SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum (29) KF:s HANDLING NR l", Dnr 2011/199 Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län INLEDNING VKL har genomfört en utredning om förutsättningarna för ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården i länet. Ett förslag till tidplan och genomförande av verksamhetsövergång samt skatteväxling presenteras nu för beslut i landsting och länets alla kommuner. Beredning Bilaga KS 2011/144/1, skrivelse från kommunstyrelsens förvaltning Bilaga KS 2011/144/2, beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 170 Yrkanden Per-Olov Rapp (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att tillstyrka övergång av verksamhet och ansvar [ör hemsjukvården från landstinget till kommunerna samt att skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlands län, att godkänna att skatteväxling sker med 16 öre från 1 januari 2012, att via avtal mellan kommunen och landstinget reglera verksamheten mellan 1 januari 2012 och 31 augusti 2012 samt att kommunen under den tiden ersätter landstinget för den nivå som motsvarar skatteväxlingen utifrån den beräkning som görs av SKL, att under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete med huvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september 2012, att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs tillstyrka att en projektledning och projektgrupp tillsätts i enlighet med beslutsunderlaget, samt att medverka i finansieringen av projektledning för verkställandet av besluten i enlighet med beslutsunderlaget. BESLUT Kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att tillstyrka övergång av verksamhet och ansvar för hemsjukvården från landstinget till kommunerna samt att skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlands län, att godkänna att skatteväxling sker med 16 öre från 1 januari 2012, att via avtal mellan kommunen och landstinget reglera verksamheten mellan 1 januari 2012 och 31 augusti 2012 samt att kommunen under den tiden ersätter landstinget för den nivå som motsvarar skatteväxlingen utifrån den beräkning som görs av SKL, Justerandes sign Utdragsbes~~kande <f1c~

2 \f!-\'ij."'ltrg.i'y ~SAlA ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum (29) forts att under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete med huvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september 2012, att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs tillstyrka att en projektledning och projektgrupp tillsätts i enlighet med beslutsunderlaget, samt att medverka i finansieringen av projektledning för verkställandet av besluten i enlighet med beslutsunderlaget Utdrag kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Bilaga KS 2011/144/ Kommunstyrelsens förvaltning Kerstin Olla Stahre Kommunstyrelsen SÄlA.l<OMIVlUN Kommunstyrelsens förvaltning Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län Västmanlands Kommuner och Landsting, VKL, genomförde under 2008 och 2009 en utredning om förutsättningarna för ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården i Västmanlands län. Utredningsarbetet genomfördes i ett brett partssammansatt projekt där samtliga kommuner och landstinget i Västmanland deltog. En tvärpolitisk förhandlingsgrupp arbetade under 2009 och 2010 för att få fram ett förslag till skatteväxling som kunde godtas av länets samtliga kommuner och landstinget. Förhandlingsgruppens arbete avbröts våren 2010 då man inte lyckats finna en nivå för skatteväxling som samtliga parter kunde godta. Efter valet 2010 återupptogs förhandlingarna om en skatteväxling och en preliminär överenskommelse om att skatteväxla på 16 öre gjordes under försommaren Styrelsen för VKL rekommenderar nu kommunerna och landstinget att fatta beslut i enlighet med nedanstående förslag. Önskvärt är att den eventuella skatteväxlingen görs vid årsskiftet samtidigt som skatteväxling sker för den nya kollektivtrafikmyndigheten. Ett förslag till tidplan och genomförande av verksamhetsövergång och skatteväxling har utarbetats av VKL. Se bilaga. Beslutsunderlaget har sänts ut till respektive kommun och landstinget för ställningstagande i beslutande organ. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta; att tillstyrka övergång av verksamhet och ansvar för hemsjukvården från landstinget till kommunerna samt att skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlands län. att godkänna att skatteväxling sker med 16 öre från 1 januari att via avtal mellan kommunen och landstinget reglera verksamheten mellan 1 januari 2012 och 31 augusti 2012 samt att kommunen under den tiden ersätter landstinget för den nivå som motsvarar skatteväxlingen utifrån den beräkning som görs av SKL. att under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete med huvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs tillstyrka att en projektledning och projektgrupp tillsätts i enlighet med beslutsunderlaget. att medverka i finansieringen av projektledning för verkställandet av besluten i enlighet med beslutsunderlaget. la 'a~~ia~

4 Bilaga KS 2011/144/2 ':,':,':'V K L VÄSTMANLANDS ~.. ':. Kommuner & Landsting Förnamn Efternamn, telefonnummer Datum Dm Ärende 1 Styrelsen 20 Missiv Överföring av verksamhet hemsjukvård från landstinget till kommunerna inklusive skatteväxling Styrelsen uppdrog åt direktören för VKL att utarbeta ett beslutsunderlag för ett Per Capsulam beslut före den 1 augusti 2011 som huvudmännen har att ta ställning till i respektive församling i kommuner och landsting så att beslut kan tas av huvudmännen senast under september Beslutsunderlag bifogas som dels ger en kort sammanfattning av tidigare utrednings (Sammanhållen hemsjukvård - slutrapport med bilagor, rapport 2009:3) innehåll dels föreslår hur en verkställighet av beslutet kan ske. I rapporten fastslogs följande. "Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hemsjukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna skall kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt skall genomsyra hela hemsjukvården" VKL:s styrelse föreslås besluta att rekommenderar kommuner och landsting att besluta om övergång av verksamhet och ansvar för hemsjukvården från landstinget till kommunerna samt skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlands län att rekommenderar kommuner och landsting att skatteväxla med 16 öre från 1 januari 2012 att rekommenderar kommuner och landsting att via avtal reglera verksamheten mellan 1 januari - 1 september 2012 då kommunerna ersätter landstinget för den nivå skatteregleringen sker beräknat av SKL att under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete med huvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september 2012 att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs att tillsätta projektledning och projektgrupp i enlighet med beslutsunderlaget att rekommendera respektive huvudman att finansiera projektledning för verkställandet av besluten i enlighet med beslutsunderlaget Monika Eriksson Bertilsson Direktör VKL

5 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings- och utredningsfunktionen ~'Io~V K L VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & Landsting

6 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utveckl i Il gs- och utred 11 i ngsfu Il ktionen ':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & landsting

7 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Författaren och Västmanlands Kommuner och Landsting FÖRFATTARE Tuula Bjärkenor O,\ISLAG OCH LAYOUT Åsa Erikois, omslagsfoto: Peppe Arninge KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen.

8 Sammanfattning av slutrapport för Projekt Sammanhållen hemsjukvård Delrapport 1 Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen "N arionell utvecklingsplan forvård och omsorg om äldre". Där presenterades tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården, (inklusive rehabilitering och hjälpmedelsverksamhet) för personer i ordinärt boende. Resultatet av propositionen blev en frivillig möjlighet att rräffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvard genom avtal eller skarteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samr att socialberedningen utgör politisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projekret. Projekttiden fastställdes rill , men förlängdes sedan till Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär "hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden". Åtgärderna skall ha toregåtts aven gemensam vårdplanering. Inte heller Socialstyrelsens kartläggning av hemsjukvården 2008 "Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer" ger nagot förtydligande. Här nämns två vårdnivåer; primärvårdens hemsjukvård och den specialiserade hemsjukvården som kan vara somarisk eller psykiatrisk. Det är endast den primärvårdsanknutna hemsjukvården som kan tas över av kommunerna och det är den som omfattas av projektets kartläggning. Syftet med projektet är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfartning genom att kartlägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta torslag pål underlag för vidare beslut av ett ev. genomförande aven överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. Projektet har haft en tjänstemannastyrgrupp och en politisk styrgrupp (VKL:s socialberedning), liksom ett arbetsutskott och en projektgrupp besraende av tre projektledare (se organisationsschema s. 4). VKL:s projektledare har haft uppdrag som huvudprojektledare. Varje kommun (utom Västerås som haft egen projektledare) har haft en kontaktperson som varit länken till VKLs projektledare. Kartläggningen av hemsjukvårdens omfattning genomfördes genom tidsmätningsenkäter till familjeläkarmottagningarna. Även kommunernas hemtjänst fick en mindre enkät för att få en uppfattning om hembesök med delegerade insatser som utförs av kommunerna samt antal hembesök med beviljade egenvårdsinsatser. Frågorna om delegerade insatser och egenvård visade sig vara svåra att svara på, varför ytterligare en kartläggning genomfördes av rutinerna kring hanteringen av egenvård. Detta bekräftade osäkerheten i den här hanteringen, varför projektet tillsatte en arbetsgrupp som specifikt har arbetat med definitioner och rutiner kring delegerade insatser/egenvård. I projektet har också funnits arbetsgrupper som utifrån sin expertkompetens beskrivit nuläge och konsekvenser av ev. skifte av huvudmannaskap kring IT-dokumentation, rehabilitering, personal och ekonomi - se separata rapporter. Volymer I Västmanland fanns 1003 patienter inskrivna i hemsjukvården Kartläggningen visar att hemsjukvården i Västmanland omfattas av relativt små volymer jämfört med andra län, ca heltidstjänster för sjuksköterskor, ca 5-6 tjänster för arbetsterapeuter samt ca 2-3 underskötersketjänster (omfattningen i RISIV-avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvärden eller köpta tjänster päjourtid). Jämförelser med Kalmar och Norrbottens län visar betydligt högre siffror i överforandet av tjänster. Jämförelser kräver dock stor forsiktighet, eftersom hemsjukvarden är en del i en vård- och omsorgsstruktur som påverkas aven rad omgivande faktorer och också av länets befolkningsstrukrul'. För att kunna dra slutsatser måste man ha god kunskap om detaljer i det jämförande länet. 3

9 Under arbetets gång framkom frågan är komplex med mycket data att ta ställning till samt nya frågor att utreda, varför VKLs styrelse förlängde projekttiden ti1l s. Vårens fortsatta uppdrag handlade om att inom projektet, arbeta fram en definition med gränssnitt, utarbem en vision samt hitta modell för att kunna göra en ekonomisk beräkning av delegerade insatser. Det tillkom också att göra konsekvensanalys av ett övertagande av endast hemsjukvård, övertagande av hembesök samt hemsjukvårdsbesök samt hemsjukvård, hembesök samt RISIV-avtalen och tillsätta arbetsgrupp som hittade rutiner för hanteringen avegenvårdsfrågan. Delrapport 2 Antagen vision "Hermjukz'ården i Västmanland - en trygg och säker Z'ård dygnet runt. En individualisemd hemsjukz'ård som tttg"r från den enskildes behov och livskvalitet. InsatserrZd skall kännetecknas av samurk,m, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande ~ynsätt skall genomsyra helt! hemsjukvården". Utifrån en konsekvensanalys av tre olika omfattningsalternativ för överförande har det forrsatta arbetet utgått från alternativet som omfattar att samtliga hembesök/hemsjukvårdsbesök och resurserna från RISIV-avtalen är aktuella för ett överförande. Det ger störst möjligheter for kommunerna att organisera en vård som ger möjlighet till teamarbete och därmed kontinuitet och trygghet för den enskilde patienten. Enligt detta alternativ som utgångspunkt har utarbetats i projektet: En konktetiserad definition med ansvarsgränser (bilaga 1). Arbetsgruppen egenvård/delegering har tagit fram gemensamma rutiner för hanteringen av egenvårdsfrågan, samt implementering av dessa rutiner (bilaga 2). Projektgruppen har föreslagit en modell för ekonomisk beräkning av de delegerade insatser! egenvård som framkom i kartläggningen. Arbetsgrupperna personal, IT, rehabilitering och ekonomi har arbetat vidare utifrän sina specialistområden med frågan hur ett genomförande skulle kunna gå till och vad som måste lösas för att det skall vara möjligt (se bilaga 3-6). Enligt Socialstyrelsens rapport (2008) kommer hemsjukvården att öka med en högre andel äldre i befolkningen. De flesta patienter i hemsjukvården är äldre personer med flera olika diagnoser och symtom som kräver specifik kompetens och en samordning av medicinska och sociala insatser, vilket bättre kan tillgodoses med en sammanhållen hemtjänst - hemsjukvård - hemrehabilitering. Enligt genomförd omvärldsbevakning torde många samordningsvinster finnas med ett övertagande och en bra sjukvård i hemmet kan ge fördelar även for slutenvården. 4

10 Innehåll Delrapport l ( ) 6 Inledning 6 Bakgrund 6 Organisation/avgränsningar 7 Genomförande 8 Resultatredovisning 10 Projektredovisning 16 Delrapport 2 (omfattande ) 18 Juridiska aspekter 18 Resultatredovisning 19 Framåtblick 21 Referenser 22 Bilaga 1 Aktivitetsplan Bilaga 2 DefinitionerIgränssnitt och ansvarsfördelning for hemsjukvården i Västmanlands län vid en kommunalisering Bilaga 3 Egenvårds- eller hälso- och sjukvårdsuppgift Bilaga 4 Rapport från arbetsgrupp Personalfrågor Bilaga 5 Rapport från arbetsgrupp IT Bilaga 6 Rapport från arbetsgrupp Rehabilitering Bilaga 7 Rapport från arbetsgrupp Ekonomi 5

11 Delrapport 1 ( ) Inledning Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen "Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg och äldre". I propositionen framkom tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvard (inklusive rehabilitering och hjälpmedelverksamhet) för personer boende i ordinärt boende. Nigot lagförslag blev det inte, utan en frivillig möjlighet forordades att träffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvard genom avtal eller skatteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade att ge VKL:s direktöt i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samt att socialberedningen utgör politisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projektet. Ungefär hälften av landets kommuner har tagir över hemsjukvården i ordinärt boende frim landstinget. I länet är det endast Skinnskattebergs kommun som alltsedan Ädelreformen har ansvaret för hemsjukvården. Kalmar län är det län som skatteväxlat senast och som på olika sätt statt modell för vart arbete. Kalmar län är relativt jämförbar med Västmanlands län vad gäller befolkning ( invanare) och struktur med en större kommun (Kalmat) och ytterligare Il kommuner. Kalmar län har en något högre andel äldre befollming (SKL 2007) och hade en annan distriktssköterskeorganisation vid genomförande. De hade också redan tidigare fastställt rutiner och överenskommelser kring hanteringen av delegering och egenvård. Bakgrund Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär hemsjukvård" hälso- och sj ukvärd när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden". Åtgärderna skall ha föregåtts aven gemensam vård- och omsorgsplanering, där patienterna registrerats som hemsjukvårdspatienter. Gränssnittet har legat vid primärvardens hemsjukvård, alltså det som omfattas av Västmaniands läns familjeläkarprogram. Denna definition har varit utgångspunkt i projektet. Inte heller Soci:l1styrelsens nationella kartläggning av hemsjukvården "Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer" (2008) ger någon förtydligande definition utan konstaterar att det är ett oklart uppdrag som behöver forrydligas. Här nämns tva vårdnivåer; primärvårdens hemsjukvård eller den specialiserade hemsjukvården som kan vara antingen somatisk eller psykiatrisk Den specialiserade hemsjukvården kräver större läkarinsatser och får ej tas över av kom,munerna. Antalet personer som vårdas i hemmet ökar nationellt. Framfor allt rör det sig om äldre personer med många och komplexa sjukdomar. Den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört att vårdtiderna kortats och människor med sammansatta och snabbt föränderliga sjukdomsbilder kan få utökad vård i hemmet. Enligt SOU 2004:68 har det medfart många inblandade i vårdtagarnas vård, vilket leder till en brist pa helhetssyn och brist på samordning och samverkan. Oklara ansvarsgränser har inneburit att vårdtagare och anhötiga till personer med stora omvårdnadsbehov känt otrygghet i vården och att resurser inte utnyttjats på effektivt sätt. Enligt utredningen är det delade ansvaret mellan de sociala och de medicinska insatserna i den enskildes bostad ett problem eftersom personalen har olika huvudmän och olika ledning. Enligt Socialstyrelsen (2007) behöver samverkan vid utskrivning förbättras och att det är angeläget att förtydliga ansvaret for hälso- och sjukvården i hela vårdkedjan. Enligt den senaste nationella rapporten går utvecklingen mot allt mer hemsjuh-vård och alltmer avancerade insatser, där vården måste utgå fran patienten som behöver hj'ilp med samordningen an insatserna. Syftet med projektet sammanhållen hemsjukvård är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfattning genom att kartlägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta förslag p,d underlag for vidare beslut av ett eventuellt genomförande aven överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. 6

12 Organisation/avgränsningar Projektet har omfattat samtliga kommuner i Västmanland samt Landstinget Västmanland. Kartläggningen har omfattat hemsjukvård som bedrivs inom alla åldrar, i ordinärt boende och som ryms inom primärvårdens eller familjeläkarverksamhetens uppdrag uppdrag, förutom den hälso- och sjukvård som meddelas av läkare, dvs läkarinsatser. Områden där gränssnittet kommun/landsting behöver fortydligas specifikt: psykiatrin barn-ungdomar hjälpmedel avancerad hemsjukvard egenvård. Arbetsgrupper har tillsatts för att utreda specifika områden som kräver expertkompetens Ekonomi Personal Rehabilitering IT Egenvårdl delegering (tillsätts december 2008) Organisation projekt Sammanhållen HemSjukvård Beslut KF/LF Varje kommun har utsett en kontaktperson som varit kontaktlänk mellan VKL:s projektledare och kommunerna. Dessa har fått information via hemsida, besök, teamsajt minnesanteckningar från st yrgruppsmöten, pa ÄHO/MAS möten, projektdagbok. Arbetsgrupper och styrgrupper bemannades utifrån tanken att samtliga intressenter skall vara representerade i arbetet kring projektet. Någon länsövergripande referensgrupp har inte tillsatts. Landstinget Västmanland och Västerås Stad har haft egna delprojekt med egna projektgrupper och projektledare. Dessa projektledare har ingått i projektgruppen för huvudprojektet där VKL:s projektledare varit huvudprojektledare. 7

13 Genomförande Som första del i projektet genomfördes omvärldsbevakning genom inläsning av rapporter, personliga kontakter och studiebesök. Kalmar län visade sig nyligen ha genomgitt processen med skifte av huvudmannaskap för hemsjukvården, varför Kalmars erfarenheter används som utgångspunkt i stor omfattning i vår kartläggning. Övriga kontakter som togs är Örebro län, Norrbottens län, Västerbottens län, Kalmar län och Sörmlands län. Vid frågor har även Socialstyrelsen och SKL kontaktats. Tidplan (avser även delrapport 2) Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari beräknat avslut för projektet Projektet förlängdes sedan till Den planerade tidplanen i projektet: Maj-juni: kontakter med primärvård och kontaktpersoner. Utformande av uppdrag och kartläggning Augusti-september: information och utskick till datainsamling September-oktober: datainsamling Vecka mätveckor Oktober-november: bearbetning och analys av data December: fortsatt rapportskrivning, analys av data Januari-mars: arbete med definition, vision, arbetsgrupper April: rapportskrivning Avrapportering till,,'kl:s politiker har skett enligt följande: VKLs socialberedning VKLs socialberedning VKLs socialberedning VKLs socialberedning Aktiviteter socialberedningens presidiekonferens, VKL VKLs styrelse VKLs socialberedning VKLs styrelsemöte VKLs socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s sryrelse De möten som har lörekommit i projektet: I VKL:s socialberednin T'ånstemannast r ru, Arbetsutskottet I Projektgruppen l Arbetsgrupperna olitisk st raru Informationsmöten gemensamt med orimärvård och hemtiänst Kontakroersoner samt övriaa medverkande Medverkan på övriga informationsmöten m kommun eller landsting I Möten med personal för att ethålla infotmation om hemsjukvård ÖVriga sammankomster: Seminarium Hemsjukvård, Lanstingets hörsal I 8 möten I 10 möten 14 möten I 1-2 möten/vecka I Efter möjlighet och I hov i uppdraget i 6 möten I Efter önskemål I Efter önskemål I 4 möten I I 8

14 Seminarium Hemsjukvärd , med besökfran Norrbottens län och Kalmar län med 72 deltagare (sammanfattning av detta finns pa VKL:s hemsida). Övrigt Projektgruppen har gjort studiebesök i Kalmar län, Sörmlands län, Örebro län samt en av projektledarna även i Norrtälje. En av projektledarna har också varit med på ett möte med hemvardsteamet i Sala. Projektledarna har deltagit på möten och haft kontakter med SKL angaende hemsjukvård. Besök av Maj Rom, SKL, på sryrgruppsmöte Personliga träffar med jurist Ulf Broström, Västeras stad, samt andra personer med tangerande verksamheter. Kontakter med olika personer pi Socialstyrelsen, Jämtlands län, Hallands län, Östergötlands län Kartläggning av volymer inom hemsjukvården Kartläggningen genomfördes i form av enkäter till samtliga vårdcentraler för att mäta volymen på de hemsjukvårdsbesök och övriga hembesök som ev. kan bli föremål för överflyttning till annan huvudman. Enkäter skickades också till samtliga kommuner för att mäta antal hembesök med delegerade insatser och beviljade biståndsbedömda egenvårdsinsatser. Pilotstudie av enkäterna genomfördes v 34 i 2 hemtjänstområden i Västerås och v 35 på Ullvi-Tuna vårdcentral i Köping och inom hemtjänsten Fagersta. Kartläggningens mätveckor var v 39 och v 40 som beräknades som veckor då verksamheterna är inne i vanliga rutiner. Enkäterna samlades in av projektledarna för att kunna bistå vid frågor och säkerställa att samtliga enkäter kom in. Sammanställningen genomfördes av extern inköpt personal. Kartläggning av egenvårdsfrågan Med anledning av den första kartläggningens förvirring kring delegerad sjukvård och egenvård beslutade styrgruppen att genomföra en kartläggning av rutiner riktad till familjeläkarmottagningarna i landstingsområdet och till samtliga kommuner. Enkäten bestod av ett informationsavsnitt om aktuell författning SOSFS1996:9 och sju identiska frågor till målgruppen. Frågeformuläret skickades ut till samtliga verksamhetschefer inom familjeläkarverksamheten (32 St.), samt till samtliga socialchefer i länets tio kommuner. Kartläggningen genomfördes v 44. En arbetsgrupp tillsattes som fick i uppdrag att utarbeta rutiner för hanteringen och implementering av länsgemensamma rutiner kring egenvård/delegering. 9

15 .. Resultatredovisning Nedan presenteras resultat från den kartläggning som genomfördes v 39 och 40. Antal patienter i hemsjukvården Äldersgruppering av hemsjukvårdspatienter f Kommun folkmängd 0 19., , 65 74å, , i BSå,ochäld,e Stimma Västerås B O Köping O B 13' Sala O B Hallstahammar O _--_ ~, i-'- Arboga O Fagersta O _"---,~, _._-- Surahammar O Kungsör 8219 O 1 1 J 7 12 Norberg 5788 O ' Skinnskatteberg 4686 O i 20 ~ Västmanland i L.~_... _ 434_L_~j Bild 1. Sammanställning at' antalet registrerade hemsjukvårdspatienter Å!dersgrupperat per kommun. Det första diagrammet presenterar resultat pa landstingsnivå, de följande stapeldiagrammen är på kommunnivå och är ordnade i storleksordning efter befolkning i kommunerna. Resultat för varje kommun finns på vår hems ida. VÄSTMANLAND la nds tings enkäten x inskrivna hemsjukvårdspatienter o Summa Årsarbetstid..::;...,.;.~;:m... ~.!\!!!.<itl=._==_ m Restid III ÄrS<lrbetstid exkl restid Bild 2. Sammanställning av årsarbetstiden per besöks~rp och per yrkesgrupp. Hela landstinget. Huvuddelen av resultatet är den tidmätning som gjorts av hembesöksverksamheten inom primärvarden. Tiden inkluderar resor, planering, dokumentation osv. och är omräknad till årsarbetstid utifrån 1760 dmlår och anställd. Hemsjukvårdsbesök (som gjorts hos patienter som är inskrivna som hemsjukvårdspatienter) och hembesök (vård som är av mer tillfällig karaktär) har mätts separat for att kunna urskilja omfattningen pa hemsjukvården, som kan bli aktuell för skatteväxiing. Inom Kalmar län övertog man både hemsjukvårdsbesök och hembesök från primärvården. 10

16 VÄSTMANLAND La nds tings enkäten Hemsjukvårdsbesök Ärsarbetstid o... ~Arsarbetstid USK _.._--_ 81 Arsarbetstid AT. Årsarbetstid S$K... _-I --_..... Bild 3. Diagrammet visar att den dominerande yrkesgn~fjpen lir sjuksköterskor. Undersköterskorna utfor en stor and.:l av hemsjukl"!ården i Norberg, nu?1 finns inte alls n:presentertlde i vissa kmnmzmer. Besäken illoln RISIV-avtalet redovisas inte hdr utan i rapporten fran arbetsgruppen rehabilitering. VÄSTMANLAND L a nds tings enkäte n Hembesök Ärsarbetstid Årsarbetstid USK l!;l Arsarbetstid AT II Arsarbetstid SSK Bild 4. Arbetsterapeuternaforekommer i större omfitttning bland hembesöken lin hemsjukvårdsbesöken, det syns även i mätningen av antdl personal. Kommunvis. Il

17 VÄS TMANLAND L a nds tings e n kä te n Antal personal som gjort hemsjukvårdsbesök O I I I I _... _.- Ii I - III Antal USK som gjort Hemsjukvårdsbesök under 2 veckor II Antal AT som gjort Hembesök under 2 veckor Antal SSK som gjort Hemsjukvårdsbesök under 2 veckor Bild 5. Antal personer som utfärt iljsatser i hemsjukvården per yrkesgrupp, kommunz'is. VÄSTMANLAND L a ndstings enkäten Antal personal som gjort hembesök Antal USK som gjort Hembesbk under 2 veckor 10 8 G 4 o 1'11 Antal AT som gjort Hembesok under 2 veckor III Antal SSK som gjort Hembesdk under 2 veckor Bild 6. Anttt! personer som utfört hembesök peryrkesg11lpp, kommun vis. 12

18 VÄSTMANLAND L a nds tings enkäten Köpta tjänster jourtid - antal besök iii Anta! besök O ,....." ", II1II Bild 7 Köpta tjänster underjourtid. Antal besök under mätperiodelzs två veckor VÄSTMANLAND Kommunenkäten Antal hembesök med delegerade uppgifter och biståndsbedömda egenvårdsinsatser o II '\1 Ej separerade hembesök m: Biståndsbedömda beviljade egeninsatser lm Skriftliga delegerade uppgifter Bild 8. Alltal hembesö.k inom kommit/ut! hemtjänst som innehöll delegerade insatser respektive antal hembesök med bist!1ndsbedömda egenvdrdsinsatser: lvlärningen av egenvård och delegerade insatser till kommunerna medförde problem för många, och siffrorna far inte anses som några exakta sifiror utan mer ge en indikation. Eftersom det är svårt att särskilja gränsen mellan SoL-insats och HSL-insats gjordes ingen tidsmärning utan endast antal besök. När det gäller dessa insatser framkom vid kartläggningen att det råder olikheter i tolkningen av, fram rar allt egenvårdsbegreppet. Den otydlighet som finns i lagstifrningen visar sig i praktiken. Enligt styrgruppens önskemål genomfördes därför en fördjupad studie kring den hanteringen. Troligt är att egenvård genomförs inom både primärvården och hemtjänsten utan att nagon bedömning/dokumentation görs och ansökan om bistand uteblir därför. Någon kommun har inte detta som bistand och i en kommun giordes ingen separat bedömning av vad som är det ena eller andra. 13

19 Egenvården mättes inte i Socialstyrelsens nationella kartläggning Hemsjukvard i förändring (2008), utan beskrivs som följer: "egenvård innebär de uppgifter som dej! ansvtlrige: fä!?aren nonnalt lårtl1wr till ptttienttn eller till de närstående att sköta på egen hi/nd. För,ut kunna dra grämc1l mdlall hälso-och sjukvård och egt:nz,'ård nuiste som regel patientens läkare bedäma vilka åtgärder som kan anfortros åt patienten eller ilt de närstående efter enklare instruktion". Resultat från kartläggning av hanteringen kring egenvårdsfrågan Egenvård Eftersom det framkom att någon samsyn inte fanns i egenvårdsfrågan fick projektgruppen i uppdrag att göra en kartläggning av hanteringen. Syftet var att kartlägga om det finns kännedom om definitionen för egenvård samt om denna tillämpades rutinmässigt samt till sist om det fanns utarbetade rutiner för dokumentation i journal ocb information till patient. Patienten kunde komma att beböva denna information som underlag för ansökan till kommunen om bistånd. Litlldstingsdden 'w undersökningen: Svarsfrekvens 85 %. En av mottagningarna bar inga bemsjukvårdspatienter. Sammanfattningsvis barverksambetscheferna svarat att det finns en god kännedom om författningen om egenvård. Bedömningen av egenvårdsförmågan görs i 66 % vid vårdplanering av bemsjukvårdsärenden. I övriga fall bedöms egenvårdsförmågan i 37 % av fallen. Rutiner i form av dokumentation i journal och utfärdande av intyg förekommer i samma utsträckning 37 %. Skriftliga rutinerlhirdiga dokument finns i 18 o;h. Kommundelen av undersiikningt'll.' Svarsfrekvensen 100%. Sammanfattning av redovisat material: Enligt enkäten uppger alla kommuner att man helt eller delvis tillämpar Socialstyrelsens definition av egenvård enligt SOSFS 1996:9. Alla kommuner har svarat att man vid vårdplanering i dagsläget inte rutinmässigt gör bedömni ng av vårdtagarens förmåga avegenvård. En kommun har uppgett att man bar skriftliga rutiner/dokument färdiga i bedömningen av vårdtagarens förmåga till egenvård. Skriftliga intyg om egenvård från läkare förekommer av ocb till i form av t.ex. journalutdrag eller annat skriftligt intyg. En kommun har uppgett att man har ekonomisk överenskommelse med landstinget om hantering av egenvård, medan övriga kommuner uppger att man har olika avtal t.ex. gällande bälso- och sjukvårdinsatser jourtid ocb vårdinsatser utförda åt landstinget i eget boende. Förslilg Kartläggningen visar att samtliga känner till författningen, men tillämpningen varierar och det råder olika syn om hur rutinerna fungerar. Projektgruppen roreslår att en arbetsgrupp tillsätts med personer från landstinget och kommuner med uppgift att förtydliga de legala fcirutsättningarna och ta fram förslag till implementering ocb utarbetande av rutiner ocb dokument för hantering av egenvårdsfrägan samt uppföljning av egenvårdens utveckling/bedömningar. Den pågående nationella utredningen av egenvården väntas komma i april 2009, vilket dock är osäkert eftersom den skjutits upp ett flertal gånger. Förslaget tillstyrktes av båda styrgrupperna. Resultat från arbetsgrupper Se bilagor. 14

20 Resultat från gränssnittsutredningarna (se dokument definition med gränssnittj Gränssnitt psykiatti Avgränsningen kring vilka sjukdomar och tillstånd som psykiatrin respektive familjeläkarmottagningarna har ansvar för är tydlig genom de riktlinjerna som finns. Behandlingsansvaret för patienter med svarare psykisk sjukdom är den psykiatriska specialistsjukvårdens. Somatisk ohälsa behandlas av familjeläkarmottagningarna och patienter med samsjuklighet (psykisk sjukdom och somatisk sjukdom) kan behöva hemsjukvårdsinsatser. Psykiatrin har kvar sitt behandlingsansvar för den psykiska sjukdomen. Undantaget är patienter med psykossjukdom som inte längre behöver psykiatrins resurser men hehöver hemsjukvårdens resurser pa grund av somatisk sjukdom. (se gränssnittsdokument). Gränssnitt barn/ungdom Barnkliniken har ingen annan hemsjukvård än den som är kopplad till neonatalperioden och är kopplad till avd 69. Denna hemsjukvård kräver specialistkompetens och ingår inte i primärvårdens uppdrag varför harn kan exkluderas helt från utredningen. Även vår kartläggning visar att det inte är några patienter som är barn i hemsjukvården i Västmanland. Vid förfrågan till Västerås kommun har inte heller ansökan om bistånd till barnfamiljer varit aktuellt (se gränssnittsdokument). Gränssnitt avancerad hemsjukvård Ingenting av detta förekommer i familjeläkaransvaret, annat än i form av projekt eller köpta tjänster. Gränssnitt hjälpmedel Omfattningen av hjälpmedelskosrnaden för hemsjukvårdspatienter är beräknad utifrån den förteckning som upprättats på samtliga inskrivna hemsjukvårdspatienter Hjälpmedel för hembesöksverksamheten innebär att huvuddelen av fårskrivningen hamnar hos kommunerna. För vidare detaljer se rapport från rehabiliteringsgruppen Gränssnitt egenvård Se resultat frän separat kartläggning, samt rapport från arbetsgruppen egenvård! delegering. 15

21 Projektredovisning Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 med beräknad avslm Tidsplanen har hållits i stort förutom att mätveckorna blev 1 vecka framflyttade. Samtliga aktiviteter som planerades efter kartläggningens godkännande har genomförts, samt ett tilläggsuppdrag att kartlägga rutiner kring hanteringen av egenvardsfrågan. Uppdragets komplexitet blev förtydligar under hösten och en hel del utredningsarbere har gatt ar till att nysta i trådar som sedan inre lett till något användbart resultat utan istället genererat nya fragestäilningar. Dessutom bidrog olika faktorer till att uppdraget ej anses slutfört till beräknat datum: Tidig inlämningstid för slutrapport vilket inte beaktats i tidsplaneringen Ingen tid för analys av samtliga data med en helhersbedömning av beslursunderlaget eftersom arbersgruppernas rapporter inlämnas Kartläggningen innebar att egenvårdsfrågan och dess konsekvenser skapade många frågor i verksamheterna. Detta gav upphov till ytterligare ett uppdrag att kartläggarminerna vid denna frågas hantering, vilket rapporteras De nationella rapporterna från Socialstyrelsen om hemsjukvård och egenvård har blivit försenade, vilket varit till nackdel. Arbetsgrupperna har haft mycket begränsat med tid för sitt uppdrag och rapporrerarmuntligr rill styrgruppen Det har ibland också inneburir svarigheter för alla att delra vid styrgruppsmöten, vilket märks när tiden är så komprimerad. Kan vara en nackdel vid beslutsfattande, det blir svarare atr följa processen. Utredningar leder ofta till att nya frågor uppdagas, som kräver ytterligare insatser. Problematiken runt egenvårdsfrågan och delegeringarna har mvecklats till en fråga som enligt VKL:s socialberedning behöver lösas innan projektets arbete kan avslutas. Behovet av att förlänga projektet blev därför uppenbart för att kunna göra en analys av helhetsbilden, varför fortsatt arbete krävs för att kunna ge ett beslutsunderlag som vi skau kunna argumentera för och vara överens om meuan huvudmännen. Sammanfattning av läget l dagsläget finns en överenssrämmelse om att frågan är komplex och kompliceras av olika kulturer och den historia som finns sedan tidigare överenskommelser. Någon gemensam definition eller syn på hemsjukvård eller egenvård/ delegerad sjukvård och dess gränsdragningar finns inre i nuläget utan bör formuleras efter vad som framkommer i utredningens slutgiltiga resultat. Hemsjukvården är en del i ett större vård- och omsorgssystem, som innefattar både primärvård, sluten vård och äldreomsorg, där aua är beroende av varandra, varfor jämforelser med andra län endast kan ge en liten fingervisning. Väsrmanland måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar och sin befolkningsstrukrur. För att kunna värdera jämfördser måste man ha mycket bakgrundsfakta om detaljer i de olika kommunerna. Nedan följer några exempel från jämförelser som gjorts i olika rapporter som visar att det blir helt olika siffror och kostnader heroende på vilket perspektiv och vilken utgångspunkt som använrs i beräkningen av kostnader. Vid ena beräkningen ligger kostnaderna för hemsjukvården i Västmanland högre än Kalmar, vid beräkning av skatteväxlingen tvärtom. Kostnaden för hemsjukvården kan uttryckas i en genomsnittlig kostnad/invånare. Der framkommer i socialstyrelsens rapport att kostnaden för hemsjukvården var högre där landstinget ansvarade för hemsjukvården än när kommunen tog över. År 2006 var kostnaden för landstingsdriven hemsjukvård mellan 736 kr inv i Gävleborg och 295 kt/inv i Kalmar (före huvudmannaskapsskiftet) samt i Västmanland ca 400 kr/inv. l de landsting där kommunerna helt eller delvis tagir över ansvaret för hemsjukvården varierade kosrnaden 157 kr/inv i Värmland och 12 kr/inv i Halland (Socialstyrelsen 2008 s 35). I den generella beräkningsmodell för skatteväxling med schabloniserade antaganden om behov och 16

22 kostnader i befolkningen, som presenteras i SOU 2004:68 är Västmanland beräknat rill en skatteväxling på 42 öre. Kalmar län är i denna modell beräknad till en skarteväxling på 58 öre, men växlade på 26 öre. Schablonerna och beräkningarna är gjorda enligt erfarenheter från Adelreformen och erfarenheter från skatteväxlingar som genomfördes 1999 i dåvarande Bohuslandstinget respektive Kristianstads läns landsting. Det är svårt att jämföra eller dra några andra slutsatser från jämförelser annat än att det ser väldigt olika ut i organisationen av hemsjukvård och det ser olika ut i landet. Kostnadsökningarna inom hemsjukvården, enligt SKL (Socialstyrelsen 2008) ökade i den kommunala hemsjukvården mellan åren med 10 %, medan den landstingsdrivna hemsjukvården har ökat med 12%. Antalet besök i hemsjukvården har ökat nationellt, både vad gäller läkare och sjuksköterskor, betydligt mer i hemsjukvården än i hälso- och sjukvården totalt (s38). Det är svart att sia om framtiden men enligt Socialstyrelsens (2008) prognos kommer hemsjukvården fortsätta att öka, med tanke på den utveckling som sker mot kortare vårdtider och nya tekniska möjligheter, samt en högre andel av äldre i befolkningen. Enligt rapporten har det också skett en förskjutning av vårdinnehållet på grund av att hemsjukvardspatienten behöver alltmer kvalificerade hälso- och sjukvardsinsatser. Kartläggningen i Västmanland visar att hemsjukvården omfattas av rdativt små volymer jämfört med andra län, ca heltidstjänster för sjuksköterskor, ca 5-6 tjänster för arbetsterapeuter samt ca 2-3 underskörersketjänster ( omfattningen i RISIV avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvården eller köpta tjänster på jourtid). Nu går det inte att jämföra bokstavligt, men för att fii en fingervisning hade Kalmar län, med ungefir samma befolkningsstruktur, en växling med l36 tjänster totalt, (105, 58 ssk tjänster och 30,8 rehabtjänster). I Västerbotten fanns ett förslag på tjänster totalt beroende på beräkningsgrund och vilken definition man skulle bestämma sig för. I dagsläget finns därför en oro från kommunerna i Västmanland för hur hemsjukvården skall kunna organiseras utifrån dessa resurser och det framtidsscenario som förutspås. Förslag på fortsatta aktiviteter som behöver genomföras i projektet och motiverar förlängd projekttid: Arbetsgrupp tillsätts med uppgift att arbeta med innehållet i begreppen egenvård och delegering, både med avseende på definitioner, förtydliga gränsnittet, rutiner för hantering i verksamheterna och program för implementering av rutiner. Beräkning av delegerade HSL insatser/egenvård som utförs av kommunerna, skattas utifrån genomförd kartläggning och befintlig statistik. Utarbeta gemensam definition och lämpliga avgränsningar for hemsjukvården i Västmanland. Utarbeta en vision för en framtida högkvalitativ hemsjukvård med vårdtagaren i fokus. Göra en konsekvensanalys av ett övertagande av hemsjukvård, respektive hemsjukvård inklusive hembesöksverksamheten för både landstingets och kommunernas del. Ytterligare översyn av RlSIV-avtal och hjälpmedelshantering. Socialberedningen rekommenderar en förlängning av projektet till VKL:s styrelsemöte , samr till socialberedning

23 Delrapport 2 (omfattande ) Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 med beräknat anlut l. Flera faktorer bidrog till att uppdraget ej ansågs slutfört till detta datum, bl a tillkom vissa uppdrag, den srora mängden av data frän kartläggningen och arhetsgrupperna som inkom i slutperioden och som bildade utgangspunkt tor det fortsatta arbetet. Styrgrupperna rekommenderade därför förlängning till , vilket bifölls av VKLs styrelse. (För ytterligare bakgrund, se delrapport l) Fortsatta aktiviteter som behövde genomföras i projektet och motiverade förlängd projekttid var att arbeta med egenvårds frågan, hitta modell för ekonomisk beräkning av delegerade HSL-insatser, utarbeta en konkretiserad definition med gränssnitt, en vision och göra en konsekvensanalys av olika omfattningar av övertagande (hemsjukvård, hembesök, RISIV-resurser), se aktivitetsplan, bilaga l. Juridiska aspekter I projektet har diskuterats möjligheten med avtal innan en skatteväxling görs. Enligt jurist gäller följande: Om ansvaret för hemsjukvården överlåts från landstinget till samtliga kommuner i länet sker den ekonomiska regleringen normalt genom en skatteväxling. En skatteväxling kan upplevas orättvist mellan kommunerna p g a olika förutsättningar. Det är di numera rättslig möjligt att nyttja skatteutjämningsmöjligheter mellan kommunerna. En enskild kommun kan ocksa avtala med landstinget om att överta ansvaret för hemsjukvarden inom den egna kommunen. Om så sker kan inte den ekonomiska regleringen ske genom skatteväxling. Det finns lagstöd i HSL som innebär att landstinget i sådana fall har hefogenhet att ge ekonomiskt stöd till kommunen. Det är inte juridiskt möjligt att föra över något annat än hemsjukvård fran landstinget till kommunerna, Lex. specialistsjukvård. Enligt SKL är det jutidiskt möjligt utifrån den befogenhet landstinget har enligt 19 hälso-och sjukvårdslagen att ge ekonomiskt bidrag till kommuner som övertagit ansvaret för hemsjukvården. Syftet för att avtala borde då vara att erhålla mer tid för genomförandet. I en kommentar till paragrafen uttalar SKL: "J anslutning till en slidan öz t!foring (av huvudmannaskap) kiln det i ett övergångsskede visa sig svårtfor kommunen att genast ta på sig alla kostnader som är forenade med det ökade ått/glmdet. l en sådtlli sihtt/ tion kall det vara ändamålsenligt att den tidigare huvudmannen ger den tillträd,uzde ett visst ekonomiskt bidrag. Detta får inte vara stiirre än som motiveras av överldtelsen och for överhuvudtaget inte ske tttlzn [agstöd eftersom det är fr.iga om att en huvudman ska bekosta en del av verksamhet som åligger en annan IJttl'udman (Jfr 2 kap. 1 KL). Genom bestämmelsen i 19 ges landstinget det erfoderliga stödet. " 18

24 Resultatredovisning Vision i "Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt". I,, I En individualiserad bemsjukvård, inklusive rehabilitering, som utgår från den enskildes behov och i!livskvalitet. Insatserna ska kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälso- I! främjande synsätt ska genomsyra hela hemsjukvården. I En sammanhållen hemsjukvård - bemtjänst - hemrehabilitering innebär flera fördelar för den här gruppen mulrisjuka som vårdas i hem met ocb också för deras anhöriga som ofta gör stora insatser. Ökad kontinuitet, samordning och därmed tryggbet framkommer från rapponer, projekt ocb även personer som är involverade i bemsjukvården. Även bemtjänstpersonalen får ökat stöd i sitt arbete, liksom att patientens bebov kan bedömas utifrån en belbetssyn som bättre integrerar medicinska och sociala insatser ocb ger möjligbeter till ett bälsofrämjande synsätt som ger bättre livskvalitet för den enskilde. Akutsjukvårdens sjukdomsorienterade arbetssätt med korta insatser för enstaka problem, är inte anpassad för denna multisjuka patientgrupp som beböver en vård som bygger på belhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränserna. Det kräver specifik kompetens om den äldre patienten och dennes sjukdomar ocb behov samt respekt för patientens integritet och varandras kompetenser (Socialstyrelsen 2008). Konsekvensanalys Under våren diskuterades konsekvenser av tre olika alternativ; överföring av endast hemsjukvården, överförande av hemsjukvård och hembesök och sist överförande av RIS IV-medel, bembesök ocb hemsjukvård. Det sistnämnda alretnativet ger mer förutsättningar/ resurser att bygga upp en mer sammanbållen hemsjukvård i den egna kommunen. 1'v1öjligbeter till teamarbete med bemrehabilitering ökar, med en större tryggbet och konti nuitet för patient och närstående, men även för personalen i hemtjänsten som far förbättrade möjligbet till handledning om teamets medlemmar finns bos samma huvudman. Gränsen med atr all vård i patientens hem blir kommunal, bar enligt erfarenhet från andra län visar sig vara en tydlig gräns för både personal och den enskilde. Der innebär fler samordningsvinster eftersom landstinget då inte beböver ha någon organisation för bembesöksverksambet ocb distriktssköterskornas uppdrag blir mindre spretigt. Kommunens sjuksköterskor/distriktssköterskor kan fokusera på vård i bemmet, med dess specifika problematik ocb kompetens som krävs för att göra bedömningar. Detta alternariv ger bäst möjligheter att arbeta utifrån den antagna visionen. Läkarkompetens bamnar längre ifrån personalen inom hemsjukvården i alla alternativen. Alternativet med endast bemsjukvård ger mycket sma resurser som överförs, framför allt rebabilireringsresurser, vilket ger små möjligbeter att bygga upp teamarbere. Att hembesöken också förs över bar uppfattats positivt av de län som kontaktats (Kalmar, Örebro) som överragit detta. Det ger klart samordningsvinster, för det är ofta personer som har bemtjänst ocb som är kända i kommunen. I Östersund utför man all sjukvård i bemmet men bar inte skatteväxlat tillfälliga insatser, utan fakturerar dessa. Hallands län, som bar en annan gräns (biståndsbeslut personlig omvårdnad) upplever att man vill utöka sitt åtagande. Styrgrupperna enades om det sistnämnda alternativet som underlag för de fortsatta diskussionerna. Definition med gränssnitt En konkretiserad definition med ansvarsgränser för ett ev övertagande har utarbetats - se separat dokument (bilaga 2). I 19

25 Egenvård/Delegering En arbersgrupp har tagit fram rutiner för hanteringen av egenvård/delegering (se arbetsgruppens rap POrt - bilaga 3) samt kommer efter godkännande att arbeta med implementeringen av rutinerna hos båda hnvudmännen i hela länet. Modell för ekonomisk beräkning av delegerade insatser/egenvård Under mätperiodens två veckor redovisades de insatser som kommunernas personal bedömde som delegerade insatser av hälso- och sjukvård. Insarserna utfördes i eget boende tillsammans med hemtjänstinsatser. Hälso- och sjukvardsinsatser på delegation av familjeläkarnas distriktssköterskor till patienter som inte var beviljade hemtjänst förkom ej. De insamlade uppgifterna var inte tidssatta i samband med märningen men utgör alltså del i besök. Innehållet i de insatser som registrer", varierade. Exempelvis överlämnande av läkemedel, insulingivning, stödsrrumpor dras på/av, smärjningmed salva, tömning av urin- och sto,mipåsaf, såromläggningar) KAD-skötsel. Läkemedelshanteringen bestod av överräckande av fårdigdoserade läkemedel ur dosett eller apodos. Andelen egenvård har inte kunnat klarlägg", i den mätning som gjorts. En arbetsgrupp tillsattes för att klargöra egenvårdsbegreppet och dess tillämpning. En förnyad mätning som närmare kan utröna vilken omfattning egenvarden har kan genomföras först efter att denna översyn är klar och implementerad i vården vilket inte är möjligt inom given tidsram. En bedömning av egenvårdsandelen i insatserna måste därför göras. En grupp distriktssköterskor bedömer att hälso- och sjukvårdsinsatserna består ca 20 % av övriga hälso- och sj ukvårdsinsatser och ca 80 % av läkemedelshantering. För att en beräkning av resutsåtgangen skall kunna genomföras krävs en bedömning av hur stor andel av hälso- och sjukvårdsinsatserna och läkemedclshameringen som rimligen är egenvård respektive delegerad vård. Från familjeläkaren redovisade köpta tjänster ingår med stor sannolikhet som andel i redovisningen med 3,2 årsarbetare. Tre alternativa förslag har beräknats: H-o-S 1: Läkemedel egenvård 5% 10% delegerad vård antal årsarbetare 95 % 90<}'O 16,94 H-o-S 2: Läkemedel 10% 20% 90% 80% 15,25 H-o-S 3: Läkemedel 25 % 40% 75 % 60% 11,38 H-o-S 4: Läkemedel 40% 60% 60% 40% 7,51 Övriga arbetsgrupper Arbetsgrupperna har arbetat i två steg; under hösten skedde en kartläggning av nuläget kring de faktorer som är av betydelse för respektive arbetsgrupp. Under våren har nästa steg tagits då grupperna planerat for hur ett genomförande skulle kunna ske och vad som måste lösas för att göra det möjligt. Resultat från arbetsgrupperna - se separata rapporter; personal (bilaga 4), IT (bilaga 5), rehabilitering (bilaga 6) och ekonomi (bilaga 7). Se även utskick av tidigare rapporter från arbetsgrupperna. 10