Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län

Transkript

1 Bilaga KS 2011/144/ Kommunstyrelsens förvaltning Kerstin Olla Stahre Kommunstyrelsen Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län Västmanlands Kommuner och Landsting, VKL, genomförde under 2008 och 2009 en utredning om förutsättningarna för ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården i Västmanlands län. Utredningsarbetet genomfördes i ett brett partssammansatt projekt där samtliga kommuner och landstinget i Västmanland deltog. En tvärpolitisk förhandlingsgrupp arbetade under 2009 och 2010 för att få fram ett förslag till skatteväxling som kunde godtas av länets samtliga kommuner och landstinget. Förhandlingsgruppens arbete avbröts våren 2010 då man inte lyckats finna en nivå för skatteväxling som samtliga parter kunde godta. Efter valet 2010 återupptogs förhandlingarna om en skatteväxling och en preliminär överenskommelse om att skatteväxla på 16 öre gjordes under försommaren Styrelsen för VKL rekommenderar nu kommunerna och landstinget att fatta beslut i enlighet med nedanstående förslag. Önskvärt är att den eventuella skatteväxlingen görs vid årsskiftet samtidigt som skatteväxling sker för den nya kollektivtrafikmyndigheten. Ett förslag till tidplan och genomförande av verksamhetsövergång och skatteväxling har utarbetats av VKL. Se bilaga. Beslutsunderlaget har sänts ut till respektive kommun och landstinget för ställningstagande i beslutande organ. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta; att tillstyrka övergång av verksamhet och ansvar för hemsjukvården från landstinget till kommunerna samt att skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlands län. att godkänna att skatteväxling sker med 16 öre från 1 januari att via avtal mellan kommunen och landstinget reglera verksamheten mellan 1 januari 2012 och 31 augusti 2012 samt att kommunen under den tiden ersätter landstinget för den nivå som motsvarar skatteväxlingen utifrån den beräkning som görs av SKL. att under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete med huvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs tillstyrka att en projektledning och projektgrupp tillsätts i enlighet med beslutsunderlaget. att medverka i finansieringen av projektledning för verkställandet av besluten i enlighet med beslutsunderlaget. ~s?i~~ Förvaltningschef

2 Bilaga KS 2011/144/2 ':,':::. \ I K L VÄSTMANLANDS B.B... V Kommuner & landsting Datum Dm Sida Förnamn Efternamn, telefonnummer Ärende l Styrelsen 20 Missiv Överföring av verksamhet hemsjukvård från landstinget till kommunerna inklusive skatteväxling Styrelsen uppdrog åt direktören för VKL att utarbeta ett beslutsunderlag för ett Per Capsulam beslut före den 1 augusti 2011 som huvudmännen har att ta ställning till i respektive församling i kommuner och landsting så att beslut kan tas av huvudmännen senast under september Beslutsunderlag bifogas som dels ger en kort sammanfattning av tidigare utrednings (Sammanhållen hemsjukvård - slutrapport med bilagor, rapport 2009:3) innehåll dels föreslår hur en verkställighet av beslutet kan ske. I rapporten fastslogs följande. "Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hemsjukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna skall kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt skall genomsyra hela hemsjukvården" VKL:s styrelse föreslås besluta att rekommenderar kommuner och landsting att besluta om övergång av verksamhet och ansvar för hemsjukvården från landstinget till kommunerna samt skatteväxla för hemsjukvården i Västmanlands län att rekommenderar kommuner och landsting att skatteväxla med 16 öre från 1 januari 2012 att rekommenderar kommuner och landsting att via avtal reglera verksarnheten mellan 1 januari - 1 september 2012 då kommunerna ersätter landstinget för den nivå skatteregleringen sker beräknat av SKL att under förutsättning att ovanstående beslutas uppdra till VKL att i samarbete med huvudmännen upprätta avtal som ska gälla från 1 september 2012 att under förutsättning att ovanstående beslut fullföljs att tillsätta projektledning och projektgrupp i enlighet med beslutsunderlaget att rekommendera respektive huvudman att finansiera projektledning för verkställandet av besluten i enlighet med beslutsunderlaget Monika Eriksson Bertilsson Direktör VKL

3 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings- och utredningsfunktionen ':.'f,':.v K L VÄSTMANLANDS ~':. ~ Kommuner & Landsting

4 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings- och utredningsfunktionen ':.':,':'VKLVÄSTMANLANDS ~ ':t -:. Kommuner & landsting

5 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Författaren och Västmanlands Kommuner och Landsting FÖRFATTARE Tuula Bjärkenor OMSLAG OCH LAYOUT Åsa Erikols, omslagsfoto: Peppe Arninge KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovstättslagen. Kopiering är Förbjuden utöver vad som avtalars mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen.

6 Sammanfattning av slutrapport för Projekt Sammanhållen hemsjukvård Delrapport 1 Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen " NarionelI utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre". Där presenterades tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården, (inklusive rehabilitering och hjälpmedelsverksamhet) för personer i ordinärt boende. Resultater av propositionen blev en frivillig möjlighet att rräffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avral eller skarteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samt att socialberedningen utgör polirisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projektet. Projekttiden fastställdes till , men förlängdes sedan till Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär "hälso- och sjnkvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden". Åtgärderna skall ha föregåtts aven gemensam vårdplanering. Inte heller Socialstyrelsens kartläggning av hemsjukvården 2008 "Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer" ger något fortydligande. Här nämns två vårdnivåer; primärvårdens hemsjukvård och den specialiserade hemsjukvården som kan vara somatisk eller psykiatrisk. Det är endast den primärvårdsanknutna hemsjukvården som kan tas över av kommunerna och det är den som omfattas av projektets kartläggning. Syftet med projektet är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfattning genom att kartlägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta förslag pål underlag for vidare beslut av ett ev. genomförande aven överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. Projektet har haft en tjänstemannastyrgtnpp och en politisk styrgrupp (VKL:s social beredning), liksom ett arbetsutskott och en projektgrupp bestående av tre projektledare (se organisationsschema s. 4). VKL:s projektledare har haft uppdrag som huvudprojektledare. Varje kommun (utom Västerås som haft egen projektledare) har haft en kontaktperson som varit länken till VKL:s projektledare. Kartläggningen av hemsjukvårdens omfattning genomfördes genom tidsmätningsenkäter till familjeläkarmottagningarna. Även kommunernas hemtjänst fick en mindre enkät för att få en uppfattning om hembesök med delegerade insatser som utförs av kommunerna samt antal hembesök med beviljade egenvårdsinsatser. Frågorna om delegerade insatser och egenvård visade sig vara svåra att svara på, varför ytterligare en kartläggning genomfördes av rutinerna kring hanteringen av egenvård. Detta bekräftade osäkerheten i den här hanteringen, varför projektet tillsatte en arbetsgrupp som specifikt har arbetat med definitioner och rutiner kring delegerade insatser/egenvård. I projektet har också funnits arbetsgrupper som utifrån sin expertkompetens beskrivit lluläge och konsekvenser av ev. skifte av huvudmannaskap kring IT-dokumentation, rehabilitering, personal och ekonomi - se separata rapporter. Volymer I Västmanland fanns 1003 patienter inskrivna i hemsjukvården Kartläggningen visar att hemsjukvården i Västmanland omfattas av relativt små volymer jämfört med andra län, ca heltidstjänster för sjuksköterskor, ca 5-6 tjänster for arbetsterapeuter samt ca 2-3 linderskötersketjänster (omfattningen i RIS IV-avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvården eller köpta tjänster på jourrid). Jämförelser med Kalmar och Norrbottens län visar betydligt högre siffror i övertbrandet av tjänster. Jämförelser kräver dock stor fbrsiktighet, eftersom hemsjukvården är en del i en vård- och omsorgsstrukmr som påverkas aven rad omgivande faktorer och också av länets befolkningsstrukrnr. För att kunna dra slutsarser måste man ha god kunskap om detaljer i det jämforande länet. 3

7 Under arbetets gång framkom frågan är komplex med mycket data att ta ställning till samt nya frågor att utreda, varför VKL:s styrelse förlängde projekttiden till Vårens fortsatta uppdrag handlade om arr i nom projekter, arbeta fram en definition med gränssnitt, utarbeta en vision samt hirra modell för att kunna göra en ekonomisk beräkning av delegerade insatser. Det tillkom också att göra konsekvensanalys av ett övertagande av endast hemsjukvård, övertagande av hembesök samt hemsjukvårdsbesök samr hemsjukvård, hembesök samt RISIV-avtalen och tillsätta arbetsgrupp som hittade rutiner för hanteringen av egenvårds frågan. Delrapport 2 Antagen vision "Hermjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hem,jukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna skall kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt skall genomsyra hela hemsjukvården". Utifrån en konsekvensanalys av tre olika omfattningsalrernativ for överförande har det fortsatta arbetet utgått från alternativet som omfattar att samtliga hembesök/hemsjukvårdsbesök och resurserna från RISIV-avralen är aktuella för ett överförande. Det ger störst möjligheter för kommunerna att organisera en vård som ger möjlighet till rearnarbete och därmed kontinuitet och trygghet for den enskilde patienten. Enligt detta alternativ som utgångspunkt har utarbetats i projektet: En konkretiserad definition med ansvarsgränser (bilaga l). Arbetsgruppen egenvård/delegering har tagit fram gemensamma rutiner för hanteringen av egenvårdsfrågan, samt implementering av dessa rutiner (bilaga 2). Projektgruppen hat föreslagit en modell föt ekonomisk beräkning av de delegerade insatser! egenvård som framkom i kartläggningen. Arbetsgrupperna personal, IT, rehabilitering och ekonomi har arbetat vidate utifrån sina specialistområden med frågan hut ett genomförande skulle kunna gå till och vad som måste lösas för att det skall vara möjligt (se bilaga 3-6). Enligt Socialstyrelsens rapport (2008) kommer hemsjukvården att öka med en högre andel äldre i betolkningen. De flesta patienter i hemsjukvården är äldre personer med flera olika diagnoser och symtom som kräver specifik kompetens och en samordning av medicinska och sociala insatser, vilket bättre kan tillgodoses med en sammanhållen hemtjänst - hemsjukvård - hemrehabilitering. Enligt genomford omvärldsbevakning totde många samordningsvinster finnas med ett övertagande och en bra sjukvård i hemmet kan ge fördelar även föt slutenvården. 4

8 Innehåll Delrapport I ( ) 6 Inledning 6 Bakgrund 6 Organisation/avgränsningar 7 Genomforande 8 Resultatredovisning 10 Projekrredovisning 16 Delrapport 2 (omfattande ) 18 Juridiska aspekter 18 Resultatredovisning 19 Framåtblick 21 Referenser 22 Bilaga l Aktivitetsplan Bilaga 2 DefinitionerIgränssnitt och ansvarsfördelning för hemsjukvården i Västmanlands län vid en kommunalisering Bilaga 3 Egenvårds- eller hälso- och sjukvårdsuppgift Bilaga 4 Rapport från arbetsgrupp Personalfrågor Bilaga 5 Rapport från arbetsgrupp IT Bilaga 6 Rapport från arbetsgrupp Rehabilitering Bilaga 7 Rapport från arbetsgrupp Ekonomi 5

9 Delrapport 1 ( ) Inledning Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen "Nationell utvecklingsplan for vård och omsorg och äldre". I propositionen framkom tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvård (inklusive rehabilitering och hjälpmedelverksamhet) för personer boende i ordinärt boende. Något lagförslag blev det ime, utan en frivillig möjlighet förordades att träffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avtal eller skatteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samt att socialberedningen utgör politisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projektet. Ungefar hälften av landets kommuner har tagit över hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget. I länet är det endast Skinnskattebergs kommun som alltsedan Ädelreformen har ansvaret för hemsj ukvården. Kalmar län är det län som skatteväxlat senast och som på olika sätt stått modell för vårt arbete. Kalmar län är relativt jämförbar med Västmanlands län vad gäller befolkning ( invånare) och Struktur med en större kommun (Kalmar) och ytterligare Il kommuner. Kalmar län har en något högre ande! äldre befolkning (SKL 2007) och hade en annan distriktssköterskeorganisation vid genomförande. De hade också redan tidigare fastställt rutiner och överenskommelser kring hanteringen av delegering och egenvård. Bakgrund Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär hemsjukvård" hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden". Åtgärderna skall ha föregåns aven gemensam vård- och omsorgsplanering, där patienterna registrerats som hemsjukvårdspatienter. Gränssnittet har legat vid primärvårdens hemsjukvård, alltså det som omfartas av Västmanlands läns familjeläkarprogram. Denna definition har varir utgångspunkt i projekret. Inte heller Socialstyrelsens nationella kartläggning av hemsjukvården "Hemsjuhärd i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer" (2008) ger någon förtydligande definition utan konstaterar att det är ett oklart uppdrag som behöver förtydligas. Här nänli1s två våtdnivåer; primärvårdens hemsjukvård eller den specialiserade hemsjukvården som kan vara antingen somatisk eller psykiatrisk. Den specialiserade hemsj likvärden kräver större läkarinsatser och får ej tas över av kommunerna. Antalet personer som vårdas i hemmet ökar nationellt. Framhir allt rör det sig om äldre personer med många och komplexa sjukdomar. Den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört att vårdtiderna korrats och människor med sammansatta och snabbt föränderliga sjukdomsbiider kan ra utökad vård i hemmet. Enligt SOU 2004:68 har det medfört många inblandade i vårdtagarnas vård, vilket leder till en brist på helhetssyn och brist på samordning och samverkan. Oklara ansvarsgränser har inneburit att vårdtagare och anhöriga till personer med Stora omvårdnadsbehov känt otryggher i vården och art resutser inte utnyttjats på effektivt sätt. Enligt utredningen är det delade ansvaret mellan de sociala och de medicinska insatserna i den enskildes bostad ett problem eftersom personalen har olika huvudmän och olika ledning. Enligt Socialstyrelsen (2007) behöver samverkan vid utskrivning förbättras och att det är angeläget att förtydliga ansvaret för hälso- och sjukvården i hela vårdkedjan. Enligt den senaste nationella rapporten går utvecklingen mor allt mer hemsjukvård och alltmer avancerade insatser, där vården måste utgå från patienten som behöver hjälp med samordningen an insatserna. Syftet med projektet sammanhållen hemsjukvård är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfattning genom att kardägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta lorslag på! underlag for vidare beslut av ett eventuellt genomtorande aven överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. 6

10 Organisation/avgränsningar Projektet har omfattat samtliga kommuner i Västmanland samt Landstinget Västmanland. Kartläggningen har omfattat hemsjukvård som bedrivs inom alla åldrar, i ordinärt boende och som ryms inom primärvårdens eller familjeläkarverksamhetens uppdrag uppdrag, förutom den hälso- och sjukvård som meddelas av läkare, dvs läkarinsatser. Områden där gränssnittet kommun Ilands ting behöver forrydligas specifikt: psykiatrin barn-ungdonlar hjälpmedel avancerad hemsjukvård egenvård. Arbersgrupper har rillsatts för att utreda specifika områden som ktäver experrkompetens Ekonomi Personal Rehabilitering IT Egenvård! delegering (tillsätts december 2008) Organisation projekt Sammanhållen Hemsjukvård KF/LF Varje kommun har utsett en kontaktperson som varit kontaktlänk mellan VKL:s projektledare och kommunerna. Dessa har fått information via hemsida, besök, teamsajt minnesanteckningar från st yrgruppsmöten, på ÄHOIMAS möten, projektdagbok. Arbetsgrupper och styrgrupper bemannades utifrån tanken att samtliga intressenter skall vara representerade i arbetet kring projektet. Någon länsövergripande referensgrupp har inte tillsatts. Landstinger Västmanland och Västerås Stad har haft egna delprojekt med egna projektgrupper och projektledare. Dessa projektledare har ingått i projektgruppen för huvudprojektet där VKL:s projektledare varit huvudprojektledare. 7

11 Genomförande Som forsta del i projektet genomfördes omvärldsbevakning genom inläsning av rapporrer, personliga kontakter och studiebesök. Kalmar län visade sig nyligen ha genomgått processen med skifte av hnvndmannaskap för hemsjukvården, varför Kalmars erfarenheter används som utgångspunkt i sror omfattning i vår kartläggning. Övriga kontakter som togs är Örebro län, Norrbottens län, Väsrerbottens län, Kalmar län och Sörmlands län. Vid frågor har även Socialstyrelsen och SKL kontaktats. Tidplan (avser även delrapport 2) Ett utredningsarbete i projektfonn påbörjades under februari beräknat avslut för projekter Projektet förlängdes sedan till Den planerade tidplanen i projektet: Maj-juni: kontakter med primärvård och kontaktpersoner. Utformande av uppdrag och kartläggning Augusti-september: information och utskick till darainsamling September-oktober: datainsamling Vecka mätveckor Oktobet-november: bearbetning och analys av data December: fortsatt rapportsktivning, analys av data Januari-mars: arbete med definition, vision, arbetsgrupper April: rapportskrivning Avrapportering till VKL:s politiker har skett enligt f'öljande: VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s social beredning Aktiviteter socialberedningens presidiekonferens, VKL VKL:s styrelse VKL:s socialberedning VKL:s styrelsemöte VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s styrelse De möten som har Iorekommit i projektet: I VKL s socialberedning, 120litisk 5r)':r"ru1212 Tiånstemannasrvwrupp " Arbetsutskottet Proiekte:ruppen Arbetsgrupperna Informationsmöten "emensamr med primärvård och hemtiänst Kontaktpersoner samt övriga medverkande Medverkan Då övrioa informationsmöten m kommun eller landstin" Möten med personal för att erhålla information om hemsiukvård 18 möten I 10 möten I 4 möten ; 1-2 möten/vecka I Efter möjlighet och be- I hov i uppdra"et I 6 möten : Ef"r önskemål! Efter önskemål I 4 möten I I Övriga sammankomster: Seminarium Hemsjukvåtd, Lanstingets hörsal

12 Seminarium Hemsjukvård , med besök från Norrbottens län och Kalmar län med 72 deltagare (sammanfattning av detta finns på VKL:s hemsida). ÖVrigt Projektgruppen har gjort srudiebesök i Kalmar län, Sörmlands län, Örebro län samt en av projektledarna även i Norrtälje. En av projektledarna har också varit med på ett möte med hemvårdsteamet i Sala. Projektledarna har deltagit på möten och haft kontakter med SKL angående hemsjukvård. Besök av Maj Rom, SKL, på styrgruppsmöte Personliga träffar med jurist Ulf Broström, Västerås stad, samt andra personer med tangerande verksamheter. Kontakter med olika personer på Socialstyrelsen, Jämtlands län, Hallands län, Östetgötlands län Kartläggning av volymer inom hemsjukvården Kartläggningen genomfördes i form av enkäter till samtliga vårdcentraler för att mäta volymen på de hemsjukvårdsbesök och övriga hembesök som ev. kan bli föremål för överflyttning till annan huvudman. Enkäter skickades också till samtliga kommuner for att mäta antal hembesök med delegerade insatser och beviljade biståndsbedömda egenvårdsinsatser. Pilotstudie av enkäterna genomfördes v 34 i 2 hemtjänstområden i Västerås och v 35 på Ullvi-Tuna vårdcentral i Köping och inom hemtjänsten Fagersta. Kartläggningens mätveckor var v 39 och v 40 som beräknades som veckor då verksamheterna är inne i vanliga rutiner. Enkäterna samlades in av projektledarna för att kunna bistå vid frågor och säkerställa att samtliga enkäter kom in. Sammanställningen genomfördes av extern inköpt personal. Kartläggning av egenvårdsfrågan Med anledning av den första kartläggningens forvirring kring delegerad sjukvård och egenvård beslutade styrgruppen att genomföra en kartläggning av rutiner riktad till familjeläkarmottagningarna i landstingsområdet och till samtliga kommuner. Enkäten bestod av ett informationsavsnitt om aktuell författning SOSFS 1996:9 och sju identiska frågor till målgruppen. Frågeformuläret skickades ut till samtliga verksamhetschefer inom familjeläkarverksamheten (32 St.), samt till samtliga socialchefer i läners tio kommuner. Kartläggningen genomfördes v 44. En arbetsgrupp tillsattes som fick i uppdrag att utarbera rutiner för hanteringen och implementering av länsgemensamma ruriner kring egenvårdidelegering. 9

13 Resultatredovisning Nedan presenteras resultat från den kartläggning som genomfördes v 39 och 40. Antal patienter i hemsjukvården Äldersgruppering av hemsjukvårds patienter Kommun folkmängd 0-19., , , I , I 85 äroch äldre Summa : Västerås O 26 5J I 175! : Köping O i I I Sala O i I ~ HaHstahammar O i J7 Arbog, O i ragersta 1218J O J5 "-- Surahammar O ! 121 Kungsör 8219 O t 1 JI Norberg 5788 I O J J Skinnskatteberg 4686 O 6 6 i 25 I 20 I 57 I Västmanland 24919J O J l Bild l. Sammanställning av antalet registrerade hemsjukvårdspatienter Äldersgrupperat per kommun. Det första diagrammet presenterar resulrat på landstingsnivå, de foljande stapeldiagrammen är på kommunnivå och är ordnade i storleksordning efter befolkning i kommunerna. Resultat tor varje kommun finns på vår hemsida. VÄSTMANLAND Lands tingsenkäten )( inskr,vna r.emsjukvårdspatienter "~.~,~~,~~.~,,~",,. ~.<>,a~ o Summa Årsarbetstid!il Restid Ärsarbetstid exkl restid Bild 2. Sammanställning av årsarbetstiden per besäkstyp och per yrkesgrupp. Hela land,-tinget. Huvuddelen av resultaret är den tidmätning som gjorts av hembesäksverksamheten inom primärvården. Tiden inkluderar resor, planering, dokumentation osv. och är omräknad till årsarbetstid utifrån 1760 tim/år och anställd. Hemsjukvårdsbesäk (som gjorts bos patienter SOm är inskrivna som hemsjukvårdspatienter) och hembesök (vård som är av mer tillfällig karaktär) har mätts separat för att kunna utskilja omfattningen på hemsjukvården, som kan bli aktuell för skatteväxling. Inom Kalmar län övertog man både hemsjukvårdsbesäk och hembesök från primärvården. 10

14 VÄSTMANLAND La nds tings enkäten Hemsjukvardsbesök Ärsarbetstid ,)ffi Årsarbetstid USK. -s Ärsarbetstid AT.. Årsarbetstid SSK o Bild 3. Diagrammet visar att den dominerande yrkesgruppen är sjuksköterskor. Undersköterskorna utfor en stor andel av hemsjukvården i Norberg, men finns inte alls te presenterade i vissa kommuner. Besöken inom RJSJV-avtalet redovisas inte här utan i rapporten från arbetsgruppen rehabilitering. VÄSTMANLAND la nds ting s enkäten Hembesök Ärsarbetstid Ärsarbetsttd USK. ". Ärsarbetstid AT -IIi Ärs':lrbetstid SSK Bild 4. Arbetsterapeuterna förekommer i större omfattning bland hembesöken än hemsjukvårdsbesöken, det syns även i mätningen av antal personal. Kommunvis. l l

15 VÄSTMANLAND L a nds tings e nkä ten Antal personal som gjort hemsjukvårdsbesök o liiii ;a Antai USK som gjort Hemsjukvårdsbesök under 2 veckor iii Antal AT som gjort Hembesök under 2 veckor II Anta! SSK som gjort Hemsjukvårdsbesok under 2 veckor Bild 5. Antal personer som utfl'rt insatser i hemsjukvården per yrkesgrupp, kommun vis. VÄSTMANLAND l ands tingsenkäten G 4 2 O Antal personal som gjort hembesök Antal USK som gjort Hembesök under 2 veckor 1lI Antal AT som gjort Hembesök under 2 vedor Antal $SK som gjort Hembesok under Z veckor Bild 6. Antal personer som utfort hembesijk per yrkesgrupp, kommunvis. 12

16 VÄSTMANLAND L a nds tings enkäten 140 ~... ~... -~.~.~.~... ~ Köpta tjänster jourtid - antal besök 80 Anta! besök I I O iii! ~.. II iii! iii O Bild 7. Köpttt tjänster underjourtid. Antal besök under mätperiodens två veckor VÄSTMANLAND Kommunenkäten Antal hembesök med delegerade uppgifter och biståndsbedömda egenvårdsinsatser Ej separerade hembesök o II II W Biståndsbedömda beviljade egeninsatser lill Skriftliga delegerade uppgifter Bild 8. Antal hembesök inom kommunal hemtjänst som innehöll delegerade insatser respektive antal hembesök med biståndsbedömda egenvårdsinstttser. Mätningen av egenvård och delegerade insatser till kommunetna medförde problem för många, och siffrotna får inte anses som några exakta siffror utan mer ge en indikation. Eftersom der är svårt att särskilja gränsen mellan SoL insats och HSL-insats gjordes ingen tidsmätning utan endast antal besök. När det gäller dessa insatser framkom vid kartläggningen arr der råder olikheter i rolkningen av, framfar allt egenvårdsbegreppet. Den otydlighet som finns i lagstiftningen visar sig i praktiken. Enligt styrgruppens önskemål genomfördes därför en fördjupad srudie kring den hanteringen. Troligt är att egenvård genomförs inom både primärvården och hemtjänsten utan att någon bedömning/dokumentation görs och ansökan om bistånd uteblir därler. Någon kommun har inte detta som bistånd och i en kommun gjordes ingen separat bedömning av vad som är det ena eller andra. 13

17 Egenvården mättes inte i Socialstyrelsens nationella kartläggning Hemsjukvård i för'andring (2008), utan beskrivs som följer: ''egenvård innebär de uppgifter som den ansvarige läkaren normalt lämnar till patienten eller till de närstående att skötapå egen hand. Fi;r att kunna dra gränsen mellan hälso-och sjukvård och egenvård måste som regel patientens läkare bedöma vilka åtgärder som kan anfortros åt p,ttienten eller åt de närstående efter enklare instruktion". Resultat från kartläggning av hanteringen kring egenvårdsfrågan Egenvård Eftersom der framkom att någon samsyn inte fanns i egenvårdsfrågan fick projektgruppen i uppdrag att göra en kartläggning av hanteringen. Syftet var att kartlägga om det finns kännedom om definitionen för egenvåtd samt om denna tillämpades rutinmässigt samt till sist om det fanns utarbetade rutiner for dokumentation i journal ocb information till patient. Patienten kunde komma att behöva denna information som underlag för ansökan till kommunen om bistånd. Landstingsdelen av undersökningen: Svarsfrekvens 85 %. En av mottagningarna har inga hemsjukvårdspatienter. Sammanfattningsvis har verksamhetscheferna svarat att det finns en god kännedom om författningen om egenvård. Bedömningen av egenvårdsförmågan görs i 66 % vid vårdplanering av hemsjukvårdsäronden. I övriga fall bedöms egenvårdsförmågan i 37 % av fallen. Rutiner i form av dokumentation i joutnal och utfärdande av intyg förekommer i samma utsträckning 37 %. Skriftliga rutiner/färdiga dokument finns i 18 %. Kommundelen av undersökningen: Svarsfrekvensen 100%. Sammanfattning av redovisat material: Enligt enkäten uppger alla kommuner att man helt eller delvis tillämpar Socialstyrelsens definition av egenvård enligt SOSFS 1996:9. Alla kommuner har svarat att man vid vårdplanering i dagsläget inte rutinmässigt gör bedömning av vårdtagarens förmåga avegenvård. En kommun har uppgert att man har skriftliga rutiner/dokument färdiga i bedömningen av vårdragarens förmåga till egenvård. Skriftliga intyg om egenvård från läkare förekommet av och till i form av Lex. journalutdrag eller annat skriftligt intyg. En kommun har uppgett att man har ekonomisk överenskommelse med landstinget om hantering av egenvård, medan övriga kommuner uppget att man har olika avtal t.ex. gällande hälso- och sjukvårdinsatser jourtid och vårdinsatser utförda åt landstinget i eget boende. Förslag Kartläggningen visat att samtliga känner till författningen, men tillämpningen varierat och det råder olika syn om hur rurinerna fungerar. Projektgruppen föreslår att en arbetsgrupp tillsätts med personer från landstinget och kommunet med uppgift att förtydliga de legala forutsättningarna och ta fram förslag till implementering och utarbetande av rutiner och dokument för hantering av egenvårdsfrågan samt uppföljning av egenvårdens utveckling/bedömningar. Den pågående nationella utredningen av egenvården väntas komma i april 2009, vilket dock är osäkert eftersom den skjutits upp ett flertal gånger. Förslaget tillstyrktes av båda styrgrupperna. Resultat från arbetsgrupper Se bilagor. 14

18 Resultat frön gränssnittsutredningarna (se dokument definition med gränssnitt) Gränssnitt psykiatri Avgränsningen kring vilka sjukdomar och tillstånd som psykiatrin respektive familjeiäkarmottagningarna har ansvar för är tydlig genom de riktlinjerna som finns. Behandlingsansvaret fur patienter med svårare psykisk sjukdom är den psykiarriska specialistsjukvårdens. Somatisk ohälsa behandlas av familjeläkarmottagningarna och parienter med samsjuklighet (psykisk sjukdom och somatisk sjukdom) kan behöva hemsjukvårdsinsatser. Psykiatrin har kvar sitt behandlingsansvar för den psykiska sjukdomen. Undantaget är patienter med psykossjukdom som inte längre behöver psykiatrins resurser men behöver hemsjukvårdens resurser på grund av somatisk sjukdom. (se gränssnittsdokument). Gränssnitt barn/ungdom Barnkliniken har ingen annan hemsjukvård än den som är kopplad till neonatalperioden och är kopplad till avd 69. Denna hemsjukvård kräver specialistkompetens och ingår inte i ptimärvårdens uppdrag varför barn kan exkluderas helt från utredningen. Även vår kartläggning visar att det inte är några patienter som är barn i hemsjukvården i Västmanland. Vid furfrågan till Västerås kommun har inte heller ansökan om bistånd till barnfamiljer varit aktuellt (se gränssnittsdokument). Gränssnitt avancerad hemsjukvård Ingenting av detta förekommer i familjeläkaransvarer, annat än i form av projekt eller köpta tjänster. Gränssnitt hjälpmedel Omfatrningen av hjälpmedelskosrnaden för hemsjukvårdspatienter är beräknad utifrån den förteckning som upprättats på samtliga inskrivna hemsjukvårdspatienter Hjälpmedel för hembesöksverksamheten innebär att huvuddelen av furskrivningen hamnar hos kommunerna. För vidare detaljer se rapport från rehabiliteringsgruppen Gränssnitt egenvård Se resultat från separat kartläggning, samt rapport från arbetsgruppen egenvård/ delegering. 15

19 Projektredovisning Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 med beräknad avslut Tidsplanen har hallits i stort förutom au mätveckorna blev l vecka framflyttade. Samtliga aktiviteter som planerades efter kartläggningens godkännande har genomförts, samt ett tiliäggsuppdrag att kartlägga rutiner kring hanteringen av egenvårdsfrågan. Uppdragets komplexitet blev förtydligat under hösten ocb en bel del uttedningsarbete bar gått åt till att nysta i trådar som sedan inre leu till något användbart resultat utan istället genererat nya frågeställningar. Dessutom bidrog olika fakrorer till att uppdraget ej anses slutfön dl! beräknat datum: Tidig inlämningstid for slutrapport vilket inte beaktats i tidsplaneringen Ingen tid för analys av samtliga data med en belbetsbedömning av beslutsunderlaget eftersom arbetsgruppernas rapporter inlämnas Kartläggningen innebar att egenvårdsfrågan och dess konsekvenser skapade många frågor i verksamheterna. Detta gav upphov till ytterligare ett uppdrag att kartläggarutinerna vid denna frågas bantering, vilket rappotteras De nationella rapporterna från Socialstyrelsen om hemsjukvård och egenvård har blivit försenade, vilket varit till nackdel Arbetsgrupperna har haft mycket begränsat med tid för sitt uppdrag ocb rapporrerarmuntligt till styrgruppen Det har ibland också inneburit svårigbeter för alla att delta vid styrgruppsmöten, vilket märks när tiden är så komprimerad. Kan vara en nackdel vid beslutsfattande, der blir svårare att följa processen. Utredningar leder ofta till att nya frågor uppdagas, som kräver ytterligare insatser. Problematiken runt egenvårdsfrågan och delegeringarna har utvecklats till en fråga som enligt VKL:s socialberedning beböver lösas innan projektets arbete kan avslutas. Bebovet av att förlänga projektet blev därför uppenbart för att kunna göra en analys av helhetsbilden, varfor fortsatt arbete ktävs för att kunna ge ett beslutsunderlag som vi skall kunna argumentera för ocb vara överens om mellan huvudmännen. Sammanfattning av läget I dagsläget finns en överensstämmelse om att frågan är komplex ocb kompliceras av olika kulturer och den historia som finns sedan tidigare överenskommelser. Någon gemensam definition eller syn på hemsjukvård eller egenvård/ delegerad sjukvård och dess gränsdragningar finns inre i nuläget utan bör formuleras efter vad som framkommer i utredningens slutgiltiga resultat. Hemsjukvården är en del i ett större vård- och omsorgssystem, som innefattar både primärvård, sluten vård och äldreomsorg, där alla är beroende av varandra, varför jämforelser med andra län endast kan ge en liten fingervisning. Västmanland måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar och sin befolkningsstruktur. För att kunna värdera jämförelser måste man ha mycket bakgrundsfakta om detaljer i de olika kommunerna. Nedan följer några exempel från jämförelser som gjorts i olika rapporter som visar att det blir helt olika siffror och kostnader beroende på vilket perspektiv och vilken utgångspunkt som använts i beräkningen av kostnader. Vid ena beräkningen ligger kostnaderna för hemsjukvården i Västmanland högre än Kalmar, vid beräkning av skatteväxlingen tvärtom. Kostnaden för hemsjukvården kan uttryckas i en genomsnittlig kostnad/invånare. Det framkommer i socialstyrelsens rapport att kostnaden för hemsjukvården var högre där landstinget ansvarade for hemsjukvården än när kommunen tog över. År 2006 var kostnaden för landstingsdriven bemsjukvård mellan 736 kr inv i Gävleborg och 295 kr/inv i Kalmar (före huvudmannaskapsskiftet) samt i Västmanland ca 400 kr/inv. I de landsting där kommunerna belt eller delvis tagit över ansvaret för hemsjukvården varietade kostnaden 157 krlinv i Värmland och 12 kr/inv i Halland (Socialstyrelsen 2008 s 35). l den generella beräkningsmodell för skatteväxling med schabloniserade antaganden om behov och 16

20 kostnader i befolkningen, som presenteras i SO U 2004:68 är Västmanland beräknat till en skatteväxling på 42 öre. Kalmar län är i denna modell beräknad till en skatteväxling på 58 öre, men växlade på 26 öre. Schablonerna och beräkningarna är gjorda enligt erfarenheter från Ädelreformen och erfarenheter från skatteväxlingar som genomfördes 1999 i dåvarande Bohuslandstinget respektive Kristianstads läns landsting. Det är svårt att jämtora eller dra några andra slutsatser från jämförelser annat än att det ser väldigt olika ut i organisationen av hemsjukvård och det ser olika ut i landet. Kostnadsökningatna inom hemsjukvården, enligt SKL (Socialstyrelsen 2008) ökade i den kommunala hemsjukvården mellan åren med 10 %, medan den landstingsdrivna hemsjukvården har ökat med 12%. Antalet besök i hemsjukvården har ökat nationellt, både vad gäller läkare och sjuksköterskor, betydligt mer i hemsjukvården än i hälso- och sjukvården totalt (s38). Det är svårt att sia om framtiden men enligt Socialstyrelsens (2008) prognos kommer hemsjukvården fortsätta att öka, med tanke på den utveckling som sker mot kortare vårdtider och nya tekniska möjligheter, samt en högre andel av äldre i befolkningen. Enligt rapporten har det också skett en förskjutning av vårdinnehållet på grund av att hemsjukvårdspatienten behöver alltmer kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Kartläggningen i Västmanland visar att hemsjukvården omfattas av relativt små volymer jämfört med andra län, ca heltidstjänster for sjubköterskor, ca 5-6 tjänster för arbetsterapeuter samt ca 2-3 underskörersketjänster (omfattningen i RIS IV avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvården eller köpta tjänster på jourtid). Nu går det inte att jämfora bobtavligt, men för att få en fingervisning hade Kalmar län, med ungefär samma befolkningsstruktur, en växling med 136 tjänster rotalt, (l05, 58 ssk tjänster och 30,8 rehabtjänster). I Västerbotten fanns ett förslag på tjänster totalr beroende på beräkningsgrund och vilken definition man skulle besrämma sig för. I dagsläget finns därför en oro från kommunerna i Väsrmanland för hur hemsjukvården skall kunna organiseras utifrån dessa resurser och det framtidsscenario som förutspås. Förslag på fortsatta aktiviteter som behöver genomföras i projektet och motiverar förlängd projekttid: Arbetsgrupp tillsätts med uppgift att arbeta med innehållet i begreppen egenvård och delegering, både med avseende på definitioner, förtydliga gränsnittet, rutiner för hantering i verksamheterna och program för implementering av rutiner. Beräkning av delegerade HSL insatser/egenvård som utförs av kommunerna, skartas utifrån genomförd kartläggning och befintlig statistik. Utarbeta gemensam definition och lämpliga avgränsningar för hemsjukvården i Västmanland. Utarbeta en vision för en framtida högkvalitativ hemsjukvård med vårdtagaren i fokus. Göra en konsekvensanalys av ett övertagande av hemsjukvård, respektive hemsjukvård inklusive hembesöksverksamheten för både landstingers och kommunernas del. Ytterligare översyn av RIS IV-avtal och hjälpmedelshantering. Socialberedningen rekommenderar en forlängning av projektet till VKL:s sryrelsemöte , samt till socialberedning