MaTs inventerar länet...16 Målgrupp
Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun
LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs
Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Policy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Fördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Vår resepolicy i praktiken
Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna
Manual till skolvägsplan
Manual till skolvägsplan Uppdaterad 2015-11-27 Introduktion En skolvägsplan tar ett samlat grepp om de problem och hinder som finns gällande elevers väg till och från skolan. På så sätt kan skolan bli
Kommunikationsplan 2013
Kommunikationsplan 2013 Funktionshinderspolitiskt arbete Region Skåne Innehåll UU1. BAKGRUND 4 3. KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR 4 4. KOMMUNIKATIONSMÅL 5 5. BUDSKAP 5 6. MÅLGRUPPSANALYS 5 7. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI
Hållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Hållbart resande Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se Innehåll Varför hållbart resande? Vad menas med ett hållbart resande? Hur kan man jobba med hållbart resande? Vilka är vinsterna? Hållbart resande och
Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
2009-09-09 Vägverket 1. Hej!
Vägverket 1 Hej! Vägverket 2 Rese- och mötespolicy inspiration, fakta och exempel Vägverket 3 Behovet av att förändra resandet ökar Klimatpåverkan, trängsel etc. Resursutnyttjande, ekonomi etc. Socialt,
Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus
KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av
Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn
Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy? 1 2011-02-15
Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy? 1 2011-02-15 Policy ange riktning och ambitionsnivå Vad är en resepolicy? Styrning, kontroll och uppföljning, så att resandet ligger i
Gysam Verksamhetsplan 2015
2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Handling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
I KRONOBERG OCH KALMAR LÄN
FÖRSLAG på överenskommelse. Företagen får vara med och välja om de vill genomföra alla eller bara vissa delar av projektet. Överenskommelse mellan: Energikontor Sydost och NN-företag för projektet PROJEKTBESKRIVNING
Gå och cykla till skolan tävlingen
2009-01-30 Gå och cykla till skolan tävlingen Sammanställning 2008 Agenda -21 Jessica Elmgren Agenda21@huddinge.se Innehåll Bakgrund och syfte 3 Mål 3 Metod 3 2003: Gå och cykla till skolan dagen 3 2004:
STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet
STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi
Verksamhetsplan 2015. Bilaga 1
Verksamhetsplan 2015 Bilaga 1 Verksamhetsmål 1 Ledord: Gemenskap Vi vill verka för att föreningarna känner mening och glädje över att vara del av Equmenia Väst, och att föreningarna upplever att Equmenia
DEN GODA RESAN- SLUTRAPPORT
DEN GODA RESAN- HÅLLBART RESANDE I JÖNKÖPINGS LÄN SLUTRAPPORT Ett projekt finansierat av: i samarbete med Energikontor Norra Småland Energikontor Norra Småland har i uppdrag att verka för energieffektivisering
Presidium Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 11-22
PROTOKOLL 1(7) Diarienummer Plats: Rune Backlunds tjänsterum, Regionens hus Närvarande: ande: Rune Backlund (C) ordf. Per Hansson (FP), Jeanette Söderström (S) Övriga: Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör,
Verksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare
Jönköpings län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Jönköpings län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till
Medborgarlöfte i Malung-Sälens kommun
Medborgarlöfte i Malung-Sälens kommun Unga och trafik Januari maj 2016 A-traktorföreningen Malung Lena Ronnerstedt-Eriksson Kommunpolis Eva Malmqvist Folkhälsosamordnare Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Kommunikations. policy. Antagen av kommunfullmäktige 2015 12 14 123
Kommunikations policy Antagen av kommunfullmäktige 2015 12 14 123 Kommunikationspolicy 1 Kommunikationspolicy Innehåll Inledning... 4 1. Kommunikationspolicy... 5 1.2 Definition 5 1.3 Lagar 5 1.4 Kommunikationsmål
Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet
Sid 1 (5) Lägesrapport Projektnamn KUB Redovisningsperiod (månad(er) och år) 2012-10-2012-12 Redovisnings-ID -005 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?
NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008
NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008 Antagen av North Swedens ägarråd 19 december 2007 Innehåll Introduktion...3 1. Bakgrund...3 1.1 Historik...3 1.2 Mål...3 1.3 Organisation... 3 2.
Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13
Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13 En strategi som visar vägen in i framtiden Transportsystemet är bärare av ekonomisk tillväxt och välfärd och något som alla
Analys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Dialogen om torget. 27 mars 22 maj 2013. www.karlskoga.se
Dialogen om torget 27 mars 22 maj 2013 www.karlskoga.se 2 (8) Bakgrund Under juni 2012 beslutade kommunstyrelsen att en medborgardialog om hur framtidens torg i Karlskoga ska utformas. Dialogens syfte
Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering
Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund
Jämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum
KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen.
... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)
Bilaga 1: Enkät om resvanor Namn:. Klass:... Enkät om resvanor På skolan pågår just nu ett arbete med att ta fram en skolreseplan. En skolreseplan ska lyfta fram frågor att arbeta med när det gäller trafiksäkerhet,
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk
Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun. Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun
1 (5) 2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun Härryda kommun deltar i Energimyndighetens program Uthållig
Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.
Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen
KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Bilaga 1 Dnr KTN 09-2014 2014-09-09
Sida 1(7) Detaljbudget 2015 Kollektivtrafiknämnden 1. Sammanfattning Det finns en bred politisk förankring i Västra Götaland att kollektivtrafikens roll i transportsystemet ska stärkas eftersom kollektivtrafiken
Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010
Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet
Verksamhetsberättelse
INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast
Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter
Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen
SpråkSam - en nyckel till utveckling
SpråkSam - en nyckel till utveckling Utvärderare: Pia Juhlin Åstrand Ingrid Skeppstedt Anders Wiberg 22 mars 2011 Disposition 1. En kort inledning. 2. Viktiga delar i SpråkSam fakta och resultat. Utbildningen.
Definitioner av egna indikatorer, som ingår i utvecklingsstrategin Bilaga 11
Definitioner av egna indikatorer, som ingår i utvecklingsstrategin Bilaga 11 Indikator (namn, benämning) Definition Beskrivning av hur mätning kommer att göras inkl. hur uppgifterna kommer att kontrolleras/styrkas
Verksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Verksamhetsplan. Företagarna Västerbotten Service AB, 10-02-2016
Verksamhetsplan Företagarna Västerbotten Service AB, 10-02-2016 1 1. Inledning Denna verksamhetsplan för 2016 är ett styrande dokument för Företagarna Västerbotten Service AB. Fokus ligger på att utveckla
Förändringsarbete hur och av vem?
Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport
-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under
Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat
Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och
2009-05-11 Vägverket 1. Hej och välkommen!
Vägverket 1 Hej och välkommen! Vägverket 2 Fredric Norefjäll fredric@norefjall.se Vägverket 3 Rese- och mötespolicy inspiration, fakta och exempel Vägverket 4 Behovet att förändra och kontrollera resandet
Sammanfattande beskrivning
Projektnamn: Fossilbränslefria kommuner i södra Skåne Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200782 Sammanfattande beskrivning Projektet är ett samverkansprojekt där Länsstyrelsen i Skåne tillsammans
Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13
Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Fokus Framtid. Projektrapport
Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut
CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02
CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar för att resorna i Umeåregionen
Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast
2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,
Internationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Löfström 2016-04-25 KS 2013/0660 50165 Kommunfullmäktige Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar
Industriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt
Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen
Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020
BILAGA 9 Kommunikationsstrategi 2014 2020 Kommunikationsstrategi för Syftet med s kommunikationsarbete är att göra vårt leaderområde och det arbete som genomförs inom ramen för det synligt. Genom att göra
Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder
Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius
norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik
norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av
Vad tycker du om arrangemanget SEE Västerbottens hållbarhetsvecka i sin helhet?
Vad tycker du om arrangemanget SEE Västerbottens hållbarhetsvecka i sin helhet? Bra (15) Mycket bra (5) Jag hann inte ta del av veckan i någon stor utsträckning Mycket bra initiativ, kanske kunde informationen
Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Dokumentation Jobbregionen seminarium tre
Dokumentation Jobbregionen seminarium tre Falun 14 januari 2015 Nedan följer en sammanställning av de synpunkter som kom in gällande viktiga frågor för kommande träff, samt av de reflektioner deltagarna
Testresenärer på Öresundståget
Testresenärer på Öresundståget Fokusområde nr 2: Pendlingsresor med tåg mellan Kalmar och Växjö Projektledare: Hannele Johansson Testperiod: 214-3-3 214-3-28 Energikontor Sydost AB Besöksadress: Västra
Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet
Antagen av regionstyrelsen 2010-12-08, uppdaterad 2011-12-14 Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Projektmedel är ett viktigt verktyg för regional utveckling, och dessa ska
Praktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen
Praktikrapport Praktikplats: Central Sweden, Belgien Praktikperiod: 16 augusti - 16 januari, heltid Handledare: Maria Lunander, Director, Central Sweden Rue du Luxembourg 3, BE-1000 Bruxelles, Belgique,
Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012
Minnesanteckningar från möte med Uthållig kommun, kluster Västra Götaland
Minnesanteckningar från möte med Uthållig kommun, kluster Västra Götaland Tisdag den 7 oktober 2008, Villa Belparc i Göteborg. I samband med lunchen fick deltagarna ge sig ut i vackra Slottskogen och använda
Efter regn kommer sol
Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med
Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127
Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA