Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Transkript

1 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2007

2

3 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2007

4 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet kan beställas eller laddas ner från Sveriges Kommuner och Landsting tel: , fax: e-post: ISBN eller Socialstyrelsens kundtjänst, tel: , fax: e-post: webbutik: Artikelnr Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2007 Upplaga: ex Produktion: Ordförrådet AB Tryck: åtta.45, Solna

5 Förord Detta är den andra rapporten med öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt publicerar. Den första publicerades Jämförelser är viktiga ur flera aspekter. De visar medborgare och patienterna vad landsting och regioner åstadkommer med sina resurser och är därmed ett viktigt underlag för den hälso- och sjukvårdspolitiska debatten. Jämförelserna stimulerar hälso- och sjukvården till förbättringar, både genom det tävlingsmoment som ligger i jämförelserna och genom den källa till lärande som de utgör. De är därmed en viktig del i arbetet för ökad effektivitet och kvalitet i den svenska hälso- och sjukvården, med mål som nöjda och tillfredsställda patienter och medarbetare, liksom kliniska resultat och hälsoutfall av högsta klass. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting publicerar var för sig olika rapporter om hälso- och sjukvården, inklusive jämförelser av aspekter på kvalitet och effektivitet. Samarbetet under vinjetten Öppna Jämförelser i hälso- och sjukvården har som sin kärna en årlig, gemensam rapport med övergripande jämförelser av hälso- och sjukvårdssystemet. Avsikten är att denna årliga rapportering successivt ska utvecklas, bland annat med hjälp av det omfattande ordinarie arbete som bedrivs inom Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Årets rapport innehåller flera nya indikatorer, använder nya datakällor och kan för de flesta indikatorer redovisa mera aktuella data, jämfört med förra årets rapport. Styrgrupp för arbetet med Öppna Jämförelser 2007 har utgjorts av Roger Molin och Stefan Ackerby från Sveriges Kommuner och Landsting samt Mona Heurgren och Anders Åberg från EpC, Socialstyrelsen. I den gemensamma arbetsgruppen har ingått Max Köster och Rickard Ljung från EpC, Socialstyrelsen, samt Lena Bäckström, Bodil Klintberg och Jesper Olsson från Sveriges Kommuner och Landsting. Lena Eckerström, Sveriges Kommuner och Landsting, har koordinerat dialogen med landstingens kontaktpersoner. Fredrik Westander, konsult, har samordnat arbetet.

6 För rapportens bilagor har svarat Karin Nyqvist (bilaga 1), Emma Björkenstam (bilaga 3), båda EpC, Socialstyrelsen, samt Nils Janlöv (bilaga 2), Medical Management Center, Karolinska Institutet. Underlag till rapporten har även kommit från kvalitetsregister och andra organisationer med tillgång till de hälso- och sjukvårdsdata som använts. Ett särskilt tack riktas till dessa. Kjell Asplund Generaldirektör, Socialstyrelsen Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting

7 Sammanfattning Under vinjetten Öppna jämförelser bedriver Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans ett arbete för att öppet redovisa och jämföra hälsooch sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Denna rapport är den andra publiceringen av jämförelser under denna vinjett. Ett syfte med arbetet är att göra den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn. Allmänheten och intressegrupper av olika slag har rätt att få information om verksamhetens kvalitet och effektivitet. Öppna jämförelser ger också sakliga underlag för den offentliga och politiska debatten om hälso- och sjukvården. Ett lika viktigt syfte är att bidra till hälso- och sjukvårdens styrning. Landsting och regioner får ett förbättrat kunskapsstöd för uppföljning och styrning av den egna verksamheten. Jämförelserna sporrar landsting och regioner till förbättringar och bidrar till lärande mellan dem. Förra årets rapport blev uppmärksammad och mottogs väl, både i den offentliga debatten och av landstingen. Landstingsledningarnas ansvar för hälso- och sjukvårdens medicinska resultat synliggjordes. Jämförelserna har i många landsting analyserats och använts i den egna styrningen, ofta med fokus på områden med sämre utfall. Indikatorer från Öppna jämförelser har tagits med i de egna balanserade styrkorten. En påtaglig effekt är också landstingsledningarnas ökade medvetenhet om vikten av att delta i register och att rapportera data med god kvalitet. Denna rapport har samma ambitionsnivå och modell för presentation av utfallen som 2006 års rapport. Jämförelserna sker på landstingsnivå, men även några illustrerande jämförelser mellan sjukhus redovisas. Indikatorerna är indelade i fyra grupper, Medicinska Resultat, Patienterfarenheter, Tillgänglighet och Kostnader. För varje indikator rangordnas landstingen i diagram, där resultat för landstingen och riket redovisas. Ofta redovisas könsuppdelad statistik och könsskillnader kommenteras i texten. Någon sammanvägd rangordning av landstingen genom ett samlat mått på totaleffektivitet görs inte. Vi saknar i nuläget både data och metodik för att göra detta på ett väl underbyggt sätt.

8 En profil per landsting, som innehåller alla resultaten sammanställda per landsting, finns som elektroniskt publicerad bilaga. Med hjälp av landstingsprofilerna blir det möjligt att enkelt få överblick över varje landstings utfall i alla jämförelserna. Årets rapport har utvecklats på några viktiga punkter. För nästan alla indikatorer är data mer aktuella och avser antingen enbart 2006 eller har 2006 års data inkluderat, i de fall uppgifter för flera år återges. Ökad aktualitet är ett starkt önskemål från alla användare och är en viktig framgångfaktor för denna typ av jämförelser. Antalet indikatorer är 75, vilket är en ökning med 19 jämfört med 2006 års rapport. Ökningen har framförallt skett inom indikatorområdet Medicinska resultat. Ökningen avser till exempel dödlighet och komplikationer efter sjukhusvård, liksom sekundärpreventiv läkemedelsbehandling i stora sjukdomsgrupper som hjärtinfarkt och stroke. I området Kostnader presenteras fyra nya indikatorer som speglar i vilken mån kostnadseffektiva behandlingsval görs. Årets rapport avslutas med ett nytt avsnitt om tillgång och kvalitet i hälso- och sjukvårdsdata. Syftet är att peka på det ansvar som ledningarna för landsting och hälsooch sjukvården har för att verksamheterna dels medverkar i angelägna register, dels rapporterar data med god kvalitet. Principiellt är det självfallet önskvärt för ett landsting att ha en hög placering i jämförelserna. Men redovisningen sker utan att vi analyserar orsakerna till resultaten eller drar slutsatser om konsekvenserna av en placering. Skälet till detta är att omdömesgilla tolkningar av sjukvårdsdata förutsätter allmän kunskap om sakområdet, tid för analys och fördjupning samt även kunskap om olika lokala omständigheter. Det är därför landstingens och hälso- och sjukvårdens företrädare som har de bästa förutsättningarna att tolka och värdera de egna utfallen. Avsikten är att Socialstyrelsens och Sveriges Kommuners och Landstings samarbete med gemensam publicering av öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården ska utvecklas. Därutöver kommer de båda organisationerna att var för sig bedriva egna arbeten med likartad metodik, i form av olika fördjupande rapporter och jämförelser. Några resultat axplock ur rapporten I rapporten redovisas 75 indikatorer, där landstingen rangordnas. Det är inte möjligt att ge en sammanfattande bild av resultaten. Här ges istället ett axplock avseende de medicinska resultaten. Övergripande indikatorer är åtgärdbar dödlighet (A:1, A:2) och undvikbar slutenvård (A:3). Generellt sett har männen högre åtgärdbar dödlighet än vad kvinnorna har. Det finns även påtagliga skillnader mellan landstingen, särskilt för

9 män avseende den dödlighet som hälso- och sjukvården kan påverka. För denna indikator (A:3) märks en viss förbättring sedan förra årets rapport. Undvikbar slutenvård ska spegla effekterna av sjukvårdsinsatsen i öppen vård. Även där är det betydande skillnader mellan landsting. Läkemedelsanvändning jämförs. Andelen äldre med tio eller flera läkemedel (A:7) är i riket drygt 16 procent, med stora skillnader mellan landstingen. Polyfarmaci för med sig olika risker och bör uppmärksammas. Drygt fyra procent av alla äldre har läkemedel där samtidig användning medför risk för komplikationer (A:9). Bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion (A:10) används i avsevärt högre omfattning än vad som är önskvärt. Sverige har i internationell jämförelse goda resultat för femårsöverlevnad vid olika cancerformer. För bröstcancer (A:11) är femårsöverlevnaden knappt 87 procent. Skillnaderna mellan landsting är mycket små, vilket tyder på en jämn kvalitet. Vid tjocktarmscancer (A:12) är överlevnaden 56 procent (män) respektive 60 procent (kvinnor), med något större skillnader mellan landsting. För båda cancerformerna är överlevnaden marginellt lägre än i förra årets rapport. En av tio patienter omopereras inom 30 dagar vid operation för ändtarmscancer (A:14). Andelen diabetiker som når måluppfyllelse för värde för blodsocker (A:21) och blodtryck (A:22) är lågt, 50 respektive drygt 30 procent, med de målnivåer som används i de redovisade jämförelserna. Andelen diabetiker som ges blodtryckssänkande läkemedel (A:23) varierar mycket lite mellan de olika landstingen, vilket tyder på en jämn kvalitet. Dödligheten inom 28 dagar vid stroke (A:25, A:26) och hjärtinfarkt (A:31, A:32) varierar mellan landsting, dock förhållandevis måttligt, för det stora flertalet landsting. Dödligheten efter hjärtinfarkt sjunker, medan strokedödligheten är oförändrad. Andelen patienter som vårdas på strokeenhet (A:27) har successivt ökat i Sverige och uppgår till över 80 procent, men med variation mellan landsting. Kvinnor vårdas i lägre utsträckning än män vid strokeenhet. Andelen reperfusionsbehandlade patienter (A:33) vid hjärtinfarkt (ST-höjning) uppgår till drygt 70 procent, vilket innebär att en av tre patienter inte ges någon av de rekommenderade behandlingarna. Yngre patienter behandlas i betydligt högre grad än äldre. Långtidsöverlevnaden av implantat vid höftledsplastik (A:40) är 93 procent, med små skillnader mellan landsting. Vid knäledsplastik är femårsrisken för revision tre procent (A:39) för riket. För höftfraktur (A:44) är väntetiden mellan ankomst till sjukhus och operation 1,2 dygn. De senaste åren har andelen patienter med stort synfel vid tidpunkten för kataraktoperation (A:46) successivt minskat. Patienter med mindre allvarliga synfel opereras i högre grad.

10 Innehåll Inledning 11 Jämförelsemodell och 2007 års indikatorer 19 Resultat och tolkning av dessa 26 A Medicinska resultat 41 Allmänna indikatorer inkl vaccinationer, screening m m Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet (A:1)...44 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (A:2)...46 Undvikbar slutenvård (A:3)...48 Vaccinationsfrekvens barn mässling, påssjuka och röda hund (A:4)...50 Influensavaccinering av äldre (A:5)...51 Förekomst av MRSA smitta (A:6)...52 Läkemedelsanvändning Andel äldre med tio eller fler läkemedel (A:7)...54 Andel äldre med tre eller fler psykofarmaka (A:8)...56 Andel läkemedelsinteraktioner, klass D (A:9)...57 Andel behandlade med kinoloner vid urinvägsinfektion (A:10)...58 Cancersjukvård Bröstcancer femårsöverlevnad (A:11)...60 Tjocktarmscancer femårsöverlevnad (A:12)...62 Ändtarmscancer femårsöverlevnad (A:13)...64 Ändtarmscancer andel reoperationer inom 30 dagar (A:14)...66 Prostatacancer kurativt syftande behandling (A:15)...70 Mödrahälsovård, förlossnings- och nyföddhetsvård Andel tidiga aborter (A:16)...72 Dödfödda barn (A:17)...73 Neonatal dödlighet (A:18)...75 Låg Apgar-poäng hos nyfödda (A:19)...76 Perinealbristningar vid vaginal förlossning (A:20)...77

11 Diabetesvård Diabetes i primärvård måluppfyllelse för HbA1c (A:21)...79 Diabetes i primärvård måluppfyllelse för blodtryck (A:22)...80 Diabetes blodtryckssänkande behandling (A:23)...81 Diabetes blodfettssänkande behandling (A:24)...82 Strokesjukvård 28-dagars dödlighet efter stroke (A:25) dagars dödlighet efter stroke sjukhusvårdade (A:26)...86 Andel vårdade på strokeenhet (A:27)...88 Funktionsförmåga efter stroke andel beroende (A:28)...90 Blodförtunnande behandling efter stroke (A:29)...93 Återinsjuknande efter vård för stroke (A:30)...95 Hjärtsjukvård 28-dagars dödlighet efter hjärtinfarkt (A:31) dagars dödlighet efter hjärtinfarkt sjukhusvårdade (A32) Andel reperfusionsbehandlade vid ST-höjningsinfarkt (A:33) Andel kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt (A:34) Andel clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt (A:35) Väntetid till hjärtkirurgi (A:36) Blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt (A:37) Ortopedisk sjukvård Knäledsplastik revisioner inom 1 år som följd av infektion (A:38) Knäledsplastik risk för revision inom 5 år (A:39) Total höftledsplastik överlevnad av implantat 10 år (A:40) Total höftledsplastik omoperation inom 2 år (A:41) Total höftledsplastik patientskattad förbättring efter 1 år (A:42) Höftfraktur andel utskrivna till ursprungligt boende (A:43) Höftfraktur väntetid till operation (A:44) Annan behandling Ljumskbråck relativ risk för omoperation (A:45) Kataraktoperation andel med synskärpa under 0,5 (A:46) Självmord och självmordsförsök efter psykiatrisk vård (A:47) Vård vid ätstörning behandlingsresultat efter ett år (A:48)...128

12 B Patienterfarenheter 131 Befolkningen tillgång till sjukvård och förtroende (B:1, B:2, B:3) Patienternas betyg på besöket (B:4, B:5, B:6) Rimliga väntetider och telefontillgänglighet i primärvård (B:7, B:8) Strokepatienter om sjukhusvård och rehabilitering (B:9, B:10) C Tillgänglighet 145 primärvård Andel som fick läkarbesök inom en vecka primärvård (C:1) Andel som fick läkarbesök samma dag primärvård (C:2) specialiserad vård Antal som väntat längre än 90 dagar mottagning (C:3) Antal som väntat längre än 90 dagar behandling (C:4) D Kostnader 153 kostnad per invånare Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare (D:1) Faktiska hälso- och sjukvårdskostnader jämfört med förväntade (D:2) Kostnad per invånare primärvård, spec. somatik, psykiatri (D:3, D:4, D5) Kostnadsutveckling i hälso- och sjukvården (D:6) kostnad per prestation Kostnad per DRG-poäng (D:7) Kostnad per DRG-poäng, förändring (D:8) Kostnad per vårdkontakt primärvård (D:9) Kostnadseffektiva behandlingssval läkemedel och dagkirurgi Andel omeprazolbehandling vid magsår (D:10) Andel lågkostnadsstatin vid blodfettssänkande behandling (D:11) Livmoderframfall andel dagkirurgiska operationer (D:12) Ljumskbråck andel dagkirurgiska operationer (D:13) Data om sjukvård tillgång och kvalitet 171

13 Inledning Öppna jämförelser samarbetets bakgrund och syfte Under vinjetten Öppna jämförelser bedriver Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans ett arbete för att öppet redovisa och jämföra hälsooch sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Denna rapport är den andra publiceringen av jämförelser av medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Den första rapporten utkom i juni Bakgrunden var det samarbete som överenskoms under 2005, då Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting arbetade fram en plan för utveckling och samordning av olika aktiviteter inom detta område. Under 2006 och 2007 har en styrgrupp för arbetet funnits, liksom ett sekretariat. En grupp landstingsdirektörer har utgjort referensgrupp. Samtliga landsting och regioner har utsett kontaktpersoner för arbetet. Ett första syfte med arbetet är att göra den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn. Allmänheten, både som medborgare och patienter, har rätt att få information om verksamhetens kvalitet och effektivitet. Detsamma gäller media och intressegrupper av olika slag. Hälso- och sjukvårdens företrädare har å sin sida en skyldighet att påvisa att verksamheten drivs effektivt och med hög kvalitet. Öppna jämförelser ger sakliga underlag för den offentliga och politiska debatten om hälso- och sjukvården och förbättrar därmed förutsättningarna för ansvarsutkrävande. Ett andra syfte är att bidra till hälso- och sjukvårdens styrning. Jämförelserna visar att vissa landsting och regioner är framgångsrika på vissa områden, medan andra uppvisar goda resultat på andra. Både goda resultat och brister lyfts fram i ljuset på ett mera strukturerat sätt än tidigare. Jämförelserna sporrar landsting och regioner till förbättringar och bidrar till lärande mellan dem. Landsting och regioner får ett förbättrat kunskapsstöd för uppföljning och styrning av den egna verksamheten. Tillgänglig nationell statistik om hälso- och sjukvården är grunden för Öppna jämförelser. En tredje viktig aspekt av arbetet är att jämförelserna leder till bättre tillgång till data om resultat och prestationer i hälso- och sjukvården. När vårddata används aktivt i öppet publicerade jämförelser, ökar alla intressenters krav på att data ska vara färska, rikstäckande och korrekta. Kraven driver fram förbättringar i ÖPPNA JÄMFÖRELSER

14 databasernas aktualitet och kvalitet och tydliggör behoven av att etablera datainsamlingar på nya områden. Ett exempel på detta är det nu pågående arbetet med att införa en nationell patientenkät. Av syftesbeskrivningen ovan framgår att de jämförelser som publiceras i rapporten inte är utformade för att stödja patienternas val av vårdgivare. Data återges på landstingsnivå och kan inte utan vidare tillämpas på sjukhusnivå. Jämförelser på kliniknivå förutsätter, för att vara meningsfulla som konsumentinformation, att korrigeringar för patienternas olika sjukdomsgrad görs. Många indikatorer avser dessutom akutsjukvård, där val av vårdgivare inte görs som i planerad vård. Kärnan i samarbetet mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting är en regelbunden och återkommande publicering av jämförelser mellan landsting, utifrån en gemensamt överenskommen uppsättning indikatorer som fokuserar på hälso- och sjukvårdens resultat. Ett annat viktigt inslag är dialogen med företrädare för landsting och regioner om indikatoruppsättning och presentationsmodell. Men det är viktigt att påpeka att de båda organisationerna, utifrån sina olika roller, vid sidan av detta samarbete bedriver egna arbeten inom dessa områden. Sveriges Kommuner och Landsting har under 2007 bland annat publicerat en rapport med jämförelser mellan kommunernas äldreomsorg, med fokus på samarbetet med landstingen, löpande rapporterat om läget för vårdgarantin i landstingen och redovisat patienterfarenheter enligt Vårdbarometern. Vidare startar man tillsammans med landsting och regioner hösten 2007 en nationell aktivitet med förbättrad patientsäkerhet i fokus. Mätbara indikatorer ska väljas och resultatet av de insatta åtgärderna ska löpande redovisas. Detta knyter an till den roll Sveriges Kommuner och Landsting har att stödja landsting och regioner i att utveckla sin ledning och styrning av hälso- och sjukvården och att använda nationella jämförelser av kvalitet och effektivitet för detta. Socialstyrelsen har under 2007 till exempel publicerat en rapport med jämförelser av strokesjukvård, framförallt på sjukhus- eller kliniknivå. Denna rapport gjordes som en del i Socialstyrelsens uppdrag att som statlig myndighet löpande rapportera om förhållandena i hälso- och sjukvården, under vinjetten God vård. Socialstyrelsen har uppdraget att utarbeta nationella indikatorset för hela hälso- och sjukvården, ett arbete som föreliggande rapport i praktiken är en del av. Sjukdomsspecifika indikatorset ingår också som en integrerad del i de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tar fram. Exempel på detta är riktlinjerna för stroke, hjärtinfarkt och cancer. Arbete pågår med att ta fram kvalitetsindikatorer inom riktlinjearbetet för diabetesvård samt för vård vid depression och ångest. Även indikatorer 12 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2007

15 som grund för öppna jämförelser för vård och omsorg om äldre ingår som en del i Socialstyrelsens uppgift. Fortlöpande utvecklar och publicerar man ett växande antal kvalitetsindikatorer med hälsodataregister som källa års rapport erfarenheter och effekter Rapporten 2006 föregicks bland annat av att landstingen via ledningar och kontaktpersoner hade förberetts på det innehåll och de resultat som skulle redovisas. Mottagandet och användningen av rapporten blev också det önskade. Flertalet landsting och regioner hade egna presskonferenser och/eller kommenterade de egna resultaten offentligt på hemsidor och genom pressmeddelanden. Man tog resultaten, även de negativa utfallen, på allvar och har utifrån dessa initierat olika aktiviteter. Mediarapporteringen var intensiv under de första dagarna, både i nationella media och i lokala. Rangordningar och sifferstödda jämförelser kan inbjuda till oönskade förenklingar och överdrivna tolkningar. Detta har tidigare varit en viktig invändning från hälso- och sjukvårdens professionella grupper och experter på olika sakområden mot att publicera data om kvalitetsutfall. Förra årets rapport innehöll också medvetet en förenkling, när utfallen för landstingen presenterades färglagda i rött, gult och grönt. Resultatet av publiceringen blev likväl en saklig diskussion om vårdens resultat. Landstingens ledningar har på olika vis använt jämförelserna i sin egen styrning, vilket är en avgörande aspekt när effekten av Öppna jämförelser ska värderas. Landstingen har ofta fokuserat på områden med sämre utfall, och gjort fördjupningar inom dessa. Några landsting har publicerat rapporter med diskussion och analys av de egna negativa resultaten. Några har tagit in indikatorer från Öppna jämförelser i sina egna balanserade styrkort. I slutet av 2007 kommer en uppföljningsrapport att presenteras, där landstingens mottagande och användning av 2006 års rapport beskrivs och analyseras. Publiceringen av rapporten har även medfört att andra aktörer, framförallt de olika kvalitetsregister som finns, har stimulerats att utveckla sina öppna resultatredovisningar. Flera register, till exempel Riks-Stroke och hjärtsjukvårdsregistret RIKS- HIA har en flerårig tradition av att i sina egna redovisningar presentera utfall på sjukhus-/kliniknivå. RIKS-HIA har tagit fram ett kvalitetsindex för hjärtsjukvården vid sjukhusen. Nationella Diabetesregistret har gjort detsamma, för landstingens primärvård och för medicinkliniker. Nationella Höftprotesregistret har valt några indikatorer som man menar är särskilt publikt intressanta, och som man publicerar per sjukhus/klinik. Detsamma gäller intensivvårdsregistret, SIR. Flera kirurgiska register redovisar sedan tidigare ÖPPNA JÄMFÖRELSER

16 Databaser med möjlighet till jämförelser inom hälso- och sjukvården Det finns idag flera olika möjligheter att kontinuerligt göra uppföljningar av sjukvården via databaser, som är offentligt tillgängliga via Internet. Här ges några exempel. De nationella hälsodataregistren och dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen används för statistik och forskning inom en rad områden som rör hälsa och sjukdomar och hälso- och sjukvården. Dessa register ansvarar EpC vid Socialstyrelsen för: Cancerregister (från 1958, ca nya cancerfall per år) Medicinskt födelseregister (från 1973, ca födslar per år) Register för övervakning av fosterskador (från 1965, ca fall per år) Patientregister (från 1987, ca 1,5 miljoner vårdtillfällen i slutenvård och 10 miljoner läkarbesök per år) Läkemedelsregister (från 2005, ca 90 miljoner expedierade recept per år) Dödsorsaksregister (ca avlidna per år) Hälsodataregistren ligger till grund för en rad årliga statistikrapporter om bland annat läkemedelsförskrivning, förlossningar, cancerincidens, aborter, assisterad befruktning, amning och tobaksvanor hos spädbarnsföräldrar, hjärtinfarkter samt skador och förgiftningar. Mycket av statistiken finns tillgänglig i statistikdatabaser via Socialstyrelsens webbplats Där kan användare skapa egna tabeller, diagram och kartor för att bland annat belysa hälsa, vårdutnyttjande och kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvården. Statistiken presenteras efter kön, ålder, geografiskt område och i vissa fall efter sjukhus och klinik inom följande områden: Aborter Cancer Diagnoser i sluten vård DRG (Diagnosrelaterade grupper) Dödsorsaker Förlossningar Hjärtinfarkter Hur mår Sverige? Operationer i sluten vård Kvalitetsindikatorer inom hälsooch sjukvården Databaser för statistik om läkemedel samt skador och förgiftningar är under utveckling. 14 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2007

17 Vid Sveriges Kommuner och Landsting finns Sjukvårdsdata i fokus (nås via Här finns en rad olika uppgifter både om sjukvårdsproduktion, vårdkonsumtion och om kostnader. Uppgifter finns i varierande utsträckning för landsting/regioner/kommuner och sjukhus. I programmet väljer du själv hur du vill få statistiken presenterad. I KPP-databasen (Kostnader Per Patient) kan uppgifter om kostnader för vårdtillfällen vid sjukhus för olika diagnosgrupper sökas. KPPdatabasen nås via och vidare till Ekonomi under Verksamheter A Ö, därefter Ekonomi och styrning och slutligen Statistik och nyckeltal. Uppgifter om väntetider och tillgänglighet per landsting och kliniker/mottagningar finns i databasen Väntetider i Vården ( Sjukvårdsdata i fokus statistik och presentationer för hälso- & sjukvården på nätet Sjukvårdsdata i fokus är Sveriges Kommuner och Landstings statistik- och presentationsprogram för att underlätta analyser och jämförelser inom hälso- och sjukvården. Det vänder sig till politiker, tjänstemän, forskare, massmedia och allmänhet. I programmet väljer du själv hur du vill få statistiken presenterad. Du kan göra jämförelser och en rad andra analyser med hjälp av kartor, flera typer av diagram och tabeller. I databasen finns data i varierande utsträckning (s.k. indikatorgrupper) för landsting/ regioner, kommuner och sjukhus. För kommuner finns uppgifter om befolkning, patientstatistik och läkemedel. Med hjälp av kartfunktionen (se nedan) går det lätt att göra jämförelser sedan hänsyn har tagits till skillnad i ålderssammansättningen. Sjukvårdsdata i fokus Visa diagr. & tab. Visa karta Visa diagram Visa tabeller Torsby Filipstad Hagfors Sunne Eda Munkfors Arvika Forshaga Kil Storfors Karlstad Årjäng Säffle Hammarö Kristinehamn Grums Läs mer på arbetar med,»statistik Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax info@skl.se, Från Vårdbarometern (nås via publiceras uppgifter om befolkningens och patienters erfarenheter och uppfattningar av hälso- och sjukvården. Både WebOr ( som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, och Kommundatabasen ( som förvaltas av Rådet för främjande av Kommunala Analyser, RKA, innehåller nyckeltalsjämförelser för primärkommunal verksamhet, bland annat om äldreomsorg. I Kommundatabasen finns också nyckeltal för landstingskommunal verksamhet, bland annat om hälso- och sjukvård. Data från Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården presenteras även här. Några av de Nationella Kvalitetsregistren har börjat lägga ut sökbara indikatorer på sina egna webbplatser, exempelvis Intensivvårdsregistret och Palliativa Kvalitetsregistret. Även Höftprotesregistret är på gång med detta. Flera register har sedan flera år gjort resultat på kliniknivå tillgängliga på sina webbplatser för en viss förutbestämd tidsperiod, vanligen som årsrapporter i pdf-format. Bråckregistret har skapat en webbplats som är anpassad till allmänheten. Där kan information om kvaliteten i svensk ljumskbråckskirurgi inhämtas och kliniker och landsting jämföras. Länkar till kvalitetsregistrens webbplatser finns på www. kvalitetsregister.se. ÖPPNA JÄMFÖRELSER

18 kvalitetsutfall per landsting eller klinik, som registren för ljumskbråck, ändtarmscancer, hjärtkirurgi, öron-näsa-halsoperationer, gynekologiska operationer och kärlkirurgiska operationer. Exemplen kunde vara flera. Även andra aktörer, som det privata företaget Consumer PowerHouse, redovisar olika kvalitetsindex. Dessa olika redovisningar samspelar. Vid utveckling av indikatorer och presentationsmodeller hämtas idéer från varandra. Detta är en positiv utveckling, men den ställer också krav på en ökad samordning mellan de olika aktörerna. Förutsättningarna är nu goda för en kraftfull utveckling av öppna jämförelser i hälso- och sjukvården. Intresset är stort i landstings- och regionledningar. Indikatorer på olika områden inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg arbetas fram. Gemensam publicering av en årlig, övergripande rapport är en naturlig del i denna utveckling och i samarbetet mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting års rapport karaktär, avgränsningar och disposition Rapportens karaktär är snarlik eller identisk med förra årets. Vissa förändringar i rubrikindelningar och i indikatorsetet beskrivs i nästa avsnitt. En viktig aspekt är att data generellt är mera aktuella. I de allra flesta fall ingår uppgifter från Insamling och sammanställning av data har i flera fall påskyndats, för att stödja denna publicering. Rapporten redovisar jämförelser på landstingsnivå, trots att det i den förra rapporten angavs att det var ett naturligt utvecklingssteg att även publicera jämförelser på sjukhus-/kliniknivå. Denna bedömning kvarstår. Data finns tillgängliga, i tillräcklig omfattning för att kunna användas i en intresseväckande och relevant sammanställning. Olika diskussioner under året har även visat att landstingens ledningar skulle välkomna jämförelser på sjukhus-/kliniknivå. Men att ta fram en genomtänkt modell för att jämföra och publicera kvalitetsdata på sjukhus-/kliniknivå för samtliga kvalitetsindikatorer tar tid och förutsätter ett grundläggande utvecklingsarbete som ännu inte genomförts. Ett steg i denna riktning är dock Socialstyrelsens strokerapport, som baserades på klinikjämförelser. Flera kvalitetsregister har också varit föregångare, med publicering av klinikjämförelser för sina respektive sjukdomsgrupper. I årets rapport redovisas dock jämförelser på sjukhusnivå för några utvalda kvalitetsindikatorer. Jämförelser av hur mycket vård och behandling som befolkningarna i landsting och regioner konsumerar ingår inte i själva huvudrapporten. Motivet till detta är att vårdkonsumtionsjämförelser är svåra att tolka i termer av bra eller dåligt. De är dock ur olika synvinklar intressanta: De kan spegla olika tillgång till vård, skillnader 16 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2007

19 i medicinsk praxis m m. Ett urval av sådana jämförelser avseende vårdkonsumtion av planerade operationer presenteras därför i stället i en separat bilaga. Flera andra avgränsningar har gjorts. Indikatorer om befolkningarnas hälsostatus och hälsopåverkande vanor och livsföring, som rökning och alkoholvanor, ingår inte. Inga indikatorer om äldreomsorg och tandvård ingår. Jämförelser fokuserade på enbart äldreomsorg har som nämnts under 2007 gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting i en separat publikation. Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag både på detta och på tandvårdens område. Personalrelaterade faktorer som sjukskrivningsfrekvens eller personalomsättning finns inte med i rapporten, eftersom syftet inte är att belysa landstingen i deras roll som arbetsgivare. I fokus är istället rollen som huvudmän, med ansvar för befolkningarnas hälso- och sjukvård. Vår bedömning är att vi i nuläget inte har tillräckligt bra underlag och nog bra metoder för att rangordna landstingen avseende kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården som helhet. Rapporten innehåller därför inte någon sammanvägd rangordning av landstingen baserade på poängmodeller eller sammanfattande index. Rapporten har fortsättningsvis följande disposition: I nästa avsnitt beskrivs jämförelsemodellen. Vi redogör för några indikatorområden och indikatorer som övervägts, lagts till eller tagits bort, jämfört med förra årets rapport. Sedan, i avsnittet därefter, beskrivs hur resultaten presenteras och hur de bör tolkas, både i huvudrapporten och i bilagan med landstingsprofiler. Som alltid är frågan om statistisk osäkerhet och kvalitet i data ett viktigt tema. I de följande fyra avsnitten redovisas utfallen för alla indikatorer. Varje indikator beskrivs och resultatet presenteras i diagram och med stöd av korta texter. Skillnader mellan landsting, och i flera fall även mellan könen, kommenteras. Även internationella jämförelser kommenteras där det är möjligt. I några fall redovisas data för indikatorerna även på sjukhus-/kliniknivå, som exempel. Redovisningen är indelad i fyra grupper eller jämförelseperspektiv, som presenteras var och en för sig: A Medicinska resultat B Patienterfarenheter C Tillgänglighet D Kostnader ÖPPNA JÄMFÖRELSER

20 Det sista avsnittet i rapporten handlar om tillgång till och kvalitet i sjukvårdsdata, med diskussion och landstingsjämförelser avseende rapportering till vissa kvalitetsregister, hälsodataregister m m. Rapporten har tre bilagor, som inte ingår i den tryckta rapporten utan enbart publiceras elektroniskt. Bilagorna är: Bilaga 1 Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser 2007 Bilaga 2 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Bilaga 3 Vårdkonsumtion 2006 urval av behandlingar i väntetidsrapporteringen Bilagor och den elektroniska versionen av huvudrapporten, finns tillgängliga via de båda organisationernas hemsidor. Via kan man i huvudmenyn välja Verksamheter A Ö. Under bokstaven Ö finns rapporter, bilagor och övrig information om Öppna jämförelser. Via väljer man Publicerat i huvudmenyn och anger därefter som sökord Öppna jämförelser, för att nå rapport och bilagor. På hemsidorna finns även OH-bilder med rapportens diagram. 18 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2007

21 Jämförelsemodell och 2007 års indikatorer Modellen för jämförelse är enkel och ambitionsnivån likartad den i 2006 års rapport. Landstingen jämförs och rangordnas utifrån ett urval indikatorer, grovt indelade i fyra olika jämförelseperspektiv. Dessutom görs inom område A Medicinska resultat en undergruppering i olika sjukdomsgrupper. Även om perspektivet är brett och syftet är att så långt möjligt spegla hela hälsooch sjukvårdssystemet, så bör indikatorerna primärt betraktas var och en för sig. Detta gäller även för en sjukdomsgrupp. Utfallet för de sju indikatorerna inom ortopedisk sjukvård ska inte ses som en strukturerad och representativ beskrivning av kvaliteten i hela den ortopediska sjukvården i ett landsting. Detsamma gäller indikatorsetet som helhet. Även om de samlade utfallen självklart har en viss tyngd, så är det viktigt att komma ihåg att indikatorerna utgör viktiga, men punktvisa nedslag i hälso- och sjukvårdssystemen i landsting och regioner. Flera viktiga områden och dimensioner av vårdkvalitet är ännu inte tillräckligt redovisade, därför att relevanta data i hög grad saknas. Psykiatri och primärvård är exempel på detta. Indikatorsetet som helhet vilar inte på den systematik och metodsäkerhet som en formell och mera komplett modell för uppföljning av vårdsystem skulle behöva göra. Detta är ett av skälen till att vi inte heller detta år lägger samman de olika utfallen i en samlad poängmodell och skapar ett totalindex för kvalitet och effektivitet. Med detta sagt är det viktigt att peka på att vare sig modell, indikatorurval eller tillgång på relevanta data behöver skämmas för sig, till exempel i en internationell jämförelse. Indikatorerna har tyngd och är angelägna, därför att de var och en speglar väsentliga aspekter av sin del av hälso- och sjukvården. Att modellens anspråk som uppföljningsinstrument är måttfulla, är en viktig framgångsfaktor. Utveckling kommer att ske successivt och över flera år. Jämförelseperspektiven A D Indikatorsetet har 75 indikatorer, att jämföra med förra årets 57. I likhet med förra året används följande indelning, med syftet att tydliggöra att jämförelsemodellen är mångdimensionell; att den avser flera olika aspekter av kvalitet och effektivitet: ÖPPNA JÄMFÖRELSER

22 A Medicinska resultat B Patienterfarenheter C Tillgänglighet D Kostnader 48 indikatorer 10 indikatorer 4 indikatorer 13 indikatorer Medicinska resultat innehåller flest antal indikatorer, knappt 2/3-delar av alla. Här redovisas indikatorer som beskriver hälso- och sjukvårdens kliniska resultat och kvalitet. Både resultatmått och processmått ingår. Resultatmått besvarar frågan hur det gick för patienten eller för befolkningen. Processmått belyser vad man gör i sjukvården, men är valda för att de har betydelse för resultaten. Patienterfarenheter innehåller indikatorer som speglar patienternas och befolkningens värdering av sina vårdkontakter och av vården, till exempel i vilken mån man har förtroende för hälso- och sjukvården. Tillgänglighet avser tidsrelaterad tillgänglighet och innehåller mått med koppling till väntetider och antalet väntande. Andra aspekter på tillgänglighet, som geografiska eller ekonomiska barriärer för att söka vård, ingår inte. Kostnader innehåller mått på kostnaden per invånare för olika delar av hälso- och sjukvården, mått på kostnaden per prestation samt indikatorer som speglar kostnadseffektivitet i behandlingsval. Kostnadsmått får sitt stora värde när de ställs mot de övriga resultaten. Nya jämförelseperspektiv Patientsäkerhet, Primärvård eller Psykiatri? Under våren 2007 diskuterades vid möte med landstingens kontaktpersoner möjligheten att tillskapa ett nytt jämförelseperspektiv, rubricerat Patientsäkerhet. I detta område avsågs ett urval av de existerande indikatorerna inom A Medicinska resultat ingå, tillsammans med nya indikatorer, bland annat baserade på data om skador och ersättningar från patientskadeförsäkringen. Dessa indikatorer skulle vara valda så att de var attraktiva ur ett förbättringsperspektiv; vara möjliga att påverka på kort sikt. Det hade varit möjligt att tillskapa ett jämförelseperspektiv Patientsäkerhet. Efter diskussion görs inte detta i årets rapport. Ett motiv är att det inte var givet vilka indikatorer som borde redovisas som just patientsäkerhetsindikatorer. De flesta av indikatorerna inom område A har bäring på patientsäkerhet. Det andra och mer handfasta motivet var att diskussionen klargjorde att rangordnande jämförelser mellan landsting och sjukhus avseende anmälda skador och utbetalda ersättningar inte kunde göras. Det är inte givet att patientskadorna är färre i det landsting som har få anmälningar och få beslut om ersättning för skada. Benägenheten att anmäla skador varierar. Därför går det inte att värdera utfall per 20 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2007

23 landsting i en skala från bättre till sämre. Slutsatsen blev att dessa data är värdefulla vid lokalt förbättringsarbete, men inte passade in i Öppna jämförelser. Diskussioner har även förts om möjligheterna att redovisa indikatorer under rubriker som Primärvård respektive Psykiatri. I båda fallen föll detta på att vi ännu inte har tillräckligt goda och relevanta data för att sammanställa separata indikatorset på dessa områden, ens som underrubriker inom område A Medicinska resultat. Dock redovisas två indikatorer avseende psykiatrisk vård. Ett annat tema som diskuterats är Jämlik tillgång till vård, i socio-ekonomisk mening. Detta bör som ett angeläget område för framtida indikatorutveckling. Diskussion om indikatorsetet men ingen formell remiss När det ursprungliga indikatorsetet togs fram, inför rapporten 2006, användes som vägledning följande kriterier för en lämplig indikator: Mätbar och tillgänglig. Indikatorn ska vara mätbar, data ska finnas tillgängliga på nationell nivå och de ska återkommande kunna rapporteras. Vedertagen och valid. Indikatorn ska vara vedertagen och därmed gärna förekomma i andra, etablerade indikatorset, även internationella. Därmed antas även att den är valid; är ett bra mått på den aspekt av sjukvården som den avser att mäta. Relevant. Indikatorn ska avse väsentlig volym/kostnad, eller en väsentlig aspekt eller problem. Särskilt när indikatorsetet är övergripande, avser hela sjukvårdssystemet, är detta ett angeläget krav. Tolkningsbar. Indikatorn ska stödja en värderande tolkning; man ska veta om det är bra eller dåligt att ha ett högt eller lågt värde. Påverkansbar. Det ska vara möjligt för landstingen och hälso- och sjukvården att kunna påverka sitt utfall. Resultat och process. Både resultatmått, som i princip är att föredra, och processmått kan användas. Processmått ska avse åtgärder i hälso- och sjukvården som antas ha en stark påverkan på resultatet för patienten. Förslag till indikatorer hämtades från företrädare från kvalitetsregister och från pågående indikatorutveckling vid Socialstyrelsen. I praktiken spelade tillgången på relevanta data en stor roll. Slutligen var ett viktigt kriterium att bara data från reguljära, återkommande datainsamlingar skulle användas. Inför årets rapport har företrädare för landsting och regioner deltagit i diskussioner om nya indikatorer och om indikatorer som borde tas bort eller förändras. Även Socialstyrelsens nya riktlinjer för cancersjukvård, där indikatorer föreslogs, har varit ett underlag. Ett ofta framfört önskemål är också att data ska vara så aktuella som möjligt. ÖPPNA JÄMFÖRELSER

24 Nya och borttagna indikatorer Inom A Medicinska resultat har en indikator tagits bort och två förändrats. Indikatorn om ögonbottenkontroll för diabetiker är borttagen, efter att kritik framförts mot den. Hur ofta en diabetiker bör kontrollera ögonbottenstatus är föremål för diskussion, och kan dessutom variera mellan individer, vilket gör indikatorn trubbig. Inom hjärtsjukvård har indikatorn om direkt PCI vid ST-höjningsinfarkt förändrats, så att även de patienter som gavs den alternativa propplösande behandlingen, trombolys, redovisas. Motivet är att båda åtgärderna är viktiga för utfallet. Tidsfaktorn är kritisk, vilket gör att geografiska förhållanden spelar roll. Indikatorn om tidiga aborter har både förändrats och kompletterats, så att även andelen medicinska aborter redovisas. I övrigt har smärre förändringar i definitioner av flera indikatorer skett. Några av de sexton nya indikatorerna inom A Medicinska Resultat kommenteras här. Sex av de nya indikatorerna baseras på data från Läkemedelsregistret. Två avser blodtrycks- respektive blodfettssänkande behandling vid diabetes, och är ett värdefullt tillskott inom diabetesområdet. Två indikatorer speglar sekundärpreventiv behandling efter stroke respektive hjärtinfarkt. Läkemedelsregistret är ganska nytt och har en stor outnyttjad potential som uppföljningsinstrument. Gränsen för vad som räknas som äldre har flyttats från 75 till 80 år, för att bättre harmoniera med andra aktörers redovisningar av data om äldres hälso- och sjukvård. Detta gäller till exempel indikatorerna om läkemedelsanvändning hos äldre. Två indikatorer om dödlighet efter stroke och hjärtinfarkt har lyfts in. De avser dödlighet bland sjukhusvårdade patienter och är därmed ett mera direkt mått på sjukvårdskvalitet än de vidare måtten, som inkluderar de som dog utan att ha inkommit till sjukhus. Detsamma kan sägas om indikatorn reoperationer vid ändtarmscancer. Två indikatorer om psykiatrisk verksamhet är nya. Den ena avser förekomsten av självmord eller självmordsförsök efter psykiatrisk slutenvård och den andra avser effekterna av ätstörningsvård. Båda erbjuder tolkningsproblem och framförallt den senare vilar på få registreringar, vilket medför att data är osäkra. Den togs ändå med, inte minst för att belysa och uppmuntra utvecklingen av kvalitetsregister inom psykiatrin. Flera landsting är intresserade av och har föreslagit indikatorn standardiserad sjukhusdödlighet, HSMR, som förekommer internationellt. Epidemiologiskt Centrum (EpC) har deltagit i ett arbete för att värdera om detta mått passar svenska förhållanden och framförallt med hänsyn tagen till registreringspraxis i Patientregistret, PAR. EpCs slutsats är att måttet och data i nuläget inte håller för att användas som kvalitetsmått i jämförelser mellan sjukhus. En faktor är att policy skiftar: I vissa miljöer/sjukhus är det vanligare att döende patienter ges vårdplats på sjukhus, medan i andra patienten skrivs ut från akutsjukhus till annan vårdform eller hem. 22 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2007

25 En annan har med registreringspraxis avseende akut respektive planerad vård i PAR att göra. Däremot kan HSMR-måttet fungera utmärkt om ett sjukhus eller ett landsting vill mäta sin egen utveckling över tid, för att se om olika åtgärder har den önskade effekten på dödligheten vid sjukhus. På övriga områden B-D är den mest påtagliga förändringen att fyra nya indikatorer introduceras i område D Kostnader. De speglar kostnadseffektiva behandlingsval, dels avseende val mellan likvärdiga läkemedel med olika kostnader, dels mellan att genomföra operationer i dagkirurgi eller i sluten vård. Även kostnadskonsekvenser per landsting av dessa val beskrivs. Indikatorer av detta slag kan tas fram på många områden och är ett intressant utvecklingsområde. Förteckning över samtliga indikatorer Ny indikator 2007 A Medicinska resultat (48 indikatorer) Allmänna indikatorer inklusive vaccinationer, screening m.m. A:1 Åtgärdbar dödlighet hälsopolitiskt relaterad A:2 Åtgärdbar dödlighet sjukvårdspolitiskt relaterad A:3 Undvikbar slutenvård A:4 Vaccination av barn mässling, påssjuka, röda hund A:5 Influensavaccination av äldre A:6 MRSA-förekomst Läkemedelsanvändning A:7 Tio eller fler läkemedel bland äldre A:8 Tre eller fler psykofarmaka bland äldre A:9 Läkemedelsinteraktion bland äldre klass D A:10 Bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion Cancersjukvård A:11 Överlevnad bröstcancer A:12 Överlevnad tjocktarmscancer A:13 Överlevnad ändtarmscancer A:14 Omoperationer ändtarmscancer A:15 Kurativ behandling prostatacancer ÖPPNA JÄMFÖRELSER

26 Mödrahälsovård, förlossnings- och nyföddhetsvård A:16 Tidiga aborter A:17 Dödfödda A:18 Neonatal dödlighet A:19 Låg Apgar-poäng A:20 Bristningar vid förlossning Diabetesvård A:21 Måluppfyllelse blodsockervärde (HbA1c) A:22 Måluppfyllelse blodtryck A:23 Blodtryckssänkande behandling A:24 Blodfettssänkande behandling Strokesjukvård A:25 Dödlighet efter stroke A:26 Dödlighet efter stroke, sjukhusvårdade patienter A:27 Vård vid strokeenhet A:28 Funktionsförmåga efter stroke A:29 Blodförtunnande behandling A:30 Återinsjuknande i stroke Hjärtsjukvård A:31 Dödlighet efter hjärtinfarkt A:32 Dödlighet efter hjärtinfarkt, sjukhusvårdade patienter A:33 Reperfusionsbehandling A:34 Kranskärlsrönten A:35 Clopidogrelbehandling A:36 Väntetid hjärtkirurgi A:37 Blodfettssänkande behandling Ortopedisk sjukvård A:38 Revisioner efter infektion knäledsplastik A:39 Risk för revision knäledsplastik A:40 Implantatets långtidsöverlevnad höftledsplastik A:41 Omoperation höftledsplastik A:42 Resultat av operation patientskattat efter höftledsplastik A:43 Utskrivning till ursprungligt boende höftfraktur A:44 Väntetid höftfrakturoperation Annan behandling A:45 Risk för omoperation ljumskbråck A:46 Synfel vid kataraktoperation A:47 Självmord eller självmordsförsök efter psykiatrisk vård A:48 Förbättring efter vård vid ätstörning 24 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2007

27 B Patienterfarenheter (10 indikatorer) B:1 Tillgång till vård B:2 Förtroende vårdcentraler B:3 Förtroende sjukhus B:4 Sammanfattande betyg vårdcentraler B:5 Sammanfattande betyg sjukhus B:6 Förväntad hjälp alla besök B:7 Rimlig väntetid vårdcentraler B:8 Tillgänglighet per telefon vårdcentraler B:9 Nöjdhet sjukhusvård vid stroke B:10 Nöjdhet rehabilitering vid stroke C Tillgänglighet (4 indikatorer) Primärvård C:1 Läkarbesök inom 1 vecka C:2 Läkarbesök samma dag Specialiserad vård C:3 Väntat längre än 90 dagar mottagning C:4 Väntat längre än 90 dagar behandling D Kostnader (13 indikatorer) Kostnad per invånare (exkl hemsjukvård) D:1 Hälso- och sjukvårdskostnad D:2 Hälso- och sjukvårdskostnad relation till förväntad kostnad D:3 Primärvård kostnader D:4 Specialiserad somatisk verksamhet kostnader D:5 Specialiserad psykiatrisk verksamhet kostnader D:6 Förändring av hälso- och sjukvårdskostnad Kostnad per prestation D:7 Kostnad per prestation/drg-poäng spec somatisk vård D:8 Förändring av kostnad per prestation - spec somatisk vård D:9 Kostnad per vårdkontakt primärvård Kostnadseffektiva behandlingsval D:10 Läkemedelsval omeprazol vid magsår D:11 Läkemedelsval val av statin vid blodfettssänkande behandling D:12 Dagkirurgiska operationer livmoderframfall D:13 Dagkirurgiska operationer ljumskbråck ÖPPNA JÄMFÖRELSER

28 Resultat och tolkning av dessa Resultaten av jämförelserna presenteras på tre olika vis: Rangordnade jämförelser mellan landsting för alla indikatorer Landstingsprofiler, där resultatet för varje landsting sammanställs (bilaga) Färgsatt översiktstablå, med alla landstings resultat i alla indikatorer Innan sätten att redovisa resultaten närmare beskrivs är det nödvändigt att peka på några viktiga frågor om hur materialet bör användas och hur resultaten ska tolkas. Det finns också några renodlat statistiska aspekter att lyfta fram. Principiellt är det självfallet önskvärt för ett landsting att ha en hög placering i jämförelserna. Men redovisningen sker utan att vi analyserar orsakerna till resultaten (vid resultatmått) eller drar skarpa slutsatser om konsekvenserna av en placering (vid processmått). Skälet till detta är att omdömesgilla tolkningar av sjukvårdsdata förutsätter allmän kunskap om sakområdet, tid för analys och fördjupning samt även kunskap om olika lokala omständigheter. Det är landstingen och sjukvårdens företrädare som har de bästa förutsättningarna att tolka och värdera de egna utfallen. En indikator är i vanligt språkbruk ett tecken eller en signal på någonting, inte ett uppenbart faktum med en självklar uttolkning. En indikator ger en tydlig signal om ett förhållande att studera vidare och att förklara. Just så verkar landsting och regioner också ha använt förra årets jämförelser. Rikets genomsnitt ingen självklar måttstock Rangordning av landstingen i diagrammen, utan angivelser av målvärden, medför risk för den felaktiga tolkningen att rikets genomsnitt ses som norm för det acceptabla eller det medelgoda resultatet. Men rikets resultat är inte självklart den måttstock som bör användas, när landstingens utfall tolkas. Om utfallet för riket som helhet är positivt, kan en stor negativ procentuell avvikelse från riket vara förenligt med att utfallet för det avvikande 26 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2007