Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län"

Transkript

1 Bilaga KS 2011/144/ Kommunstyrelsens förvaltning Kerstin Olla Stahre Kommunstyrelsen Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län Västmanlands Kommuner och Landsting, VKL, genomförde under 2008 och 2009 en utredning om förutsättningarna för ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården i Västmanlands län. Utredningsarbetet genomfördes i ett brett partssammansatt projekt där samtliga kommuner och landstinget i Västmanland deltog. En tvärpolitisk förhandlingsgrupp arbetade under 2009 och 2010 för att få fram ett förslag till skatteväxling som kunde godtas av länets samtliga kommuner och landstinget. Förhandlingsgruppens arbete avbröts våren 2010 då man inte lyckats finna en nivå för skatteväxling som samtliga parter kunde godta. Efter valet 2010 återupptogs förhandlingarna om en skatteväxling och en preliminär överenskommelse om att skatteväxla på 16 öre gjordes under försommaren Styrelsen för VKL rekommenderar nu kommunerna och landstinget att fatta beslut i enlighet med nedanstående förslag. Önskvärt är att den eventuella skatteväxlingen görs vid årsskiftet samtidigt som skatteväxling sker för den nya kollektivtrafikmyndigheten. Ett förslag till tidplan och genomförande av verksamhetsövergång och skatteväxling har utarbetats av VKL. Se bilaga. Beslutsunderlaget har sänts ut till respektive kommun och landstinget för ställningstagande i beslutande organ. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta; att tillstyrka övergång av verksamhet och ansvar för hemsjukvården från landstinget till kommunerna samt att skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlands län. att godkänna att skatteväxling sker med 16 öre från 1 januari att via avtal mellan kommunen och landstinget reglera verksamheten mellan 1 januari 2012 och 31 augusti 2012 samt att kommunen under den tiden ersätter landstinget för den nivå som motsvarar skatteväxlingen utifrån den beräkning som görs av SKL. att under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete med huvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs tillstyrka att en projektledning och projektgrupp tillsätts i enlighet med beslutsunderlaget. att medverka i finansieringen av projektledning för verkställandet av besluten i enlighet med beslutsunderlaget. ~s?i~~ Förvaltningschef

2 Bilaga KS 2011/144/2 ':,':::. \ I K L VÄSTMANLANDS B.B... V Kommuner & landsting Datum Dm Sida Förnamn Efternamn, telefonnummer Ärende l Styrelsen 20 Missiv Överföring av verksamhet hemsjukvård från landstinget till kommunerna inklusive skatteväxling Styrelsen uppdrog åt direktören för VKL att utarbeta ett beslutsunderlag för ett Per Capsulam beslut före den 1 augusti 2011 som huvudmännen har att ta ställning till i respektive församling i kommuner och landsting så att beslut kan tas av huvudmännen senast under september Beslutsunderlag bifogas som dels ger en kort sammanfattning av tidigare utrednings (Sammanhållen hemsjukvård - slutrapport med bilagor, rapport 2009:3) innehåll dels föreslår hur en verkställighet av beslutet kan ske. I rapporten fastslogs följande. "Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hemsjukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna skall kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt skall genomsyra hela hemsjukvården" VKL:s styrelse föreslås besluta att rekommenderar kommuner och landsting att besluta om övergång av verksamhet och ansvar för hemsjukvården från landstinget till kommunerna samt skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlands län att rekommenderar kommuner och landsting att skatteväxla med 16 öre från 1 januari 2012 att rekommenderar kommuner och landsting att via avtal reglera verksarnheten mellan 1 januari - 1 september 2012 då kommunerna ersätter landstinget för den nivå skatteregleringen sker beräknat av SKL att under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete med huvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september 2012 att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs att tillsätta projektledning och projektgrupp i enlighet med beslutsunderlaget att rekommendera respektive huvudman att finansiera projektledning för verkställandet av besluten i enlighet med beslutsunderlaget Monika Eriksson Bertilsson Direktör VKL

3 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings- och utredningsfunktionen ':.'f,':.v K L VÄSTMANLANDS ~':. ~ Kommuner & Landsting

4 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings- och utredningsfunktionen ':.':,':'VKLVÄSTMANLANDS ~ ':t -:. Kommuner & landsting

5 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Författaren och Västmanlands Kommuner och Landsting FÖRFATTARE Tuula Bjärkenor OMSLAG OCH LAYOUT Åsa Erikols, omslagsfoto: Peppe Arninge KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovstättslagen. Kopiering är Förbjuden utöver vad som avtalars mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen.

6 Sammanfattning av slutrapport för Projekt Sammanhållen hemsjukvård Delrapport 1 Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen " NarionelI utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre". Där presenterades tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården, (inklusive rehabilitering och hjälpmedelsverksamhet) för personer i ordinärt boende. Resultater av propositionen blev en frivillig möjlighet att rräffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avral eller skarteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samt att socialberedningen utgör polirisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projektet. Projekttiden fastställdes till , men förlängdes sedan till Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär "hälso- och sjnkvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden". Åtgärderna skall ha föregåtts aven gemensam vårdplanering. Inte heller Socialstyrelsens kartläggning av hemsjukvården 2008 "Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer" ger något fortydligande. Här nämns två vårdnivåer; primärvårdens hemsjukvård och den specialiserade hemsjukvården som kan vara somatisk eller psykiatrisk. Det är endast den primärvårdsanknutna hemsjukvården som kan tas över av kommunerna och det är den som omfattas av projektets kartläggning. Syftet med projektet är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfattning genom att kartlägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta förslag pål underlag for vidare beslut av ett ev. genomförande aven överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. Projektet har haft en tjänstemannastyrgtnpp och en politisk styrgrupp (VKL:s social beredning), liksom ett arbetsutskott och en projektgrupp bestående av tre projektledare (se organisationsschema s. 4). VKL:s projektledare har haft uppdrag som huvudprojektledare. Varje kommun (utom Västerås som haft egen projektledare) har haft en kontaktperson som varit länken till VKL:s projektledare. Kartläggningen av hemsjukvårdens omfattning genomfördes genom tidsmätningsenkäter till familjeläkarmottagningarna. Även kommunernas hemtjänst fick en mindre enkät för att få en uppfattning om hembesök med delegerade insatser som utförs av kommunerna samt antal hembesök med beviljade egenvårdsinsatser. Frågorna om delegerade insatser och egenvård visade sig vara svåra att svara på, varför ytterligare en kartläggning genomfördes av rutinerna kring hanteringen av egenvård. Detta bekräftade osäkerheten i den här hanteringen, varför projektet tillsatte en arbetsgrupp som specifikt har arbetat med definitioner och rutiner kring delegerade insatser/egenvård. I projektet har också funnits arbetsgrupper som utifrån sin expertkompetens beskrivit lluläge och konsekvenser av ev. skifte av huvudmannaskap kring IT-dokumentation, rehabilitering, personal och ekonomi - se separata rapporter. Volymer I Västmanland fanns 1003 patienter inskrivna i hemsjukvården Kartläggningen visar att hemsjukvården i Västmanland omfattas av relativt små volymer jämfört med andra län, ca heltidstjänster för sjuksköterskor, ca 5-6 tjänster for arbetsterapeuter samt ca 2-3 linderskötersketjänster (omfattningen i RIS IV-avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvården eller köpta tjänster på jourrid). Jämförelser med Kalmar och Norrbottens län visar betydligt högre siffror i övertbrandet av tjänster. Jämförelser kräver dock stor fbrsiktighet, eftersom hemsjukvården är en del i en vård- och omsorgsstrukmr som påverkas aven rad omgivande faktorer och också av länets befolkningsstrukrnr. För att kunna dra slutsarser måste man ha god kunskap om detaljer i det jämforande länet. 3

7 Under arbetets gång framkom frågan är komplex med mycket data att ta ställning till samt nya frågor att utreda, varför VKL:s styrelse förlängde projekttiden till Vårens fortsatta uppdrag handlade om arr i nom projekter, arbeta fram en definition med gränssnitt, utarbeta en vision samt hirra modell för att kunna göra en ekonomisk beräkning av delegerade insatser. Det tillkom också att göra konsekvensanalys av ett övertagande av endast hemsjukvård, övertagande av hembesök samt hemsjukvårdsbesök samr hemsjukvård, hembesök samt RISIV-avtalen och tillsätta arbetsgrupp som hittade rutiner för hanteringen av egenvårds frågan. Delrapport 2 Antagen vision "Hermjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hem,jukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna skall kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt skall genomsyra hela hemsjukvården". Utifrån en konsekvensanalys av tre olika omfattningsalrernativ for överförande har det fortsatta arbetet utgått från alternativet som omfattar att samtliga hembesök/hemsjukvårdsbesök och resurserna från RISIV-avralen är aktuella för ett överförande. Det ger störst möjligheter för kommunerna att organisera en vård som ger möjlighet till rearnarbete och därmed kontinuitet och trygghet for den enskilde patienten. Enligt detta alternativ som utgångspunkt har utarbetats i projektet: En konkretiserad definition med ansvarsgränser (bilaga l). Arbetsgruppen egenvård/delegering har tagit fram gemensamma rutiner för hanteringen av egenvårdsfrågan, samt implementering av dessa rutiner (bilaga 2). Projektgruppen hat föreslagit en modell föt ekonomisk beräkning av de delegerade insatser! egenvård som framkom i kartläggningen. Arbetsgrupperna personal, IT, rehabilitering och ekonomi har arbetat vidate utifrån sina specialistområden med frågan hut ett genomförande skulle kunna gå till och vad som måste lösas för att det skall vara möjligt (se bilaga 3-6). Enligt Socialstyrelsens rapport (2008) kommer hemsjukvården att öka med en högre andel äldre i betolkningen. De flesta patienter i hemsjukvården är äldre personer med flera olika diagnoser och symtom som kräver specifik kompetens och en samordning av medicinska och sociala insatser, vilket bättre kan tillgodoses med en sammanhållen hemtjänst - hemsjukvård - hemrehabilitering. Enligt genomford omvärldsbevakning totde många samordningsvinster finnas med ett övertagande och en bra sjukvård i hemmet kan ge fördelar även föt slutenvården. 4

8 Innehåll Delrapport I ( ) 6 Inledning 6 Bakgrund 6 Organisation/avgränsningar 7 Genomforande 8 Resultatredovisning 10 Projekrredovisning 16 Delrapport 2 (omfattande ) 18 Juridiska aspekter 18 Resultatredovisning 19 Framåtblick 21 Referenser 22 Bilaga l Aktivitetsplan Bilaga 2 DefinitionerIgränssnitt och ansvarsfördelning för hemsjukvården i Västmanlands län vid en kommunalisering Bilaga 3 Egenvårds- eller hälso- och sjukvårdsuppgift Bilaga 4 Rapport från arbetsgrupp Personalfrågor Bilaga 5 Rapport från arbetsgrupp IT Bilaga 6 Rapport från arbetsgrupp Rehabilitering Bilaga 7 Rapport från arbetsgrupp Ekonomi 5

9 Delrapport 1 ( ) Inledning Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen "Nationell utvecklingsplan for vård och omsorg och äldre". I propositionen framkom tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvård (inklusive rehabilitering och hjälpmedelverksamhet) för personer boende i ordinärt boende. Något lagförslag blev det ime, utan en frivillig möjlighet förordades att träffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avtal eller skatteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samt att socialberedningen utgör politisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projektet. Ungefar hälften av landets kommuner har tagit över hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget. I länet är det endast Skinnskattebergs kommun som alltsedan Ädelreformen har ansvaret för hemsj ukvården. Kalmar län är det län som skatteväxlat senast och som på olika sätt stått modell för vårt arbete. Kalmar län är relativt jämförbar med Västmanlands län vad gäller befolkning ( invånare) och Struktur med en större kommun (Kalmar) och ytterligare Il kommuner. Kalmar län har en något högre ande! äldre befolkning (SKL 2007) och hade en annan distriktssköterskeorganisation vid genomförande. De hade också redan tidigare fastställt rutiner och överenskommelser kring hanteringen av delegering och egenvård. Bakgrund Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär hemsjukvård" hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden". Åtgärderna skall ha föregåns aven gemensam vård- och omsorgsplanering, där patienterna registrerats som hemsjukvårdspatienter. Gränssnittet har legat vid primärvårdens hemsjukvård, alltså det som omfartas av Västmanlands läns familjeläkarprogram. Denna definition har varir utgångspunkt i projekret. Inte heller Socialstyrelsens nationella kartläggning av hemsjukvården "Hemsjuhärd i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer" (2008) ger någon förtydligande definition utan konstaterar att det är ett oklart uppdrag som behöver förtydligas. Här nänli1s två våtdnivåer; primärvårdens hemsjukvård eller den specialiserade hemsjukvården som kan vara antingen somatisk eller psykiatrisk. Den specialiserade hemsj likvärden kräver större läkarinsatser och får ej tas över av kommunerna. Antalet personer som vårdas i hemmet ökar nationellt. Framhir allt rör det sig om äldre personer med många och komplexa sjukdomar. Den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört att vårdtiderna korrats och människor med sammansatta och snabbt föränderliga sjukdomsbiider kan ra utökad vård i hemmet. Enligt SOU 2004:68 har det medfört många inblandade i vårdtagarnas vård, vilket leder till en brist på helhetssyn och brist på samordning och samverkan. Oklara ansvarsgränser har inneburit att vårdtagare och anhöriga till personer med Stora omvårdnadsbehov känt otryggher i vården och art resutser inte utnyttjats på effektivt sätt. Enligt utredningen är det delade ansvaret mellan de sociala och de medicinska insatserna i den enskildes bostad ett problem eftersom personalen har olika huvudmän och olika ledning. Enligt Socialstyrelsen (2007) behöver samverkan vid utskrivning förbättras och att det är angeläget att förtydliga ansvaret för hälso- och sjukvården i hela vårdkedjan. Enligt den senaste nationella rapporten går utvecklingen mor allt mer hemsjukvård och alltmer avancerade insatser, där vården måste utgå från patienten som behöver hjälp med samordningen an insatserna. Syftet med projektet sammanhållen hemsjukvård är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfattning genom att kardägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta lorslag på! underlag for vidare beslut av ett eventuellt genomtorande aven överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. 6

10 Organisation/avgränsningar Projektet har omfattat samtliga kommuner i Västmanland samt Landstinget Västmanland. Kartläggningen har omfattat hemsjukvård som bedrivs inom alla åldrar, i ordinärt boende och som ryms inom primärvårdens eller familjeläkarverksamhetens uppdrag uppdrag, förutom den hälso- och sjukvård som meddelas av läkare, dvs läkarinsatser. Områden där gränssnittet kommun Ilands ting behöver forrydligas specifikt: psykiatrin barn-ungdonlar hjälpmedel avancerad hemsjukvård egenvård. Arbersgrupper har rillsatts för att utreda specifika områden som ktäver experrkompetens Ekonomi Personal Rehabilitering IT Egenvård! delegering (tillsätts december 2008) Organisation projekt Sammanhållen Hemsjukvård KF/LF Varje kommun har utsett en kontaktperson som varit kontaktlänk mellan VKL:s projektledare och kommunerna. Dessa har fått information via hemsida, besök, teamsajt minnesanteckningar från st yrgruppsmöten, på ÄHOIMAS möten, projektdagbok. Arbetsgrupper och styrgrupper bemannades utifrån tanken att samtliga intressenter skall vara representerade i arbetet kring projektet. Någon länsövergripande referensgrupp har inte tillsatts. Landstinger Västmanland och Västerås Stad har haft egna delprojekt med egna projektgrupper och projektledare. Dessa projektledare har ingått i projektgruppen för huvudprojektet där VKL:s projektledare varit huvudprojektledare. 7

11 Genomförande Som forsta del i projektet genomfördes omvärldsbevakning genom inläsning av rapporrer, personliga kontakter och studiebesök. Kalmar län visade sig nyligen ha genomgått processen med skifte av hnvndmannaskap för hemsjukvården, varför Kalmars erfarenheter används som utgångspunkt i sror omfattning i vår kartläggning. Övriga kontakter som togs är Örebro län, Norrbottens län, Väsrerbottens län, Kalmar län och Sörmlands län. Vid frågor har även Socialstyrelsen och SKL kontaktats. Tidplan (avser även delrapport 2) Ett utredningsarbete i projektfonn påbörjades under februari beräknat avslut för projekter Projektet förlängdes sedan till Den planerade tidplanen i projektet: Maj-juni: kontakter med primärvård och kontaktpersoner. Utformande av uppdrag och kartläggning Augusti-september: information och utskick till darainsamling September-oktober: datainsamling Vecka mätveckor Oktobet-november: bearbetning och analys av data December: fortsatt rapportsktivning, analys av data Januari-mars: arbete med definition, vision, arbetsgrupper April: rapportskrivning Avrapportering till VKL:s politiker har skett enligt f'öljande: VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s social beredning Aktiviteter socialberedningens presidiekonferens, VKL VKL:s styrelse VKL:s socialberedning VKL:s styrelsemöte VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s styrelse De möten som har Iorekommit i projektet: I VKL s socialberedning, 120litisk 5r)':r"ru1212 Tiånstemannasrvwrupp " Arbetsutskottet Proiekte:ruppen Arbetsgrupperna Informationsmöten "emensamr med primärvård och hemtiänst Kontaktpersoner samt övriga medverkande Medverkan Då övrioa informationsmöten m kommun eller landstin" Möten med personal för att erhålla information om hemsiukvård 18 möten I 10 möten I 4 möten ; 1-2 möten/vecka I Efter möjlighet och be- I hov i uppdra"et I 6 möten : Ef"r önskemål! Efter önskemål I 4 möten I I Övriga sammankomster: Seminarium Hemsjukvåtd, Lanstingets hörsal

12 Seminarium Hemsjukvård , med besök från Norrbottens län och Kalmar län med 72 deltagare (sammanfattning av detta finns på VKL:s hemsida). ÖVrigt Projektgruppen har gjort srudiebesök i Kalmar län, Sörmlands län, Örebro län samt en av projektledarna även i Norrtälje. En av projektledarna har också varit med på ett möte med hemvårdsteamet i Sala. Projektledarna har deltagit på möten och haft kontakter med SKL angående hemsjukvård. Besök av Maj Rom, SKL, på styrgruppsmöte Personliga träffar med jurist Ulf Broström, Västerås stad, samt andra personer med tangerande verksamheter. Kontakter med olika personer på Socialstyrelsen, Jämtlands län, Hallands län, Östetgötlands län Kartläggning av volymer inom hemsjukvården Kartläggningen genomfördes i form av enkäter till samtliga vårdcentraler för att mäta volymen på de hemsjukvårdsbesök och övriga hembesök som ev. kan bli föremål för överflyttning till annan huvudman. Enkäter skickades också till samtliga kommuner for att mäta antal hembesök med delegerade insatser och beviljade biståndsbedömda egenvårdsinsatser. Pilotstudie av enkäterna genomfördes v 34 i 2 hemtjänstområden i Västerås och v 35 på Ullvi-Tuna vårdcentral i Köping och inom hemtjänsten Fagersta. Kartläggningens mätveckor var v 39 och v 40 som beräknades som veckor då verksamheterna är inne i vanliga rutiner. Enkäterna samlades in av projektledarna för att kunna bistå vid frågor och säkerställa att samtliga enkäter kom in. Sammanställningen genomfördes av extern inköpt personal. Kartläggning av egenvårdsfrågan Med anledning av den första kartläggningens forvirring kring delegerad sjukvård och egenvård beslutade styrgruppen att genomföra en kartläggning av rutiner riktad till familjeläkarmottagningarna i landstingsområdet och till samtliga kommuner. Enkäten bestod av ett informationsavsnitt om aktuell författning SOSFS 1996:9 och sju identiska frågor till målgruppen. Frågeformuläret skickades ut till samtliga verksamhetschefer inom familjeläkarverksamheten (32 St.), samt till samtliga socialchefer i läners tio kommuner. Kartläggningen genomfördes v 44. En arbetsgrupp tillsattes som fick i uppdrag att utarbera rutiner för hanteringen och implementering av länsgemensamma ruriner kring egenvårdidelegering. 9

13 Resultatredovisning Nedan presenteras resultat från den kartläggning som genomfördes v 39 och 40. Antal patienter i hemsjukvården Äldersgruppering av hemsjukvårds patienter Kommun folkmängd 0-19., , , I , I 85 äroch äldre Summa : Västerås O 26 5J I 175! : Köping O i I I Sala O i I ~ HaHstahammar O i J7 Arbog, O i ragersta 1218J O J5 "-- Surahammar O ! 121 Kungsör 8219 O t 1 JI Norberg 5788 I O J J Skinnskatteberg 4686 O 6 6 i 25 I 20 I 57 I Västmanland 24919J O J l Bild l. Sammanställning av antalet registrerade hemsjukvårdspatienter Äldersgrupperat per kommun. Det första diagrammet presenterar resulrat på landstingsnivå, de foljande stapeldiagrammen är på kommunnivå och är ordnade i storleksordning efter befolkning i kommunerna. Resultat tor varje kommun finns på vår hemsida. VÄSTMANLAND Lands tingsenkäten )( inskr,vna r.emsjukvårdspatienter "~.~,~~,~~.~,,~",,. ~.<>,a~ o Summa Årsarbetstid!il Restid Ärsarbetstid exkl restid Bild 2. Sammanställning av årsarbetstiden per besäkstyp och per yrkesgrupp. Hela land,-tinget. Huvuddelen av resultaret är den tidmätning som gjorts av hembesäksverksamheten inom primärvården. Tiden inkluderar resor, planering, dokumentation osv. och är omräknad till årsarbetstid utifrån 1760 tim/år och anställd. Hemsjukvårdsbesäk (som gjorts bos patienter SOm är inskrivna som hemsjukvårdspatienter) och hembesök (vård som är av mer tillfällig karaktär) har mätts separat för att kunna utskilja omfattningen på hemsjukvården, som kan bli aktuell för skatteväxling. Inom Kalmar län övertog man både hemsjukvårdsbesäk och hembesök från primärvården. 10

14 VÄSTMANLAND La nds tings enkäten Hemsjukvardsbesök Ärsarbetstid ,)ffi Årsarbetstid USK. -s Ärsarbetstid AT.. Årsarbetstid SSK o Bild 3. Diagrammet visar att den dominerande yrkesgruppen är sjuksköterskor. Undersköterskorna utfor en stor andel av hemsjukvården i Norberg, men finns inte alls te presenterade i vissa kommuner. Besöken inom RJSJV-avtalet redovisas inte här utan i rapporten från arbetsgruppen rehabilitering. VÄSTMANLAND la nds ting s enkäten Hembesök Ärsarbetstid Ärsarbetsttd USK. ". Ärsarbetstid AT -IIi Ärs':lrbetstid SSK Bild 4. Arbetsterapeuterna förekommer i större omfattning bland hembesöken än hemsjukvårdsbesöken, det syns även i mätningen av antal personal. Kommunvis. l l

15 VÄSTMANLAND L a nds tings e nkä ten Antal personal som gjort hemsjukvårdsbesök o liiii ;a Antai USK som gjort Hemsjukvårdsbesök under 2 veckor iii Antal AT som gjort Hembesök under 2 veckor II Anta! SSK som gjort Hemsjukvårdsbesok under 2 veckor Bild 5. Antal personer som utfl'rt insatser i hemsjukvården per yrkesgrupp, kommun vis. VÄSTMANLAND l ands tingsenkäten G 4 2 O Antal personal som gjort hembesök Antal USK som gjort Hembesök under 2 veckor 1lI Antal AT som gjort Hembesök under 2 vedor Antal $SK som gjort Hembesok under Z veckor Bild 6. Antal personer som utfort hembesijk per yrkesgrupp, kommunvis. 12

16 VÄSTMANLAND L a nds tings enkäten 140 ~... ~... -~.~.~.~... ~ Köpta tjänster jourtid - antal besök 80 Anta! besök I I O iii! ~.. II iii! iii O Bild 7. Köpttt tjänster underjourtid. Antal besök under mätperiodens två veckor VÄSTMANLAND Kommunenkäten Antal hembesök med delegerade uppgifter och biståndsbedömda egenvårdsinsatser Ej separerade hembesök o II II W Biståndsbedömda beviljade egeninsatser lill Skriftliga delegerade uppgifter Bild 8. Antal hembesök inom kommunal hemtjänst som innehöll delegerade insatser respektive antal hembesök med biståndsbedömda egenvårdsinstttser. Mätningen av egenvård och delegerade insatser till kommunetna medförde problem för många, och siffrotna får inte anses som några exakta siffror utan mer ge en indikation. Eftersom der är svårt att särskilja gränsen mellan SoL insats och HSL-insats gjordes ingen tidsmätning utan endast antal besök. När det gäller dessa insatser framkom vid kartläggningen arr der råder olikheter i rolkningen av, framfar allt egenvårdsbegreppet. Den otydlighet som finns i lagstiftningen visar sig i praktiken. Enligt styrgruppens önskemål genomfördes därför en fördjupad srudie kring den hanteringen. Troligt är att egenvård genomförs inom både primärvården och hemtjänsten utan att någon bedömning/dokumentation görs och ansökan om bistånd uteblir därler. Någon kommun har inte detta som bistånd och i en kommun gjordes ingen separat bedömning av vad som är det ena eller andra. 13

17 Egenvården mättes inte i Socialstyrelsens nationella kartläggning Hemsjukvård i för'andring (2008), utan beskrivs som följer: ''egenvård innebär de uppgifter som den ansvarige läkaren normalt lämnar till patienten eller till de närstående att skötapå egen hand. Fi;r att kunna dra gränsen mellan hälso-och sjukvård och egenvård måste som regel patientens läkare bedöma vilka åtgärder som kan anfortros åt p,ttienten eller åt de närstående efter enklare instruktion". Resultat från kartläggning av hanteringen kring egenvårdsfrågan Egenvård Eftersom der framkom att någon samsyn inte fanns i egenvårdsfrågan fick projektgruppen i uppdrag att göra en kartläggning av hanteringen. Syftet var att kartlägga om det finns kännedom om definitionen för egenvåtd samt om denna tillämpades rutinmässigt samt till sist om det fanns utarbetade rutiner for dokumentation i journal ocb information till patient. Patienten kunde komma att behöva denna information som underlag för ansökan till kommunen om bistånd. Landstingsdelen av undersökningen: Svarsfrekvens 85 %. En av mottagningarna har inga hemsjukvårdspatienter. Sammanfattningsvis har verksamhetscheferna svarat att det finns en god kännedom om författningen om egenvård. Bedömningen av egenvårdsförmågan görs i 66 % vid vårdplanering av hemsjukvårdsäronden. I övriga fall bedöms egenvårdsförmågan i 37 % av fallen. Rutiner i form av dokumentation i joutnal och utfärdande av intyg förekommer i samma utsträckning 37 %. Skriftliga rutiner/färdiga dokument finns i 18 %. Kommundelen av undersökningen: Svarsfrekvensen 100%. Sammanfattning av redovisat material: Enligt enkäten uppger alla kommuner att man helt eller delvis tillämpar Socialstyrelsens definition av egenvård enligt SOSFS 1996:9. Alla kommuner har svarat att man vid vårdplanering i dagsläget inte rutinmässigt gör bedömning av vårdtagarens förmåga avegenvård. En kommun har uppgert att man har skriftliga rutiner/dokument färdiga i bedömningen av vårdragarens förmåga till egenvård. Skriftliga intyg om egenvård från läkare förekommet av och till i form av Lex. journalutdrag eller annat skriftligt intyg. En kommun har uppgett att man har ekonomisk överenskommelse med landstinget om hantering av egenvård, medan övriga kommuner uppget att man har olika avtal t.ex. gällande hälso- och sjukvårdinsatser jourtid och vårdinsatser utförda åt landstinget i eget boende. Förslag Kartläggningen visat att samtliga känner till författningen, men tillämpningen varierat och det råder olika syn om hur rurinerna fungerar. Projektgruppen föreslår att en arbetsgrupp tillsätts med personer från landstinget och kommunet med uppgift att förtydliga de legala forutsättningarna och ta fram förslag till implementering och utarbetande av rutiner och dokument för hantering av egenvårdsfrågan samt uppföljning av egenvårdens utveckling/bedömningar. Den pågående nationella utredningen av egenvården väntas komma i april 2009, vilket dock är osäkert eftersom den skjutits upp ett flertal gånger. Förslaget tillstyrktes av båda styrgrupperna. Resultat från arbetsgrupper Se bilagor. 14

18 Resultat frön gränssnittsutredningarna (se dokument definition med gränssnitt) Gränssnitt psykiatri Avgränsningen kring vilka sjukdomar och tillstånd som psykiatrin respektive familjeiäkarmottagningarna har ansvar för är tydlig genom de riktlinjerna som finns. Behandlingsansvaret fur patienter med svårare psykisk sjukdom är den psykiarriska specialistsjukvårdens. Somatisk ohälsa behandlas av familjeläkarmottagningarna och parienter med samsjuklighet (psykisk sjukdom och somatisk sjukdom) kan behöva hemsjukvårdsinsatser. Psykiatrin har kvar sitt behandlingsansvar för den psykiska sjukdomen. Undantaget är patienter med psykossjukdom som inte längre behöver psykiatrins resurser men behöver hemsjukvårdens resurser på grund av somatisk sjukdom. (se gränssnittsdokument). Gränssnitt barn/ungdom Barnkliniken har ingen annan hemsjukvård än den som är kopplad till neonatalperioden och är kopplad till avd 69. Denna hemsjukvård kräver specialistkompetens och ingår inte i ptimärvårdens uppdrag varför barn kan exkluderas helt från utredningen. Även vår kartläggning visar att det inte är några patienter som är barn i hemsjukvården i Västmanland. Vid furfrågan till Västerås kommun har inte heller ansökan om bistånd till barnfamiljer varit aktuellt (se gränssnittsdokument). Gränssnitt avancerad hemsjukvård Ingenting av detta förekommer i familjeläkaransvarer, annat än i form av projekt eller köpta tjänster. Gränssnitt hjälpmedel Omfatrningen av hjälpmedelskosrnaden för hemsjukvårdspatienter är beräknad utifrån den förteckning som upprättats på samtliga inskrivna hemsjukvårdspatienter Hjälpmedel för hembesöksverksamheten innebär att huvuddelen av furskrivningen hamnar hos kommunerna. För vidare detaljer se rapport från rehabiliteringsgruppen Gränssnitt egenvård Se resultat från separat kartläggning, samt rapport från arbetsgruppen egenvård/ delegering. 15

19 Projektredovisning Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 med beräknad avslut Tidsplanen har hallits i stort förutom au mätveckorna blev l vecka framflyttade. Samtliga aktiviteter som planerades efter kartläggningens godkännande har genomförts, samt ett tiliäggsuppdrag att kartlägga rutiner kring hanteringen av egenvårdsfrågan. Uppdragets komplexitet blev förtydligat under hösten ocb en bel del uttedningsarbete bar gått åt till att nysta i trådar som sedan inre leu till något användbart resultat utan istället genererat nya frågeställningar. Dessutom bidrog olika fakrorer till att uppdraget ej anses slutfön dl! beräknat datum: Tidig inlämningstid for slutrapport vilket inte beaktats i tidsplaneringen Ingen tid för analys av samtliga data med en belbetsbedömning av beslutsunderlaget eftersom arbetsgruppernas rapporter inlämnas Kartläggningen innebar att egenvårdsfrågan och dess konsekvenser skapade många frågor i verksamheterna. Detta gav upphov till ytterligare ett uppdrag att kartläggarutinerna vid denna frågas bantering, vilket rappotteras De nationella rapporterna från Socialstyrelsen om hemsjukvård och egenvård har blivit försenade, vilket varit till nackdel Arbetsgrupperna har haft mycket begränsat med tid för sitt uppdrag ocb rapporrerarmuntligt till styrgruppen Det har ibland också inneburit svårigbeter för alla att delta vid styrgruppsmöten, vilket märks när tiden är så komprimerad. Kan vara en nackdel vid beslutsfattande, der blir svårare att följa processen. Utredningar leder ofta till att nya frågor uppdagas, som kräver ytterligare insatser. Problematiken runt egenvårdsfrågan och delegeringarna har utvecklats till en fråga som enligt VKL:s socialberedning beböver lösas innan projektets arbete kan avslutas. Bebovet av att förlänga projektet blev därför uppenbart för att kunna göra en analys av helhetsbilden, varfor fortsatt arbete ktävs för att kunna ge ett beslutsunderlag som vi skall kunna argumentera för ocb vara överens om mellan huvudmännen. Sammanfattning av läget I dagsläget finns en överensstämmelse om att frågan är komplex ocb kompliceras av olika kulturer och den historia som finns sedan tidigare överenskommelser. Någon gemensam definition eller syn på hemsjukvård eller egenvård/ delegerad sjukvård och dess gränsdragningar finns inre i nuläget utan bör formuleras efter vad som framkommer i utredningens slutgiltiga resultat. Hemsjukvården är en del i ett större vård- och omsorgssystem, som innefattar både primärvård, sluten vård och äldreomsorg, där alla är beroende av varandra, varför jämforelser med andra län endast kan ge en liten fingervisning. Västmanland måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar och sin befolkningsstruktur. För att kunna värdera jämförelser måste man ha mycket bakgrundsfakta om detaljer i de olika kommunerna. Nedan följer några exempel från jämförelser som gjorts i olika rapporter som visar att det blir helt olika siffror och kostnader beroende på vilket perspektiv och vilken utgångspunkt som använts i beräkningen av kostnader. Vid ena beräkningen ligger kostnaderna för hemsjukvården i Västmanland högre än Kalmar, vid beräkning av skatteväxlingen tvärtom. Kostnaden för hemsjukvården kan uttryckas i en genomsnittlig kostnad/invånare. Det framkommer i socialstyrelsens rapport att kostnaden för hemsjukvården var högre där landstinget ansvarade for hemsjukvården än när kommunen tog över. År 2006 var kostnaden för landstingsdriven bemsjukvård mellan 736 kr inv i Gävleborg och 295 kr/inv i Kalmar (före huvudmannaskapsskiftet) samt i Västmanland ca 400 kr/inv. I de landsting där kommunerna belt eller delvis tagit över ansvaret för hemsjukvården varietade kostnaden 157 krlinv i Värmland och 12 kr/inv i Halland (Socialstyrelsen 2008 s 35). l den generella beräkningsmodell för skatteväxling med schabloniserade antaganden om behov och 16

20 kostnader i befolkningen, som presenteras i SO U 2004:68 är Västmanland beräknat till en skatteväxling på 42 öre. Kalmar län är i denna modell beräknad till en skatteväxling på 58 öre, men växlade på 26 öre. Schablonerna och beräkningarna är gjorda enligt erfarenheter från Ädelreformen och erfarenheter från skatteväxlingar som genomfördes 1999 i dåvarande Bohuslandstinget respektive Kristianstads läns landsting. Det är svårt att jämtora eller dra några andra slutsatser från jämförelser annat än att det ser väldigt olika ut i organisationen av hemsjukvård och det ser olika ut i landet. Kostnadsökningatna inom hemsjukvården, enligt SKL (Socialstyrelsen 2008) ökade i den kommunala hemsjukvården mellan åren med 10 %, medan den landstingsdrivna hemsjukvården har ökat med 12%. Antalet besök i hemsjukvården har ökat nationellt, både vad gäller läkare och sjuksköterskor, betydligt mer i hemsjukvården än i hälso- och sjukvården totalt (s38). Det är svårt att sia om framtiden men enligt Socialstyrelsens (2008) prognos kommer hemsjukvården fortsätta att öka, med tanke på den utveckling som sker mot kortare vårdtider och nya tekniska möjligheter, samt en högre andel av äldre i befolkningen. Enligt rapporten har det också skett en förskjutning av vårdinnehållet på grund av att hemsjukvårdspatienten behöver alltmer kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Kartläggningen i Västmanland visar att hemsjukvården omfattas av relativt små volymer jämfört med andra län, ca heltidstjänster for sjubköterskor, ca 5-6 tjänster för arbetsterapeuter samt ca 2-3 underskörersketjänster (omfattningen i RIS IV avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvården eller köpta tjänster på jourtid). Nu går det inte att jämfora bobtavligt, men för att få en fingervisning hade Kalmar län, med ungefär samma befolkningsstruktur, en växling med 136 tjänster rotalt, (l05, 58 ssk tjänster och 30,8 rehabtjänster). I Västerbotten fanns ett förslag på tjänster totalr beroende på beräkningsgrund och vilken definition man skulle besrämma sig för. I dagsläget finns därför en oro från kommunerna i Väsrmanland för hur hemsjukvården skall kunna organiseras utifrån dessa resurser och det framtidsscenario som förutspås. Förslag på fortsatta aktiviteter som behöver genomföras i projektet och motiverar förlängd projekttid: Arbetsgrupp tillsätts med uppgift att arbeta med innehållet i begreppen egenvård och delegering, både med avseende på definitioner, förtydliga gränsnittet, rutiner för hantering i verksamheterna och program för implementering av rutiner. Beräkning av delegerade HSL insatser/egenvård som utförs av kommunerna, skartas utifrån genomförd kartläggning och befintlig statistik. Utarbeta gemensam definition och lämpliga avgränsningar för hemsjukvården i Västmanland. Utarbeta en vision för en framtida högkvalitativ hemsjukvård med vårdtagaren i fokus. Göra en konsekvensanalys av ett övertagande av hemsjukvård, respektive hemsjukvård inklusive hembesöksverksamheten för både landstingers och kommunernas del. Ytterligare översyn av RIS IV-avtal och hjälpmedelshantering. Socialberedningen rekommenderar en forlängning av projektet till VKL:s sryrelsemöte , samt till socialberedning

Sammanhållen hemsjukvård

Sammanhållen hemsjukvård Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings- och utredningsfunktionen Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings-

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

1 (1) Delges. från. kommun. Kommunstyrelsen. t i. kommunerna och landstinget. 2012. Monica Erikssonn Stadsdirektör 1) 2) 3) 4)

1 (1) Delges. från. kommun. Kommunstyrelsen. t i. kommunerna och landstinget. 2012. Monica Erikssonn Stadsdirektör 1) 2) 3) 4) Stadsledningskontoret Thomas Energård Telefon: 021-3924444 E-post: thomas.energard@vasteras.se Delges TJÄNSTESKRIVELSE 2011-08-177 Dnr: 2009/312-KS Kommunstyrelsen 1 (1) Övergång avv verksamhet och skatteväxling

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18 Bilaga KS 2012/161/1 ".,':'''"V K L VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & Landsting Förnamn Efternamn, telefonnummer Dnr 2012-06-19 1(4) SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012-01- 1 O Avtal om övertagande

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER ETT SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER Två aktörer Med en gemensam ambition 2013-04-25 3 Skapas en god, trygg och säker vård i hemmet

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Avtal om kommunernas övertagande av hemsjukvård från landstinget

Avtal om kommunernas övertagande av hemsjukvård från landstinget ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-03-05 Blad 7 Ks 26 Au 24 Dnr 205/2011-777 Avtal om kommunernas övertagande av hemsjukvård från landstinget Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015

Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015 Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015 I enlighet med 18 Hälso- och sjukvårdslagen överlåter Region Halland till kommunerna i Halland skyldigheten att erbjuda de som vistas i respektive

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

2009-07-03 2013-045.6. Landstinget och kommunerna i länet. Eva Kembler. Bil 1 Egenvård och Hälso- och sjukvård Bil 2 Intyg Bil 3 Beslut

2009-07-03 2013-045.6. Landstinget och kommunerna i länet. Eva Kembler. Bil 1 Egenvård och Hälso- och sjukvård Bil 2 Intyg Bil 3 Beslut Dokumentnamn: Egenvård- eller Hälso- och sjukvårduppgift Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: 1 Datum: VKL:s diarienummer: 2009-07-03 2013-045.6 Gäller fr o m: Gäller t o m: Parter: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Regler och rutiner för överföring av personal vid kommunalisering av hemsjukvården

Regler och rutiner för överföring av personal vid kommunalisering av hemsjukvården Bilaga 4 Regler och rutiner för överföring av personal vid kommunalisering av hemsjukvården Uppdrag Arbetsgruppen har fått i uppdrag att komma med förslag hur överföring av hemsjukvårdsarbetsuppgifter

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen?

Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen? Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen? Sammanfattning av uppföljning och utvärdering som genomförts under perioden september 2012 till augusti 2014 Lena Karlsson, utvecklingsstrateg

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

2012-09-01 2012-092.1/2013-045.23 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanlands län VKL. Förvaltningschefer i kommuner och landsting

2012-09-01 2012-092.1/2013-045.23 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanlands län VKL. Förvaltningschefer i kommuner och landsting Dokumentnamn: Avtal om läkarmedverkan i särskilt boende, dagverksamhet och hemsjukvård i Västmanlands län Dokumentnummer: Version: 1 Datum: VKL:s diarienummer: 2012-09-01 2012-092.1/2013-045.23 Gäller

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Hemsjukvårdsväxlingen 2008-01-01 Kalmar län

Hemsjukvårdsväxlingen 2008-01-01 Kalmar län Hemsjukvårdsorganisationen före 2008 Egen organisation sedan husläkarreformen 1994-2004 Distriktsvårdschefer Ansvarsområden: Distriktsvård inkl mottagningsverksamhet Barnhälsovård Barnhälsovårdens specialistenhet

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Lars Bäckström. Kommunstyrelsen 2015-06-08

Lars Bäckström. Kommunstyrelsen 2015-06-08 Plats och tid Centrumhuset 2015-06-08, kl 12.15 13.00 Beslutande Patrik Nilsson (s) Lars Bäckström (c) Hans Lindgren (s) Ove Lindström (s), ersättare för Gun Ivesund (s) Kenneth Isaksson (m) Sandra Brändström

Läs mer