Remissammanställning 1 (12) TSF Datum

Transkript

1 Remissammanställning 1 (12) Datum TSF s föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:174) om transport av last på fartyg och terminaler som anlöps av fartyg som lastar eller lossar fast bulklast Föreningen Svensk Sjöfart Föreningen Svensk Sjöfart (FSS) har fått möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss och lämnar sitt stöd till föreslagna förändringar. Frågan har diskuterats och beslutats internationellt samt därtill, inför denna remiss, har och FSS gått igenom nu föreslagna ändringar. Sjöbefälsföreningen 1 kap. 2 I 1 kap 2 definieras vad fast bulklast är och hur den lastas. Definitionen omfattar inte containrar eller andra lastbärare. Vi föreslår att definitionen för fast bulklast och hur den lastas ändras till följande. alla material, utom vätskor och gaser, som består av en kombination av partiklar, granulat eller större bitar av material, i allmänhet likformiga till sin sammansättning, som lastas direkt, eller i eller på lastbärare, ner i fartygets lastutrymmen utan någon mellanliggande form av inneslutning Definitionen av fast bulklast berörs inte av föreslagna ändringar. Nuvarande definition följer SOLAS kap VI regel TS2511, 2.0, Sjö- och luftfart Norrköping Besöksadress Olai kyrkogata 35, Norrköping Kap. 6 Enligt föreskriftens rubrik reglerar föreskriften transport av fast bulklast. I kap 6 regleras transport av flytande ämnen i bulk. Vi föreslår att föreskriftens rubrik ändras till följande. transport av last på fartyg och terminaler som anlöps av fartyg som lastar eller lossar fast bulklast eller flytande ämnen i bulk. Telefon Telefax transportstyrelsen.se kontakt@transportstyrelsen.se Föreskriftens rubrik anger att föreskriften reglerar transport av last inte bulklast. Föreskriften reglerar även terminaler som lastar eller lossar fast bulklast. Sjöbefälsföreningens förslag

2 Datum 2 (12) föranleder ingen åtgärd eftersom det saknas regler för terminaler som lastar och lossar flytande ämnen i bulk. Mariterm Rubrik 1. Då det har visat sig att föreskriftens rubrik lätt kan missförstås föreslås följande ändring om möjligt: Föreskrifter om ändring i s föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:174) om transport av last på fartyg och samt om terminaler som anlöps av fartyg som lastar eller lossar fast bulklast; Bra kommentar. Nuvarande rubrik på föreskriften är inte helt bra och kommer sannolikt att ändras vid senare tillfälle. Hänvisningar till cirkulär 2. I inledningen måste även hänvisning införas till MSC/Circ.1353/Rev.1 med revidering av Guidelines for the preparation of the cargo securing manual i bilaga 2. MSC/Circ.1353/Rev.1 ersätter MSC/Circ Cirkulär MSC/Circ.1352 och MSC/Circ.1353 måste tas ut ur respektive bilaga 2 och 3 och ersättas med de reviderade cirkulären. Ingen hänvisning i ingressen görs till MSC.1/Circ.1352/Rev.1. Istället transumeras bilaga 3 i syfte att visa vilken ändring som gjorts samt för att undvika att bilaga 3 måste publiceras i sin helhet. De gamla cirkulären i bilagorna ersätts nu av de nya cirkulären. Definitioner 3. 1 kap 2: I definition av CSS-koden ska referensen till MSC/Circ.1352 strykas eftersom detta cirkulär ersatts av MSC/Circ.1352/Rev.1, vilket framgår av 3 i detta cirkulär. Tillvägagångssättet är att ändringshistoriken kompletteras med den senast antagna ändringen.

3 Datum 3 (12) 1 kap 9 andra stycket 2 kap 2 I definitionen av förstängning bör stämpling behållas som förtydligande istället för blockering eftersom man till sjöss alltid har använt begreppet stämpling för förstängning. Definitionen av surrning bör ändras enligt följande: metoder för att med hjälp av lastsäkringsutrustning bestående av spännband, kätting eller wire förhindra last från att glida och/eller tippa kap 9 andra stycket: Även fartyg som transporterar flytande bulklaster ska undantas från kravet på lastsäkringsmanual. 5. I 2 kap 2 måste hänvisningen ändras enligt följande: Gods som transporteras med vägfärja i trafik på ordinarie färjeled omfattas i stället av bestämmelserna i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1978:10) s föreskrifter och allmänna råd TSFS 2017:25 om lastsäkring och kontroll av lastsäkring på och i fordon. Definitionen av förstängning är inte föremål för ändring i detta arbete. Lastsäkringsutrustning har en bestämd definition i föreskriften som bör användas konsekvent. Tillägget är därför inte lämpligt. en är inte föremål för ändring i detta arbete. Åtgärdas. Hänvisningen ska avse TSFS 2017:25. Begrepp vägfärja? Var är begreppet vägfärja definierat? utgår från att begreppet vägfärja är etablerat och inte kräver en definition.

4 Datum 4 (12) 2 kap 3 2 kap 4 Bilaga 9 6. Vi utgår ifrån att 2 kap 3 kvarstår från den ursprungliga föreskriften. Detta är en mycket viktig paragraf som används för laster på kassetter i bland annat SCAs och DFDSs trafik. 7. Det föreslås att 2 kap 4 ges följande lydelse: För att förhindra lastförskjutning ska last i eller på lastbärare vara säkrad genom låsning, förstängning eller surrning, genom en kombination av dessa lastsäkringsmetoder eller genom annan metod minst i den omfattning som motsvarar kraven enligt CTU-koden (IMO/ILO/UNECE Code of Practice for Packing of Cargo Transport Units (CTU Code), publicerad i IMO:s cirkulär MSC.1/Circ med ytterligare information given i MSC.1/Circ 1498 (Informative Material Related to the CTU Code). Endast funktionsduglig utrustning med erforderlig styrka får användas för säkring av last i och på lastbärare. Genom denna ändring kan bilaga 9 strykas eftersom all information återfinns i CTU-koden och det är onödigt att återupprepa denna då risk för diskrepans kan uppstå. På detta sätt frigörs bilaga 9 och enligt kommentar nedan även bilaga 10 och såväl CTU-koden som Informative Material till CTU-koden kan därmed införas i dessa bilagor. Om ni i bilaga 10 endast vill införa lathunden enligt IM 5 så finns denna översatt till svenska genom Kustbevakningens försorg. 2 kap 3 berörs inte av ändringsförslaget. Ingen åtgärd. Förslaget från MariTerm AB innebär att CTUkoden och dess relaterade dokument görs tvingande. har bedömt att CTU-koden och dess relaterade dokument inte i sin helhet ska införlivas som ett bindande krav, se avsnitt i konsekvensutredningen. Ingen åtgärd. Del av CTU-koden har valts att ingå i bilaga 9 såsom bindande krav.

5 Datum 5 (12) det allmänna rådet från 1 kap 7 2 kap. 5 2 kap. 5 a, bilaga 10 2 kap I 14 i TSFS 2017:25 om säkring av last på fordon vid vägtransport är det krav på att utrustning ska vara märkt. Det föreslås därför att motsvarande krav införs för lastsäkring i lastbärare vid sjötransport genom att det allmänna rådet från 1 kap 7 upptas i själva föreskriftstexten i 2 kap 4. Följande justering bör dock göras för att tillåta märkning med t.ex. LC; Surrningsutrustning och luftkuddar för säkring av last ska vara märkt med antingen MSL, MBL eller motsvarande. Saknar utrustningen uppgift om MSL kan MSL för olika typer av utrustning beräknas enligt CTU-koden kap 5 kan utgå om ändringsförslaget till 2 kap 4 enligt ovan godtas. Däremot bör det allmänna rådet till 5 i så fall infogas i det allmänna rådet till kap 5a kan strykas liksom bilaga 10 eftersom praktiska försök för verifiering av ett lastsäkringsarrangemang finns beskrivet i CTU-kodens Annex 7 Appendix kap 6 kan även den utgå eftersom motsvarande krav finns angivet i CTU-kodens Annex De krav som ställs i TSFS 2017:25 på märkning av utrustning för säkring av last i fordon innebär att samma krav kommer att vara uppfyllda också under sjötransport, eftersom det är fråga om samma lastbärare. Ingen ändring påkallad. Se ovan Ingen åtgärd. Aktuell del av CTU-koden har gjorts bindande genom 2 kap 5a. en berörs inte av ändringsförslaget. en innebär att detta krav i CTUkoden gjorts bindande. En ny 5 i kap Ibland är det väldigt svårt att avgöra om en transportförpackning har erforderlig styrka, se bland annat de Om sådant krav fastställts för vägtransporter gynnas

6 Datum 6 (12) bifogade bilderna. Detta är ett problem som har uppmärksammats av EU-kommissionen när det gäller lastsäkring på väg och i EU-direktivet 2014/47/EU hänvisas bland annat till en standard för transportförpackningar. En ny 5 föreslås därför införas i kap 2 med följande lydelse: 5 Transportförpackningar ska ha erforderlig styrka så att de kan lastsäkras på ett betryggande sätt i lastbäraren. Vid tveksamhet ska avsändaren kunna uppvisa certifikat på förpackningsstyrkan. säkerheten också för sjötransporter. Ingen åtgärd. Som bekant har Sverige tagit initiativet till att en CEN-standard tas fram för test och märkning av stabiliteten av transportförpackningar. Detta arbete rullar på och ett första förslag är på väg ut för omröstning. bilaga 9 Om bilaga 9 och 10 ska behållas föreslås följande justeringar: 1. I första stycket under allmänt bör tvärskepps inom parantes strykas. Det är väl avsikten att lasten även ska säkras i långskeppsled. Åtgärdas enligt förslag se omskriven bilaga Begreppen sidled och längdled bör användas i hela bilagan eftersom det inte finns någon som lastar gods i lastbärare som vet om dessa kommer att stuvas långskepps eller tvärskepps ombord i fartyget. Passusen från CTU-kodens IM kan införas. Detta är en relevant kommentar eftersom i stort sett alla lastbärare stuvas långskepps ombord i fartygen. Om något Åtgärdas enligt förslag se omskriven bilaga 9; - Begreppen sidled och längdled införs.

7 Datum 7 (12) rederi avviker från detta får det ligga på deras ansvar att informera sina kunder om de särskilda regler som gäller för deras trafik. 3. Lastförskjutning betyder enligt definitionen i 1 kap såväl glidning som tippning och rubriken för avsnitt två bör därför lyda: Krafter och moment som vill förskjutaer eller tippar lasten 4. I första stycket under krafter och moment som vill förskjuta lasten stryks i detta exempel eftersom vind- och sjötryck inte beskrivs för säkring av last i och på lastbärare i de internationella regelverken. 5. I sista stycket under krafter och moment som vill förskjuta lasten ändras formeln så att den gäller för tippning såväl tvärskepps som långskepps. - Passusen i CTU-koden IM införs under Allmänt och lyder Sidled och längdled refererar till att lastbäraren är stuvad i sin längdriktning. I begreppet lastförskjutning kan helt riktigt fenomenen glidning och tippning tolkas in, vilket dock inte tydligt framgår av definitionen. Åtgärdas i omskrivning av bilaga 9 genom att rubriken för avsnitt 2 utgår. Åtgärdas i omskriven bilaga 9. Åtgärdas i omskriven bilaga 9. Nämnda formel har utgått och ersatts av andra beräkningar.

8 Datum 8 (12) bilaga Rubriken för avsnitt tre bör lyda: Krafter och moment som hindrar lastförskjutning eller tippning 7. Formlerna som anges i avsnitt tre är starkt förenklade och gäller i första hand för överfallssurrning. T.ex. används MSL som kraft i surrningen vid rak, kryss-, loop- och grimsurrning och inte förspänningskraften FT. Det föreslås därför att detta avsnitt ersätts med de formler som återfinns i MariTerms Handbok för lastsäkring, se bilaga. De bifogade formlerna är de som ligger till grund för CTU-kodens lathundar som återfinns i Informative Material IM5. 8. Om bilaga 10 med sitt nuvarande innehåll ska tas med i föreskriften bör innehållet justeras så att det överensstämmer med Annex 7 Appendix 5 i CTU-koden. Åtgärdas i omskriven bilaga 9. Rubriken har utgått. Åtgärdas i omskriven bilaga 9. Ett nytt avsnitt Dimensionering av lastsäkring införs med beräkning av faktorn m för de fem grundläggande lastsäkringsmetoderna. Bilaga 10 följer i allt väsentligt CTU-koden Annex 7 Appendix 3 för bestämningen av friktionskoefficient. Funktionsprov av lastsäkringsarrangemanget i bilaga 10 följer inte exakt kodens Annex 7 Appendix 5 utan är i allt väsentligt oförändrat sedan tidigare. Figur 7.63 i Appendix 5 är inte komplett då den saknar kurvor för lutning långskepps. Motsvarande diagram i bilaga 10 till föreskriften är komplett med kurvor för lutning långskepps och refererar även till de

9 Datum 9 (12) sjöområden kurvorna kan kopplas till. Ytterligare kommentarer från MariTerm AB på omskriven bilaga 9 via mejl daterat den 28 september 2018: 1. Jag skulle föreslå följande förtydligande av sista stycket före definitionerna: Begreppen sidled och längdled i denna bilaga refererar till att lastbäraren är stuvad i sin längdriktning fartygets längdriktning. I i Quick Lashing Guide är detta uttryckt på följande sätt: Sideways, forward and backward refers to a fore and aft stowed CTU. 2. Det kunde vara bra att ha med även MBL och mystatisk bland definitionerna även om definitionen kommer i texten. 3. En figur som utvisar alla avstånden hade inte varit fel. 1. Ändras enligt förslag. 2. Definition av MBL införs inte i bilaga 9 dels för att MBL inte förekommer i efterföljande beräkningar och dels för att MBL redan ingår i definitionsförteckningen i ändringsföreskriften. Definition av mystatisk (µstatisk) införs i definitionslistan i bilaga Ändras enligt förslag. Bilaga 9 kompletteras med de fyra figurerna som ingick i förslaget från MariTerm AB den 21

10 Datum 10 (12) september 2018 som visar de grundläggande lastsäkringsmetoderna. 4. Vad gäller definitionen av alfa och beta så spelar det väl ingen roll varifrån vinkel räknas eftersom vinkeln inte har någon riktning. Det borde därför räcka med att ange att vinkeln gäller mellan de två angivna riktningarna. 5. Vad gäller tabell 1 så skulle jag föreslå att du ändrar ordningen mellan längdled och sidled, dels eftersom sidled i de allra flesta fall är utslagsgivande dels eftersom sidled kommer först i tabell 3 samt i alla tabellerna i Quick Lashing Guide. 6. Huvudet på tabell 2 bör upprepas högst upp på sidan I tabell 3 skulle jag föreslå att transversell och longitudinell byts ut mot sidled och längdled. Det står ju i inledningen att det antas att lastbäraren är stuvad i fartygets längdriktning. 4. Ändras enligt förslag. Riktningsangivelsen för vinklarna tas bort. 5. Ändras enligt förslag. Avsikten är att harmonisera strukturen med andra förekommande dokument i ärendet. 6. Ändras inte i denna utgåva. Strukturen i ändringsföreskrift och tillhörande bilagor genomgår en granskning och editering inför färdigställandet för att uppfylla TS standard och krav på format mm. 7. Ändras enligt förslag.

11 Datum 11 (12) 8. Vertikalaccelerationerna inom parantes behövs inte, det bara förvillar eftersom det för övriga transportslag är helt andra horisontalaccelerationer i längdled och dessa finns ju inte med i tabellen. 9. Utan att vara helt säker tror jag att en bättre översättning av slip sheet är glidark, men jag är inte helt säker. Jag har inte sett denna typ av utrustning i verkligheten själv, men jag vet att det är något man använder vid stuvning av gods i containers när man har godset på typ en stekspade på trucken och trycker av godset in i containern. Jag har fått uppfattningen att slip sheets oftast består av någon sorts papp. 8. Ändras enligt förslag. 9. Ändras enligt förslag. Glidfilm i avsnitt Friktionsfaktor ändras till glidark. Kustbevakningen Sveriges åkeriföretag 2 kap. 2 Kustbevakningen har inget att erinra om ändringarna, vi tillstyrker ändringarna. 2 kap. Säkring av last i eller på lastbärare s förslag: 2 Gods som transporteras med vägfärja i trafik på ordinarie färjeled omfattas i stället av bestämmelserna i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd. Sveriges Åkeriföretag föreslår ny skrivning: 2 Gods som transporteras med vägfärja i trafik på ordinarie färjeled omfattas i stället av bestämmelserna i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSFS 2017:25) om säkring av last på fordon under färd. Åtgärdas. Hänvisningen ska avse TSFS 2017:25

12 Datum 12 (12) Motivering s förslag till författningssamling 2 kap. 2 hänvisar till TSVFS 1978:10 vilken numera ersatts av författning TSFS 2017:25 som trädde ikraft den 20 maj 2018, då Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd upphörde att gälla. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket har inga synpunkter på remissen av ändring av s föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:174 om transport av last på fartyg.