Sammanhållen hemsjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanhållen hemsjukvård"

Transkript

1 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings- och utredningsfunktionen

2

3 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings- och utredningsfunktionen

4 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Författaren och Västmanlands Kommuner och Landsting FÖRFATTARE Tuula Björkenor OMSLAG OCH LAYOUT Åsa Erikols, omslagsfoto: Peppe Arninge KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen.

5 Sammanfattning av slutrapport för Projekt Sammanhållen hemsjukvård Delrapport 1 Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. Där presenterades tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården, (inklusive rehabilitering och hjälpmedelsverksamhet) för personer i ordinärt boende. Resultatet av propositionen blev en frivillig möjlighet att träffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avtal eller skatteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samt att socialberedningen utgör politisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projektet. Projekttiden fastställdes till , men förlängdes sedan till Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden. Åtgärderna skall ha föregåtts av en gemensam vårdplanering. Inte heller Socialstyrelsens kartläggning av hemsjukvården 2008 Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer ger något förtydligande. Här nämns två vårdnivåer; primärvårdens hemsjukvård och den specialiserade hemsjukvården som kan vara somatisk eller psykiatrisk. Det är endast den primärvårdsanknutna hemsjukvården som kan tas över av kommunerna och det är den som omfattas av projektets kartläggning. Syftet med projektet är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfattning genom att kartlägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta förslag på/ underlag för vidare beslut av ett ev. genomförande av en överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. Projektet har haft en tjänstemannastyrgrupp och en politisk styrgrupp (VKL:s socialberedning), liksom ett arbetsutskott och en projektgrupp bestående av tre projektledare (se organisationsschema s. 4). VKL:s projektledare har haft uppdrag som huvudprojektledare. Varje kommun (utom Västerås som haft egen projektledare) har haft en kontaktperson som varit länken till VKL:s projektledare. Kartläggningen av hemsjukvårdens omfattning genomfördes genom tidsmätningsenkäter till familjeläkarmottagningarna. Även kommunernas hemtjänst fick en mindre enkät för att få en uppfattning om hembesök med delegerade insatser som utförs av kommunerna samt antal hembesök med beviljade egenvårdsinsatser. Frågorna om delegerade insatser och egenvård visade sig vara svåra att svara på, varför ytterligare en kartläggning genomfördes av rutinerna kring hanteringen av egenvård. Detta bekräftade osäkerheten i den här hanteringen, varför projektet tillsatte en arbetsgrupp som specifikt har arbetat med definitioner och rutiner kring delegerade insatser/egenvård. I projektet har också funnits arbetsgrupper som utifrån sin expertkompetens beskrivit nuläge och konsekvenser av ev. skifte av huvudmannaskap kring IT-dokumentation, rehabilitering, personal och ekonomi - se separata rapporter. Volymer I Västmanland fanns 1003 patienter inskrivna i hemsjukvården Kartläggningen visar att hemsjukvården i Västmanland omfattas av relativt små volymer jämfört med andra län, ca heltidstjänster för sjuksköterskor, ca 5-6 tjänster för arbetsterapeuter samt ca 2-3 underskötersketjänster (omfattningen i RISIV-avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvården eller köpta tjänster på jourtid). Jämförelser med Kalmar och Norrbottens län visar betydligt högre siffror i överförandet av tjänster. Jämförelser kräver dock stor försiktighet, eftersom hemsjukvården är en del i en vård- och omsorgsstruktur som påverkas av en rad omgivande faktorer och också av länets befolkningsstruktur. För att kunna dra slutsatser måste man ha god kunskap om detaljer i det jämförande länet. 3

6 Under arbetets gång framkom frågan är komplex med mycket data att ta ställning till samt nya frågor att utreda, varför VKL:s styrelse förlängde projekttiden till Vårens fortsatta uppdrag handlade om att inom projektet, arbeta fram en definition med gränssnitt, utarbeta en vision samt hitta modell för att kunna göra en ekonomisk beräkning av delegerade insatser. Det tillkom också att göra konsekvensanalys av ett övertagande av endast hemsjukvård, övertagande av hembesök samt hemsjukvårdsbesök samt hemsjukvård, hembesök samt RISIV-avtalen och tillsätta arbetsgrupp som hittade rutiner för hanteringen av egenvårdsfrågan. Delrapport 2 Antagen vision Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hemsjukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna skall kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt skall genomsyra hela hemsjukvården. Utifrån en konsekvensanalys av tre olika omfattningsalternativ för överförande har det fortsatta arbetet utgått från alternativet som omfattar att samtliga hembesök/hemsjukvårdsbesök och resurserna från RISIV-avtalen är aktuella för ett överförande. Det ger störst möjligheter för kommunerna att organisera en vård som ger möjlighet till teamarbete och därmed kontinuitet och trygghet för den enskilde patienten. Enligt detta alternativ som utgångspunkt har utarbetats i projektet: En konkretiserad definition med ansvarsgränser (bilaga 1). Arbetsgruppen egenvård/delegering har tagit fram gemensamma rutiner för hanteringen av egenvårdsfrågan, samt implementering av dessa rutiner (bilaga 2). Projektgruppen har föreslagit en modell för ekonomisk beräkning av de delegerade insatser/ egenvård som framkom i kartläggningen. Arbetsgrupperna personal, IT, rehabilitering och ekonomi har arbetat vidare utifrån sina specialistområden med frågan hur ett genomförande skulle kunna gå till och vad som måste lösas för att det skall vara möjligt (se bilaga 3-6). Enligt Socialstyrelsens rapport (2008) kommer hemsjukvården att öka med en högre andel äldre i befolkningen. De flesta patienter i hemsjukvården är äldre personer med flera olika diagnoser och symtom som kräver specifik kompetens och en samordning av medicinska och sociala insatser, vilket bättre kan tillgodoses med en sammanhållen hemtjänst hemsjukvård - hemrehabilitering. Enligt genomförd omvärldsbevakning torde många samordningsvinster finnas med ett övertagande och en bra sjukvård i hemmet kan ge fördelar även för slutenvården. 4

7 Innehåll Delrapport 1 ( ) 6 Inledning 6 Bakgrund 6 Organisation/avgränsningar 7 Genomförande 8 Resultatredovisning 10 Projektredovisning 16 Delrapport 2 (omfattande ) 18 Juridiska aspekter 18 Resultatredovisning 19 Framåtblick 21 Referenser 22 Bilaga 1 Aktivitetsplan Bilaga 2 Definitioner/gränssnitt och ansvarsfördelning för hemsjukvården i Västmanlands län vid en kommunalisering Bilaga 3 Egenvårds- eller hälso- och sjukvårdsuppgift Bilaga 4 Rapport från arbetsgrupp Personalfrågor Bilaga 5 Rapport från arbetsgrupp IT Bilaga 6 Rapport från arbetsgrupp Rehabilitering Bilaga 7 Rapport från arbetsgrupp Ekonomi 5

8 Delrapport 1 ( ) Inledning Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg och äldre. I propositionen framkom tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvård (inklusive rehabilitering och hjälpmedelverksamhet) för personer boende i ordinärt boende. Något lagförslag blev det inte, utan en frivillig möjlighet förordades att träffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avtal eller skatteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samt att socialberedningen utgör politisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projektet. Ungefär hälften av landets kommuner har tagit över hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget. I länet är det endast Skinnskattebergs kommun som alltsedan Ädelreformen har ansvaret för hemsjukvården. Kalmar län är det län som skatteväxlat senast och som på olika sätt stått modell för vårt arbete. Kalmar län är relativt jämförbar med Västmanlands län vad gäller befolkning ( invånare) och struktur med en större kommun (Kalmar) och ytterligare 11 kommuner. Kalmar län har en något högre andel äldre befolkning (SKL 2007) och hade en annan distriktssköterskeorganisation vid genomförande. De hade också redan tidigare fastställt rutiner och överenskommelser kring hanteringen av delegering och egenvård. Bakgrund Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär hemsjukvård hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden. Åtgärderna skall ha föregåtts av en gemensam vård- och omsorgsplanering, där patienterna registrerats som hemsjukvårdspatienter. Gränssnittet har legat vid primärvårdens hemsjukvård, alltså det som omfattas av Västmanlands läns familjeläkarprogram. Denna definition har varit utgångspunkt i projektet. Inte heller Socialstyrelsens nationella kartläggning av hemsjukvården Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer (2008) ger någon förtydligande definition utan konstaterar att det är ett oklart uppdrag som behöver förtydligas. Här nämns två vårdnivåer; primärvårdens hemsjukvård eller den specialiserade hemsjukvården som kan vara antingen somatisk eller psykiatrisk. Den specialiserade hemsjukvården kräver större läkarinsatser och får ej tas över av kommunerna. Antalet personer som vårdas i hemmet ökar nationellt. Framför allt rör det sig om äldre personer med många och komplexa sjukdomar. Den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört att vårdtiderna kortats och människor med sammansatta och snabbt föränderliga sjukdomsbilder kan få utökad vård i hemmet. Enligt SOU 2004:68 har det medfört många inblandade i vårdtagarnas vård, vilket leder till en brist på helhetssyn och brist på samordning och samverkan. Oklara ansvarsgränser har inneburit att vårdtagare och anhöriga till personer med stora omvårdnadsbehov känt otrygghet i vården och att resurser inte utnyttjats på effektivt sätt. Enligt utredningen är det delade ansvaret mellan de sociala och de medicinska insatserna i den enskildes bostad ett problem eftersom personalen har olika huvudmän och olika ledning. Enligt Socialstyrelsen (2007) behöver samverkan vid utskrivning förbättras och att det är angeläget att förtydliga ansvaret för hälso- och sjukvården i hela vårdkedjan. Enligt den senaste nationella rapporten går utvecklingen mot allt mer hemsjukvård och alltmer avancerade insatser, där vården måste utgå från patienten som behöver hjälp med samordningen an insatserna. Syftet med projektet sammanhållen hemsjukvård är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfattning genom att kartlägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta förslag på/ underlag för vidare beslut av ett eventuellt genomförande av en överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. 6

9 Organisation/avgränsningar Projektet har omfattat samtliga kommuner i Västmanland samt Landstinget Västmanland. Kartläggningen har omfattat hemsjukvård som bedrivs inom alla åldrar, i ordinärt boende och som ryms inom primärvårdens eller familjeläkarverksamhetens uppdrag uppdrag, förutom den hälso- och sjukvård som meddelas av läkare, dvs läkarinsatser. Områden där gränssnittet kommun/landsting behöver förtydligas specifikt: psykiatrin barn-ungdomar hjälpmedel avancerad hemsjukvård egenvård. Arbetsgrupper har tillsatts för att utreda specifika områden som kräver expertkompetens Ekonomi Personal Rehabilitering IT Egenvård/ delegering (tillsätts december 2008) Organisation projekt Sammanhållen Hemsjukvård VKL styrelse Beslut KF/LF Sociala beredningen inom VKL = styrgrupp Tjänstemannastyrgrupp VKL- direktör, Landstingetshälso-o sjukvårdsdirektör, samtliga kommuner-socialchefer /motsvarande AU- projektgruppen + VKL-dir., Landstingets hälso-o sjukv.dir.,v-ås stad,dir. Ref. grupp / -er Projektgrupp Huvudproj.ledare VKL, Delproj.ledare LT och V-ås stad Projektorganisation Landstinget Länsövergripande Arbetsgrupper Projektorganisation Västerås stad Kontaktpersoner i övriga kommuner Varje kommun har utsett en kontaktperson som varit kontaktlänk mellan VKL:s projektledare och kommunerna. Dessa har fått information via hemsida, besök, teamsajt minnesanteckningar från styrgruppsmöten, på ÄHO/MAS möten, projektdagbok. Arbetsgrupper och styrgrupper bemannades utifrån tanken att samtliga intressenter skall vara representerade i arbetet kring projektet. Någon länsövergripande referensgrupp har inte tillsatts. Landstinget Västmanland och Västerås Stad har haft egna delprojekt med egna projektgrupper och projektledare. Dessa projektledare har ingått i projektgruppen för huvudprojektet där VKL:s projektledare varit huvudprojektledare. 7

10 Genomförande Som första del i projektet genomfördes omvärldsbevakning genom inläsning av rapporter, personliga kontakter och studiebesök. Kalmar län visade sig nyligen ha genomgått processen med skifte av huvudmannaskap för hemsjukvården, varför Kalmars erfarenheter används som utgångspunkt i stor omfattning i vår kartläggning. Övriga kontakter som togs är Örebro län, Norrbottens län, Västerbottens län, Kalmar län och Sörmlands län. Vid frågor har även Socialstyrelsen och SKL kontaktats. Tidplan (avser även delrapport 2) Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 beräknat avslut för projektet Projektet förlängdes sedan till Den planerade tidplanen i projektet : Maj-juni: kontakter med primärvård och kontaktpersoner. Utformande av uppdrag och kartläggning Augusti-september: information och utskick till datainsamling September-oktober: datainsamling Vecka mätveckor Oktober-november: bearbetning och analys av data December: fortsatt rapportskrivning, analys av data Januari-mars: arbete med definition, vision, arbetsgrupper April: rapportskrivning Avrapportering till VKL:s politiker har skett enligt följande: VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning socialberedningens presidiekonferens, VKL VKL:s styrelse VKL:s socialberedning VKL:s styrelsemöte VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s styrelse Aktiviteter De möten som har förekommit i projektet: VKL:s socialberedning, politisk styrgrupp Tjänstemannastyrgrupp Arbetsutskottet Projektgruppen Arbetsgrupperna Informationsmöten gemensamt med primärvård och hemtjänst Kontaktpersoner samt övriga medverkande Medverkan på övriga informationsmöten m kommun eller landsting Möten med personal för att erhålla information om hemsjukvård 8 möten 10 möten 4 möten 1-2 möten/vecka Efter möjlighet och behov i uppdraget 6 möten Efter önskemål Efter önskemål 4 möten Övriga sammankomster: Seminarium Hemsjukvård, Lanstingets hörsal

11 Seminarium Hemsjukvård , med besök från Norrbottens län och Kalmar län med 72 deltagare (sammanfattning av detta finns på VKL:s hemsida). Övrigt Projektgruppen har gjort studiebesök i Kalmar län, Sörmlands län, Örebro län samt en av projektledarna även i Norrtälje. En av projektledarna har också varit med på ett möte med hemvårdsteamet i Sala. Projektledarna har deltagit på möten och haft kontakter med SKL angående hemsjukvård. Besök av Maj Rom, SKL, på styrgruppsmöte Personliga träffar med jurist Ulf Broström, Västerås stad, samt andra personer med tangerande verksamheter. Kontakter med olika personer på Socialstyrelsen, Jämtlands län, Hallands län, Östergötlands län Kartläggning av volymer inom hemsjukvården Kartläggningen genomfördes i form av enkäter till samtliga vårdcentraler för att mäta volymen på de hemsjukvårdsbesök och övriga hembesök som ev. kan bli föremål för överflyttning till annan huvudman. Enkäter skickades också till samtliga kommuner för att mäta antal hembesök med delegerade insatser och beviljade biståndsbedömda egenvårdsinsatser. Pilotstudie av enkäterna genomfördes v 34 i 2 hemtjänstområden i Västerås och v 35 på Ullvi-Tuna vårdcentral i Köping och inom hemtjänsten Fagersta. Kartläggningens mätveckor var v 39 och v 40 som beräknades som veckor då verksamheterna är inne i vanliga rutiner. Enkäterna samlades in av projektledarna för att kunna bistå vid frågor och säkerställa att samtliga enkäter kom in. Sammanställningen genomfördes av extern inköpt personal. Kartläggning av egenvårdsfrågan Med anledning av den första kartläggningens förvirring kring delegerad sjukvård och egenvård beslutade styrgruppen att genomföra en kartläggning av rutiner riktad till familjeläkarmottagningarna i landstingsområdet och till samtliga kommuner. Enkäten bestod av ett informationsavsnitt om aktuell författning SOSFS1996:9 och sju identiska frågor till målgruppen. Frågeformuläret skickades ut till samtliga verksamhetschefer inom familjeläkarverksamheten (32 st.), samt till samtliga socialchefer i länets tio kommuner. Kartläggningen genomfördes v 44. En arbetsgrupp tillsattes som fick i uppdrag att utarbeta rutiner för hanteringen och implementering av länsgemensamma rutiner kring egenvård/delegering. 9

12 Resultatredovisning Nedan presenteras resultat från den kartläggning som genomfördes v 39 och 40. Antal patienter i hemsjukvården Bild 1. Sammanställning av antalet registrerade hemsjukvårdspatienter Åldersgrupperat per kommun. Det första diagrammet presenterar resultat på landstingsnivå, de följande stapeldiagrammen är på kommunnivå och är ordnade i storleksordning efter befolkning i kommunerna. Resultat för varje kommun finns på vår hemsida. VÄS T MANL AND Landstingsenkäten x inskrivna hemsjukvårdspatienter B efolkningsmängd: Bild 2. Sammanställning av årsarbetstiden per besökstyp och per yrkesgrupp. Hela landstinget. Huvuddelen av resultatet är den tidmätning som gjorts av hembesöksverksamheten inom primärvården. Tiden inkluderar resor, planering, dokumentation osv. och är omräknad till årsarbetstid utifrån 1760 tim/år och anställd. Hemsjukvårdsbesök (som gjorts hos patienter som är inskrivna som hemsjukvårdspatienter) och hembesök (vård som är av mer tillfällig karaktär) har mätts separat för att kunna urskilja omfattningen på hemsjukvården, som kan bli aktuell för skatteväxling. Inom Kalmar län övertog man både hemsjukvårdsbesök och hembesök från primärvården. 10

13 VÄS T MANL AND Landstingsenkäten Bild 3. Diagrammet visar att den dominerande yrkesgruppen är sjuksköterskor. Undersköterskorna utför en stor andel av hemsjukvården i Norberg, men finns inte alls representerade i vissa kommuner. Besöken inom RISIV-avtalet redovisas inte här utan i rapporten från arbetsgruppen rehabilitering. VÄS T MANL AND Landstingsenkäten Bild 4. Arbetsterapeuterna förekommer i större omfattning bland hembesöken än hemsjukvårdsbesöken, det syns även i mätningen av antal personal. Kommunvis. 11

14 VÄS T MANL AND Landstingsenkäten Bild 5. Antal personer som utfört insatser i hemsjukvården per yrkesgrupp, kommunvis. VÄS T MANL AND Landstingsenkäten Bild 6. Antal personer som utfört hembesök per yrkesgrupp, kommunvis. 12

15 VÄS T MANL AND Landstingsenkäten Bild 7. Köpta tjänster under jourtid. Antal besök under mätperiodens två veckor VÄS T MANL AND K ommunenkäten Bild 8. Antal hembesök inom kommunal hemtjänst som innehöll delegerade insatser respektive antal hembesök med biståndsbedömda egenvårdsinsatser. Mätningen av egenvård och delegerade insatser till kommunerna medförde problem för många, och siffrorna får inte anses som några exakta siffror utan mer ge en indikation. Eftersom det är svårt att särskilja gränsen mellan SoL-insats och HSL-insats gjordes ingen tidsmätning utan endast antal besök. När det gäller dessa insatser framkom vid kartläggningen att det råder olikheter i tolkningen av, framför allt egenvårdsbegreppet. Den otydlighet som finns i lagstiftningen visar sig i praktiken. Enligt styrgruppens önskemål genomfördes därför en fördjupad studie kring den hanteringen. Troligt är att egenvård genomförs inom både primärvården och hemtjänsten utan att någon bedömning/dokumentation görs och ansökan om bistånd uteblir därför. Någon kommun har inte detta som bistånd och i en kommun gjordes ingen separat bedömning av vad som är det ena eller andra. 13

16 Egenvården mättes inte i Socialstyrelsens nationella kartläggning Hemsjukvård i förändring (2008), utan beskrivs som följer: egenvård innebär de uppgifter som den ansvarige läkaren normalt lämnar till patienten eller till de närstående att sköta på egen hand. För att kunna dra gränsen mellan hälso-och sjukvård och egenvård måste som regel patientens läkare bedöma vilka åtgärder som kan anförtros åt patienten eller åt de närstående efter enklare instruktion. Resultat från kartläggning av hanteringen kring egenvårdsfrågan Egenvård Eftersom det framkom att någon samsyn inte fanns i egenvårdsfrågan fick projektgruppen i uppdrag att göra en kartläggning av hanteringen. Syftet var att kartlägga om det finns kännedom om definitionen för egenvård samt om denna tillämpades rutinmässigt samt till sist om det fanns utarbetade rutiner för dokumentation i journal och information till patient. Patienten kunde komma att behöva denna information som underlag för ansökan till kommunen om bistånd. Landstingsdelen av undersökningen: Svarsfrekvens 85 %. En av mottagningarna har inga hemsjukvårdspatienter. Sammanfattningsvis har verksamhetscheferna svarat att det finns en god kännedom om författningen om egenvård. Bedömningen av egenvårdsförmågan görs i 66 % vid vårdplanering av hemsjukvårdsärenden. I övriga fall bedöms egenvårdsförmågan i 37 % av fallen. Rutiner i form av dokumentation i journal och utfärdande av intyg förekommer i samma utsträckning 37 %. Skriftliga rutiner/färdiga dokument finns i 18 %. Kommundelen av undersökningen: Svarsfrekvensen 100%. Sammanfattning av redovisat material: - Enligt enkäten uppger alla kommuner att man helt eller delvis tillämpar Socialstyrelsens definition av egenvård enligt SOSFS 1996:9. - Alla kommuner har svarat att man vid vårdplanering i dagsläget inte rutinmässigt gör bedömning av vårdtagarens förmåga av egenvård. - En kommun har uppgett att man har skriftliga rutiner/dokument färdiga i bedömningen av vårdtagarens förmåga till egenvård. - Skriftliga intyg om egenvård från läkare förekommer av och till i form av t.ex. journalutdrag eller annat skriftligt intyg. - En kommun har uppgett att man har ekonomisk överenskommelse med landstinget om hantering av egenvård, medan övriga kommuner uppger att man har olika avtal t.ex. gällande hälso- och sjukvårdinsatser jourtid och vårdinsatser utförda åt landstinget i eget boende. Förslag Kartläggningen visar att samtliga känner till författningen, men tillämpningen varierar och det råder olika syn om hur rutinerna fungerar. Projektgruppen föreslår att en arbetsgrupp tillsätts med personer från landstinget och kommuner med uppgift att förtydliga de legala förutsättningarna och ta fram förslag till implementering och utarbetande av rutiner och dokument för hantering av egenvårdsfrågan samt uppföljning av egenvårdens utveckling/bedömningar. Den pågående nationella utredningen av egenvården väntas komma i april 2009, vilket dock är osäkert eftersom den skjutits upp ett flertal gånger. Förslaget tillstyrktes av båda styrgrupperna. Resultat från arbetsgrupper Se bilagor. 14

17 Resultat från gränssnittsutredningarna (se dokument definition med gränssnitt) Gränssnitt psykiatri Avgränsningen kring vilka sjukdomar och tillstånd som psykiatrin respektive familjeläkarmottagningarna har ansvar för är tydlig genom de riktlinjerna som finns. Behandlingsansvaret för patienter med svårare psykisk sjukdom är den psykiatriska specialistsjukvårdens. Somatisk ohälsa behandlas av familjeläkarmottagningarna och patienter med samsjuklighet (psykisk sjukdom och somatisk sjukdom) kan behöva hemsjukvårdsinsatser. Psykiatrin har kvar sitt behandlingsansvar för den psykiska sjukdomen. Undantaget är patienter med psykossjukdom som inte längre behöver psykiatrins resurser men behöver hemsjukvårdens resurser på grund av somatisk sjukdom. (se gränssnittsdokument). Gränssnitt barn/ungdom Barnkliniken har ingen annan hemsjukvård än den som är kopplad till neonatalperioden och är kopplad till avd 69. Denna hemsjukvård kräver specialistkompetens och ingår inte i primärvårdens uppdrag varför barn kan exkluderas helt från utredningen. Även vår kartläggning visar att det inte är några patienter som är barn i hemsjukvården i Västmanland. Vid förfrågan till Västerås kommun har inte heller ansökan om bistånd till barnfamiljer varit aktuellt (se gränssnittsdokument). Gränssnitt avancerad hemsjukvård Ingenting av detta förekommer i familjeläkaransvaret, annat än i form av projekt eller köpta tjänster. Gränssnitt hjälpmedel Omfattningen av hjälpmedelskostnaden för hemsjukvårdspatienter är beräknad utifrån den förteckning som upprättats på samtliga inskrivna hemsjukvårdspatienter Hjälpmedel för hembesöksverksamheten innebär att huvuddelen av förskrivningen hamnar hos kommunerna. För vidare detaljer se rapport från rehabiliteringsgruppen Gränssnitt egenvård Se resultat från separat kartläggning, samt rapport från arbetsgruppen egenvård/ delegering. 15

18 Projektredovisning Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 med beräknad avslut Tidsplanen har hållits i stort förutom att mätveckorna blev 1 vecka framflyttade. Samtliga aktiviteter som planerades efter kartläggningens godkännande har genomförts, samt ett tilläggsuppdrag att kartlägga rutiner kring hanteringen av egenvårdsfrågan. Uppdragets komplexitet blev förtydligat under hösten och en hel del utredningsarbete har gått åt till att nysta i trådar som sedan inte lett till något användbart resultat utan istället genererat nya frågeställningar. Dessutom bidrog olika faktorer till att uppdraget ej anses slutfört till beräknat datum: Tidig inlämningstid för slutrapport vilket inte beaktats i tidsplaneringen Ingen tid för analys av samtliga data med en helhetsbedömning av beslutsunderlaget eftersom arbetsgruppernas rapporter inlämnas Kartläggningen innebar att egenvårdsfrågan och dess konsekvenser skapade många frågor i verksamheterna. Detta gav upphov till ytterligare ett uppdrag att kartläggarutinerna vid denna frågas hantering, vilket rapporteras De nationella rapporterna från Socialstyrelsen om hemsjukvård och egenvård har blivit försenade, vilket varit till nackdel. Arbetsgrupperna har haft mycket begränsat med tid för sitt uppdrag och rapporterarmuntligt till styrgruppen Det har ibland också inneburit svårigheter för alla att delta vid styrgruppsmöten, vilket märks när tiden är så komprimerad. Kan vara en nackdel vid beslutsfattande, det blir svårare att följa processen. Utredningar leder ofta till att nya frågor uppdagas, som kräver ytterligare insatser. Problematiken runt egenvårdsfrågan och delegeringarna har utvecklats till en fråga som enligt VKL:s socialberedning behöver lösas innan projektets arbete kan avslutas. Behovet av att förlänga projektet blev därför uppenbart för att kunna göra en analys av helhetsbilden, varför fortsatt arbete krävs för att kunna ge ett beslutsunderlag som vi skall kunna argumentera för och vara överens om mellan huvudmännen. Sammanfattning av läget I dagsläget finns en överensstämmelse om att frågan är komplex och kompliceras av olika kulturer och den historia som finns sedan tidigare överenskommelser. Någon gemensam definition eller syn på hemsjukvård eller egenvård/ delegerad sjukvård och dess gränsdragningar finns inte i nuläget utan bör formuleras efter vad som framkommer i utredningens slutgiltiga resultat. Hemsjukvården är en del i ett större vård- och omsorgssystem, som innefattar både primärvård, sluten vård och äldreomsorg, där alla är beroende av varandra, varför jämförelser med andra län endast kan ge en liten fingervisning. Västmanland måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar och sin befolkningsstruktur. För att kunna värdera jämförelser måste man ha mycket bakgrundsfakta om detaljer i de olika kommunerna. Nedan följer några exempel från jämförelser som gjorts i olika rapporter som visar att det blir helt olika siffror och kostnader beroende på vilket perspektiv och vilken utgångspunkt som använts i beräkningen av kostnader. Vid ena beräkningen ligger kostnaderna för hemsjukvården i Västmanland högre än Kalmar, vid beräkning av skatteväxlingen tvärtom. Kostnaden för hemsjukvården kan uttryckas i en genomsnittlig kostnad/invånare. Det framkommer i socialstyrelsens rapport att kostnaden för hemsjukvården var högre där landstinget ansvarade för hemsjukvården än när kommunen tog över. År 2006 var kostnaden för landstingsdriven hemsjukvård mellan 736 kr inv i Gävleborg och 295 kr/inv i Kalmar (före huvudmannaskapsskiftet) samt i Västmanland ca 400 kr/inv. I de landsting där kommunerna helt eller delvis tagit över ansvaret för hemsjukvården varierade kostnaden 157 kr/inv i Värmland och 12 kr/inv i Halland (Socialstyrelsen 2008 s 35). I den generella beräkningsmodell för skatteväxling med schabloniserade antaganden om behov och 16

19 kostnader i befolkningen, som presenteras i SOU 2004:68 är Västmanland beräknat till en skatteväxling på 42 öre. Kalmar län är i denna modell beräknad till en skatteväxling på 58 öre, men växlade på 26 öre. Schablonerna och beräkningarna är gjorda enligt erfarenheter från Ädelreformen och erfarenheter från skatteväxlingar som genomfördes 1999 i dåvarande Bohuslandstinget respektive Kristianstads läns landsting. Det är svårt att jämföra eller dra några andra slutsatser från jämförelser annat än att det ser väldigt olika ut i organisationen av hemsjukvård och det ser olika ut i landet. Kostnadsökningarna inom hemsjukvården, enligt SKL (Socialstyrelsen 2008) ökade i den kommunala hemsjukvården mellan åren med 10 %, medan den landstingsdrivna hemsjukvården har ökat med 12%. Antalet besök i hemsjukvården har ökat nationellt, både vad gäller läkare och sjuksköterskor, betydligt mer i hemsjukvården än i hälso- och sjukvården totalt (s38). Det är svårt att sia om framtiden men enligt Socialstyrelsens (2008) prognos kommer hemsjukvården fortsätta att öka, med tanke på den utveckling som sker mot kortare vårdtider och nya tekniska möjligheter, samt en högre andel av äldre i befolkningen. Enligt rapporten har det också skett en förskjutning av vårdinnehållet på grund av att hemsjukvårdspatienten behöver alltmer kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Kartläggningen i Västmanland visar att hemsjukvården omfattas av relativt små volymer jämfört med andra län, ca heltidstjänster för sjuksköterskor, ca 5-6 tjänster för arbetsterapeuter samt ca 2-3 underskötersketjänster ( omfattningen i RISIV avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvården eller köpta tjänster på jourtid). Nu går det inte att jämföra bokstavligt, men för att få en fingervisning hade Kalmar län, med ungefär samma befolkningsstruktur, en växling med 136 tjänster totalt, (105, 58 ssk tjänster och 30,8 rehabtjänster). I Västerbotten fanns ett förslag på tjänster totalt beroende på beräkningsgrund och vilken definition man skulle bestämma sig för. I dagsläget finns därför en oro från kommunerna i Västmanland för hur hemsjukvården skall kunna organiseras utifrån dessa resurser och det framtidsscenario som förutspås. Förslag på fortsatta aktiviteter som behöver genomföras i projektet och motiverar förlängd projekttid: Arbetsgrupp tillsätts med uppgift att arbeta med innehållet i begreppen egenvård och delegering, både med avseende på definitioner, förtydliga gränsnittet, rutiner för hantering i verksamheterna och program för implementering av rutiner. Beräkning av delegerade HSL insatser/egenvård som utförs av kommunerna, skattas utifrån genomförd kartläggning och befintlig statistik. Utarbeta gemensam definition och lämpliga avgränsningar för hemsjukvården i Västmanland. Utarbeta en vision för en framtida högkvalitativ hemsjukvård med vårdtagaren i fokus. Göra en konsekvensanalys av ett övertagande av hemsjukvård, respektive hemsjukvård inklusive hembesöksverksamheten för både landstingets och kommunernas del. Ytterligare översyn av RISIV-avtal och hjälpmedelshantering. Socialberedningen rekommenderar en förlängning av projektet till VKL:s styrelsemöte , samt till socialberedning

20 Delrapport 2 (omfattande ) Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 med beräknat avslut Flera faktorer bidrog till att uppdraget ej ansågs slutfört till detta datum, bl a tillkom vissa uppdrag, den stora mängden av data från kartläggningen och arbetsgrupperna som inkom i slutperioden och som bildade utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Styrgrupperna rekommenderade därför förlängning till , vilket bifölls av VKL:s styrelse. (För ytterligare bakgrund, se delrapport 1) Fortsatta aktiviteter som behövde genomföras i projektet och motiverade förlängd projekttid var att arbeta med egenvårdsfrågan, hitta modell för ekonomisk beräkning av delegerade HSL-insatser, utarbeta en konkretiserad definition med gränssnitt, en vision och göra en konsekvensanalys av olika omfattningar av övertagande (hemsjukvård, hembesök, RISIV-resurser), se aktivitetsplan, bilaga 1. Juridiska aspekter I projektet har diskuterats möjligheten med avtal innan en skatteväxling görs. Enligt jurist gäller följande: Om ansvaret för hemsjukvården överlåts från landstinget till samtliga kommuner i länet sker den ekonomiska regleringen normalt genom en skatteväxling. En skatteväxling kan upplevas orättvist mellan kommunerna p g a olika förutsättningar. Det är då numera rättslig möjligt att nyttja skatteutjämningsmöjligheter mellan kommunerna. En enskild kommun kan också avtala med landstinget om att överta ansvaret för hemsjukvården inom den egna kommunen. Om så sker kan inte den ekonomiska regleringen ske genom skatteväxling. Det finns lagstöd i HSL som innebär att landstinget i sådana fall har befogenhet att ge ekonomiskt stöd till kommunen. Det är inte juridiskt möjligt att föra över något annat än hemsjukvård från landstinget till kommunerna, t.ex. specialistsjukvård. Enligt SKL är det juridiskt möjligt utifrån den befogenhet landstinget har enligt 19 hälso-och sjukvårdslagen att ge ekonomiskt bidrag till kommuner som övertagit ansvaret för hemsjukvården. Syftet för att avtala borde då vara att erhålla mer tid för genomförandet. I en kommentar till paragrafen uttalar SKL : I anslutning till en sådan överföring (av huvudmannaskap) kan det i ett övergångsskede visa sig svårt för kommunen att genast ta på sig alla kostnader som är förenade med det ökade åtagandet. I en sådan situation kan det vara ändamålsenligt att den tidigare huvudmannen ger den tillträdande ett visst ekonomiskt bidrag. Detta får inte vara större än som motiveras av överlåtelsen och får överhuvudtaget inte ske utan lagstöd eftersom det är fråga om att en huvudman ska bekosta en del av verksamhet som åligger en annan huvudman (jfr 2 kap. 1 KL). Genom bestämmelsen i 19 ges landstinget det erfoderliga stödet. 18

21 Resultatredovisning Vision Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hemsjukvård, inklusive rehabilitering, som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna ska kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt ska genomsyra hela hemsjukvården. En sammanhållen hemsjukvård hemtjänst - hemrehabilitering innebär flera fördelar för den här gruppen multisjuka som vårdas i hemmet och också för deras anhöriga som ofta gör stora insatser. Ökad kontinuitet, samordning och därmed trygghet framkommer från rapporter, projekt och även personer som är involverade i hemsjukvården. Även hemtjänstpersonalen får ökat stöd i sitt arbete, liksom att patientens behov kan bedömas utifrån en helhetssyn som bättre integrerar medicinska och sociala insatser och ger möjligheter till ett hälsofrämjande synsätt som ger bättre livskvalitet för den enskilde. Akutsjukvårdens sjukdomsorienterade arbetssätt med korta insatser för enstaka problem, är inte anpassad för denna multisjuka patientgrupp som behöver en vård som bygger på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränserna. Det kräver specifik kompetens om den äldre patienten och dennes sjukdomar och behov samt respekt för patientens integritet och varandras kompetenser (Socialstyrelsen 2008). Konsekvensanalys Under våren diskuterades konsekvenser av tre olika alternativ; överföring av endast hemsjukvården, överförande av hemsjukvård och hembesök och sist överförande av RISIV-medel, hembesök och hemsjukvård. Det sistnämnda alternativet ger mer förutsättningar/ resurser att bygga upp en mer sammanhållen hemsjukvård i den egna kommunen. Möjligheter till teamarbete med hemrehabilitering ökar, med en större trygghet och kontinuitet för patient och närstående, men även för personalen i hemtjänsten som får förbättrade möjlighet till handledning om teamets medlemmar finns hos samma huvudman. Gränsen med att all vård i patientens hem blir kommunal, har enligt erfarenhet från andra län visat sig vara en tydlig gräns för både personal och den enskilde. Det innebär fler samordningsvinster eftersom landstinget då inte behöver ha någon organisation för hembesöksverksamhet och distriktssköterskornas uppdrag blir mindre spretigt. Kommunens sjuksköterskor/distriktssköterskor kan fokusera på vård i hemmet, med dess specifika problematik och kompetens som krävs för att göra bedömningar. Detta alternativ ger bäst möjligheter att arbeta utifrån den antagna visionen. Läkarkompetens hamnar längre ifrån personalen inom hemsjukvården i alla alternativen. Alternativet med endast hemsjukvård ger mycket små resurser som överförs, framför allt rehabiliteringsresurser, vilket ger små möjligheter att bygga upp teamarbete. Att hembesöken också förs över har uppfattats positivt av de län som kontaktats (Kalmar, Örebro) som övertagit detta. Det ger klart samordningsvinster, för det är ofta personer som har hemtjänst och som är kända i kommunen. I Östersund utför man all sjukvård i hemmet men har inte skatteväxlat tillfälliga insatser, utan fakturerar dessa. Hallands län, som har en annan gräns (biståndsbeslut personlig omvårdnad) upplever att man vill utöka sitt åtagande. Styrgrupperna enades om det sistnämnda alternativet som underlag för de fortsatta diskussionerna. Definition med gränssnitt En konkretiserad definition med ansvarsgränser för ett ev övertagande har utarbetats se separat dokument (bilaga 2). 19

22 Egenvård/Delegering En arbetsgrupp har tagit fram rutiner för hanteringen av egenvård/delegering (se arbetsgruppens rapport - bilaga 3) samt kommer efter godkännande att arbeta med implementeringen av rutinerna hos båda huvudmännen i hela länet. Modell för ekonomisk beräkning av delegerade insatser/egenvård Under mätperiodens två veckor redovisades de insatser som kommunernas personal bedömde som delegerade insatser av hälso- och sjukvård. Insatserna utfördes i eget boende tillsammans med hemtjänstinsatser. Hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation av familjeläkarnas distriktssköterskor till patienter som inte var beviljade hemtjänst förkom ej. De insamlade uppgifterna var inte tidssatta i samband med mätningen men utgör alltså del i besök. Innehållet i de insatser som registreras varierade. Exempelvis överlämnande av läkemedel, insulingivning, stödstrumpor dras på/av, smörjning med salva, tömning av urin- och stomipåsar, såromläggningar, KAD-skötsel. Läkemedelshanteringen bestod av överräckande av färdigdoserade läkemedel ur dosett eller apodos. Andelen egenvård har inte kunnat klarläggas i den mätning som gjorts. En arbetsgrupp tillsattes för att klargöra egenvårdsbegreppet och dess tillämpning. En förnyad mätning som närmare kan utröna vilken omfattning egenvården har kan genomföras först efter att denna översyn är klar och implementerad i vården vilket inte är möjligt inom given tidsram. En bedömning av egenvårdsandelen i insatserna måste därför göras. En grupp distriktssköterskor bedömer att hälso- och sjukvårdsinsatserna består ca 20 % av övriga hälso- och sjukvårdsinsatser och ca 80 % av läkemedelshantering. För att en beräkning av resursåtgången skall kunna genomföras krävs en bedömning av hur stor andel av hälso- och sjukvårdsinsatserna och läkemedelshanteringen som rimligen är egenvård respektive delegerad vård. Från familjeläkaren redovisade köpta tjänster ingår med stor sannolikhet som andel i redovisningen med 3,2 årsarbetare. Tre alternativa förslag har beräknats: egenvård delegerad vård antal årsarbetare H-o-S 5 % 95 % 1: Läkemedel 10 % 90% 16,94 H-o-S 10 % 90 % 2: Läkemedel 20 % 80 % 15,25 H-o-S 25 % 75 % 3: Läkemedel 40 % 60 % 11,38 H-o-S 40 % 60 % 4: Läkemedel 60 % 40 % 7,51 Övriga arbetsgrupper Arbetsgrupperna har arbetat i två steg; under hösten skedde en kartläggning av nuläget kring de faktorer som är av betydelse för respektive arbetsgrupp. Under våren har nästa steg tagits då grupperna planerat för hur ett genomförande skulle kunna ske och vad som måste lösas för att göra det möjligt. Resultat från arbetsgrupperna - se separata rapporter; personal (bilaga 4), IT (bilaga 5), rehabilitering (bilaga 6) och ekonomi (bilaga 7). Se även utskick av tidigare rapporter från arbetsgrupperna. 20

23 Framåtblick Det är svårt att sia om framtiden men enligt Socialstyrelsens (2008) prognos kommer hemsjukvården fortsätta att öka, med tanke på den utveckling som sker mot kortare vårdtider och nya tekniska möjligheter, samt en högre andel av äldre i befolkningen. Under de senaste åren har en ökning skett av antalet hembesök i hemsjukvården, både i län där kommun respektive landsting är huvudman. Störst är ökningen inom specialistanknuten hemsjukvård. Enligt rapporten har det också skett en förskjutning av vårdinnehållet på grund av att hemsjukvårdspatienten behöver alltmer kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser. De flesta hemsjukvårdspatienter i primärvården är äldre vårdtagare med flera olika diagnoser och symtom. Eftersom kroppsfunktionerna avtar med stigande ålder så medför en sjukdom ofta att även andra funktioner påverkas och nya sjukdomar tillkommer. Detta medför att man ofta är beroende av ett stort antal långvariga insatser från både hemtjänst och hemsjukvård, men även från akut- och specialistvård. Statistik visar att denna grupp vistas mer på sjukhus än övriga befolkningen, med långa vårdtider, vilket torde tala för fördelar av en välfungerande hemsjukvård även för slutenvården. Hemsjukvården är en del i ett större vård- och omsorgssystem, som innefattar både primärvård, sluten vård och äldreomsorg, där alla är beroende av varandra. Hemsjukvården kan inte tas över och läggas in som en pusselbit, utan varje kommun måste anpassa verksamheten till de förutsättningar, den organisation och de angränsande verksamheter som finns i kommunen för att få en optimal vård för denna patientgrupp. Rutiner för samverkan och informationsöverföring behöver skapas och förtydligas, både inom den egna kommunen och med slutenvården i länet. Gränserna för huvudmannaskap kommer att förflyttas vid en förändring, och förhoppningsvis förtydligas. Men nya gränser skapar nya frågor. Vid kontakter med län där förändringen genomförts framkommer att nya gränsdragnings- och ansvarsproblem tillkommer med nya gränser, varför behovet av samverkansgrupper och gemensamma tolkningar fortsätter även efter ett ev genomförande. Detta kan i förlängningen stimulera till samverkan även i andra frågor. Utifrån mitt uppdrag enligt VKL:s styrelses antagna projektdirektiv anser jag uppdraget genomfört och rapporten härmed avslutad. 21

24 Referenser Socialstyrelsen (2008) Hemsjukvård i förändring en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag på indikatorer Socialstyrelsen. (2006) Sammanhållen Hemvård. Betänkande från Äldrevårdsutredningen SOU 2004:68 SOU rapport 2008:15 Lagen om valfrihetssytem Sveriges Kommuner och Landsting (2007). Aktuellt på äldreområdet Sveriges Kommuner och Landsting (2006). Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? Socialstyrelsens termbank 22

25 Aktivitetsplan Utskrivet 16 april 2009 Sida 1 av 2 Aktivitet Genomfört Kvarstår Status utskriftsdatum Kartläggning av hemsjukvårdens volymer; hembesök, hemsjukvård och delegerade insatser ja Uppgifterna omräknade i årsarbetstid. Uppgifterna om delegerade insatser visade problem i hanteringen av delegerade insatser och egenvård Kartläggning av rutiner kring hanteringen av egenvårdsfrågan Kartläggning genomförd Modell för skattning av delegerade insatser/egenvård för ekonomiskt beslutsunderlag presenterad och diskuterats Att uppnå enighet vad gäller tidsaspekten i de delegerade insatserna, den procentuella fördelningen av egenvård bland de delegerade insatserna samt ev resor. Styrgruppen har ej enats om siffrorna i modellen Arbetsgrupp för att arbeta fram rutiner för hanteringen av egenvård och delegerade insatser, lika för hela länet Överens om flödesschema, definition, rutiner i arbetsgruppen Implementering av rutiner till verksamheterna i hela länet efter godkännande i Gemensamma nämnden Arbetsgruppen redovisade 7 april Beslut i Gemensamma nämnden 24 april Arbetsgrupp rehabilitering Beskrivning av rehabiliteringens organisation i länet samt RISIV-avtalen. Målgrupp identifierad, ansvarsgränser föreslagna Arbetsgrupp IT-dokumentation Beskrivning av nuläge när gäller kommunikation och journalhantering kring hemsjukvårdspatienterna och åtgärder som behöver vidtas Arbetsgrupp ekonomi Kartläggning av faktorer som underlag för ekonomisk beräkning. Förslag på beräkning Genomgång av RISIV-avtalen kommunvis och dess konsekvenser på vårdkedjan Vägar att få tillgång till gemensam medicinsk journal? Arbetsgruppen/ styrgruppen ej överens om samtliga faktorer i beräkningsunderlaget Arbetsgrupp redovisade 7april Förslag på vissa förtydliganden Arbetsgrupp redovisade 7april Färdig Arbetsgrupp redovisade 7 april Tre alternativa beräkningar redovisades Arbetsgrupp personal Principer för personalfrågor kartlagda Förtydliganden av kriterierna för föreslagen verksamhetsövergång, samt två tidsscenarier för ett ev genomförande Arbetsgrupp redovisade 7 april Förslag på vissa förtydliganden

26 Aktivitetsplan Utskrivet 16 april 2009 Sida 2 av 2 Aktivitet Genomfört Kvarstår Status utskriftsdatum Definition med gränssnitt vid ett ev övertagande Definition skriven Är ej överens om samtliga gränssnitt Se definitionsdokumentet Konsekvensanalys av tre olika alternativ för överföring av huvudmannaskap Ja Arbetshypotesen i den vidare processen fastställdes till att omfatta både hemsjukvård, hembesök och RISIV-avtalen vid ev skifte av huvudmannaskap Vision Kontakt med kommunikatörer, 4 förslag presenterades Vision antagen Seminarier hemsjukvård Mars 2008, November 2009 med besök från Kalmar län och Norrbottens län Studiebesök, projektgruppen,kalmar län, Sörmlands län och Örebro län Under 2008 och

27 Tuula Björkenor Tel Bilaga 2 Definitioner/ gränssnitt och ansvarsfördelning för hemsjukvården i Västmanlands län vid en kommunalisering Hemsjukvård (överens) Enligt Socialstyrelsens termbank innebär hemsjukvård hälso-och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden. Insatser kan behövas dygnet runt. Åtgärderna skall ha föregåtts av en samordnad vård-och omsorgsplanering, där patienten bedömts och registrerats/ dokumenterats som hemsjukvårdspatient. Patientansvarig läkare (PAL) skall finnas inom primärvården, men insatserna utförs i regel av distriktssköterska / sjuksköterska eller undersköterska. Hälso- och sjukvården på primärvårdsnivå i patientens hem eller där patienten vistas har sedan ÄDEL- överenskommelsen 1992 fördelats mellan huvudmännen, kommunerna respektive landstinget. I de kommunala särskilda boendena ansvarar kommunerna för samtliga planerade och akuta hälso- och sjukvårdsinsatser (inklusive rehabilitering), som ej meddelas av läkare. Ansvaret för att efter medicinsk bedömning tillgodose läkarbehovet i den primärkommunala vården är landstingets. I ordinärt boende ansvarar landstinget för behovsbedömning, samtliga planerade och akuta hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering på primärvårdsnivå. Samordnad vårdplanering Det innebär en process som syftar till att tillsammans med patienten samordna planeringen av dennes fortsatta vård och omsorg vid överföring från en vårdform till en annan (SOSFS 2005:27). Vårdplaneringen skall följa de rutiner som föreskrivs i SOSFS 2005:27, SOSFS 2008:20 (samordning av insatser för re/habilitering) samt samverkansdokumentet Informationsöverföring och samordnad vårdplanering. Vårdplaneringen initieras vid hemgång från slutenvården av sjukhuset, vid övriga tillfällen kan detta initieras från båda huvudmännen, av den som uppmärksammar behov av förändring i planen. Vårdplanen klargör ansvarsfördelningen i den enskildes vård, mellan huvudmännen, mellan olika aktörer och professioner. Nivåer Primärvårdsansluten hemsjukvård; landstingets primärvårdsanlutna hemsjukvård samt kommunernas hälso-och sjukvård enligt 18 Hälso-och sjukvårdslagen Specialiserad hemsjukvård-psykiatrisk eller somatisk: hemsjukvård där patientansvarig läkare (PAL) finns i specialistsjukvården. Den specialiserade hemsjukvården kan ej övertas av kommunerna. Föreslagen förändring Den hemsjukvård som är aktuell vid ett övertagande av hemsjukvården till kommunen är de hemsjukvårdsinsatser som avgränsas av primärvårdens uppdrag. För att kommunen skall kunna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2011-09-15. Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2011-09-15. Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2011-09-15 10 (29) KF:s HANDLING NR l", 2011 163 Dnr 2011/199 Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län INLEDNING

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län

Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län Bilaga KS 2011/144/1 2011-08-01 Kommunstyrelsens förvaltning Kerstin Olla Stahre Kommunstyrelsen Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län Västmanlands Kommuner och Landsting,

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Hemsjukvård inriktning

Hemsjukvård inriktning SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-02 Handläggare: Ulla söderlind Telefon: 08 508 03 281 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18 Bilaga KS 2012/161/1 ".,':'''"V K L VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & Landsting Förnamn Efternamn, telefonnummer Dnr 2012-06-19 1(4) SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012-01- 1 O Avtal om övertagande

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Remiss av Betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)

Remiss av Betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2011-09-21 Handläggare: Krister Eriksson Telefon: 08-50825567 Till Socialnämnden Remiss av Betänkandet

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Analys av processen för kommunalisering av hälso- och sjukvård i ordinärt boende

Analys av processen för kommunalisering av hälso- och sjukvård i ordinärt boende 2014-06-27 Analys av processen för kommunalisering av hälso- och sjukvård i ordinärt boende Vid möte med politiska styrgruppen den 10 december 2012 gavs projektledarna i uppdrag att i en kort rapport beskriva

Läs mer

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. Avtal hemsjukvård mellan Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. INLEDNING Kommunerna ansvarar för hemsjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå för personer fyllda 18 år som ges av distriktssköterskor, sjuksköterskor,

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

1 (1) Delges. från. kommun. Kommunstyrelsen. t i. kommunerna och landstinget. 2012. Monica Erikssonn Stadsdirektör 1) 2) 3) 4)

1 (1) Delges. från. kommun. Kommunstyrelsen. t i. kommunerna och landstinget. 2012. Monica Erikssonn Stadsdirektör 1) 2) 3) 4) Stadsledningskontoret Thomas Energård Telefon: 021-3924444 E-post: thomas.energard@vasteras.se Delges TJÄNSTESKRIVELSE 2011-08-177 Dnr: 2009/312-KS Kommunstyrelsen 1 (1) Övergång avv verksamhet och skatteväxling

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län PROMEMORIA 2011-10-05 Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2011-10-13 Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län Avsiktförklaring Kommunerna i Stockholms

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Kommunalisering av hemsjukvården

Kommunalisering av hemsjukvården Kommunfullmäktige 2012-06-18 124 281 Kommunstyrelsen 2012-06-18 152 376 Arbets- och personalutskottet 2012-05-28 126 262 Dnr 12.142-73 junikf11 Kommunalisering av hemsjukvården Bilagor: Hemsjukvården,

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER ETT SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER Två aktörer Med en gemensam ambition 2013-04-25 3 Skapas en god, trygg och säker vård i hemmet

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland 1 INLEDNING...3 1 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER...3 PARTERNAS ANSVAR...3 2 ALLMÄNT...3 T 3 KOMMUNERNAS

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)

Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) Socialdepartementet Registrator Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Ageing Research Center (ARC) har från Socialdepartementet erhållit

Läs mer

Gotlands kommun Ekonomiska förutsättningar vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården. September PricewaterhouseCoopers

Gotlands kommun Ekonomiska förutsättningar vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården. September PricewaterhouseCoopers Gotlands kommun Ekonomiska förutsättningar vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården September 2010 sida 1 Förutsättningar ekonomi Gotlands kommun Hemsjukvårdens del av primärvården har ej varit möjlig

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning

Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2011-03-31 Arbetsgrupp - psykiatrisk hemsjukvård Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län

Läs mer

Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland

Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland Bakgrund I Sörmland överfördes ansvaret för hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering och habilitering

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER DATUM 2010-12-29 BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND Hälsoval i Primärvården innebär att konkurrensneutralitet ska råda mellan privata och offentliga

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring

Läs mer

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI- OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-01 Handläggare: Ulla Fredriksson Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 12 april 2011 Äldre med sammansatta

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård, hemsjukvård

Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård, hemsjukvård Dnr 3875/2012 1(8) Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning,, öppen vård, hemsjukvård Begreppen i denna remiss är resultatet från fortsättningen av det terminologiarbete som är en del

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet 2014-10-06 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/450-739 Social och äldrenämnden Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Sida 1 (5) 2014-09-25 Handläggare Kjell Carlsson, Britt-Marie Johansson Telefon: 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-10-23 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48% Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef

Läs mer

Lägesrapport

Lägesrapport Lägesrapport 2016-05-26 KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet Hälso-och sjukvårdsavtalet är det huvudavtalsom reglerar ansvar och gränssnitt mellan regionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland. Avtalet

Läs mer

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Parlamentarisk grupp - länssamordning/uppdrag - rekommendationer/beslut MARIT Förtroendevalda 5 + 5 Tjänstemannagrupp - uppdrag - beredning/beslut

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för hemsjukvård. Dir. 2010:71. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2010

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för hemsjukvård. Dir. 2010:71. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2010 Kommittédirektiv En nationell samordnare för hemsjukvård Dir. 2010:71 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2010 Sammanfattning En nationell samordnare ska stödja landsting och kommuner i processen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer