Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer Arbetsrapport inför första nätverksmötet på Sätra Brunn juni 2011

Transkript

1 Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer Arbetsrapport inför första nätverksmötet på Sätra Brunn juni 2011 Eric Edung, Ekobanken & Ulla Herlitz, Hela Sverige Ska Leva

2 Inledning Hela Sverige Ska Leva (HSSL), Coompanion och Ekobanken har tagit initiativ till att skapa ett nätverk för kunskapsspridning mellan befintliga och blivande lokala aktörer runt om i landet som verkar för lokal kapitalförsörjning. Många lokala utvecklingsgrupper, ekonomiska föreningar och utvecklingsbolag brottas med uppgiften att hitta finansiering för bygdens goda idéer. Hur finansierar man vindkraft och bredband och hur kan man stimulera det lokala näringslivets utveckling? Genom projektet Praktikernätverket som finansieras av Landbygdsnätverket vid Jordbruksverket vill vi stödja start och utveckling av lokala kapitalförsörjningsorganisationer på landsbygden. I den första omgång har ett 20 lokala initiativ, projektets praktiker, identifierats och inbjudits till den första fysiska nätverksträffen som är förlagd till årets Lokalekonomidagar på Sätra Brunn juni De deltagande föreningarna/företagen får konferensavgiften betald inom projektets ram. På första träffen kommer vi att diskutera nätverkets uppgift, roll och organisation. Som förberedelse inför träffen har vi ställt ett antal frågor till deltagarna och svaren presenteras i denna rapport. Det gör att vi när vi träffas kan komma igång snabbt och konkret med vår diskussion. Rapporten är upplagd så att vi först ger en kort bakgrund. Därefter följer en presentation av de föreningar/företag som vill delta i nätverket och en sammanställning av svaren på frågorna. Sist återfinns en förteckning över deltagande föreningar/företag och projektets medarbetare. Bakgrund Landsbygdsprogrammet gäller från 2007 till I programmet finns olika stöd och ersättningar som ska stimulera till att utveckla landsbygden genom nya företag och nya varor och tjänster. Miljö och hållbar utveckling är också prioriterat i programmet. Landsbygdsprogrammets övergripande mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. Inom ramen för landsbygdsprogrammet startades Landsbygdsnätverket med målet att samla nationella aktörer för att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Landsbygdsnätverket, med över 100 nationella aktörer och alla landets Leadergrupper, skapar genom sitt arbete möjligheter till mötesplatser där parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå kan utbyta information och erfarenheter och kunskaper om metodutveckling. Enligt Landsbygdsnätverkets aktivitetsplan har särskilda nätverkschecker utlyst för aktiviteter som Landsbygdsnätverkets styrgrupp vill ha genomförda. Checkernas inriktning har initieras av de tematiska arbetsgrupper som har startats inom Landsbygdsnätverket. Temagruppen för kapitalförsörjning är en av dessa arbetsgrupper. Detta projekt Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer erhöll i början av 2011 en nätverkscheck för att identifiera, skapa ett nätverk mellan, analysera och sprida informationen om lokala kapitalförsörjningsorganisationer och deras arbetsmetoder. Projektet löper fram till sista december Resultatet kommer att spridas till såväl landsbygdsnätverkets medlemmar som till intresserade befintliga och blivande lokala kapitalförsörjningsorganisationer. 2

3 Syfte Syftet med detta projekt är följande: - Att identifiera och skapa ett nätverk mellan befintliga och blivande lokala aktörer runt om i landet som verkar för lokal kapitalförsörjning - Att underlätta olika former för strukturerat erfarenhetsutbyte mellan grupperna - Att beskriva, analysera och sprida information om initiativen - Att underlätta för fler lokala aktörer att ingå i nätverket - Att finna former för hur nätverket kan fungera även efter det att checkperioden är avslutat - Att informera praktikerna om nätverket och lokalekonomidagarna. Studie av deltagande föreningar/företag Målsättning Vi vill uppnå ett praktikernätverk av befintliga och blivande aktörer som verkar för lokal kapitalförsörjningsorganisationer. Målsättningen med studien är att kunna presentera en kortfattad information om deltagarna i nätverket, deras verksamhet och att samla in synpunkter för diskussionen om nätverkets utformning och arbete. Målgrupp & antal Befintliga kapitalförsörjningsorganisationer och föreningar/företag som är intresserade av att utvecklas i riktning mot kapitalförsörjningsorganisation för sin hembygd. Metod & omfattning Vi började projektet med att leta sekundärdata på området och internetsökningar. Detta tillsammans med ett fysiskt besök och personlig intervju med Carl Samuelsson i Virserum Invest AB utgjorde grunden till frågeformuläret. Först har vi skickat ut ett brev med information om Praktikernätverket och Lokalekonomidagarna, därefter har vi ringt upp och informerat ytterligare om praktikernätverket och Lokalekonomidagarna samt hört oss för om deras intresse att delta i nätverket respektive på den första träffen. Därefter har vi använt oss av både telefonintervjuer och -utskick av frågeformuläret, eftersom vissa personer föredrog telefonintervjuer och andra ville svara skriftligt. Avgränsning Vårt urval kommer enbart att utgöra föreningar/företag som har lokal förankring. I ett första skede har vi begränsat antalet deltagare till ett 20-tal. Intentionen är att nätverket ska växa och kunna ta emot fler deltagare. Urvalsmetoden Den urvalsmetod som vi har använt oss av är bedömningsurval där vi valt ut föreningar/företag vi sedan tidigare känner till. Flertalet av dem har medverkat på de årliga Lokalekonomidagar, medan andra är för oss nya som vi hittat information om på Internet. Frågeformuläret Frågeformuläret består av öppna frågor. Se bilaga. 3

4 Tid Fältperioden för inbjudan till nätverket och svaren/intervjun angående frågeformuläret var mellan 2 maj 7 juni. Vi besökte Virserum den 19 april och testade då frågeformuläret. Resultatrapport 29 föreningar/företag har anmält intresse av att vara med i praktikernätverket. Av dem har 22 svarat på enkätfrågorna och 21 har anmält sig till den första nätverksträffen på Sätra Brunn. Enkätfrågorna har ställts till dem som anmält sig till träffen (en har sedan lämnat återbud). Enkäten har besvarats genom 1 personlig intervju, 9 telefonintervjuer och 12 postalt/mail svar. Organisation Nätverksträffen Organisation Nätverksträffen Arilds Byalag x Offerdal Vind Boviken Utveckling AB Råneälvdalsrådet ek.för x Bygd i Samverkan x Röstånga tillsammans x Docksta Bordtennisklubb x Samverkarna i Östernärke x Fjällbete Slite Utveckling AB x Flyinge bygdebolag (svb) x Svartådalens Bygdeutveckling x Framtid Oviken x Sätra Brunn AB x Gemenskapsföretag Tiveds Utveckling AB x Hannäs Sockenförening x Trångsviksbolaget AB Heligholm Utveckling AB Trönöbygdens ek. för. x Kallbygdens intresseförening x Virestads förskola ek.för. KGF Västra Götaland x Virserum Köping AB x Lokalkapital Sala Heby x Virudden Utveckling AB Möklintaprojektet x Vuollerimbygden i Utveckling x Nygarn Utveckling AB x 1. Skulle ni kunna beskriva ert företag, dess bakgrund, verksamhet, från där ni började till där ni befinner er nu? Många i målgruppen i vår undersökning har startat företagen/föreningen för att stärka bygden och för att få tillgång till kapital för att bland annat kunna köpa fastigheter som bas för att kunna utveckla andra verksamhetsområden. Fastigheterna kan vara företagshotell, hyreslägenheter, brandstation, vandrarhem, prästgård, skola, jordbruk etc. Ett urklipp från tidningen Barometern som intervjuade ett av det företag som finns med i vår undersökning får sammanfatta svaren på ovanstående fråga. Vi som är lite äldre minns vår guldålder i bygden, vi vill ha tillbaka den positionen, med gott om jobb och liv och rörelse. 2a. Vilken organisationform och struktur på er verksamhet har ni valt och varför? 2b. Vilka fördelar och nackdelar finns det med det valet? 2c. Skulle ni ha valt en annan organisationsform/struktur idag om ni fick börja om? Organisationsform Antal Aktiebolag 9 Aktiebolag med särskild 3 vinstutdelningsbegränsning, (svb) bolag Ekonomisk Förening 5 Bygdekonto 1 4

5 Sockenfond 1 Ännu inte bildad 3 Den största gruppen utgörs av aktiebolag. Många har valt aktiebolag för att det är lättare att få finansiering. Tre av aktiebolagen har valt bolagsformen (svb), det vill säga aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning där vinsterna bl a placeras i nya utvecklingsprojekt i bygden. Även bland aktiebolagen förekommer reglerad vinstutdelning. De som har valt ekonomisk förening har gjort det bland annat för att ansvaret delas av alla i gruppen, lägre redovisningskostnad etcetera. Nackdelen är att det är en organisationsform som är mer okänd för bankerna och att den inte anses som en fullvärdig affärspartner av omgivningen jämfört med aktiebolag. Fördelarna med ideell förening att det är ett snabbt och flexibelt sätt att komma igång och det är lättare att få bidrag. Nackdelarna är att arbetstakten i gruppen påverkas av hur mycket deltagarna i arbetsgruppen är engagerade i annat. En praktiker har tagit initiativ till ett Bygdekonto kopplat till bank och en annan har startat en Sockenfond som tar emot gåvor. Tre föreningar/projekt har planer på att starta en kapitalförsörjningsorganisation men har ännu inte bestämt hur. På flera av platserna finns kopplingar och samverkan mellan olika slags kapitalförsörjningsorganisationer. I Virserum, Vuollerim och Råne Älvdal finns till exempel mer än ett aktiebolag, men med olika inriktning och uppgifter. På andra platser som i Kallbygden finns en övergripande paraplyorganisation i den ideella föreningsformen som samarbetar med en ekonomiska förening för vindkraft och ett aktiebolag för fastigheterna. (I tabellen ovan har vi endast räknat med en huvudförening per plats). Enbart en organisation av alla respondenter skulle ha valt en annan organisationsform om de fick börja om. 3a. När ni startade verksamheten, fick ni hjälp av någon person/organisation och i så fall av vem/vilka? Har fått hjälp av: Antal Coompanion 5 Kommun 5 Andra företag 5 Ingen 5 HSSL 1 Bank 1 KFO 1 De flesta har fått hjälp av Coompanion, kommunen och från andra företag. Flertalet har inte fått något hjälp utan löst det mesta själv. 3b. Vad skulle kunna underlätta vid uppstarten av en verksamhet som liknar er? Svar Antal 5

6 Erfarenhetsutbyte med andra 4 Juridisk rådgivning/utbildning/coachning 3 Finansiering från Bank 3 Färdiga mallar/stadgar när man startar företag/förening 2 Medverkan från kommun från start 2 Stöd från Coompanion 2 Bidrag i en klumpsumma från start 2 Hjälp från EU 2 Fler finansiärer som förstår den här typen av verksamhet 2 Stödorganisation/hjälp från pionjärer 2 Samarbete som liknar ALMI, men mindre omständig 1 Det som skulle underlätta uppstarten av ett företag finns både på ett socialt plan och på ett ekonomiskt, dvs erfarenhetsutbyte med andra, finansiering från bank, färdiga mallar/stadgar när man startar företag/förening. Det finns ett stort behov av hjälp/stöd av den finansiella delen av verksamheten. 4. Har ni fått hjälp med att finansiera er organisation? Av vem? (Uppstart eller drift av organiseringen, och eventuellt kapital? Svar Antal Bank 7 EU-bidrag 6 Kommun 5 Leader-projekt 5 Medlemsavgifter/nyemission 4 Kooperativa föreningar 1 Det är främst bank, EU-bidrag, kommun och leader-projekt som organisationerna har fått finansiell hjälp ifrån. Det är i större utsträckning nischbankerna som har hjälpt till med finansieringen av banklånen 5. Inom ramen för vårt projekt startas ett så kallat Praktikernätverk bland annat för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och för att sprida modeller till andra platser i landet. 5a. Hur önskar du att ett sådant nätverk skulle fungera för att på bästa sätt vara till nytta för er? Svar Antal Fysiska träffar, t ex föreläsningar, studiebesök mm 15 Hemsida/internet 5 Finansiellt nätverk 3 Lobbyverksamhet/opinionsbildning 2 Informera om olika finansierngsmodeller 1 Medverka i varandras styrelser 1 Mikrofonden 1 Det är främst önskemålet om att få träffas och utbyta erfarenheter med varandra som det finns önskemål om att Praktikernätverket ska åstakomma. 6

7 Tre exempel på förslag från respondenterna: - Vi har erfarenheter från det väl fungerande nätverk som fanns i projektet Hållbara bygder. Där ingick stormöten, ömsesidiga besök och delgivning av dokumentation, vilket var mycket betydelsefullt för vår bydds utveckling. Vi önskar oss nu något liknande. - Vi önskar konkreta tips som man kan använda i sin vardag som inte är för storskalig verksamhet. - Vår önskan är erfarenhetsutbyte kring de ekonomiska frågorna och hur andra liknande organsiationer tagit över en del av kommunenes uppgifter. Hur kommun och utvecklingsbolag kan se fördelarna med varandra. 5b. Vad kan ni bidra med för att inspirera och sprida information/kunskap till andra? Svar Antal Träffa andra och informera om våra erfarenheter 17 Lobbyverksamhet/opinionsbildning 2 Hemsida/internet 3 De vill helst träffas och utbyta erfarenhet med varandra och sprida informationen till andra. Exempel på förslag från en respondent: Från praktiska exempel i bygden kan vi bidra med att lyfta fram viktiga framgångsfaktorer för att göra projekt attraktiva att investera kapital i. Vi kan bidra med exempel på hinder för kapitaltillströmning. Vilka är de störste hinder för att dra åt sig kapital? Vad kan vi göra åt det själva? Vi hoppas även att kunna bidra med pusselbitar för hur man kan hitta en gemensam grund att bygga vidare på när åsikterna går åt olika håll. 6a. Känner du till några andra initiativ i Sverige som liknar er verksamhet? Alla utom en organisation känner till någon verksamhet som i någon form liknar deras verksamhet. 6b. Har ni haft eller har ni idag någon kunskaps-/informationsutbyte med någon av dem? I stort sett alla företag/föreningar har någon informationsutbyte med andra liknande organisationer, detta gäller främst företagen och föreningarna på Gotland. Sammanfattning Nästan 2/3 delar av respondenterna driver sin verksamhet som aktiebolag. De har främst fått hjälp av att starta sin verksamhet av Coompanion, kommunen och av andra företag/föreningar som har liknande erfarenhet. Önskemål om vad som skulle underlätta uppstarten av liknande verksamheter finns både på det sociala planet och det ekonomiska. Det är EU-bidrag, Bank, kommun, Leaderprojekt och kommunen som de främst har fått hjälp med att finansiera deras verksamhet. Det är i större utsträckning nischbankerna som har hjälpt till med finansieringen av banklånen 7

8 Sammantaget så visar undersökningen också att det finns ett stort behov av ett praktikernätverket där det finns möjligheter för dem att träffas fysiskt som lokalekonomidagarna kan erbjuda och utbyta erfarenheter med varandra. De har idag en viss informationsutbyte med andra liknande verksamheter, men det finns en önskan om att fördjupa denna relation. Bil 1. Frågeformulär 1. Skulle ni kunna beskriva ert företag, dess bakgrund, verksamhet, från där ni började till där ni befinner er nu? 2a. Vilken organisationform och struktur på er verksamhet har ni valt och varför? 2b. Vilka fördelar och nackdelar finns det med det valet? 2c. Skulle ni ha valt en annan organisationsform/struktur idag om ni fick börja om? 3a. När ni startade verksamheten, fick ni hjälp av någon person/organisation och i så fall av vem/vilka? 3b. Vad skulle kunna underlätta vid uppstarten av en verksamhet som liknar er? 4. Har ni fått hjälp med att finansiera er organisation? Av vem? (Uppstart eller drift av organiseringen, och eventuellt kapital? ) 5. Inom ramen för vårt projekt startas ett så kallat Praktikernätverk bland annat för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och för att sprida modeller till andra platser i landet. 5a. Hur önskar du att ett sådant nätverk skulle fungera för att på bästa sätt vara till nytta för er? 5b. Vad kan ni bidra med för att inspirera och sprida information/kunskap till andra? 6a. Känner du till några andra initiativ i Sverige som liknar er verksamhet? 6b. Har ni haft eller har ni idag någon kunskaps-/informationsutbyte med någon av dem? 8

9 Bil. 2 Kontaktuppgifter för praktikernätverket Organisation Hemsida Förnamn Efternamn Tel.nr. Arilds Byalag claes.stahle@telia.com Claes Ståle Boviken Utveckling AB info@gotlandsidrottscenter.se William Ringbom Bygd i Samverkan bo.strangamala@gmail.com Bo Nilsson Docksta Bordtennisklubb berndt@dbtk.se Hans-Erik Näslund Fjällbete jorgen@fjallbete.nu Jörgen Andersson Framtid Oviken info@oviken.se Marcus Byman Flyinge bygdebolag (svb) gunnar.petersson@flyinge.nu Gunnar Petersson Gemenskapsföretag hb@gemenskapsforetag.nu Håkan Björk Hannäs Sockenförening kaktus_lina@hotmail.com Lina Jonsson Heligholm Utveckling AB jan.larsson@vamlingbo.com Jan Larsson Kallbygdens intresseförening egon@kallbygden.com Egon Wikström KGF Västra Götaland claesbergqvist@telia.com Claes Bergqvist Lokalkapital Sala Heby leo@e-fabriken.se Leo Padazakos Möklintaprojektet bygdegard@hotmail.com maria Berglund Nygarn Utveckling AB bensgunnar@hotmail.com Gunnar Bendelin Offerdal Vind sekreterare@offerdalvind.se Toivo Comén Råneälvdalsrådet ek.för bertil@raek.nu Bertil Degerlund Röstånga tillsammans info@rostangatillsammans.se Anna Haraldsson Samverkarna i Östernärke bengt@samverkarna.se Bengt Bronner Slite Utveckling AB mats@sjustrommar.se Mats Hedström Svartådalens anitha.barrsater@euroconnect.se Anitha Barrsäter Bygdeutveckling Sätra Brunn AB j.forsmark@telia.com Jan Forsmark Tiveds Utveckling AB nilsgunnarnord@gmail.com Gunnar Nord Trångsviksbolaget AB carasp@telia.com Carina Asplund Trönöbygdens ek. för. lena.akerlind@soderhamn.com Lena Åkerlind Virestads förskola ek.för. daniel@virestadsfriskola.se Daniel Uppsäll Virserum Köping AB carl.samuelson@virserum.com Carl Samuelson Virudden Utveckling AB info@virudden.se Kristina Pettersson Vuollerimbygden i Utveckling audun@qel.se Audun Otterbech

10 Bilaga 3. Kort sammanfattning av företagen/föreningarna 1. Arilds byalag bildades att få större inflytande över vår sin egen ort. Kommunen ställde inte upp som de önskade, så nu tar de hand (sköter om, ej ägande) om en badplats, vägförening, hamnen mm. De funderar på att bilda ett bygdebolag. 2. Bygd i samverkan bildades när Ronneby kommun beslutade att lägga ner högstadieskolan i Bräkne-Hoby. Föreningen anordnar årligen ett cykellopp. I år har också nästa steg i föreningens verksamhet tagits som grundare för ett utvecklingsbolag. Utvecklingsbolaget kommer att bli en egen ekonomisk förening med inriktning att stärka företagsamheten i Bräknebygden. 3. Docksta Bordtennisklubb bildades på 60-talet en pingisklubb som nu äger ett bostadshus mitt på orten, samt linbanor och slalombacke mm, De driver skulefestival och äger en förskola/skola som kommunen skulle lägga ner. Driver verksamheter i aktiebolagsform. 4. Fjällbete startades av bönder i Åredalen. Man konstaterade då att jordbruket går snabbt och stabilt utför, alltmedan turismen bara växer och växer. Idag har Fjällbete 150 delägare i en ekonomisk förening. Bönder, renskötare, hantverkare, restauranger, hotell, upplevelseföretag, utbildningsföretag, butiker, församlingar och vanligt folk som vill spara lite pengar i något de tror på. Tillsammans äger de nu en större traktor, 380 får, en fälthack, diverse redskap, byggnader, ett gammalt mejeri etc. 5. Framtid Oviken startades hösten 2009 och under den tid som bolaget varit aktivt har det arrangerats en hel del arrangemang som t ex en ungdomslandskamp i fotboll. Målsättningen är att starta upp AB Ovikenbolaget Invest och etablera minst 3 nya företag i Oviken. 6. Sedan 2009 har Flyinge Bygdegemenskapsaktiebolag (svb) är en av landets första aktiebolag med särskild vintutdelningsbegränsning. Har köpt fastighet för uthyrning. De har också utvecklat en fond, Flyingefonden med kr. 7. Hannäs Sockenförening startades för att stärka bygden. De köpte hyreslägenheter/pensionärslägenheter och sedan utvecklas de vidare med skola och äldrevård. Också i Hannäs finns en gåvofond. 8. Kallbygdens Intresseförening bildades främst för att de sökte bygdemedel för vattenkraft. De senaste 20 åren har gått till att bygga upp infrastrukturen i bygden som butik, skola, vindkraftverk etc. 9. Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland ska stödja den finansiella utvecklingen av föreningar, kooperativ, stiftelser, byalag. samfund, lokala utvecklingsgrupper, sociala företag (alltså den sociala ekonomins organisationer) i Västra Götaland. 10. LokalKapital Sala-Heby AB har utarbetat en modell för att hjälpa nya och befintliga företag att utvecklas. Med kapitalandelslån som instrument erbjuds en långsiktig kombination av riskkapital och affärskompetens till företag/föreningar som har svårt att finansiera sin verksamhet. 11. Möklinta startades upp för att få en näringslivsutveckling i bygden inom främst turism och besöksnäringen. Numera håller de på att marknadsföra orten och har önskemål om att kunna köpa ett gammalt mejeri och göra om den till olika verksamheter. 12. Utvecklingsbolaget Nygarn är bildat för att utveckla och skapa förutsättningar för näringslivet på östra Gotland i området som kallas för Östergarnslandet. Bolaget äger och är hyresvärd för fastigheten Skolhuset i Östergarn. 13. Råneälvdalsrådets ek. för. startades för att bevara och utveckla landsbygden. Det första projektet var ett dataprojekt-utbildning för unga och gamla. Idag äger de ett industrihus som de hyr ut till företagare. En lokalekonomiska analys (LEA) har genomförts i bygden och ett av resultaten är ett projekt kring Agrocentrum. Ett bygdeägt jordbruk som kommer att drivas i aktiebolagsform. 14. Röstånga UtvecklingsAktiebolag bildade bolaget av två anledningar dels för att de saknade ett verktyg för att kunna gå in i högrisk -projekt (t ex fastigheter), dels för att de ser möjligheter att kunna driva en del kommersiella service/verksamheter lokalt, och att sådan verksamhet kan vara grunden (finansiellt) för lokala utvecklingsinsatser. 10

11 15. Föreningen Samverkarna i Östernärke vill utveckla förutsättningarna för att i samverkan leva, bo och verka i Östernärke genom att främja befintliga företags existens och skapa förutsättningar för nyföretagande samt värna om föreningslivet. De driver ett projekt som arbetar med lokalt kapital och skapa nya finansieringsmöjligheter. 16. Slite Utveckling AB skall fungera som katalysator för att etablera företag i Slite och Gotland. Bolaget skall tillhandahålla infrastruktur i form av kontorsloklaler och produktionsytor. 17. Svartådalens bygdeutveckling är en sedan 2002 en gemensam satsning för ta tillvara på ortens möjligheter till turism, kultur och andra aktiviteter. Idag finns en spirande turism, vandrings- cykel och kanotleder framtagna samt boende. Föreningen funderar på hur man långsiktig kan lösa ortens kapitalförsörjning. 18. Sätra Brunn ekonomiska förening räddades från försäljning och styckning av förening som ville rädda en 300-årig kulturskatt och driva den verksamheten vidare. Nu drivs verksamheten bland annat i aktiebolagsform och för kapitalanskaffning har ett samarbete med Sala-Heby Lokalkapital AB inletts. 19. Tiveds Utveckling AB, också det ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, bildades när Tivedstorp (kombinerat vandrarhem och kaffestuga) var till salu. Avsikten var att med Tivedstorp som bas, bidraga till bygdens utveckling. 20. Trönöbygden ek för bildades för att överta driften av Söderhamns kommuns deltidsbrankår. Idag äger de tre fastigheter Brandstationen, Bystugan (med kontor) och Lanthandelsfastigheten. Bildade tidigt ett Bygdekonto knutet till JAK. Bland annat stödsparar Söderhamns kommun en miljon kronor på kontot. 21. Virserum Invest AB är ett lokalt investmentbolag med syfte att främja näringslivets utveckling i Virserum. Företaget äger och driver ett företagshotell i centrala Virserum och är delägare i Prolympia Virserum AB, som ansvarar för all skolverksamhet från förskola till och med högstadieskola i Virserum. Finns också Virserum Köping AB. 22. Vuollerimbygden i Utveckling (ViUt) är en arbetsgrupp med syfte att i dialog med bygden och kommunen få fram den information som behövs för att formulera en lokal utvecklingsplan för Vuollerimbygden. Det färdiga resultatet av detta arbete ska vara en förankrad och fungerande utvecklingsplan för bygden. Finns tre aktiebolag i byn, driver hotell, friskola respektive företagshus. 11