Slutrapport checken Praktikernätverket

Transkript

1 Slutrapport checken Praktikernätverket Projektpartners: Hela Sverige ska leva i samarbete med Coompanion och Ekobanken Bemanning: Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva och Eric Edung, Ekobanken Projektperiod: 2011 Bakgrund Checken Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer har initierats av Landsbygdsnätverkets 'Arbetsgrupp för Kapitalförsörjning. Gruppen arbetar för att riskkapital, gåvokapital och lånekapital ska finnas tillgängligt för utveckling av Sveriges lokala ekonomier. Det innebär att öka bygdernas förmåga att samla kapital för finansiering av såväl sociala och allmännyttiga som kommersiella utvecklingsprojekt. Syftet med nätverkschecken var att identifiera, skapa nätverk mellan, analysera och sprida information om lokala kapitalförsörjningsorganisationer och deras arbetsmetoder. Vidare att underlätta för fler lokala aktörer att delta i nätverket samt att finna former för hur nätverket kan fungera efter projektets slut. Det här är praktikerna Som resultat av arbetet med checken finns nu ett Praktikernätverk för lokal ekonomi som består av ett 30 tal föreningar och bolag (se bilaga1); och en gemensam marknadsföringsfolder där praktikerna erbjuder kunskaper och erfarenheter från sina lokala kapitalförsörjningsorganisationer. Genom dessa lokala föreningar och bolag har personer fått möjlighet att rikta kapital i form av gåvor, sparande eller investeringar till gagn för utvecklingsprojekt eller företag i bygden. Ett gemensamt drag hos praktikerna är att de mer eller mindre har ett socialt eller allmännyttigt ändamål med sin verksamhet och skiljer sig därför åt gentemot traditionellt kommersiellt företagande. Ett undantag finns och det är att flera av dem har etablerad verksamhet inom turistbranschen. Däremot har många praktiker bedriver verksamheter som syftar till att underlätta för näringslivsutveckling i bygden. Både Trånsviksbolaget AB och Virserum Invest AB har jobbar framgångsrikt. Några praktiker har samlat kapital till en viss verksamhet medan andra utvecklat organisationer som tillhandahåller kapital. Bygdekonto (lån från riktat sparande via bank), bygdebolag. gåvofond, kreditgarantier, aktiekapital, investmentbolag är några exempel. Majoriteten av praktikerna driver verksamheten i aktiebolagsform och ett fåtal har valt den relativt okända formen (svb)bolag, det vill säga ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Det finns också ett antal verksamheter som drivs som ekonomisk förening. De flesta har fått någon slags hjälp som stöd för utveckling av sin idé och/eller ekonomiskt bidrag av stödorganisationer, kommuner och småbankerna. Ett genomgående dominerande drag är att föreningarna och bolagen har investerat i fastigheter för olika ändamål samt lokal infrastruktur. Bland annat för skolor, butiker, företagshotell, industrilokaler, bostäder, äldreboende, bygdecenter, jordbruk och turistanläggningar samt vindkraft. Projekten har en oftast ett social och allmännyttigt syfte för att underhålla och utveckla det lokala samhället för invånarnas bästa. Det som är det mest karaktäristiska för dessa lokala kapitalförsörjningsorganisationer är att många personer är involverade i att samla kapital till de respektive verksamheterna. De köper aktier och andelar, ger gåvor eller sparar och lånar ut lokalt för att de värnar sin bygd. På sätt och vis handlar det om crowdfunding för hembygden, fast inte på nätet. Inte än.

2 Det här är planen Praktikerna själva efterfrågar tydligt fysiska träffar med praktikernätverket. Hela Sverige ska leva kommer att bjuda in dem till 2012 års lokalekonomidagar på Sätra Brunn i juni. Då planeras en nätverksträff för att följa upp aktiviterna och diskutera hur arbetet kan drivas. I vilken form och hur verksamheten kan finansieras är konkreta frågor. Och hur vi på bästa sätt kan sprida kunskap och erfarenheter till andra intresserade lokala aktörer. Vi som arbetat med projektet menar att det ligger ett stort ansvar på myndigheter och politiken att bistå nätverket med resurser för att möjliggöra en större spridning. Som ett resultat av arbetet med praktikernätverkschecken finns en idé om Crowdfunding för Hembygden. En IT plattform som skulle kunna bygga på det koncept för crowdfunding som Stiftelsen för InternetInfrastruktur och Vinnova tar fram. Våra praktikers verksamhet har en tydligt territoriell profil, det handlar om finansiering för utveckling av utpekade bygder, och praktikernätverket på nätet skulle ha en sådan tydlig geografisk inriktning. Det skulle kunna utvecklas till en marknadsplats för att koppla samman investerare och lokala utvecklingsprojekt och kapitalförsörjingsorganisationer. Här skulle personer, företag och föreningar i bygden men också andra med en relation eller rötter i bygden kunna hitta intressanta företag, verksamheter och kapitalförsörjningsorganisationer att stötta. Det här har vi gjort i projektet Den första nätverksaktiviteten handlade om att identifiera ett 20 tal praktiker, alltså redan existerande lokala kapitalförsörjningsorganisationer. Efterforskningar inom de egna organisationerna, tidigare deltagare i lokalekonomidagarna samt via sökmotorer på internet gav till resultat att 29 praktiker identifierades. Dessa kontaktades och alla kom att ansluta sig till praktikernätverket. Inom projektets ram genomfördes en fysisk träff i samband med Lokalekonomidagarna 2011 på Sätra Brunn. På konferensen deltog 21 av praktikernätverkets 29 deltagare. Dels fick praktikerna tillfälle att träffa varandra för första gången, presentera sig och diskutera nätverkets uppgift och arbete; och dels medverka som föreläsare på konferensen i seminarier och plenum. Som underlag för praktikernätverkets träff genomfördes en enkät som besvarade av 22 deltagare. Svaren visade att 55 % hade valt att organisera sig som AB och 23 % som ekonomiska förening. Vid starten av verksamheten hade många fått hjälp av Coompanion, kommunen och andra företag, medan andra fått klara sig själva. Vad beträffar finansiering och kapital till starten hade 50 % erhållit EU medel, men också lån i bank och bidrag från kommun var vanligt. I enkätrapporten finns också en kortare presentation av alla deltagare i praktikernätverket. Både enkätsvaren och diskussionerna vid nätverksträffen gav ett mycket entydigt svar att kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt spridning av modeller till andra fungerar bäst med fysiska träffar. Visst diskuterades hemsidor och olika virtuella lösningar, men det var ändå möjligheten att träffas som var viktigt. Till exempel nätverksträffar med föreläsare och studiebesök och informationsträffar för spridning till andra plaster och grupper. Hela 77 % av praktikernätverkets deltagare var beredda att bidra till spridning och inspiration kring kapitalförsörjningsmodeller och dela med sig av sina erfarenheter. För att nå dels möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan varandra och dels nå ut till nya plaster och grupper - upprättades en lista med kontaktuppgifter till praktikernätverkets deltagare - skapades en hemsida på

3 - informerades om praktikernätverket på Lokalekonomidagarna 2011, i Hela Sverige ska levas samt Landsbygdsnätverkets Nyhetsbrev - deltagit i planeringen av Lokalekonomidagarna 2012 och inspirerat till temat 'Lokal ekonomi i praktiken' - utarbetades tillsammans en folder där 27 av praktikernätverkets deltagare erbjuder sina erfarenheter Så här presenterades praktikernätverkets tjänster i foldern: Lokal finansiering för lokal utveckling? Kontakta praktikernätverket för lokal ekonomi! Det finns lokala utvecklingsgrupper, ekonomiska föreningar, utvecklingsbolag och andra liknande initiativ som har lyckats med att vända den negativa utvecklingen i sin bygd. Problem som utflyttning, dålig tillgång till service och alldeles för få arbetstillfällen är en verklig utmaning. Ofta vet byborna vad som krävs för att vända utvecklingen, och vanligtvis behövs någon form av finansiering. Hur finansieras till exempel vindkraften, bredbandet, bymacken, butiken, friskolan och äldreboendet och hur kan det lokala näringslivet få kapital till sina investeringar? Som komplement eller alternativ till offentliga bidrag och banklån finns olika modeller för lokal finansiering. Att spara och låna lokalt eller köpa aktier och andelar i lokala utvecklingsbolag är några sätt att skapa lokala kretslopp av pengar som redan finns hos bygdens folk, föreningar och företag. Vill du veta mer och kanske anlita en praktiker som föreläsare, åka på studiebesök eller bli coachad i processen att hitta rätt lokal finansieringsform? Ta då kontakt med någon av nätverkets deltagare som presenteras nedan. Och i skriften Handbok i lokal finansiering kan du läsa mer om olika organisationsformer och finansieringsmodeller. Foldern har fått stor spridning via nätet; till exempel till Landsbygdsnätverkets medlemmar, Hela Sverige ska levas över 5000 lokala utvecklingsgrupper och alla Leadergrupper. En uppgift för Arbetsgruppen Kapitalförsörjning var att sprida 'Handbok i lokal finansiering' vilket vi också har utfört. Handboken och praktikernätverkets erbjudande-folder har skickats ut tillsammans. Handboken utgör också ett underlag, en metod, för beslut till hjälp för nya platser och aktörer som vill starta en lokal kapitalförsörjningsorganisation. Under perioden har två Leader områden satsat på projekt kring lokal kapitalförsörjning och nya initiativ tas, men i en ganska låg takt. För att få större och snabbare spridning behöver praktikernätverket ännu en tid med ett sammanhållande nav och en inspirerande fräck 'finanssida' på nätet för och om lokala eldsjälar och bygders kapitalförsörjningsorganisationer. Checkens arbete har lett fram till en idé om ett nationellt projekt Crowdfunding för hembygden på nätet.

4 Bilaga 1 Kort beskrivning av Praktikernätverkets deltagare 1. Arilds byalag bildades att få större inflytande över sin egen ort. Kommunen ställde inte upp som de önskade, så nu tar de hand (sköter om, ej ägande) om en badplats, vägförening, hamnen mm. De funderar på att bilda ett bygdebolag. 2. Bräknebygdens Utvecklingsbolag bildades av Hoby företagarförening och Bygd i Samverkan Utvecklingsbolag, vars syfte är att skapa hållbar tillväxt i Ronnebys kommuns västra kommundel genom att utveckla turism, befintligt näringsliv, attrahera nya företag och verka för ett positivt näringslivsklimat. 3. CB Support Nordic är Gemenskapsföretagens supportorganisation för en standardiserad modell för social business; en ideell förening äger ett företag i aktiebolagsform. Företaget har sociala, samhälleliga mål och återinvesterar sina vinster. Ett exempel är Hälsogemenskapen i Jörn vars mål är att verka för en frisk befolkning på orten. De driver en vårdcentral och en tandläkarmottagning. 4. Docksta Bordtennisklubb bildades på 60-talet en pingisklubb som nu äger flera bostadshus med totalt 60 lägenheter mitt på orten, samt linbana till slalombacke, egen stugby och äventyrsanläggning för barn. De driver Skulefestival och äger en förskola/skola som kommunen skulle lägga ner. 5. Fjällbete startades av bönder i Åredalen. De konstaterade då att jordbruket gick snabbt och stabilt utför, alltmedan turismen bara växer och växer. Idag har Fjällbete 150 delägare i en ekonomisk förening. Bönder, renskötare, hantverkare, restauranger, hotell, upplevelseföretag, utbildningsföretag, butiker, församlingar och vanligt folk som vill spara lite pengar i något de tror på. Tillsammans äger de nu en större traktor, 380 får, en fälthack, diverse redskap, byggnader, ett gammalt mejeri etc. 6. Flyinge Bygdegemenskapsaktiebolag (svb) är ett aktiebolag med särskild vintutdelningsbegränsning, som startades redan De har efterhand köpt flera fastigheter för uthyrning till både enskilda och företag. De vill utveckla ett landsbygdsutvecklingscentrum till gagn för bygden. Bygdebolagets störste ägare är den ideella föreningen Flyinge Utveckling, som också startat en bygdefond som ska av den årliga avkastningen bevilja bidrag till olika för bygden viktiga ändamål. 7. Framtid Oviken är ett EU-finansierat projekt via Leader som startades våren 2010 och pågår fram t.o.m våren I projektet finns en rad mål och strategier om hur bolaget med gott samarbete med kommunen ska utveckla Ovikenbygden på ett hållbart och långsiktigt sätt. Just nu projekteras en ny mötesplats där alla ska känna sig välkommen. Projektet är beräknat till 25 miljoner kronor och ett första steg är att få in 1 miljon kronor i intresseanmälningar för tecknande av aktier från byborna. Andra mål är ökad inflyttning och 3 nya stabila företag på 3 år. 8. Hannäs SockenFörening är en ideell förening, som bildades år Föreningens syfte är att med ekonomiska medel som gåvor, arv och bidrag främja utvecklingen i Hannäs socken som turismbefrämjande åtgärder, stöd till samhällsservice, dagis, skola och äldreboende mm. Hannäs utvecklingsgrupp arbetar med landsbygdsutveckling inom skola, barnomsorg, vägar, turism, IT,

5 äldreomsorg mm. Bygg och Bo i Hannäs ek. för. bildades för att bygden behövde fler hyresbostäder. 9. Heligholm Utveckling AB är ett lokalt utvecklingsbolag på Gotlands sydspets med 400 aktieägare med uppgiften att stödja näringslivets utveckling i området. År 2003 förvärvade bolaget Vamlingbo Prästgård som utvecklats till en av Gotlands större besöksplatser med Museum Lars Jonsson, naturum, Vamlingbo Trädgårdar och Forum Östersjön 10. Kallbygdens Intresseförening bildades främst för att de sökte bygdemedel för vattenkraft. De senaste 20 åren har gått till att bygga upp infrastrukturen i bygden som butik, skola, vindkraftverk etc. 11. Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland ska stödja den finansiella utvecklingen av den sociala ekonomins organisationer i Västra Götaland såsom föreningar, kooperativ, stiftelser, byalag, samfund, lokala utvecklingsgrupper och sociala företag. 12. LokalKapital Sala-Heby AB har utarbetat en modell för att hjälpa nya och befintliga företag att utvecklas. Med kapitalandelslån som instrument erbjuds en långsiktig kombination av riskkapital och affärskompetens till företag/föreningar som har svårt att finansiera sin verksamhet. 13. Möklinta projektet startades upp för att få en näringslivsutveckling i bygden inom främst turism och besöksnäringen. På ett år har projektet lyckats att gå ifrån obefintlig marknadsföring gällande besöksnäringen till att numera ha en turisthemsida, broschyrer m.m. som marknadsföringskanaler. Det har resulterat i att besökare/turister hittar till Möklinta. Flera företag inom besöksnäringen har startats bl.a. två nya boenden och ett kafé som ett led i turistsatsningen. Hösten 2011 invigdes ett Bygdecenter i Möklinta. Bygdecentret tillhandahåller turistinformation, lokal- och företagsservice. 14. Nygarn Utvecklingsbolag är bildat för att utveckla och skapa förutsättningar för näringslivet på östra Gotland i området som kallas för Östergarnslandet. Bolaget äger och är hyresvärd för fastigheten Skolhuset i Östergarn. 15. Offerdalsvind ek. för. har varit verksam sedan De äger ett vindkraftverk som producerar ca kwh/år. Föreningen producerar energi till medlemmarnas egen konsumtion. F n är de ca 300 medlemmar som äger andelar var. Dom flesta har 5-10 andelar. 16. Råne Älvdal Utveckling AB ska skapa tillväxt i Råne Älvdal genom att verka för nyetablering av företag och företagsutveckling samt initiera och bedriva projektverksamhet för företagsutveckling. Bolaget har idag tre aktiva projekt inom företagsutveckling, turism- VISIT Rane river och öppna landskapet med betande djur där målet är att bilda ett bygdegemensamt Agrocenter. Arbetet sker i nära samarbete med befintliga företagare och andra för området viktiga verksamheter. Verksamheten skall bedrivas på ett sådant sätt att det långsiktigt ger egna intäkter 17. Röstånga Utvecklings Aktiebolag svb. bildades av två anledningar dels för att de saknade ett verktyg för att kunna gå in i högrisk -projekt (t ex fastigheter), dels för att de ser möjligheter att kunna driva en del kommersiella service/verksamheter lokalt, och att sådan verksamhet kan vara grunden (finansiellt) för lokala utvecklingsinsatser.

6 18. Samverkarna i Östernärke vill utveckla förutsättningarna för att i samverkan leva, bo och verka i Östernärke genom att främja befintliga företag och skapa förutsättningar för nyföretagande samt värna om föreningslivet. Samverkarna jobbar mycket med nätverkande och använder sin hemsida som ett nav för kommunikation och informationsutbyte. Föreningen har bland annat drivit ett projekt för att få igång olika arbeten kring lokalt kapital och nya finansieringsmöjligheter. 19. Slite Utveckling AB skall fungera som katalysator för att etablera företag i Slite och Gotland. Bolaget skall tillhandahålla infrastruktur i form av kontorslokaler och produktionsytor. 20. Svartådalens bygdeutveckling är sedan 2002 en gemensam satsning för ta tillvara på ortens möjligheter till att bo och verka som t ex näringslivsutveckling, turism, kultur och andra aktiviteter. Idag finns en spirande turism, vandrings- cykel och kanotleder framtagna samt boende. Föreningen funderar även på hur man långsiktig kan lösa ortens kapitalförsörjning. 21. Sätra Brunn Hälsobrunn Ekonomisk Förening bildades för att rädda en 300-årig kulturskatt från försäljning och styckning då den var satt i konkursförvaltning. Nu drivs verksamheten bland annat i aktiebolagsform och sysslar med konferens, spa och är en aktiv samhällsentreprenör. 22. Tiveds Utveckling AB, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, bildades när Tivedstorp (kombinerat vandrarhem och kaffestuga) var till salu. Avsikten var att med Tivedstorp som bas, bidraga till bygdens utveckling. 23. Trångsviksbolaget AB bildades år 2000 för att verka för bevarandet av viktig samhällsservice och infrastruktur, erbjuda mentorskap och finansiell rådgivning till nya företagare, bidra till utvecklingen av entreprenörskap i skolan och att driva olika utvecklingsprojekt i Trångsviken. Under de senaste åren har stort fokus legat på att skapa ett finansiellt resurscentrum i byn. Nu finns EkoNord Invest, Mittkapital, Trångsvikskassan och Soft Financing etablerade med ett sammanlagt riskkapital på cirka 350 miljoner. Trångsviksbolaget har byggt två nya industrihus och medverkat vid ett antal generationsskiften i företag. 24. Trönöbygden ek. för. bildades för att överta driften av Söderhamns kommuns deltidsbrandkår. Idag äger de tre fastigheter Brandstationen, Bystugan (med kontor) och Lanthandelsfastigheten. Bildade tidigt ett Bygdekonto knutet till JAK. Bland annat stödsparar Söderhamns kommun en miljon kronor på kontot. 25. Virestads Friskola ekonomisk förening startade friskola och fritidsverksamhet 2009 året efter att kommunen stängde skolan. Friskolan drivs i Virestad i Älmhults kommun. Utvecklingen har gått framåt varje år och nu drivs även förskola i Virestad och grannbyn Bråthult. Skolan har utökats och nu har vi ca 120 barn i verksamhet från förskola och skola upp till år 6, och är numera bland de 5:e största arbetsgivarna i kommunen utanför tätorten. 26. Virserum Invest AB är ett lokalt investmentbolag med syfte att främja näringslivets utveckling i Virserum. Företaget äger och driver ett företagshotell i centrala Virserum och är delägare i Prolympia Virserum AB, som ansvarar för all skolverksamhet från förskola till och med högstadieskola i Virserum. 27. Vuollerimbygden i Utveckling (ViUt) är en öppen arbetsgrupp med syfte att arbeta fram en fungerande, väl förankrad lokal utvecklingsplan för Vuollerimbygden. Detta för att bidra till att

7 Vuollerimbygden även för framtiden ska vara en attraktiv och levande bygd. Gruppen bildades på ett folkmöte feb Konktaktuppgifter: Organisation Hemsida E-post Förnamn Efternamn Tel. Arilds Byalag Claes Ståle Bräknebygdens Utv. bolag Bo Nilsson CB Support Nordic Håkan Björk Docksta Bordtennisklubb Hans-Erik Näslund Fjällbete Jörgen Andersson Flyinge bygdebolag (svb) Gunnar Petersson Framtid Oviken Marcus Byman Hannäs Sockenförening Lina Jonsson Heligholm Utveckling AB Jan Larsson Kallbygdens intresseförening Egon Wikström KGF Soc. Ek. Västra Götaland Claes Bergqvist Lokalkapital Sala Heby Leo Padazakos Möklintaprojektet & maria Berglund Nygarn Utveckling AB Gunnar Bendelin Offerdal Vind Toivo Comén Råne Älvdal Utveckling AB Yngve Johansson Röstånga tillsammans Anna Haraldsson Samverkarna i Östernärke bengt@samverkarna.se Bengt Bronner Slite Utveckling AB mats@sjustrommar.se Mats Hedström Svartådalens Bygdeutveckling anitha.barrsater@euroconnect.se Anitha Barrsäter Sätra Brunn AB tord.berglind@satrabrunn.se Tord Berglind Tiveds Utveckling AB nilsgunnarnord@gmail.com Gunnar Nord Trångsviksbolaget AB carasp@telia.com Carina Asplund Trönöbygdens ek. för. lena.akerlind@soderhamn.com Lena Åkerlind Virestads förskola ek.för. daniel@virestadsfriskola.se Daniel Uppsäll Virserum Köping AB hogarp@gmail.com Carl Samuelson Vuollerimbygden i Utveckling audun@qel.se Audun Otterbech