Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer Arbetsrapport inför första nätverksmötet på Sätra Brunn juni 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer Arbetsrapport inför första nätverksmötet på Sätra Brunn 15-16 juni 2011"

Transkript

1 Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer Arbetsrapport inför första nätverksmötet på Sätra Brunn juni 2011 Eric Edung, Ekobanken & Ulla Herlitz, Hela Sverige Ska Leva

2 Inledning Hela Sverige Ska Leva (HSSL), Coompanion och Ekobanken har tagit initiativ till att skapa ett nätverk för kunskapsspridning mellan befintliga och blivande lokala aktörer runt om i landet som verkar för lokal kapitalförsörjning. Många lokala utvecklingsgrupper, ekonomiska föreningar och utvecklingsbolag brottas med uppgiften att hitta finansiering för bygdens goda idéer. Hur finansierar man vindkraft och bredband och hur kan man stimulera det lokala näringslivets utveckling? Genom projektet Praktikernätverket som finansieras av Landbygdsnätverket vid Jordbruksverket vill vi stödja start och utveckling av lokala kapitalförsörjningsorganisationer på landsbygden. I den första omgång har ett 20 lokala initiativ, projektets praktiker, identifierats och inbjudits till den första fysiska nätverksträffen som är förlagd till årets Lokalekonomidagar på Sätra Brunn juni De deltagande föreningarna/företagen får konferensavgiften betald inom projektets ram. På första träffen kommer vi att diskutera nätverkets uppgift, roll och organisation. Som förberedelse inför träffen har vi ställt ett antal frågor till deltagarna och svaren presenteras i denna rapport. Det gör att vi när vi träffas kan komma igång snabbt och konkret med vår diskussion. Rapporten är upplagd så att vi först ger en kort bakgrund. Därefter följer en presentation av de föreningar/företag som vill delta i nätverket och en sammanställning av svaren på frågorna. Sist återfinns en förteckning över deltagande föreningar/företag och projektets medarbetare. Bakgrund Landsbygdsprogrammet gäller från 2007 till I programmet finns olika stöd och ersättningar som ska stimulera till att utveckla landsbygden genom nya företag och nya varor och tjänster. Miljö och hållbar utveckling är också prioriterat i programmet. Landsbygdsprogrammets övergripande mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. Inom ramen för landsbygdsprogrammet startades Landsbygdsnätverket med målet att samla nationella aktörer för att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Landsbygdsnätverket, med över 100 nationella aktörer och alla landets Leadergrupper, skapar genom sitt arbete möjligheter till mötesplatser där parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå kan utbyta information och erfarenheter och kunskaper om metodutveckling. Enligt Landsbygdsnätverkets aktivitetsplan har särskilda nätverkschecker utlyst för aktiviteter som Landsbygdsnätverkets styrgrupp vill ha genomförda. Checkernas inriktning har initieras av de tematiska arbetsgrupper som har startats inom Landsbygdsnätverket. Temagruppen för kapitalförsörjning är en av dessa arbetsgrupper. Detta projekt Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer erhöll i början av 2011 en nätverkscheck för att identifiera, skapa ett nätverk mellan, analysera och sprida informationen om lokala kapitalförsörjningsorganisationer och deras arbetsmetoder. Projektet löper fram till sista december Resultatet kommer att spridas till såväl landsbygdsnätverkets medlemmar som till intresserade befintliga och blivande lokala kapitalförsörjningsorganisationer. 2

3 Syfte Syftet med detta projekt är följande: - Att identifiera och skapa ett nätverk mellan befintliga och blivande lokala aktörer runt om i landet som verkar för lokal kapitalförsörjning - Att underlätta olika former för strukturerat erfarenhetsutbyte mellan grupperna - Att beskriva, analysera och sprida information om initiativen - Att underlätta för fler lokala aktörer att ingå i nätverket - Att finna former för hur nätverket kan fungera även efter det att checkperioden är avslutat - Att informera praktikerna om nätverket och lokalekonomidagarna. Studie av deltagande föreningar/företag Målsättning Vi vill uppnå ett praktikernätverk av befintliga och blivande aktörer som verkar för lokal kapitalförsörjningsorganisationer. Målsättningen med studien är att kunna presentera en kortfattad information om deltagarna i nätverket, deras verksamhet och att samla in synpunkter för diskussionen om nätverkets utformning och arbete. Målgrupp & antal Befintliga kapitalförsörjningsorganisationer och föreningar/företag som är intresserade av att utvecklas i riktning mot kapitalförsörjningsorganisation för sin hembygd. Metod & omfattning Vi började projektet med att leta sekundärdata på området och internetsökningar. Detta tillsammans med ett fysiskt besök och personlig intervju med Carl Samuelsson i Virserum Invest AB utgjorde grunden till frågeformuläret. Först har vi skickat ut ett brev med information om Praktikernätverket och Lokalekonomidagarna, därefter har vi ringt upp och informerat ytterligare om praktikernätverket och Lokalekonomidagarna samt hört oss för om deras intresse att delta i nätverket respektive på den första träffen. Därefter har vi använt oss av både telefonintervjuer och -utskick av frågeformuläret, eftersom vissa personer föredrog telefonintervjuer och andra ville svara skriftligt. Avgränsning Vårt urval kommer enbart att utgöra föreningar/företag som har lokal förankring. I ett första skede har vi begränsat antalet deltagare till ett 20-tal. Intentionen är att nätverket ska växa och kunna ta emot fler deltagare. Urvalsmetoden Den urvalsmetod som vi har använt oss av är bedömningsurval där vi valt ut föreningar/företag vi sedan tidigare känner till. Flertalet av dem har medverkat på de årliga Lokalekonomidagar, medan andra är för oss nya som vi hittat information om på Internet. Frågeformuläret Frågeformuläret består av öppna frågor. Se bilaga. 3

4 Tid Fältperioden för inbjudan till nätverket och svaren/intervjun angående frågeformuläret var mellan 2 maj 7 juni. Vi besökte Virserum den 19 april och testade då frågeformuläret. Resultatrapport 29 föreningar/företag har anmält intresse av att vara med i praktikernätverket. Av dem har 22 svarat på enkätfrågorna och 21 har anmält sig till den första nätverksträffen på Sätra Brunn. Enkätfrågorna har ställts till dem som anmält sig till träffen (en har sedan lämnat återbud). Enkäten har besvarats genom 1 personlig intervju, 9 telefonintervjuer och 12 postalt/mail svar. Organisation Nätverksträffen Organisation Nätverksträffen Arilds Byalag x Offerdal Vind Boviken Utveckling AB Råneälvdalsrådet ek.för x Bygd i Samverkan x Röstånga tillsammans x Docksta Bordtennisklubb x Samverkarna i Östernärke x Fjällbete Slite Utveckling AB x Flyinge bygdebolag (svb) x Svartådalens Bygdeutveckling x Framtid Oviken x Sätra Brunn AB x Gemenskapsföretag Tiveds Utveckling AB x Hannäs Sockenförening x Trångsviksbolaget AB Heligholm Utveckling AB Trönöbygdens ek. för. x Kallbygdens intresseförening x Virestads förskola ek.för. KGF Västra Götaland x Virserum Köping AB x Lokalkapital Sala Heby x Virudden Utveckling AB Möklintaprojektet x Vuollerimbygden i Utveckling x Nygarn Utveckling AB x 1. Skulle ni kunna beskriva ert företag, dess bakgrund, verksamhet, från där ni började till där ni befinner er nu? Många i målgruppen i vår undersökning har startat företagen/föreningen för att stärka bygden och för att få tillgång till kapital för att bland annat kunna köpa fastigheter som bas för att kunna utveckla andra verksamhetsområden. Fastigheterna kan vara företagshotell, hyreslägenheter, brandstation, vandrarhem, prästgård, skola, jordbruk etc. Ett urklipp från tidningen Barometern som intervjuade ett av det företag som finns med i vår undersökning får sammanfatta svaren på ovanstående fråga. Vi som är lite äldre minns vår guldålder i bygden, vi vill ha tillbaka den positionen, med gott om jobb och liv och rörelse. 2a. Vilken organisationform och struktur på er verksamhet har ni valt och varför? 2b. Vilka fördelar och nackdelar finns det med det valet? 2c. Skulle ni ha valt en annan organisationsform/struktur idag om ni fick börja om? Organisationsform Antal Aktiebolag 9 Aktiebolag med särskild 3 vinstutdelningsbegränsning, (svb) bolag Ekonomisk Förening 5 Bygdekonto 1 4

5 Sockenfond 1 Ännu inte bildad 3 Den största gruppen utgörs av aktiebolag. Många har valt aktiebolag för att det är lättare att få finansiering. Tre av aktiebolagen har valt bolagsformen (svb), det vill säga aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning där vinsterna bl a placeras i nya utvecklingsprojekt i bygden. Även bland aktiebolagen förekommer reglerad vinstutdelning. De som har valt ekonomisk förening har gjort det bland annat för att ansvaret delas av alla i gruppen, lägre redovisningskostnad etcetera. Nackdelen är att det är en organisationsform som är mer okänd för bankerna och att den inte anses som en fullvärdig affärspartner av omgivningen jämfört med aktiebolag. Fördelarna med ideell förening att det är ett snabbt och flexibelt sätt att komma igång och det är lättare att få bidrag. Nackdelarna är att arbetstakten i gruppen påverkas av hur mycket deltagarna i arbetsgruppen är engagerade i annat. En praktiker har tagit initiativ till ett Bygdekonto kopplat till bank och en annan har startat en Sockenfond som tar emot gåvor. Tre föreningar/projekt har planer på att starta en kapitalförsörjningsorganisation men har ännu inte bestämt hur. På flera av platserna finns kopplingar och samverkan mellan olika slags kapitalförsörjningsorganisationer. I Virserum, Vuollerim och Råne Älvdal finns till exempel mer än ett aktiebolag, men med olika inriktning och uppgifter. På andra platser som i Kallbygden finns en övergripande paraplyorganisation i den ideella föreningsformen som samarbetar med en ekonomiska förening för vindkraft och ett aktiebolag för fastigheterna. (I tabellen ovan har vi endast räknat med en huvudförening per plats). Enbart en organisation av alla respondenter skulle ha valt en annan organisationsform om de fick börja om. 3a. När ni startade verksamheten, fick ni hjälp av någon person/organisation och i så fall av vem/vilka? Har fått hjälp av: Antal Coompanion 5 Kommun 5 Andra företag 5 Ingen 5 HSSL 1 Bank 1 KFO 1 De flesta har fått hjälp av Coompanion, kommunen och från andra företag. Flertalet har inte fått något hjälp utan löst det mesta själv. 3b. Vad skulle kunna underlätta vid uppstarten av en verksamhet som liknar er? Svar Antal 5

6 Erfarenhetsutbyte med andra 4 Juridisk rådgivning/utbildning/coachning 3 Finansiering från Bank 3 Färdiga mallar/stadgar när man startar företag/förening 2 Medverkan från kommun från start 2 Stöd från Coompanion 2 Bidrag i en klumpsumma från start 2 Hjälp från EU 2 Fler finansiärer som förstår den här typen av verksamhet 2 Stödorganisation/hjälp från pionjärer 2 Samarbete som liknar ALMI, men mindre omständig 1 Det som skulle underlätta uppstarten av ett företag finns både på ett socialt plan och på ett ekonomiskt, dvs erfarenhetsutbyte med andra, finansiering från bank, färdiga mallar/stadgar när man startar företag/förening. Det finns ett stort behov av hjälp/stöd av den finansiella delen av verksamheten. 4. Har ni fått hjälp med att finansiera er organisation? Av vem? (Uppstart eller drift av organiseringen, och eventuellt kapital? Svar Antal Bank 7 EU-bidrag 6 Kommun 5 Leader-projekt 5 Medlemsavgifter/nyemission 4 Kooperativa föreningar 1 Det är främst bank, EU-bidrag, kommun och leader-projekt som organisationerna har fått finansiell hjälp ifrån. Det är i större utsträckning nischbankerna som har hjälpt till med finansieringen av banklånen 5. Inom ramen för vårt projekt startas ett så kallat Praktikernätverk bland annat för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och för att sprida modeller till andra platser i landet. 5a. Hur önskar du att ett sådant nätverk skulle fungera för att på bästa sätt vara till nytta för er? Svar Antal Fysiska träffar, t ex föreläsningar, studiebesök mm 15 Hemsida/internet 5 Finansiellt nätverk 3 Lobbyverksamhet/opinionsbildning 2 Informera om olika finansierngsmodeller 1 Medverka i varandras styrelser 1 Mikrofonden 1 Det är främst önskemålet om att få träffas och utbyta erfarenheter med varandra som det finns önskemål om att Praktikernätverket ska åstakomma. 6

7 Tre exempel på förslag från respondenterna: - Vi har erfarenheter från det väl fungerande nätverk som fanns i projektet Hållbara bygder. Där ingick stormöten, ömsesidiga besök och delgivning av dokumentation, vilket var mycket betydelsefullt för vår bydds utveckling. Vi önskar oss nu något liknande. - Vi önskar konkreta tips som man kan använda i sin vardag som inte är för storskalig verksamhet. - Vår önskan är erfarenhetsutbyte kring de ekonomiska frågorna och hur andra liknande organsiationer tagit över en del av kommunenes uppgifter. Hur kommun och utvecklingsbolag kan se fördelarna med varandra. 5b. Vad kan ni bidra med för att inspirera och sprida information/kunskap till andra? Svar Antal Träffa andra och informera om våra erfarenheter 17 Lobbyverksamhet/opinionsbildning 2 Hemsida/internet 3 De vill helst träffas och utbyta erfarenhet med varandra och sprida informationen till andra. Exempel på förslag från en respondent: Från praktiska exempel i bygden kan vi bidra med att lyfta fram viktiga framgångsfaktorer för att göra projekt attraktiva att investera kapital i. Vi kan bidra med exempel på hinder för kapitaltillströmning. Vilka är de störste hinder för att dra åt sig kapital? Vad kan vi göra åt det själva? Vi hoppas även att kunna bidra med pusselbitar för hur man kan hitta en gemensam grund att bygga vidare på när åsikterna går åt olika håll. 6a. Känner du till några andra initiativ i Sverige som liknar er verksamhet? Alla utom en organisation känner till någon verksamhet som i någon form liknar deras verksamhet. 6b. Har ni haft eller har ni idag någon kunskaps-/informationsutbyte med någon av dem? I stort sett alla företag/föreningar har någon informationsutbyte med andra liknande organisationer, detta gäller främst företagen och föreningarna på Gotland. Sammanfattning Nästan 2/3 delar av respondenterna driver sin verksamhet som aktiebolag. De har främst fått hjälp av att starta sin verksamhet av Coompanion, kommunen och av andra företag/föreningar som har liknande erfarenhet. Önskemål om vad som skulle underlätta uppstarten av liknande verksamheter finns både på det sociala planet och det ekonomiska. Det är EU-bidrag, Bank, kommun, Leaderprojekt och kommunen som de främst har fått hjälp med att finansiera deras verksamhet. Det är i större utsträckning nischbankerna som har hjälpt till med finansieringen av banklånen 7

8 Sammantaget så visar undersökningen också att det finns ett stort behov av ett praktikernätverket där det finns möjligheter för dem att träffas fysiskt som lokalekonomidagarna kan erbjuda och utbyta erfarenheter med varandra. De har idag en viss informationsutbyte med andra liknande verksamheter, men det finns en önskan om att fördjupa denna relation. Bil 1. Frågeformulär 1. Skulle ni kunna beskriva ert företag, dess bakgrund, verksamhet, från där ni började till där ni befinner er nu? 2a. Vilken organisationform och struktur på er verksamhet har ni valt och varför? 2b. Vilka fördelar och nackdelar finns det med det valet? 2c. Skulle ni ha valt en annan organisationsform/struktur idag om ni fick börja om? 3a. När ni startade verksamheten, fick ni hjälp av någon person/organisation och i så fall av vem/vilka? 3b. Vad skulle kunna underlätta vid uppstarten av en verksamhet som liknar er? 4. Har ni fått hjälp med att finansiera er organisation? Av vem? (Uppstart eller drift av organiseringen, och eventuellt kapital? ) 5. Inom ramen för vårt projekt startas ett så kallat Praktikernätverk bland annat för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och för att sprida modeller till andra platser i landet. 5a. Hur önskar du att ett sådant nätverk skulle fungera för att på bästa sätt vara till nytta för er? 5b. Vad kan ni bidra med för att inspirera och sprida information/kunskap till andra? 6a. Känner du till några andra initiativ i Sverige som liknar er verksamhet? 6b. Har ni haft eller har ni idag någon kunskaps-/informationsutbyte med någon av dem? 8

9 Bil. 2 Kontaktuppgifter för praktikernätverket Organisation Hemsida Förnamn Efternamn Tel.nr. Arilds Byalag Claes Ståle Boviken Utveckling AB William Ringbom Bygd i Samverkan Bo Nilsson Docksta Bordtennisklubb Hans-Erik Näslund Fjällbete Jörgen Andersson Framtid Oviken Marcus Byman Flyinge bygdebolag (svb) Gunnar Petersson Gemenskapsföretag Håkan Björk Hannäs Sockenförening Lina Jonsson Heligholm Utveckling AB Jan Larsson Kallbygdens intresseförening Egon Wikström KGF Västra Götaland Claes Bergqvist Lokalkapital Sala Heby Leo Padazakos Möklintaprojektet maria Berglund Nygarn Utveckling AB Gunnar Bendelin Offerdal Vind Toivo Comén Råneälvdalsrådet ek.för Bertil Degerlund Röstånga tillsammans Anna Haraldsson Samverkarna i Östernärke Bengt Bronner Slite Utveckling AB Mats Hedström Svartådalens Anitha Barrsäter Bygdeutveckling Sätra Brunn AB Jan Forsmark Tiveds Utveckling AB Gunnar Nord Trångsviksbolaget AB Carina Asplund Trönöbygdens ek. för. Lena Åkerlind Virestads förskola ek.för. Daniel Uppsäll Virserum Köping AB Carl Samuelson Virudden Utveckling AB Kristina Pettersson Vuollerimbygden i Utveckling Audun Otterbech

10 Bilaga 3. Kort sammanfattning av företagen/föreningarna 1. Arilds byalag bildades att få större inflytande över vår sin egen ort. Kommunen ställde inte upp som de önskade, så nu tar de hand (sköter om, ej ägande) om en badplats, vägförening, hamnen mm. De funderar på att bilda ett bygdebolag. 2. Bygd i samverkan bildades när Ronneby kommun beslutade att lägga ner högstadieskolan i Bräkne-Hoby. Föreningen anordnar årligen ett cykellopp. I år har också nästa steg i föreningens verksamhet tagits som grundare för ett utvecklingsbolag. Utvecklingsbolaget kommer att bli en egen ekonomisk förening med inriktning att stärka företagsamheten i Bräknebygden. 3. Docksta Bordtennisklubb bildades på 60-talet en pingisklubb som nu äger ett bostadshus mitt på orten, samt linbanor och slalombacke mm, De driver skulefestival och äger en förskola/skola som kommunen skulle lägga ner. Driver verksamheter i aktiebolagsform. 4. Fjällbete startades av bönder i Åredalen. Man konstaterade då att jordbruket går snabbt och stabilt utför, alltmedan turismen bara växer och växer. Idag har Fjällbete 150 delägare i en ekonomisk förening. Bönder, renskötare, hantverkare, restauranger, hotell, upplevelseföretag, utbildningsföretag, butiker, församlingar och vanligt folk som vill spara lite pengar i något de tror på. Tillsammans äger de nu en större traktor, 380 får, en fälthack, diverse redskap, byggnader, ett gammalt mejeri etc. 5. Framtid Oviken startades hösten 2009 och under den tid som bolaget varit aktivt har det arrangerats en hel del arrangemang som t ex en ungdomslandskamp i fotboll. Målsättningen är att starta upp AB Ovikenbolaget Invest och etablera minst 3 nya företag i Oviken. 6. Sedan 2009 har Flyinge Bygdegemenskapsaktiebolag (svb) är en av landets första aktiebolag med särskild vintutdelningsbegränsning. Har köpt fastighet för uthyrning. De har också utvecklat en fond, Flyingefonden med kr. 7. Hannäs Sockenförening startades för att stärka bygden. De köpte hyreslägenheter/pensionärslägenheter och sedan utvecklas de vidare med skola och äldrevård. Också i Hannäs finns en gåvofond. 8. Kallbygdens Intresseförening bildades främst för att de sökte bygdemedel för vattenkraft. De senaste 20 åren har gått till att bygga upp infrastrukturen i bygden som butik, skola, vindkraftverk etc. 9. Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland ska stödja den finansiella utvecklingen av föreningar, kooperativ, stiftelser, byalag. samfund, lokala utvecklingsgrupper, sociala företag (alltså den sociala ekonomins organisationer) i Västra Götaland. 10. LokalKapital Sala-Heby AB har utarbetat en modell för att hjälpa nya och befintliga företag att utvecklas. Med kapitalandelslån som instrument erbjuds en långsiktig kombination av riskkapital och affärskompetens till företag/föreningar som har svårt att finansiera sin verksamhet. 11. Möklinta startades upp för att få en näringslivsutveckling i bygden inom främst turism och besöksnäringen. Numera håller de på att marknadsföra orten och har önskemål om att kunna köpa ett gammalt mejeri och göra om den till olika verksamheter. 12. Utvecklingsbolaget Nygarn är bildat för att utveckla och skapa förutsättningar för näringslivet på östra Gotland i området som kallas för Östergarnslandet. Bolaget äger och är hyresvärd för fastigheten Skolhuset i Östergarn. 13. Råneälvdalsrådets ek. för. startades för att bevara och utveckla landsbygden. Det första projektet var ett dataprojekt-utbildning för unga och gamla. Idag äger de ett industrihus som de hyr ut till företagare. En lokalekonomiska analys (LEA) har genomförts i bygden och ett av resultaten är ett projekt kring Agrocentrum. Ett bygdeägt jordbruk som kommer att drivas i aktiebolagsform. 14. Röstånga UtvecklingsAktiebolag bildade bolaget av två anledningar dels för att de saknade ett verktyg för att kunna gå in i högrisk -projekt (t ex fastigheter), dels för att de ser möjligheter att kunna driva en del kommersiella service/verksamheter lokalt, och att sådan verksamhet kan vara grunden (finansiellt) för lokala utvecklingsinsatser. 10

11 15. Föreningen Samverkarna i Östernärke vill utveckla förutsättningarna för att i samverkan leva, bo och verka i Östernärke genom att främja befintliga företags existens och skapa förutsättningar för nyföretagande samt värna om föreningslivet. De driver ett projekt som arbetar med lokalt kapital och skapa nya finansieringsmöjligheter. 16. Slite Utveckling AB skall fungera som katalysator för att etablera företag i Slite och Gotland. Bolaget skall tillhandahålla infrastruktur i form av kontorsloklaler och produktionsytor. 17. Svartådalens bygdeutveckling är en sedan 2002 en gemensam satsning för ta tillvara på ortens möjligheter till turism, kultur och andra aktiviteter. Idag finns en spirande turism, vandrings- cykel och kanotleder framtagna samt boende. Föreningen funderar på hur man långsiktig kan lösa ortens kapitalförsörjning. 18. Sätra Brunn ekonomiska förening räddades från försäljning och styckning av förening som ville rädda en 300-årig kulturskatt och driva den verksamheten vidare. Nu drivs verksamheten bland annat i aktiebolagsform och för kapitalanskaffning har ett samarbete med Sala-Heby Lokalkapital AB inletts. 19. Tiveds Utveckling AB, också det ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, bildades när Tivedstorp (kombinerat vandrarhem och kaffestuga) var till salu. Avsikten var att med Tivedstorp som bas, bidraga till bygdens utveckling. 20. Trönöbygden ek för bildades för att överta driften av Söderhamns kommuns deltidsbrankår. Idag äger de tre fastigheter Brandstationen, Bystugan (med kontor) och Lanthandelsfastigheten. Bildade tidigt ett Bygdekonto knutet till JAK. Bland annat stödsparar Söderhamns kommun en miljon kronor på kontot. 21. Virserum Invest AB är ett lokalt investmentbolag med syfte att främja näringslivets utveckling i Virserum. Företaget äger och driver ett företagshotell i centrala Virserum och är delägare i Prolympia Virserum AB, som ansvarar för all skolverksamhet från förskola till och med högstadieskola i Virserum. Finns också Virserum Köping AB. 22. Vuollerimbygden i Utveckling (ViUt) är en arbetsgrupp med syfte att i dialog med bygden och kommunen få fram den information som behövs för att formulera en lokal utvecklingsplan för Vuollerimbygden. Det färdiga resultatet av detta arbete ska vara en förankrad och fungerande utvecklingsplan för bygden. Finns tre aktiebolag i byn, driver hotell, friskola respektive företagshus. 11

Lokal finansiering för lokal utveckling!

Lokal finansiering för lokal utveckling! Lokal finansiering för lokal utveckling! Det finns många lokala utvecklingsgrupper, ekonomiska föreningar, utvecklingsbolag och andra liknande initiativ som jobbar aktivt med utveckling i sina bygder och

Läs mer

Slutrapport checken Praktikernätverket

Slutrapport checken Praktikernätverket Slutrapport checken Praktikernätverket Projektpartners: Hela Sverige ska leva i samarbete med Coompanion och Ekobanken Bemanning: Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva och Eric Edung, Ekobanken Projektperiod:

Läs mer

Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård

Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Föredrag Så kan man göra om lokal kapitalbildning och mikrolån Ulla Herlitz Hela Sverige ska leva Projekt Lokal finansiering för landsbygdens

Läs mer

17-18 november 2010 lunch till lunch på Sätra Brunn. Dokumentation

17-18 november 2010 lunch till lunch på Sätra Brunn. Dokumentation 17-18 november 2010 lunch till lunch på Sätra Brunn Dokumentation Arrangörer/samarbetspartner och resultat Efter fem år vid Växjö universitet och två år vid Mälardalens Högskola har lokalekonomidagarna

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Udvalget for Landdistrikter og Øer 2014-15 (Omtryk - 14-04-2015 - Præsentationer fra konferencen vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 76 Offentligt Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Lokalt

Läs mer

Tematisk arbetsgrupp. Kapitalförsörjning

Tematisk arbetsgrupp. Kapitalförsörjning Tematisk arbetsgrupp Kapitalförsörjning Innehållsförteckning Plan för tematisk arbetsgrupp Kapitalförsörjning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 2 Mål... 4 2.1 Effektmål... 4 2.2 Produktmål... 4 2.3 Tidplan...

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Vi samlar LOkalt kapital

Vi samlar LOkalt kapital Vi samlar LOkalt kapital En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter LEA Lokalekonomisk analys LEA När du vill beskriva din bygd med statistik, vänd dig till SCB! Mer information

Läs mer

Handbok i lokal finansiering

Handbok i lokal finansiering Handbok i lokal finansiering Innehåll Lokala finansiella kretslopp 4 Från Agrocenter till Äldreboende 7 Flyinge bygdebolag ett av landets första 8 Steg för steg mot målet 10 Associationsformer och organisationsmodeller

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014.

Minnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014. Minnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014. Närvarande: Ulla Herlitz Jörgen Andersson Oscar Kjellberg Magnus Nordgren Rebecca Källström Thomas

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Drivbänk för utveckling av Sparbolagsgroddar

Drivbänk för utveckling av Sparbolagsgroddar Rapport för nätverkschecken Drivbänk för utveckling av Sparbolagsgroddar Eller konsten att visa vägen,.där ingen gått förut Ägare av checken: Åres Gröna Dalar Kontaktuppgifter: Jörgen Andersson, jorgen@fjallbete.nu,

Läs mer

Välkommen till uppdateringen av vårt medlemsregister och den nya BygdeBanken

Välkommen till uppdateringen av vårt medlemsregister och den nya BygdeBanken http://www.helasverige.se/enkat/index.php Sida 1 av 1 Lösenord Logga in Välkommen till uppdateringen av vårt medlemsregister och den nya BygdeBanken Fyll i det lösenord du fått i brevet från Hela Sverige

Läs mer

Lokal finansiering så gjorde vi. www.helasverige.se. Elva bygder berättar hur de samlar investeringskapital för att förverkliga sina idéer SIDAN 1

Lokal finansiering så gjorde vi. www.helasverige.se. Elva bygder berättar hur de samlar investeringskapital för att förverkliga sina idéer SIDAN 1 Lokal finansiering så gjorde vi Elva bygder berättar hur de samlar investeringskapital för att förverkliga sina idéer SIDAN 1 www.helasverige.se Sparbankerna bidrar med tillväxt och livskvalitet där du

Läs mer

Dokumentation: Seminarier och föreläsningar

Dokumentation: Seminarier och föreläsningar Dokumentation: Seminarier och föreläsningar Lokalekonomidagarna 15-16 juni 2011 på Sätra Brunn, Sala. Del 1 av Ylva Lundkvist, del 2 av Karin Wenström. Del 1 Under Lokalekonomidagarna 2011 hölls 18 seminarier

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Lokal Kapitalbildning - ett inspiratörsprojekt finansierat av Landsbygdsnätverket och Nutek

Lokal Kapitalbildning - ett inspiratörsprojekt finansierat av Landsbygdsnätverket och Nutek Lokal Kapitalbildning - ett inspiratörsprojekt finansierat av Landsbygdsnätverket och Nutek Slutrapport 20090131 Hela Sverige ska leva Lokal Kapitalbildning Slutrapport 20090131 Hela Sverige ska leva/ulla

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Mellanlanda 2009 Kulturcheckens namn Länsbygderådet Sjuhärad Sökande (Namn/Förening) 868401-2795 0320-910

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se

Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Foto Ingela Nyman Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Allt vårt arbete har sin utgångspunkt i lokal utveckling för hållbara bygder i ett hållbart samhälle. Med bygdens intressen i fokus är vi nyfikna,

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Seminarieprogram Lokalekonomidagarna 2007. Torsdag 25 oktober kl. 14.30 16.30

Seminarieprogram Lokalekonomidagarna 2007. Torsdag 25 oktober kl. 14.30 16.30 Seminarieprogram Lokalekonomidagarna 2007 Torsdag 25 oktober kl. 14.30 16.30 1. Fördjupade diskussioner om regional/lokal valuta som utvecklingsmetod (på engelska) Under de senaste åren har ett 20-tal

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

Våra prioriterade frågor inför valet 2010

Våra prioriterade frågor inför valet 2010 Våra prioriterade frågor inför valet 2010 www.helasverige.se Tillgång till bredband i varenda by Under 2009 lanserade regeringen en nationell bredbandsstrategi med målet: Sverige ska ha ett bredband i

Läs mer

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Örebro län Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Objektnummer : Örebro län ENKÄT Enkäten vänder

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA I DEN SOCIALA EKONOMIN Lån- och garanti instrument för den Sociala Ekonomin Idag finns många rapporter som visar på svårigheter att få tillgång

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Länsbygderådet Sjuhärad STYRELSEMÖTE Sida1(5) STYRELSE

Länsbygderådet Sjuhärad STYRELSEMÖTE Sida1(5) STYRELSE Länsbygderådet Sjuhärad MÖTE Sida1(5) Plats och tid: Fotbollshallen i Ulricehamn, kl 18:30 21:00 Beslutande: Övriga: Jan Vinkvist Tina Yngvesson Claes Bergqvist Holger Sandin Ewa Vikingson Tommy Johansson

Läs mer

Minnesanteckningar vid möte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 13 februari 2014

Minnesanteckningar vid möte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 13 februari 2014 Minnesanteckningar vid möte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 13 februari 2014 Närvarande: Ulla Herlitz Oscar Kjellberg Rebecca Källström Magnus Nordgren Jörgen Andersson Thomas Norrby

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

RUAB. Bakgrund/Fakta Verksamhet 2012 Budget 2013-

RUAB. Bakgrund/Fakta Verksamhet 2012 Budget 2013- RUAB Bakgrund/Fakta Verksamhet 2012 Budget 2013- RUAB svb. RT har investerat 50.000 kr för bolagsbildandet (aktiekapital) RT äger alltid minst 51% Status 11 okt 2012: 196 aktieägare 247.000 kr i nytt aktiekapital

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Protokoll, Åres Gröna Dalar, LAG-gruppsmöte Datum/Tid: 100823 Kl 09.30-12.00 Plats: Åre Fjällsätra

Protokoll, Åres Gröna Dalar, LAG-gruppsmöte Datum/Tid: 100823 Kl 09.30-12.00 Plats: Åre Fjällsätra Sid 1 Protokoll, Åres Gröna Dalar, LAG-gruppsmöte Datum/Tid: 100823 Kl 09.30-12.00 Plats: Åre Fjällsätra Medverkande Från LAG-grupp: Jörgen Andersson, Maria Kjellström, Lena Bromarker, Mikael Sundman,

Läs mer

Länsbygderådet Sjuhärad STYRELSEMÖTE Sida1(6) STYRELSE

Länsbygderådet Sjuhärad STYRELSEMÖTE Sida1(6) STYRELSE Länsbygderådet Sjuhärad MÖTE Sida1(6) Plats och tid: Od Sockengård, 18:30 21:30 Beslutande: Övriga: Claes Bergqvist Mikael Larsson Kjell Gröndahl Sassi Wemmer Tina Yngvesson Holger Sandin Hans Kilén Hans

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring 1. Vad kallar ni projektet Förstudie lokal vindkraftsåterbäring 2. Vilken är er projektidé Inom Ljustorp pågår planering för två stora vindkraftsetableringar.

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Göteborg LOKALEKONOMI 2014 EN DOKUMENTATION

Göteborg LOKALEKONOMI 2014 EN DOKUMENTATION EN DOKUMENTATION LOKALEKONOMI 2014 Göteborg 2014 arrangerades fyra regionala Lokalekonomidagar över hela landet. Det här är en dokumentation från konferensen i Göteborg, Västra Götalands län. På bilden

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

2/2012 LOKAL EKONOMI. 4Styrelseförändringar på årsmötet 4Lokalekonomidagarna närmar sig 4Ny film från Transition Network. Hela Sverige ska leva!

2/2012 LOKAL EKONOMI. 4Styrelseförändringar på årsmötet 4Lokalekonomidagarna närmar sig 4Ny film från Transition Network. Hela Sverige ska leva! 2/2012 LOKAL EKONOMI 4Styrelseförändringar på årsmötet 4Lokalekonomidagarna närmar sig 4Ny film från Transition Network Hela Sverige ska leva! 1 Innehåll Ledaren 2. Ledaren 3. LOKAL EKONOMI 5. NYA SÄTT

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med kapitalförsörjningsgruppen på Ekobanken i Gamla Stan, Stockholm den 10 april 2013.

Minnesanteckningar från möte med kapitalförsörjningsgruppen på Ekobanken i Gamla Stan, Stockholm den 10 april 2013. Minnesanteckningar från möte med kapitalförsörjningsgruppen på Ekobanken i Gamla Stan, Stockholm den 10 april 2013. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källström Andreas Heimbrandt Ulla Herlitz Oscar

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Länsbygderådet Sjuhärad STYRELSE

Länsbygderådet Sjuhärad STYRELSE MÖTE Sida 2008-06-12 1(5) Plats och tid: Borås, Boråshälsan kl: 18:30 21:00 Beslutande: Övriga: Utses att justera: Jan Vinkvist Jan Smith Per-Åke Davidsson Claes Bergqvist Tina Yngvesson Agneta Lindström

Läs mer

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd Datum: 2012-06-21 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2010-5574 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra. Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Enkätsvar från Nätverksträffen 23 okt -08 i Stockholm

Enkätsvar från Nätverksträffen 23 okt -08 i Stockholm Enkätsvar från Nätverksträffen 23 okt -08 i Stockholm Uppföljning av resultat och lärdomar från nätverksträff Landsbygdsnätverkets syfte med konferensen: o Förbättra genomförandet och förstärka det svenska

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Länsbygderådet Sörmland

Länsbygderådet Sörmland Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev mars 2015 Hej! Här kommer årets andra Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompete nsutvecklande

Läs mer

Slutrapport för Leader-checken. Bredband i Härstorp 1 (5) Datum: 2015-04-15. Diarienummer: 2010-061 BQ. Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30

Slutrapport för Leader-checken. Bredband i Härstorp 1 (5) Datum: 2015-04-15. Diarienummer: 2010-061 BQ. Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30 1 (5) Slutrapport för Leader-checken Bredband i Härstorp Datum: 2015-04-15 Diarienummer: 2010-061 BQ Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30 Kontaktpersoner i projektet: (uppgifter på personer som kan svara

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:202-0-23 Diarienummer:200-06 I Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Förstudie - Fiberförening i Sjötofta Checkens namn Stiftelsen Bygärde G P Sökande

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck KAVAI Företagscheckens namn Namn Sökande (Namn/Förening) 0706933944 Person-/Organisationsnummer Telefon

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Den ideella sektorn i landsbygdsprogrammet

Den ideella sektorn i landsbygdsprogrammet Datum: 2010-10-08 Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Jnr 2008-3426 Jnr 2008-3457 Forskarsamverkan Skärgårdarnas Riksförbund Kristina

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Årsredovisning verksamheter 2013. Näringsliv

Årsredovisning verksamheter 2013. Näringsliv Årsredovisning verksamheter 2013 Näringsliv Näringsliv, Årsredovisning verksamheter 2013 2(8) 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Verksamhetområdet för näringslivseneheten omfattar till största delen stöd till befintliga

Läs mer

Gruppens namn Hållbara servicelösningar i Blankaholm-Solstadström... Arbetar inom orten Blankaholm, Slsadström... Kommunen Västervik...

Gruppens namn Hållbara servicelösningar i Blankaholm-Solstadström... Arbetar inom orten Blankaholm, Slsadström... Kommunen Västervik... ENKÄT TILL LOKALA UTVECKLINGSGRUPPER Södra Sverige Inledning Några gånger tidigare har vi bett din grupp att svara på några frågor inom projektet hållbara lokala servicelösningar. Detta blir den sista

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Textilkonst och Sportvagnsträff Kulturcheckens namn Roland Haraldsson Sökande (Namn/Förening) 520612-5717

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

DOKUMENTATION AV LOKALEKONOMIDAGARNA 2013 LEVANDE LOKALA EKONOMIER

DOKUMENTATION AV LOKALEKONOMIDAGARNA 2013 LEVANDE LOKALA EKONOMIER DOKUMENTATION AV LOKALEKONOMIDAGARNA 2013 LEVANDE LOKALA EKONOMIER i hela landet EN DOKUMENTATION NORRBOTTEN Samarbetet fördjupas mellan byar och kommuner i Råne älvdal Boden och Luleå kommun har tillsammans

Läs mer

Förslag till dagordning kl 19-21

Förslag till dagordning kl 19-21 Förslag till dagordning kl 19-21 1. Val av ordförande, sekreterare och jusrterare 2. Godkännande av kallelse och dagordning. Videospelning 3. Presentation av styrelsen 4. Kompletterande val av styrelseledamöter

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Coompanion Blekinge blekinge@coompanion.se. Coompanion Sjuhärad sjuharad@coompanion.se. Coompanion Dalarna dalarna@coompanion.se

Coompanion Blekinge blekinge@coompanion.se. Coompanion Sjuhärad sjuharad@coompanion.se. Coompanion Dalarna dalarna@coompanion.se Coompanion Blekinge blekinge@coompanion.se Coompanion Sjuhärad sjuharad@coompanion.se Coompanion Dalarna dalarna@coompanion.se Coompanion Skaraborg skaraborg@coompanion.se Coompanion Fyrbodal fyrbodal@coompanion.se

Läs mer

KLUNK (Visit Svartådalen och kluster för Natur- och Kulturturism)

KLUNK (Visit Svartådalen och kluster för Natur- och Kulturturism) KLUNK (Visit Svartådalen och kluster för Natur- och Kulturturism) Bussturen Svartåturen skapades av projektet och lever nu vidare med egen ekonomi. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ekonomisk

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer