PSYKOTERAPI: FORSKNING OCH UTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PSYKOTERAPI: FORSKNING OCH UTVECKLING"

Transkript

1 ISSN Nr 28, 2005 PSYKOTERAPI: FORSKNING OCH UTVECKLING EN METOD ATT BEDÖMA FÖRÄNDRINGAR EFTER PSYKOTERAPI: CHAP Rolf Sandell, Ulla Grebo, Sonja Härdelin och Bengt Lauthers KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykoterapi STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Psykoterapiinstitutet

2 Psykoterapi: forskning och utveckling är en rapportserie som ges ut av Sektionen för psykoterapi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och av Stockholms läns landstings Psykoterapiinstitut, vilka samverkar när det gäller behandling, forskning, utbildning och metodutveckling inom psykoterapiområdet. I rapportseriens redaktionsråd ingår docent Johan Schubert och docent Andrzej Werbart. Leg. psykoterapeut Kerstin Schewenius och leg. psykolog Anna Lazar har varit adjungerade till redaktionsrådet för denna rapport. Tillförordnad sektionschef vid Sektionen för psykoterapi är fil. dr Gerd Sundblad. Cheföverläkare vid Psykoterapiinstitutet är docent Johan Schubert. Redaktör för Psykoterapi: forskning och utveckling är docent Andrzej Werbart. Redaktionssekreterare är Annikka Haraldsson. Rapporten är en sammanslagen, omarbetad ny version av två tidigare rapporter om CHAP (Rapporter från PI nr 4 och 5, 1993). Sektionen för psykoterapi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Björngårdsgatan STOCKHOLM telefon , fax Psykoterapiinstitutet Stockholms läns landsting Björngårdsgatan STOCKHOLM telefon fax

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om att mäta förändring...1 Intervjumetodiken...3 Introduktion...3 Hur lång tid tar intervjun?...4 Hur genomför man intervjun?...4 Intervjuarens förhållningssätt och överväganden under intervjun...5 Intervjuguide...7 Om intervjuns avslutning...8 Om bedömning och skattning av förändring...9 Upplevelsen att ha förändrats...9 Hur bedömningsschemat kom till...9 Bedömningsmanual...10 Om tecken på förändring...10 Variabler...10 Instruktion till bedömaren...10 Förändringsskalan...11 Vad är en stor förändring?...12 Beskrivning av variablerna...13 Symtom...13 Vad är ett symtom?...13 Symtomlindring och symtomtolerans...14 Komplikationer...14 Om nya symtom...15 Adaptiv förmåga...15 Vad är adaptiv förmåga?...15 Komplikationer...17 Självinsikt...19 Vad är självinsikt?...19 Komplikationer...20 Om vikten av precisering och beskrivning...20

4 Grundproblematik...21 Vad är grundproblematik?...21 Om strukturell förändring...23 Bedömningskomplikationer...24 Utomterapeutiska förhållanden...24 Vad är utomterapeutiska förhållanden?...24 Skattningsskalan...25 Komplikationer vid skattning av utomterapeutiska förhållanden...26 Reliabilitet...27 Överensstämmelsen mellan bedömare i tre olika studier...27 Slutsatser...29 Vad är vanliga värden på CHAP?...30 Allmänna problem och aspekter att uppmärksamma...32 Om den stora spridningens konsekvenser...32 Om terapieffekter vid långvariga uppföljningar...33 Om subjektiviteten i mätinstrumentet...33 Utbildning av bedömare i form av gruppdiskussioner givande och lärorikt...34 Kan CHAP användas för bedömning av förändring efter olika slags terapier?...34 Terapeutisk effekt av intervjun?...34 Till slut siffrorna inte så viktiga?...35 Referenser...35 Bilaga 1 Skattningsformulär...37

5 Psykoterapi: forskning och utveckling, nr 28, 2005 EN METOD ATT BEDÖMA FÖRÄNDRINGAR EFTER PSYKOTERAPI: CHAP Rolf Sandell, Ulla Grebo, Sonja Härdelin och Bengt Lauthers 1 I rapporten redovisas en metod att bedöma effekter av psykoterapeutisk behandling. Metoden, kallad Change after Psychotherapy (CHAP), utnyttjar fokuserade halvstrukturerade uppföljningsintervjuer eller terapeutiska samtal och utmynnar i skattningar av terapeutiska förändringar i fyra avseenden: symtom, adaptiv förmåga, självinsikt och grundproblematik. Den tar dessutom hänsyn till utomterapeutiska faktorer som kan ha bidragit till dessa förändringar. Metoden bygger på psykoanalytiskt tänkande men kan användas vid bedömning av förändringar efter olika slags terapier. I rapporten ges anvisningar för uppföljningsintervjuerna och bedömningsproceduren. Generella svårigheter och problem vid bedömningar av terapeutiska förändringar diskuteras i ljuset av erfarenheterna av metoden, och dess reliabilitet och andra psykometriska egenskaper redovisas. Om att mäta förändring Det vanliga sättet att mäta förändring är att mäta någonting vid en tidpunkt, t.ex. före en behandling och att mäta samma sak på samma sätt vid en senare tidpunkt, t.ex. efter behandlingen och sedan beräkna skillnaden mellan de två värdena på det mätinstrument som använts (Sandell, 1987a). Det bygger på idén att förändring innebär att förflytta sig utefter ett kontinuum som är kvalitativt detsamma efter som före. Ett annat sätt att uttrycka detta förhållande är att om det uppmätta värdet är detsamma efter behandlingen som före har de två identiska värdena exakt samma innebörd (Lord, 1967). Enligt samma logik representerar olika värden en rent kvantitativ skillnad på en dimension som har precis samma innebörd utmed hela sin sträckning. Det är alltså en rent kvantitativ förändring. Få saker i psykologisk mätteori har diskuterats så mycket som detta sätt att mäta förändring (Harris, 1967). Diskussionen har huvudsakligen handlat om hur skillnaden mellan mätningen före och efter skall kunna göras oberoende av mätningen före (dvs. personens utgångsnivå) och hur förluster i reliabilitet skall kunna undvikas (Bereiter, 1967). Att mäta kvantitativ förändring är inte bara mätteoretiskt utan också sakligt diskutabelt. Det kritiska antagandet är att det man önskar mäta efteråt är kvalitativt det- 1 Rolf Sandell är professor emeritus i klinisk psykologi och tidigare forskningsledare vid Psykoterapiinstitutet. Ulla Grebo och Bengt Lauthers är leg. psykoterapeuter och Sonja Härdelin är leg. psykolog och psykoanalytiker. Alla tre arbetar vid Psykoterapiinstitutet.

6 samma som det man mätte före. Det bygger på idén att inlärning och annan psykisk förändring sker genom kvantitativa tillskott av kvalitativt samma kunskaper och förmågor. En begriplig modell för detta tänkande är att bygga en mur genom att lägga identiska lager av tegelstenar ovanpå varandra. När man lär sig saker eller förändras på andra sätt är förändringen snarare kvalitativ. Man förändrar sig genom att vara eller göra på något annat sätt, inte genom att vara eller göra det man var eller gjorde mera eller mindre än tidigare. Visserligen kan man finna kvantitativa aspekter av förändringen, t.ex. att något görs fortare eller riktigare efter än före, men poängen med själva inlärningen eller förändringen är att den nya förmågan är annorlunda, har en annan struktur (Sandell, 1987a). Detta är en viktig skillnad mellan den kvantitativa och den kvalitativa synen på förändring: inte mer utan annorlunda. Just därför att det ofta är fråga om kvalitativa förändringar ( annorlunda ) i psykoterapi och inte kvantitativa ( mer eller mindre ) är de inte så lätta att kvantifiera. Visserligen är ett begrepp som funktionsnivå ett kvantitativt begrepp, likaså symtombelastning eller symtombesvär. En psykisk störning kan ju också vara mer eller mindre svår eller djupgående. De fenomen som representeras av sådana begrepp kan därför kvantifieras och mätas. När det gäller personlighetsförändring är det emellertid mindre tydligt. Den aspekt det då handlar om är omfattning eller, kanske ännu bättre, genomgriplighet. Innebörden är att kvalitativ förändring, kvantitativt sett, kan vara mer eller mindre omfattande och genomgripande. Om man möblerar om ett rum är det utan tvekan mer genomgripande att flytta om alla möbler än att bara flytta en stol. På samma sätt är det en mer radikal förändring att flytta om alla stycken i en text än att bara flytta ett. När det gäller personlighetsförändring är frågan hur genomgripande den förändring är som personen har genomgått och hur denna förändring skall kunna ges ett kvantitativt uttryck. Genom att det inte finns något objektivt instrument eller någon känd skala för att mäta sådana förändringar är vi hänvisade till subjektiva bedömningar. Ett kriterium på upplevelsen av förändring är faktiskt kvantifierbart på samma sätt som andra upplevelser har kvantifierats i psykofysiken och perceptionspsykologin. Kvantifieringen av förändring gäller då i vilken utsträckning man inte känner igen sig, kanske blir överraskad, förvånad, imponerad eller stolt, alternativt att man blir uttråkad, känner igen allting precis som det var förut, eller t.o.m. känner besvikelse över att ingen förändring skett eller att det skett en förändring till det sämre. Dessa exempel visar också att graden av igenkännande eller dess motsats kan graderas men också kan värderas positivt eller negativt. Det är inte bara den utomstående betraktaren som kan känna så här. Den som ändrar sig eller inte ändrar sig kan också ha sådana känslor inför sin egen förändring eller brist på förändring. Den här känslan kan man kalla upplevelsen av att ha för- 2

7 ändrats, för att understryka att det inte handlar om något objektivt mått på förändringen i sig. Det här är en erfarenhet som vi som patienter och psykoterapeuter hoppas skall inträffa under en terapi och efter. Man kan känna sig mer eller mindre annorlunda än förut, t.ex. när man inser att så som man gör eller känner nu har man aldrig gjort förut, eller när man inte kan förstå hur man kunde göra eller känna så som man gjorde förut. Man känner sig främmande för den man var, ser tillbaka på sig själv som utifrån. Man kan känna sig överraskad och stolt inför sitt nya sätt att vara och tänka. Man har helt enkelt en mer eller mindre ny bild av sig själv. Det är en väsentlig känsla, därför att känna sig annorlunda eller förändrad är en viktig aspekt av ens aktuella självbild. Som en del i förändringen av ens självbild får psykoterapin och dess konsekvenser en viktig roll i den omskrivning av ens historia som allt fler uppfattar som den väsentliga processen i en psykoanalys eller psykoterapi (Schafer, 1983; Spence, 1982). Introduktion Intervjumetodiken I det följande beskrivs den modell som har utvecklats och tillämpas vid Psykoterapiinstitutet (PI), Stockholms läns landsting. Den har inspirerats av amerikanska uppföljningar av psykoanalyser (Pfeffer, 1959; Schlessinger & Robbins, 1974). Modellen består av två delar. Först görs en bandinspelad intervju med patienten. Därefter görs skattningar på grundval av intervjun. Förnyad intervju med efterföljande skattning kan även göras med vissa tidsintervall för att följa förändringar över tid. Intervjun fokuserar på patientens subjektiva upplevelse av att ha förändrats eller inte ha förändrats. Det är ett grundläggande perspektiv. Man uppmuntrar patienten att berätta om hur hon 2 mår och hur hon har det för närvarande i jämförelse med hur det var tidigare, hur hennes liv är nu och har förändrats sedan terapins början. Vad tycker hon att hon haft för utbyte av sin terapi, på vilka sätt tycker hon att hon har förändrats under och efter terapitiden och i så fall hur? Uppfattar hon att andra märkt att hon har förändrats? Vilka händelser och förhållanden utöver terapin kan ha bidragit till detta? Vad minns hon som särskilt betydelsefulla händelser under terapin? Intervjun är informell, ungefär som terapisamtal, med skillnaden att intervjuaren har ett fokus och eventuellt en intervjuguide (se s. 7). Man kan också utnyttja vanliga terapisamtal, i inspelad form eller i form av terapianteckningar, journalanteckningar eller dylikt som underlag för bedömningar och skattningar under terapins förlopp. Metoden är inte bara användbar i forskning eller 2 För att skapa enhetlighet kallar vi i fortsättningen patienten för hon och intervjuaren för han. 3

8 mer formell utvärdering. Det kan också vara betydelsefullt för en terapeut att emellanåt för sig själv mera systematiskt bedöma hur en terapi utvecklar sig. Hur lång tid tar intervjun? En uppföljningsintervju brukar ta omkring en timme för att man ska få den information som man tycker sig behöva för att göra sina skattningar. Hur mycket tid man vill använda beror sist och slutligen på intervjuarens känsla av att ha kommit att förstå patienten. Det är inte alldeles ovanligt att man känner att man har en ganska klar bild redan efter en halvtimme. Det är dock lämpligt att fortsätta intervjun tills patienten verkar färdig och har fått ihop sina upplevelser. Intervjuaren kan också missta sig om intervjun avslutas innan patienten känner sig klar, då viktigt material många gånger kommer mot slutet av intervjun. Patienten uppskattar ofta intervjun som ett tillfälle att arbeta igenom och strukturera eller omstrukturera sina erfarenheter av terapin, i många fall för första gången på en medveten nivå och i ord. Hur genomför man intervjun? Uppföljningsintervjuerna som spelas in på ljudband genomförs som fria eller informella intervjuer. I regel är intervjuaren en utbildad psykoterapeut. Vi har funnit att en halvstrukturerad och icke-styrande teknik är mest fruktbar. Patienterna är vana vid detta från sina terapier och anpassar sig därför lätt till denna stil som de kanske också förväntar sig. Denna hållning kan ge intervjuaren en möjlighet att i viss mån uppleva hur patienten varit i terapin och därmed ge material att arbeta med i intervjun och ta hänsyn till i den senare bedömningen. Intervjun går alltså till ungefär som en terapisession, med patienten som den mest aktiva. Av naturliga skäl förekommer ändå mer styrning från intervjuarens sida än från patientens, särskilt i början för att ange intervjuns syfte och inriktning. Även om intervjun liknar ett terapisamtal, är det annorlunda att intervjua en patient efter avslutad terapi. Syftet med intervjun är förstås att samla information, inte att åstadkomma eller underlätta förändring, fast det kan vara frestande för en terapiutbildad intervjuare att agera terapeutiskt. Intervjun och det som sker i den måste värderas som intervju, inte som terapi. Även om det är avgörande att snabbt få till stånd en fungerande intervjuallians måste intervjuaren redan från början inta en neutral, icke-värderande attityd och avstå från att smickra och trösta eller visa patienten inställsam sympati och förståelse vilket inte får utesluta normal hövlighet och omtänksamhet. Naturligtvis får intervjuaren inte heller agera med likgiltighet eller kritik. Samarbete och förståelse baseras på ett uppriktigt och seriöst intresse för vad patienten har att berätta om sin terapi. Medan intervjuaren bör stödja och uppmuntra patientens arbete i intervjun, måste han avstå från stöd eller uppmuntran 4

9 i förhållanden som ligger utanför intervjun, i patientens sätt att leva sitt liv. Hon skall bara uppmuntras att vara så uppriktig som möjligt. Alla eventuella interventioner från intervjuarens sida ska göras uteslutande i relation till intervjuns syfte. Intervjuaren kan konfrontera patienten med motsägelser och oklarheter i intervjun. Olika slag av motstånd i intervjun, alltså attityder och ageranden som försvårar intervjun, måste också konfronteras. Sådana motstånd antyds när intervjuaren uppfattar att patienten är motsträvig eller orimligt rädd för att dela med sig av sina upplevelser. Patienten kanske ter sig misstänksam, osammanhängande, ovänlig eller orimligt vänlig och undergiven i intervjun. I syftet att samla information är klarifikationer självklart ofta motiverade, genom att intervjuaren ställer frågor, ber om förtydliganden, förklaringar och patientens egna tolkningar. Intervjuarens förhållningssätt och överväganden under intervjun Intervjuaren skall i regel avstå från att redovisa sina egna tolkningar, utom i en allmän eller vag mening, nämligen genom att erbjuda sammanfattningar eller omformuleringar av vad intervjuaren uppfattar att patienten har sagt eller velat säga. Det enda undantaget från principen att inte tolka är då patienten verkar återuppliva den ursprungliga terapeutiska överföringen, ett inte ovanligt fenomen i uppföljningsintervjuer efter psykoanalys (Pfeffer, 1959). Då detta fenomen kommenteras genom exempelvis en tolkning som Jag får intrycket att du uppfattar att jag är samma slags person, kanske samma person, som den du gick i terapi/analys hos kan intervjuaren ta tillfället i akt att informera sig om patientens bild av sin terapeut/analytiker. Att patienten utvecklar en ny överföring i intervjun, vare sig den är negativ eller positiv, bör man försöka minimera, eftersom den förstås påverkar det som kommer fram i intervjun. Om en mild konfrontation inte är tillräcklig för att lösa upp överföring på intervjuaren, bör den tolkas när patienten blir överdriven på ett sätt som kan försvåra eller förvanska de bedömningar man skall göra på grundval av intervjun. Om patienten uttrycker idealiseringar, nedvärderingar, förnekanden och uppenbara projektioner och vanföreställningar i sin berättelse om terapin måste emellertid dessa accepteras som de är utan att ifrågasättas eller tolkas, bara klarifieras om intervjuaren inte känner att han förstår dem tillräckligt för att bedöma dem. Intervjuaren måste alltid tänka på att det är patientens aktuella upplevelse och erfarenhet av sin terapi som är intervjuns syfte, inte att utveckla eller fördjupa upplevelsen eller erfarenheten. Intervjuaren måste undvika att ge patienten intrycket att han förstår mer än han faktiskt gör och därmed undvika uttryck av typen Jag förstår, Det kan jag förstå osv. när de enbart används för att öka alliansen. En attityd som förmedlar en milt naiv eller t.o.m. dum oförståelse är mera ändamålsenlig när det gäller att få 5

10 patienten att berätta om och beskriva sina erfarenheter mer utförligt. Intervjuaren får inte nöja sig med abstrakta, allmänna och vaga påståenden från patienten om olika slags förändringar eller upplevelser utan insistera på att patienten ger konkreta exempel eller illustrationer i form av specifika händelser. Hur och när patienten konkret har förändrats är ledmotivet i intervjun, dvs. hur patienten handlar, tänker och känner annorlunda nu än tidigare. En vanlig form av motstånd i intervjun är att patienten är systematiskt vag, och i svepande och allmänt hållna beskrivningar av specifika händelser fokuserar på vad som är vanligt eller typiskt, använder jargong eller stereotypa formuleringar och så vidare. Om patienten t.ex. säger att hon fått bättre kontakt med sina känslor, har förstått sina mönster bättre, fungerar bättre nu än tidigare, är det nödvändigt att intervjuaren prövar patientens förmåga att vara mer specifik. Enkla frågor av typen Vilka speciella känslor?, Vilka mönster?, Hur då fungerar? kan räcka. Likaså måste intervjuaren be patienten förklara vad terapeutiska ord som patienten använder, t.ex. separationsångest, prestationsångest, paranoid och fixerad, betyder just för patienten. Om intervjuaren uppfattar patientens berättelse eller beskrivning eller hennes svar på sådana uppföljningsfrågor som mindre genuina eller välgrundade är det information som skall påverka den senare bedömningen. Ett avvaktande, inväntande förhållningssätt från intervjuarens sida är att rekommendera. Man bör undvika strategin att fråga om specifika områden (t.ex. familjen, sexuallivet, arbetet), specifika problem (t.ex. hämningar, symtom) eller om terapin eller terapeuten (t.ex. terapeutens person, besvikelser, avslutningen) förrän det är alldeles klart att patienten inte spontant tänker komma in på dessa områden. Till exempel bör intervjuaren inte ta upp de problem och bekymmer som patienten från början sökte terapi för (t.ex. enligt journalanteckningarna) förrän patienten har haft en lång stund på sig att ta upp dem. Möjligheten att patienten inte längre aktivt tänker på sina tidigare problem är viktig information om terapins eventuella effekter. Hur pressande de numera är för patienten är naturligtvis inte oviktigt men de kan bli orimligt fokuserade av intervjuaren om inte patienten själv faktiskt längre bekymrar sig över dem. Negativa erfarenheter, besvikelser och hopplöshet är lika viktiga som positiva upplevelser såsom lättnad och tillfredsställelse och lust men kan vara svårare för patienten att självmant formulera. Intervjuaren bör därför söka vara känslig för det outtalat negativa. Uttryckliga frågor om särskilt negativa eller särskilt positiva upplevelser bör inte ställas förrän intervjuaren känner sig rätt säker på att patienten inte kommer att redovisa dem spontant. Trattekniken är alltså ändamålsenlig som en allmän teknisk hållning: en ofokuserad och icke styrande öppning och gradvis starkare styrning och fokusering, men bara så mycket som är nödvändigt för att patienten skall dela med sig av sina upplevelser eller visa att hon inte har några. 6

11 Ett särskilt motöverföringsproblem i uppföljningsintervjuer uppstår som en reaktion på att en del patienter är obenägna att sätta av sin tid till något de uppfattar inte primärt är i deras eget intresse. Det kan dessutom kräva rätt mycket tid och möda att få kontakt med dem och komma överens om en tid när man kan träffas; kanske en tid som egentligen inte passar intervjuaren så bra. Det kan ju slutligen vara så att patienten kommer till intervjun med en negativ restöverföring eller med realistiskt rimlig kritik och besvikelse. Detta kan bidra till att intervjuaren som försvar mot den egna eller patientens aggressivitet blir inställsam, överdrivet förstående och accepterande och avstår från att konfrontera patienten eller begära förtydliganden. Intervjuguide Intervjuaren skall ha ett antal förutbestämda frågor i sitt huvud (se nedan). De kan ställas i vilken ordning som helst, beroende på hur intervjun utvecklas och de behöver inte ställas alls om patienten svarar på dem utan att man frågat. Efter att ha 3 satt på bandspelaren (som man noga bör ha testat innan!) börjar intervjuaren med en allmän beskrivning av intervjuns syfte: Jag är intresserad av att få veta hur du tycker att din terapi var, hur du ser på den nu efteråt, vilken nytta du tycker att du haft av den och vad som kanske inte var så bra med den. Hur ditt liv har förändrats sedan du började i terapin och om och hur du själv har förändrats. Vilken nytta du har haft av din terapi och motsatsen. Vilka förväntningar du hade och hur de uppfylldes och vilka oväntade vinster eller förluster du uppfattar att din terapi medförde. Denna ganska omständliga inledning har till syfte att informera patienten om vad intervjuaren skall försöka ta reda på och att styra in patienten mot det slags information som intervjuaren vill ha. Vanligtvis brukar patienter som är vana vid en psykoanalytiskt orienterad terapi känna igen sig i situationen och ta över initiativet och sedan fortsätta på egen hand. En del kan fråga Var skall jag börja? eller någonting liknande. Intervjuaren svarar då Var du vill och noterar hur patienten reagerar och går vidare. När intervjuaren uppfattar att han kan besvara ovanstående frågor å patientens vägnar, dvs. redovisa patientens upplevelse i de här avseendena, är intervjun klar. Om inte, kan intervjuaren ställa preciserande frågor: Hur har ditt liv och sätt att leva förändrats under och efter terapin? Hur upplever du att du har förändrats? 3 Om patienten ej godkänner att intervjun bandinspelas får man använda sig av egna anteckningar. 7

12 Hur uppfattar du att andra (partner, barn, föräldrar, vänner, arbetskamrater) upplever att du har förändrats? Hur upplever du att terapin har påverkat ditt liv, vilken nytta och vilket utbyte har du haft av den och vilka nackdelar och förluster? Vad hoppades du innan få ut av terapin och i vilken mån har dessa förhoppningar uppfyllts? Vilka oväntade konsekvenser, bra eller dåliga, har terapin medfört? Hur ser du nu på och känner inför de problem och besvär du sökte terapi för och hur har dessa problem lösts eller vad återstår att lösa? Vad var det i terapin som särskilt bidrog till förändringarna eller förhindrade viktiga förändringar? Vad har du för tankar om och känslor för terapeuten som person och som yrkesperson? Vilka betydelsefulla händelser har inträffat i ditt liv efter terapin, särskilt händelser som du upplever har bidragit till att förändra dig? Om intervjuns avslutning Intervjun skall inte avslutas förrän intervjuaren är klar över att patienten själv är redo att avsluta den. Ett sätt att introducera avslutningen är att göra en sammanfattning av vad intervjuaren uppfattar som de viktigaste erfarenheter och upplevelser som patienten förmedlat om sin terapi. Detta görs naturligtvis dels för att kontrollera att intervjuaren har förstått essensen i patientens upplevelser, dels som en signal till patienten att intervjun närmar sig sitt slut. Om patienten inte känner igen sammanfattningen, helt eller delvis, måste intervjuaren försöka korrigera vad han har missuppfattat eller inte helt förstått, genom att starta en andra runda i intervjun, denna gång med fokus på vad som synes vara ofullständigt eller oklart. När intervjuaren och patienten verkar vara överens om att intervjuaren har en klar och tillfredsställande bild av patientens upplevelser av sin terapi och intervjuaren uppfattar att patienten känner sig färdig att avsluta intervjun, bör intervjuaren fokusera på själva intervjun, genom att fråga patienten hur hon har upplevt och tyckt att det varit att prata om sin terapi i intervjun. Eventuella frågor om syftet med intervjun och hur materialet kommer att bearbetas och redovisas kan nu tas upp. Intervjuaren kan avsluta intervjun med att uttrycka sin uppskattning och tacksamhet till patienten för att hon har varit beredd att dela med sig av sina erfarenheter och till 8

13 slut beskriva hur värdefull patientens medverkan har varit för det projekt vari intervjun ingår. Upplevelsen att ha förändrats Om bedömning och skattning av förändring Efter intervjun avlyssnas bandinspelningen och bedöms enligt följande bedömningsmanual. Manualen är ett bedömningsschema, med vars hjälp man försöker bedöma i vilken utsträckning som patienten berättar om eller på något annat sätt visar att hon upplever sig ha förändrats i olika avseenden, dvs. i vilken omfattning patienten känner sig annorlunda nu jämfört med tidigare. Den viktiga frågan är upplevelsen att ha förändrats. Självklart har denna upplevelse många dimensioner och aspekter, medvetna och omedvetna, och dessa aspekter är inte alltid lätta att förena med varandra. Därför är bedömningen inte en fråga om att enkelt transformera vad patienten har berättat till en skattning utan den går ut på att tolka vad patienten har meddelat på alla möjliga sätt, också genom att inte berätta om en del saker. Såsom redan påpekats är en intervju eller mätning före egentligen irrelevant och möjligen t.o.m. vilseledande, då den frestar bedömaren att göra något slags jämförelse mellan före och efter, dvs. att försöka göra något slags traditionell förändringsmätning. Fokus skall vara på patientens aktuella upplevelse av sig själv som mer eller mindre förändrad. Det är en annan, i och för sig intressant empirisk fråga i vilken utsträckning denna upplevelse överensstämmer med förändring uppskattad på andra sätt. Bedömningar av s.k. signifikanta andra (familjemedlemmar), experter (psykoterapeuten eller andra professionella behandlare), skillnader mellan före och efter i symtombelastning, funktionsnivå osv. är naturligtvis inte mindre sanna än patientens upplevelse av att ha förändrats, de beskriver bara andra perspektiv. En bristande överensstämmelse innebär inte att någondera metoden brister i validitet. I stället bidrar olika metoder och perspektiv till en rikare förståelse av komplexiteten i effekterna av psykoterapi. För enkelhets skull kommer vi att använda termen förändring för att hänvisa till den specifika aspekt som vi har beskrivit ovan som upplevelsen att man har förändrats eller att man är i ett tillstånd av att ha förändrats. Hur bedömningsschemat kom till Bedömningsschemat grundar sig på en innehållsanalys av intervjuer som genomfördes med korttidsterapipatienter vid psykiatriska kliniken på Danderyds sjukhus (Sandell, 1985; 1987b). Vad patienterna där berättade när de skulle beskriva vad de fått ut av sina terapier och hur de förändrats av dem, kunde sammanfattas i fem kategorier eller bedömningsvariabler. De definieras i manualen med hjälp av konkreta exempel på vad patienter brukar berätta. Definitioner samt en allmän be- 9

14 skrivning av bedömningsvariablerna och av särskilda svårigheter och aspekter att uppmärksamma ges i följande avsnitt. Om tecken på förändring Bedömningsmanual Manifesta tecken på psykoterapeutiska förändringar, direkta eller tolkade, kan variera i betydelse, omfattning, djup och andra dimensioner, precis som en individuell patients förändring kan vara mer eller mindre genomgripande och radikal. Utan att man kan särskilja olika specifika eller individuella tecken, antar vi att omfattningen av kvalitativ förändring hos en patient är proportionell mot den kombinerade funktionen av antalet och omfattningen av sådana tecken, så som dessa visas av patienten eller tolkas av intervjuaren. Vi antar också att en bedömare intuitivt kan uppfatta denna kombinerade funktion och överföra den till en skattning på en skala. Vi antar slutligen att denna skala är linjär, dvs. är en intervallskala. Variabler Psykoterapi kan åstadkomma eller bidra till förändringar av många olika slag. I det följande beskrivs förändringar i fyra avseenden: 1. symtomlindring/symtomtolerans 2. adaptiv förmåga 3. självinsikt 4. grundproblematik På grundval av vad du hört och sett av patienten efter terapin och eventuellt före skall du bedöma hur mycket hon upplever sig ha förändrats i varje avseende under och efter terapin. Var och en av de fyra variablerna definieras i termer av ett antal tecken, dvs. exempel på vad patienter kan visa eller berätta om som tyder på just det slaget av förändring. Instruktion till bedömaren Läs först noga igenom och sätt dig in i hur de olika variablerna definieras. Tänk på att de tecken som utgör definitionerna är exempel men inte fullständiga förteckningar. De redovisas främst för att visa vad respektive variabel innebär i denna metod. Varje slag av förändring kan märkas på många olika sätt, en del direkt genom att patienten demonstrerar eller trovärdigt berättar om dem och en del indirekt genom din egen tolkning. Vissa förändringar är tydliga och andra mindre tydliga, en del viktiga och avgörande och en del mindre betydelsefulla. Vidare kan ett och samma tecken ibland indikera förändring i mer än ett avseende, i mer än en av 10

15 variablerna. Även om det finns enstaka avgörande förändringar, är det i allmänhet så att ju flera och ju viktigare tecken en patient uppvisar, desto större och tydligare tycker man att förändringen är. Tänk också på att förändring inte nödvändigtvis är tydligast kvantitativt, dvs. att man får mer eller mindre av någon egenskap, utan ofta framstår kvalitativt, dvs. i form av nya förmågor och ändrade vanor, nya insikter och återfunna minnen, andra sätt att se på sig själv och sin omgivning och andra sätt att uppträda och tala. Den enda viktiga kvantitativa aspekten av en sådan förändring är hur genomgripande eller radikal förändringen är. Observera att det är förändring du skall bedöma, inte det nuvarande tillståndet, och att du skall göra din egen bedömning av vad patienten berättar. Det ska också handla om någorlunda stabila förändringar och inte tillfälliga eller övergående. Bedömningen av förändringen genom terapin skall göras i förhållande till ett någorlunda stabilt tillstånd innan terapin börjat, då terapeuten och patienten började träffas regelbundet. Förändringsskalan mycket stor förändring 1 stor förändring 0,75 måttlig förändring 0,5 liten förändring 0,25 ingen förändring 0 Gör först en grov skattning av förändringen i varje avseende enligt ovanstående skala. Om du tycker att förändringen har varit negativ, motsatt den som beskrivs, att det alltså har varit en försämring, sätter du ett minustecken före. Gör sedan en finjustering av din grovskattning genom att göra ytterligare graderingar mellan de fem nivåerna. Enklast är det om du har flera personer att bedöma eller om du försöker minnas personer som du tidigare bedömt som ligger på samma grovskattade nivå av förändring. Om du tycker att de ändå skiljer sig åt i förändringsgrad, så skall också dina skattningar skilja sig åt och då med ungefär lika mycket. För in dina bedömningar allteftersom på en särskild bedömningsblankett (se bilaga 1). 11

16 Läs om denna manual igen inför nya bedömningar. Vad du än annars lägger för innebörd i begrepp som insikt, grundkonflikt osv., är det manualens definitioner som skall gälla. Vad är en stor förändring? Bedömaren bör observera att mycket stor, stor och måttlig skall uppfattas i en absolut betydelse. Det innebär att skattningarna inte skall göras i relation till vad man hade väntat, eller hade kunnat ha anledning att vänta. Det skulle i så fall bli omöjligt att jämföra olika omständigheter och olika patienter. En bedömare som utgår från föreställningen att korttidsterapi inte kan väntas åstadkomma stora förändringar kanske skulle uppfatta en ringa förändring som anmärkningsvärt stor eller tvärtom försöka förklara bort en skillnad som faktiskt är förvånande stor, medan en lika omfattande förändring efter en psykoanalys skulle ha uppfattats som liten eller måttlig. Eller han kan tvärtom blåsa upp en liten förändring till en större, eftersom det måste hända en hel del i en lång psykoanalys. På motsvarande sätt kan en bedömare föreställa sig att en svårt störd patient inte skulle kunna förändras lika mycket som en mindre störd patient och därför skatta lika stora förändringar som betydande i det förra fallet och måttliga i det senare eller få svårt att bedöma förändringar som stora hos en svårt störd patient eftersom patienten fortfarande har kvar en del betydande svårigheter. Sådana underförstådda måttstockar måste undvikas. I stället måste bedömaren försöka använda samma måttstock eller standard oavsett vilket slags terapi eller vilket slags patient det handlar om. Vad en mycket stor förändring (1) skall innebära kan skapa en del undran. För det första skall 1 inte användas för att markera patientens aktuella funktionsnivå, eftersom det är förändring som skall bedömas och skattas. Därför kan en patient som fortfarande är lågfungerande få en högre skattning än en högfungerande patient om hon faktiskt har förändrats mer i samband med terapin. För det andra är det viktigt att inte reservera 1 för en närmast utopiskt stor förändring som endast är uppnådd när i princip alla problem har blivit lösta. Det måste vara möjligt att skatta 1 om patienten faktiskt har förändrats mycket radikalt. Till exempel kan en patient skattas 1 om hon helt har blivit av med tidigare symptom eller om hon visserligen fortfarande har symptom men inte längre alls besväras av dem, uthärdar dem och kanske t.o.m. kan dra nytta av dem, t.ex. genom att använda ångest som signal om sitt inre tillstånd. En tidigare blyg och hämmad person som nu har gott självförtroende och kan stå på sig adekvat kan likaså skattas 1 i förändrad adaptiv förmåga. En person som tidigare inte alls insåg att hon hade något inre liv utan framstod som emotionellt ytlig och psykologiskt naiv kan skattas 1 i självinsikt om hon nu kan tänka psykologiskt, se och förstå sig själv och andra i termer av mentala processer och reflektera över dem. Som påpekades tidigare kan patientens (eller en iakt- 12

17 tagares) känslor av förvåning, nyhet och överraskning användas som stöd för ens bedömning och skattning. Symtom Beskrivning av variablerna Vad är ett symtom? Med symtom avses de specifika, ofta manifesta sjukdomstecken som direkt förorsakar patienten lidande och som hon därför söker för och vill bli av med: ångest, nedstämdhet, fobiska rädslor, tvång, somatiska besvär av olika slag men även tomhetskänslor, hämningar, overklighetskänslor, koncentrationssvårigheter med mera. Till symtom räknas också impulsgenombrott och ageranden. Om symtomen ökat eller förvärrats eller toleransen för dem minskat skall du sätta minustecken före din skattning. Tänk på att nya symtom kan ha ersatt tidigare och att vissa symtom kan ha varit dolda från början eller inte omnämnts under intagnings- eller bedömningssamtalen. Om patienten gör en direkt eller indirekt jämförelse av ett sådant symtom före och efter terapin bör du ändå ta hänsyn till det i din bedömning. Bedöm i vilken mån patientens symtom har mildrats eller i vilken mån hon upplever mindre besvär av sina symtom. Tecken på positiva förändringar är exempelvis: Symtomen har minskat i frekvens, varaktighet, intensitet, svårighetsgrad. Patienten besväras mindre av sina symtom, t.ex. är mindre rädd för sin ångest, står lättare ut med den. Patienten bryr sig inte längre om sina symtom. Patienten talar om sina symtom i förfluten tid, i imperfektum. Patienten ser på symtomen på ett mer objektivt eller distanserat sätt, nyfiket undrande, analyserande, ifrågasättande, humoristiskt. Patienten ser sig inte lika mycket som tidigare som ett passivt offer för sina symtom. Patienten talar överhuvudtaget inte spontant om sina symtom. Patienten betraktar symtomen som oviktiga, inget att prata om. Patienten inser att symtomen var funktionella, vinstgivande, meningsfulla. Patienten tycker/säger att hon blivit botad. Patienten har inte sökt fortsatt eller annan behandling för sina symtom. Patienten har lärt sig leva med sina symtom. 13

18 Patienten bagatelliserar symtomen. Symtomlindring och symtomtolerans Det finns två aspekter av symtomförändring som är viktiga att ha i åtanke vid skattningar, dels symtomlindring, om symtomen har förändrats vad avser frekvens, varaktighet och svårighetsgrad, dels symtomtolerans, om patienten själv upplever sina symtom på annorlunda sätt än förut, t.ex. bryr sig mindre om dem eller besväras mindre av dem. Utöver att patienten direkt säger att hon har mindre symtom nu än tidigare kan sådana förändringar indikeras bl.a. av att patienten talar om sina symtom i förfluten tid, inte lika mycket som tidigare ser sig som ett passivt offer för sina symtom, inser att symtomen är funktionella och meningsfulla eller överhuvudtaget inte pratar om sina symtom förrän intervjuaren frågar om dem. Komplikationer Det finns en del specifika komplikationer med symtomvariabeln. Vad är ett symtom, till att börja med? På en psykiatrisk klinik är det ganska tydligt, eftersom patienten i regel kommer med tydliga uttryck för lidande av väldefinierade slag, såsom ångest eller nedstämdhet, eller med klassiska neurotiska symtom som fobier eller tvång. Där är det alltså ofta fråga om Axel-I-störningar enligt DSM-terminologi. Det är också så symtomvariabeln har definierats. Till symtomvariabeln räknar vi också återkommande impulsgenombrott och utageranden, såsom våld, missbruk och perversioner, särskilt om de har använts som skäl för att bedöma patientens behov av behandling. Men i psykoterapi är det ofta mer komplicerat. Patienter söker ofta för problem : de tycker inte att de fungerar så bra som de önskar i livet, i relationer, på arbetet eller i studierna, eller de plågas av ett kroniskt dåligt självförtroende eller en negativ självbild, av skuldkänslor, hämningar, återhållsamhet i kontakter och känslor. Det är inte naturligt för alla att kalla sådant för symtom, men vi innefattar sådana fenomen i symtomvariabeln här. Symtom i CHAP definieras som alla slag av tämligen avgränsade beteenden och upplevelser som uppträder i olika situationer och förorsakar patienten eller personer i hans eller hennes omgivning lidande, bekymmer eller begränsningar. Även om det i de flesta fall är ganska klart vad det rör sig om för symtom eller lidande, händer det ibland att terapieffekten kan vara komplicerad. Ett belysande fall är följande. Exempel. En kvinnlig konstnär, som före terapin har klagat över sin plågsamma depressivitet, berättar under en uppföljningsintervju att hon fortfarande har sina djupa svackor och kan känna sig hopplöst nedstämd, men hon börjar känna igen symtomen och blir inte lika överraskad och förskräckt. Symtomen är lika djupa och plågsamma som förut, allt blir kolsvart. Men hon har insett att detta tillhör livsvillkoren, och dem är det inget att göra åt. Hon har bestämt sig för att inte hoppa av livet och har nu börjat se sina depressiva attacker som en tillgång, de ger henne 14

19 ett djup i hennes konstnärliga skapande som hon tidigare saknade. Nu är hon inte längre rädd för sina svackor. Alldeles tydligt har det inte skett någon nämnvärd symtomlindring, däremot har en avsevärd förändring i patientens bild av symtomet, dess subjektiva kvalitet, lett till ökad symtomtolerans och minskat lidande. Men det är mer än så. Svackorna uthärdas inte bara bättre utan har vänts från ett dödligt hot till en mänsklig och konstnärlig tillgång, utan att skapa rädsla hos patienten. Symtomtolerans, eller mera allmänt hur symtomens mening och laddning har förändrats, är en aspekt som dåligt täcks av symtomfrågeformulär som SCL-90 (Derogatis, Lipman, Rickels, Uhlenhuth & Covi, 1974). Inte desto mindre är det sådana och liknande kvalitativa förändringar i meningssammanhangen som ofta sker i psykoanalytiskt orienterade terapier och också anses vara deras väsentliga förändringsmekanism. Det är därför viktigt att bedömaren är särskilt uppmärksam på sådana aspekter av patientens symtombild. Om nya symtom I regel brukar patienten själv förr eller senare under uppföljningsintervjun spontant ta upp de besvär hon sökte för. Emellertid kan det finnas fall då symtomförändringar demonstrerar sig genom att patienten överhuvudtaget inte alls verkar tänka på att tala om dem. Detta kan förorsaka att bedömaren missar symtomförändringarna om han inte är bekant med patientens status före psykoterapin. Det är därför väsentligt att bedömaren informerar sig om det med hjälp av journalanteckningar eller tidigare intervjuer. Det kan också inträffa att symtom (och andra bekymmer) oavsiktligt eller avsiktligt har undanhållits i intagningssamtalen eller i anteckningar därifrån. Därför kan det ibland hända att patienter under uppföljningsintervjun nämner besvär som inte tidigare varit bekanta för intervjuaren eller bedömaren. Detta måste klargöras under intervjun: fanns besvären från början, i vilken form och med vilken frekvens och svårighetsgrad, varför omnämndes de inte i journalerna, när började de annars? Möjligheten av symtomsubstitution måste också beaktas, alltså att nya symtom har uppträtt i stället för tidigare besvär. Det är alltid en bedömningsfråga om ett symtom faktiskt har ersatt ett annat, och det är därför viktigt att intervjuaren och bedömaren försöker göra dynamiken i den processen klar för sig. Naturligtvis kan det hända att nya symtom eller besvär uppträder utan någon som helst relation till tidigare. Detta kan motivera negativa skattningar, som då måste balanseras mot eventuella positiva skattningar av besvärsminskningar i andra avseenden. Adaptiv förmåga Vad är adaptiv förmåga? Ökad adaptiv förmåga innebär att bättre kunna hantera sådana situationer där symtom tidigare drabbat patienten eller där hon tidigare varit hämmad eller fungerat inadekvat (s.k. kritiska situationer). Försämrad adaptiv förmåga ger minustecken för skattningen. Observera att det bör krävas en adaptiv lösning, däremot inte t.ex. 15

20 fobiska lösningar som minskar ångestsymtomen (även om detta skall ges en positiv symtomskattning). Tecken på ökad adaptiv förmåga är exempelvis: Patienten undviker inte längre kritiska situationer. Patienten känner inte längre ångest i kritiska situationer. Patienten berättar om konkreta situationer eller händelser där hon agerat mer adekvat än tidigare, t.ex. kunnat stå på sig, säga ifrån, undvika bråk. Patienten berättar med viss stolthet om hur hon agerar i kritiska situationer. Patienten berättar om gamla drömmar som hon förverkligat eller börjat förverkliga. Patienten har lösgjort sig från bindande, begränsande eller destruktiva situationer (t.ex. arbete, äktenskap, andra relationer). Patienten har bytt jobb, antingen genom befordran eller inom samma område eller bytt område eller yrke. Patienten har påbörjat någon ny utbildning. Patienten känner sig mer självständig och självbestämmande, inte som ett offer för omgivningen eller omständigheterna, känner frihet att bestämma oberoende av omgivningens krav (men inte oberoende av dess behov). Patienten känner ansvar för det som händer henne. Patienten har frigjort sig från tvånget att upprepa gamla misstag, försätta sig i samma gamla problemsituationer om och om igen. Patienten talar om sig själv i förhållande till sina symtom som aktiv, den som bestämmer och behärskar. Patienten berättar om förändringar i vanor och levnadsmönster som innebär att hon tagit itu med sina problem. Patienten är stolt och glad över sig själv, att hon nu klarar något hon inte klarat förut och som har med symtomen att göra. Patienten berättar att hon bestämt sig att göra sig av med sina symtom, alltså tagit kontroll över dem. Patienten har nya intressen och hobbies. Patienten har nya vänner. Patienten vågar göra saker som hon tidigare inte vågat. 16

21 Patienten kan göra saker som hon tidigare inte kunnat. Patienten skapar sig en daglig tillvaro med mindre av bekymmer och mer av glädjeämnen oberoende av omständigheterna. Adaptiv förmåga handlar om hur patienten hanterar yttre situationer som hon tidigare tyckt var särskilt problematiska, för att de hängt ihop med eller framkallat symtom. Medan symtomvariabeln är tänkt att handla om mer eller mindre avgränsade beteenden som patienten kan ha uppfattat som om de bara händer i olika situationer och som har förorsakat patienten och andra lidande och bekymmer, handlar adaptiv förmåga om mer eller mindre specifika situationer som har varit svåra för patienten att klara av eller hantera och som då kan ha framkallat symtom som ångest, nedstämdhet, undvikande, tvång. Det är alltså förändringar i sådana avseenden som skall bedömas. Sådana kan visa sig när patienten berättar att hon inte längre undviker situationer som tidigare var ångestväckande, att hon agerar mer adekvat än tidigare i sådana situationer. Patienten kan också beskriva sig själv som mer aktiv och mer autonom i förhållande till sina problem, till omständigheterna och till vad hon tidigare upplevt som tvång. Hon kan även berätta om förändringar i sitt yttre liv och nya vänner, nya relationer, nya intressen och tidigare önskningar som har blivit verklighet. Sammanfattningsvis handlar förändring av adaptiv förmåga om att kunna fungera adekvat i sådana situationer som man tidigare inte hanterat på ett ändamålsenligt sätt. Komplikationer Också i bedömningen av adaptiv förmåga uppstår ibland komplikationer som inte är alldeles lättolkade. En vanlig svårighet är den typ av fall där det finns en betydande symtomlindring som uppstått och vidmakthålls av en fobisk lösning. I en del fall kompliceras bedömningen av att lösningarna i sig är dåliga. Exempel. En patient med hissfobi t.ex. som löst sitt problem genom att alltid ta trapporna kan nog dra nytta av denna vana som hälsosam för muskler och hjärta, men det är ju inte därför hon undviker hissar. Det är därför ingen adaptiv lösning. Det finns många varianter av det här slaget. En är kvinnan som alltid råkade in i brydsamma relationer med män där hon på olika sätt blev sviken och besviken. Dessa problem är nu ur världen därför att hon har bestämt sig för att avstå från relationer till män överhuvudtaget. Hon har löst problemen, men knappast på ett sätt som man skulle kalla adaptivt utan genom undvikande och förnekande. Det bör snarast föranleda en negativ bedömning av den adaptiva förmågan om det inte framgår att hon ser denna lösning som ett tillfälligt läge för att få perspektiv på sina svårigheter och kunna hitta en bättre lösning. Frågan om det samtidigt skulle kunna leda till en positiv symtombedömning är inte helt lätt. Symtomen har ju faktiskt minskat; å andra sidan har patientens tolerans för sina symtom eventuellt också 17

22 minskat eller i vilket fall inte ökat, eftersom hon tar till en fobisk lösning för att undvika dem. En positiv symtomskattning är därför inte rimlig. Observera att inget förhållningssätt i sig är mer adaptivt än ett annat, tidigare. Dess ändamålsenlighet måste alltid bedömas mot bakgrund av personens karaktär, omständigheter och historia. En tidigare kompetitiv och rivaliserande person kan ha blivit mer adaptiv genom att bli mindre konkurrerande, medan en tidigare hämmad och tillbakahållen person har förändrats positivt i adaptiv riktning genom att ta för sig mera och stå på sig. Ökad självständighet i förhållande till andra personer eller i förhållande till yttre omständigheter kan vara bra för en person som tidigare var utifrånstyrd men illa för en som går in i en närmast schizoid eller schizofren värld. I allmänhet kan man emellertid uppfatta stimulerande förändringar i personens fritids- eller arbetsliv, nya uppgifter, nya vänner och goda relationer, nya intressen, dagdrömmar som realiserats som goda adaptiva lösningar. Exempel. En annan slags komplikation är kanske inte lika lättbedömd. Den exemplifieras av en kvinna med en traumatisk uppväxt med flera tidiga separationer, då hon lämnades bort av sin mamma, bl.a. när hennes syster föddes. När hon kom på sitt första uppföljningssamtal berättade hon om hur hon under det senaste halvåret bråkat med sin mamma och sin syster, skällt ut dem och hamrat sin vrede på dem. Utan tvekan måste man betrakta det här som ett agerande, men det är inte självklart att det i en terapeutisk process, i det här fallet en efterterapeutisk process, är så alldeles ickeadaptivt med hänsyn till patientens historia förutsatt att agerandet är övergående. Detta är förstås svårt att veta i en intervju då agerandet fortfarande pågår, och man skulle helst vilja skjuta upp sin slutliga bedömning tills man ser hur det utvecklas. Man måste dock göra en så bra bedömning som möjligt vid intervjutillfället efter den information man då har. Att ingenting är för evigt, vare sig utageranden eller mer otvetydigt goda lösningar, är en viktig anledning att göra upprepade uppföljningsintervjuer. Terapieffekten kan förändras rätt mycket under några år. Exempel. En man med stark aggressionshämning kunde under de första intervjuerna berätta om en del i och för sig hyggliga förändringar, framför allt på jobbet, där han bättre kunde stå på sig och säga ifrån. Men i förhållande till hans föräldrar hände knappast någonting tydligt nytt på det yttre planet, även om han kunde koka inuti när han pratade med dem. Vid den tredje intervjun, två år efter terapins avslutning, hade det brustit. På nyårsafton hade han för första gången börjat bråka med föräldrarna, blivit rasande, druckit några glas sprit, och gått ut och satt sig i bilen för att köra hem till sig igen. Rätt som det var kom polisen och han åkte fast för rattfylleri. Det framstod inte alls som adaptivt på kort sikt, men hur adaptivt var hans utbrott på lång sikt? En fjärde intervju, ytterligare ett år senare, avslöjade stark ångest och skuld över bråket, men det hade samtidigt tydligt ökat patientens 18

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Information om gruppsykoterapi

Information om gruppsykoterapi Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Finns det "besvärliga människor"?

Finns det besvärliga människor? Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

kärlekens olika språk

kärlekens olika språk Upptäck kärlekens olika språk Du har läst boken nu är det dags att prata om den! Denna samtalsguide ger dig möjligheten att omsätta idéerna i handling i ditt äktenskap eller någon annan speciell relation

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag

Läs mer

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal? Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en

Läs mer

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in 5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in Jagar folk - bryr sig bara om att få en ny värvning - ifall

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Christoph Schalk. Översatt och bearbetad av Marie Dahl Josefine Pettersson Øyvind Tholvsen. Hur du följer upp Gåvornas 3 färger i ett enskilt samtal

Christoph Schalk. Översatt och bearbetad av Marie Dahl Josefine Pettersson Øyvind Tholvsen. Hur du följer upp Gåvornas 3 färger i ett enskilt samtal Christoph Schalk Översatt och bearbetad av Marie Dahl Josefine Pettersson Øyvind Tholvsen Hur du följer upp i ett enskilt samtal Christoph Schalk Hur du använder Översatt och bearbetad av Marie Dahl Josefine

Läs mer

kroppsliga reaktioner 0 100 Beskriv dina övriga känslor och eventuella huvud? Vilka tankar for genom ditt var du med? Vad gjorde du?

kroppsliga reaktioner 0 100 Beskriv dina övriga känslor och eventuella huvud? Vilka tankar for genom ditt var du med? Vad gjorde du? ARBETSBLAD 1 AR B E TS B L A D 1: Registrering av automatiska tankar Situation Automatiska tankar Ångest/Rädsla Övriga känslor När var det? Var var du? Vem var du med? Vad gjorde du? Vilka tankar for genom

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Förhandling - praktiska tips och råd

Förhandling - praktiska tips och råd Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier

Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier 100215_KMH_Handlingsplan_sexuella_trakasserier.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier Dnr 10/53 2010-02-15 Ersätter Policy 2002-05-21 Kungl. Musikhögskolan

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Upplägg. Pretend mode 2009-10-09. Till att börja med. Varje gång

Upplägg. Pretend mode 2009-10-09. Till att börja med. Varje gång Upplägg 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

Vårt sätt att bedriva familjevård

Vårt sätt att bedriva familjevård Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit

Läs mer

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens

Läs mer

Psykoterapi med äldre

Psykoterapi med äldre Psykoterapi med äldre av Anna Hartmann (Publicerad i Insikten nr 4/2010) I min verksamhet som privatpraktiserande terapeut och som terapeut på en vårdcentral har jag allt oftare kommit i kontakt med äldre

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

1. När du kommunicerar med andra människor, har du känslan av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du kommunicerar med andra människor, har du känslan av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär Frågeformuläret innehåller 29 frågor som rör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 svarsalternativ - ringa in det svars-alternativ (endast ett svar ) som ligger närmast till vad

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Är du. hundallergiker. men älskar hundar? Unik nyhet!

Är du. hundallergiker. men älskar hundar? Unik nyhet! Är du hundallergiker men älskar hundar? Unik nyhet! Hunden lämnar avtryck... Hundar lämnar osynliga spår av allergen efter sig. De sprids via kläder till allmänna platser såsom kollektiv trafik, arbetsplatser

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Transseans på Stockholm Spiritualistiska Förening. Den 8 februari, 2016

Transseans på Stockholm Spiritualistiska Förening. Den 8 februari, 2016 Transseans på Stockholm Spiritualistiska Förening Den 8 februari, 2016 Låt mig få presentera mig, mitt namn är Efraim jag är en av dessa som använder detta medium för att informera er här på jorden om

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet

Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet Psykoterapiinstitutet, Björngårdsgatan 25, 11852 Stockholm, tel.08-57839700 Teamets medlemmar Carina Lodén-Randall, Lise-Lotte Müller Boberg,

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer