Sammanhållen hemsjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanhållen hemsjukvård"

Transkript

1 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings- och utredningsfunktionen

2

3 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Rapport 2009:3 Tuula Björkenor Utvecklings- och utredningsfunktionen

4 Sammanhållen hemsjukvård Slutrapport med bilagor Författaren och Västmanlands Kommuner och Landsting FÖRFATTARE Tuula Björkenor OMSLAG OCH LAYOUT Åsa Erikols, omslagsfoto: Peppe Arninge KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen.

5 Sammanfattning av slutrapport för Projekt Sammanhållen hemsjukvård Delrapport 1 Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. Där presenterades tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården, (inklusive rehabilitering och hjälpmedelsverksamhet) för personer i ordinärt boende. Resultatet av propositionen blev en frivillig möjlighet att träffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avtal eller skatteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samt att socialberedningen utgör politisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projektet. Projekttiden fastställdes till , men förlängdes sedan till Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden. Åtgärderna skall ha föregåtts av en gemensam vårdplanering. Inte heller Socialstyrelsens kartläggning av hemsjukvården 2008 Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer ger något förtydligande. Här nämns två vårdnivåer; primärvårdens hemsjukvård och den specialiserade hemsjukvården som kan vara somatisk eller psykiatrisk. Det är endast den primärvårdsanknutna hemsjukvården som kan tas över av kommunerna och det är den som omfattas av projektets kartläggning. Syftet med projektet är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfattning genom att kartlägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta förslag på/ underlag för vidare beslut av ett ev. genomförande av en överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. Projektet har haft en tjänstemannastyrgrupp och en politisk styrgrupp (VKL:s socialberedning), liksom ett arbetsutskott och en projektgrupp bestående av tre projektledare (se organisationsschema s. 4). VKL:s projektledare har haft uppdrag som huvudprojektledare. Varje kommun (utom Västerås som haft egen projektledare) har haft en kontaktperson som varit länken till VKL:s projektledare. Kartläggningen av hemsjukvårdens omfattning genomfördes genom tidsmätningsenkäter till familjeläkarmottagningarna. Även kommunernas hemtjänst fick en mindre enkät för att få en uppfattning om hembesök med delegerade insatser som utförs av kommunerna samt antal hembesök med beviljade egenvårdsinsatser. Frågorna om delegerade insatser och egenvård visade sig vara svåra att svara på, varför ytterligare en kartläggning genomfördes av rutinerna kring hanteringen av egenvård. Detta bekräftade osäkerheten i den här hanteringen, varför projektet tillsatte en arbetsgrupp som specifikt har arbetat med definitioner och rutiner kring delegerade insatser/egenvård. I projektet har också funnits arbetsgrupper som utifrån sin expertkompetens beskrivit nuläge och konsekvenser av ev. skifte av huvudmannaskap kring IT-dokumentation, rehabilitering, personal och ekonomi - se separata rapporter. Volymer I Västmanland fanns 1003 patienter inskrivna i hemsjukvården Kartläggningen visar att hemsjukvården i Västmanland omfattas av relativt små volymer jämfört med andra län, ca heltidstjänster för sjuksköterskor, ca 5-6 tjänster för arbetsterapeuter samt ca 2-3 underskötersketjänster (omfattningen i RISIV-avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvården eller köpta tjänster på jourtid). Jämförelser med Kalmar och Norrbottens län visar betydligt högre siffror i överförandet av tjänster. Jämförelser kräver dock stor försiktighet, eftersom hemsjukvården är en del i en vård- och omsorgsstruktur som påverkas av en rad omgivande faktorer och också av länets befolkningsstruktur. För att kunna dra slutsatser måste man ha god kunskap om detaljer i det jämförande länet. 3

6 Under arbetets gång framkom frågan är komplex med mycket data att ta ställning till samt nya frågor att utreda, varför VKL:s styrelse förlängde projekttiden till Vårens fortsatta uppdrag handlade om att inom projektet, arbeta fram en definition med gränssnitt, utarbeta en vision samt hitta modell för att kunna göra en ekonomisk beräkning av delegerade insatser. Det tillkom också att göra konsekvensanalys av ett övertagande av endast hemsjukvård, övertagande av hembesök samt hemsjukvårdsbesök samt hemsjukvård, hembesök samt RISIV-avtalen och tillsätta arbetsgrupp som hittade rutiner för hanteringen av egenvårdsfrågan. Delrapport 2 Antagen vision Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hemsjukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna skall kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt skall genomsyra hela hemsjukvården. Utifrån en konsekvensanalys av tre olika omfattningsalternativ för överförande har det fortsatta arbetet utgått från alternativet som omfattar att samtliga hembesök/hemsjukvårdsbesök och resurserna från RISIV-avtalen är aktuella för ett överförande. Det ger störst möjligheter för kommunerna att organisera en vård som ger möjlighet till teamarbete och därmed kontinuitet och trygghet för den enskilde patienten. Enligt detta alternativ som utgångspunkt har utarbetats i projektet: En konkretiserad definition med ansvarsgränser (bilaga 1). Arbetsgruppen egenvård/delegering har tagit fram gemensamma rutiner för hanteringen av egenvårdsfrågan, samt implementering av dessa rutiner (bilaga 2). Projektgruppen har föreslagit en modell för ekonomisk beräkning av de delegerade insatser/ egenvård som framkom i kartläggningen. Arbetsgrupperna personal, IT, rehabilitering och ekonomi har arbetat vidare utifrån sina specialistområden med frågan hur ett genomförande skulle kunna gå till och vad som måste lösas för att det skall vara möjligt (se bilaga 3-6). Enligt Socialstyrelsens rapport (2008) kommer hemsjukvården att öka med en högre andel äldre i befolkningen. De flesta patienter i hemsjukvården är äldre personer med flera olika diagnoser och symtom som kräver specifik kompetens och en samordning av medicinska och sociala insatser, vilket bättre kan tillgodoses med en sammanhållen hemtjänst hemsjukvård - hemrehabilitering. Enligt genomförd omvärldsbevakning torde många samordningsvinster finnas med ett övertagande och en bra sjukvård i hemmet kan ge fördelar även för slutenvården. 4

7 Innehåll Delrapport 1 ( ) 6 Inledning 6 Bakgrund 6 Organisation/avgränsningar 7 Genomförande 8 Resultatredovisning 10 Projektredovisning 16 Delrapport 2 (omfattande ) 18 Juridiska aspekter 18 Resultatredovisning 19 Framåtblick 21 Referenser 22 Bilaga 1 Aktivitetsplan Bilaga 2 Definitioner/gränssnitt och ansvarsfördelning för hemsjukvården i Västmanlands län vid en kommunalisering Bilaga 3 Egenvårds- eller hälso- och sjukvårdsuppgift Bilaga 4 Rapport från arbetsgrupp Personalfrågor Bilaga 5 Rapport från arbetsgrupp IT Bilaga 6 Rapport från arbetsgrupp Rehabilitering Bilaga 7 Rapport från arbetsgrupp Ekonomi 5

8 Delrapport 1 ( ) Inledning Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg och äldre. I propositionen framkom tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvård (inklusive rehabilitering och hjälpmedelverksamhet) för personer boende i ordinärt boende. Något lagförslag blev det inte, utan en frivillig möjlighet förordades att träffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avtal eller skatteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning samt att socialberedningen utgör politisk styrgrupp för VKL:s deltagande i projektet. Ungefär hälften av landets kommuner har tagit över hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget. I länet är det endast Skinnskattebergs kommun som alltsedan Ädelreformen har ansvaret för hemsjukvården. Kalmar län är det län som skatteväxlat senast och som på olika sätt stått modell för vårt arbete. Kalmar län är relativt jämförbar med Västmanlands län vad gäller befolkning ( invånare) och struktur med en större kommun (Kalmar) och ytterligare 11 kommuner. Kalmar län har en något högre andel äldre befolkning (SKL 2007) och hade en annan distriktssköterskeorganisation vid genomförande. De hade också redan tidigare fastställt rutiner och överenskommelser kring hanteringen av delegering och egenvård. Bakgrund Någon enhetlig, detaljerad definition av hemsjukvård finns inte idag. Enligt Socialstyrelsen innebär hemsjukvård hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden. Åtgärderna skall ha föregåtts av en gemensam vård- och omsorgsplanering, där patienterna registrerats som hemsjukvårdspatienter. Gränssnittet har legat vid primärvårdens hemsjukvård, alltså det som omfattas av Västmanlands läns familjeläkarprogram. Denna definition har varit utgångspunkt i projektet. Inte heller Socialstyrelsens nationella kartläggning av hemsjukvården Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer (2008) ger någon förtydligande definition utan konstaterar att det är ett oklart uppdrag som behöver förtydligas. Här nämns två vårdnivåer; primärvårdens hemsjukvård eller den specialiserade hemsjukvården som kan vara antingen somatisk eller psykiatrisk. Den specialiserade hemsjukvården kräver större läkarinsatser och får ej tas över av kommunerna. Antalet personer som vårdas i hemmet ökar nationellt. Framför allt rör det sig om äldre personer med många och komplexa sjukdomar. Den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört att vårdtiderna kortats och människor med sammansatta och snabbt föränderliga sjukdomsbilder kan få utökad vård i hemmet. Enligt SOU 2004:68 har det medfört många inblandade i vårdtagarnas vård, vilket leder till en brist på helhetssyn och brist på samordning och samverkan. Oklara ansvarsgränser har inneburit att vårdtagare och anhöriga till personer med stora omvårdnadsbehov känt otrygghet i vården och att resurser inte utnyttjats på effektivt sätt. Enligt utredningen är det delade ansvaret mellan de sociala och de medicinska insatserna i den enskildes bostad ett problem eftersom personalen har olika huvudmän och olika ledning. Enligt Socialstyrelsen (2007) behöver samverkan vid utskrivning förbättras och att det är angeläget att förtydliga ansvaret för hälso- och sjukvården i hela vårdkedjan. Enligt den senaste nationella rapporten går utvecklingen mot allt mer hemsjukvård och alltmer avancerade insatser, där vården måste utgå från patienten som behöver hjälp med samordningen an insatserna. Syftet med projektet sammanhållen hemsjukvård är att utreda hemsjukvårdens nuvarande form och omfattning genom att kartlägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen skall även omfatta förslag på/ underlag för vidare beslut av ett eventuellt genomförande av en överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. 6

9 Organisation/avgränsningar Projektet har omfattat samtliga kommuner i Västmanland samt Landstinget Västmanland. Kartläggningen har omfattat hemsjukvård som bedrivs inom alla åldrar, i ordinärt boende och som ryms inom primärvårdens eller familjeläkarverksamhetens uppdrag uppdrag, förutom den hälso- och sjukvård som meddelas av läkare, dvs läkarinsatser. Områden där gränssnittet kommun/landsting behöver förtydligas specifikt: psykiatrin barn-ungdomar hjälpmedel avancerad hemsjukvård egenvård. Arbetsgrupper har tillsatts för att utreda specifika områden som kräver expertkompetens Ekonomi Personal Rehabilitering IT Egenvård/ delegering (tillsätts december 2008) Organisation projekt Sammanhållen Hemsjukvård VKL styrelse Beslut KF/LF Sociala beredningen inom VKL = styrgrupp Tjänstemannastyrgrupp VKL- direktör, Landstingetshälso-o sjukvårdsdirektör, samtliga kommuner-socialchefer /motsvarande AU- projektgruppen + VKL-dir., Landstingets hälso-o sjukv.dir.,v-ås stad,dir. Ref. grupp / -er Projektgrupp Huvudproj.ledare VKL, Delproj.ledare LT och V-ås stad Projektorganisation Landstinget Länsövergripande Arbetsgrupper Projektorganisation Västerås stad Kontaktpersoner i övriga kommuner Varje kommun har utsett en kontaktperson som varit kontaktlänk mellan VKL:s projektledare och kommunerna. Dessa har fått information via hemsida, besök, teamsajt minnesanteckningar från styrgruppsmöten, på ÄHO/MAS möten, projektdagbok. Arbetsgrupper och styrgrupper bemannades utifrån tanken att samtliga intressenter skall vara representerade i arbetet kring projektet. Någon länsövergripande referensgrupp har inte tillsatts. Landstinget Västmanland och Västerås Stad har haft egna delprojekt med egna projektgrupper och projektledare. Dessa projektledare har ingått i projektgruppen för huvudprojektet där VKL:s projektledare varit huvudprojektledare. 7

10 Genomförande Som första del i projektet genomfördes omvärldsbevakning genom inläsning av rapporter, personliga kontakter och studiebesök. Kalmar län visade sig nyligen ha genomgått processen med skifte av huvudmannaskap för hemsjukvården, varför Kalmars erfarenheter används som utgångspunkt i stor omfattning i vår kartläggning. Övriga kontakter som togs är Örebro län, Norrbottens län, Västerbottens län, Kalmar län och Sörmlands län. Vid frågor har även Socialstyrelsen och SKL kontaktats. Tidplan (avser även delrapport 2) Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 beräknat avslut för projektet Projektet förlängdes sedan till Den planerade tidplanen i projektet : Maj-juni: kontakter med primärvård och kontaktpersoner. Utformande av uppdrag och kartläggning Augusti-september: information och utskick till datainsamling September-oktober: datainsamling Vecka mätveckor Oktober-november: bearbetning och analys av data December: fortsatt rapportskrivning, analys av data Januari-mars: arbete med definition, vision, arbetsgrupper April: rapportskrivning Avrapportering till VKL:s politiker har skett enligt följande: VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning socialberedningens presidiekonferens, VKL VKL:s styrelse VKL:s socialberedning VKL:s styrelsemöte VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s socialberedning VKL:s styrelse Aktiviteter De möten som har förekommit i projektet: VKL:s socialberedning, politisk styrgrupp Tjänstemannastyrgrupp Arbetsutskottet Projektgruppen Arbetsgrupperna Informationsmöten gemensamt med primärvård och hemtjänst Kontaktpersoner samt övriga medverkande Medverkan på övriga informationsmöten m kommun eller landsting Möten med personal för att erhålla information om hemsjukvård 8 möten 10 möten 4 möten 1-2 möten/vecka Efter möjlighet och behov i uppdraget 6 möten Efter önskemål Efter önskemål 4 möten Övriga sammankomster: Seminarium Hemsjukvård, Lanstingets hörsal

11 Seminarium Hemsjukvård , med besök från Norrbottens län och Kalmar län med 72 deltagare (sammanfattning av detta finns på VKL:s hemsida). Övrigt Projektgruppen har gjort studiebesök i Kalmar län, Sörmlands län, Örebro län samt en av projektledarna även i Norrtälje. En av projektledarna har också varit med på ett möte med hemvårdsteamet i Sala. Projektledarna har deltagit på möten och haft kontakter med SKL angående hemsjukvård. Besök av Maj Rom, SKL, på styrgruppsmöte Personliga träffar med jurist Ulf Broström, Västerås stad, samt andra personer med tangerande verksamheter. Kontakter med olika personer på Socialstyrelsen, Jämtlands län, Hallands län, Östergötlands län Kartläggning av volymer inom hemsjukvården Kartläggningen genomfördes i form av enkäter till samtliga vårdcentraler för att mäta volymen på de hemsjukvårdsbesök och övriga hembesök som ev. kan bli föremål för överflyttning till annan huvudman. Enkäter skickades också till samtliga kommuner för att mäta antal hembesök med delegerade insatser och beviljade biståndsbedömda egenvårdsinsatser. Pilotstudie av enkäterna genomfördes v 34 i 2 hemtjänstområden i Västerås och v 35 på Ullvi-Tuna vårdcentral i Köping och inom hemtjänsten Fagersta. Kartläggningens mätveckor var v 39 och v 40 som beräknades som veckor då verksamheterna är inne i vanliga rutiner. Enkäterna samlades in av projektledarna för att kunna bistå vid frågor och säkerställa att samtliga enkäter kom in. Sammanställningen genomfördes av extern inköpt personal. Kartläggning av egenvårdsfrågan Med anledning av den första kartläggningens förvirring kring delegerad sjukvård och egenvård beslutade styrgruppen att genomföra en kartläggning av rutiner riktad till familjeläkarmottagningarna i landstingsområdet och till samtliga kommuner. Enkäten bestod av ett informationsavsnitt om aktuell författning SOSFS1996:9 och sju identiska frågor till målgruppen. Frågeformuläret skickades ut till samtliga verksamhetschefer inom familjeläkarverksamheten (32 st.), samt till samtliga socialchefer i länets tio kommuner. Kartläggningen genomfördes v 44. En arbetsgrupp tillsattes som fick i uppdrag att utarbeta rutiner för hanteringen och implementering av länsgemensamma rutiner kring egenvård/delegering. 9

12 Resultatredovisning Nedan presenteras resultat från den kartläggning som genomfördes v 39 och 40. Antal patienter i hemsjukvården Bild 1. Sammanställning av antalet registrerade hemsjukvårdspatienter Åldersgrupperat per kommun. Det första diagrammet presenterar resultat på landstingsnivå, de följande stapeldiagrammen är på kommunnivå och är ordnade i storleksordning efter befolkning i kommunerna. Resultat för varje kommun finns på vår hemsida. VÄS T MANL AND Landstingsenkäten x inskrivna hemsjukvårdspatienter B efolkningsmängd: Bild 2. Sammanställning av årsarbetstiden per besökstyp och per yrkesgrupp. Hela landstinget. Huvuddelen av resultatet är den tidmätning som gjorts av hembesöksverksamheten inom primärvården. Tiden inkluderar resor, planering, dokumentation osv. och är omräknad till årsarbetstid utifrån 1760 tim/år och anställd. Hemsjukvårdsbesök (som gjorts hos patienter som är inskrivna som hemsjukvårdspatienter) och hembesök (vård som är av mer tillfällig karaktär) har mätts separat för att kunna urskilja omfattningen på hemsjukvården, som kan bli aktuell för skatteväxling. Inom Kalmar län övertog man både hemsjukvårdsbesök och hembesök från primärvården. 10

13 VÄS T MANL AND Landstingsenkäten Bild 3. Diagrammet visar att den dominerande yrkesgruppen är sjuksköterskor. Undersköterskorna utför en stor andel av hemsjukvården i Norberg, men finns inte alls representerade i vissa kommuner. Besöken inom RISIV-avtalet redovisas inte här utan i rapporten från arbetsgruppen rehabilitering. VÄS T MANL AND Landstingsenkäten Bild 4. Arbetsterapeuterna förekommer i större omfattning bland hembesöken än hemsjukvårdsbesöken, det syns även i mätningen av antal personal. Kommunvis. 11

14 VÄS T MANL AND Landstingsenkäten Bild 5. Antal personer som utfört insatser i hemsjukvården per yrkesgrupp, kommunvis. VÄS T MANL AND Landstingsenkäten Bild 6. Antal personer som utfört hembesök per yrkesgrupp, kommunvis. 12

15 VÄS T MANL AND Landstingsenkäten Bild 7. Köpta tjänster under jourtid. Antal besök under mätperiodens två veckor VÄS T MANL AND K ommunenkäten Bild 8. Antal hembesök inom kommunal hemtjänst som innehöll delegerade insatser respektive antal hembesök med biståndsbedömda egenvårdsinsatser. Mätningen av egenvård och delegerade insatser till kommunerna medförde problem för många, och siffrorna får inte anses som några exakta siffror utan mer ge en indikation. Eftersom det är svårt att särskilja gränsen mellan SoL-insats och HSL-insats gjordes ingen tidsmätning utan endast antal besök. När det gäller dessa insatser framkom vid kartläggningen att det råder olikheter i tolkningen av, framför allt egenvårdsbegreppet. Den otydlighet som finns i lagstiftningen visar sig i praktiken. Enligt styrgruppens önskemål genomfördes därför en fördjupad studie kring den hanteringen. Troligt är att egenvård genomförs inom både primärvården och hemtjänsten utan att någon bedömning/dokumentation görs och ansökan om bistånd uteblir därför. Någon kommun har inte detta som bistånd och i en kommun gjordes ingen separat bedömning av vad som är det ena eller andra. 13

16 Egenvården mättes inte i Socialstyrelsens nationella kartläggning Hemsjukvård i förändring (2008), utan beskrivs som följer: egenvård innebär de uppgifter som den ansvarige läkaren normalt lämnar till patienten eller till de närstående att sköta på egen hand. För att kunna dra gränsen mellan hälso-och sjukvård och egenvård måste som regel patientens läkare bedöma vilka åtgärder som kan anförtros åt patienten eller åt de närstående efter enklare instruktion. Resultat från kartläggning av hanteringen kring egenvårdsfrågan Egenvård Eftersom det framkom att någon samsyn inte fanns i egenvårdsfrågan fick projektgruppen i uppdrag att göra en kartläggning av hanteringen. Syftet var att kartlägga om det finns kännedom om definitionen för egenvård samt om denna tillämpades rutinmässigt samt till sist om det fanns utarbetade rutiner för dokumentation i journal och information till patient. Patienten kunde komma att behöva denna information som underlag för ansökan till kommunen om bistånd. Landstingsdelen av undersökningen: Svarsfrekvens 85 %. En av mottagningarna har inga hemsjukvårdspatienter. Sammanfattningsvis har verksamhetscheferna svarat att det finns en god kännedom om författningen om egenvård. Bedömningen av egenvårdsförmågan görs i 66 % vid vårdplanering av hemsjukvårdsärenden. I övriga fall bedöms egenvårdsförmågan i 37 % av fallen. Rutiner i form av dokumentation i journal och utfärdande av intyg förekommer i samma utsträckning 37 %. Skriftliga rutiner/färdiga dokument finns i 18 %. Kommundelen av undersökningen: Svarsfrekvensen 100%. Sammanfattning av redovisat material: - Enligt enkäten uppger alla kommuner att man helt eller delvis tillämpar Socialstyrelsens definition av egenvård enligt SOSFS 1996:9. - Alla kommuner har svarat att man vid vårdplanering i dagsläget inte rutinmässigt gör bedömning av vårdtagarens förmåga av egenvård. - En kommun har uppgett att man har skriftliga rutiner/dokument färdiga i bedömningen av vårdtagarens förmåga till egenvård. - Skriftliga intyg om egenvård från läkare förekommer av och till i form av t.ex. journalutdrag eller annat skriftligt intyg. - En kommun har uppgett att man har ekonomisk överenskommelse med landstinget om hantering av egenvård, medan övriga kommuner uppger att man har olika avtal t.ex. gällande hälso- och sjukvårdinsatser jourtid och vårdinsatser utförda åt landstinget i eget boende. Förslag Kartläggningen visar att samtliga känner till författningen, men tillämpningen varierar och det råder olika syn om hur rutinerna fungerar. Projektgruppen föreslår att en arbetsgrupp tillsätts med personer från landstinget och kommuner med uppgift att förtydliga de legala förutsättningarna och ta fram förslag till implementering och utarbetande av rutiner och dokument för hantering av egenvårdsfrågan samt uppföljning av egenvårdens utveckling/bedömningar. Den pågående nationella utredningen av egenvården väntas komma i april 2009, vilket dock är osäkert eftersom den skjutits upp ett flertal gånger. Förslaget tillstyrktes av båda styrgrupperna. Resultat från arbetsgrupper Se bilagor. 14

17 Resultat från gränssnittsutredningarna (se dokument definition med gränssnitt) Gränssnitt psykiatri Avgränsningen kring vilka sjukdomar och tillstånd som psykiatrin respektive familjeläkarmottagningarna har ansvar för är tydlig genom de riktlinjerna som finns. Behandlingsansvaret för patienter med svårare psykisk sjukdom är den psykiatriska specialistsjukvårdens. Somatisk ohälsa behandlas av familjeläkarmottagningarna och patienter med samsjuklighet (psykisk sjukdom och somatisk sjukdom) kan behöva hemsjukvårdsinsatser. Psykiatrin har kvar sitt behandlingsansvar för den psykiska sjukdomen. Undantaget är patienter med psykossjukdom som inte längre behöver psykiatrins resurser men behöver hemsjukvårdens resurser på grund av somatisk sjukdom. (se gränssnittsdokument). Gränssnitt barn/ungdom Barnkliniken har ingen annan hemsjukvård än den som är kopplad till neonatalperioden och är kopplad till avd 69. Denna hemsjukvård kräver specialistkompetens och ingår inte i primärvårdens uppdrag varför barn kan exkluderas helt från utredningen. Även vår kartläggning visar att det inte är några patienter som är barn i hemsjukvården i Västmanland. Vid förfrågan till Västerås kommun har inte heller ansökan om bistånd till barnfamiljer varit aktuellt (se gränssnittsdokument). Gränssnitt avancerad hemsjukvård Ingenting av detta förekommer i familjeläkaransvaret, annat än i form av projekt eller köpta tjänster. Gränssnitt hjälpmedel Omfattningen av hjälpmedelskostnaden för hemsjukvårdspatienter är beräknad utifrån den förteckning som upprättats på samtliga inskrivna hemsjukvårdspatienter Hjälpmedel för hembesöksverksamheten innebär att huvuddelen av förskrivningen hamnar hos kommunerna. För vidare detaljer se rapport från rehabiliteringsgruppen Gränssnitt egenvård Se resultat från separat kartläggning, samt rapport från arbetsgruppen egenvård/ delegering. 15

18 Projektredovisning Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 med beräknad avslut Tidsplanen har hållits i stort förutom att mätveckorna blev 1 vecka framflyttade. Samtliga aktiviteter som planerades efter kartläggningens godkännande har genomförts, samt ett tilläggsuppdrag att kartlägga rutiner kring hanteringen av egenvårdsfrågan. Uppdragets komplexitet blev förtydligat under hösten och en hel del utredningsarbete har gått åt till att nysta i trådar som sedan inte lett till något användbart resultat utan istället genererat nya frågeställningar. Dessutom bidrog olika faktorer till att uppdraget ej anses slutfört till beräknat datum: Tidig inlämningstid för slutrapport vilket inte beaktats i tidsplaneringen Ingen tid för analys av samtliga data med en helhetsbedömning av beslutsunderlaget eftersom arbetsgruppernas rapporter inlämnas Kartläggningen innebar att egenvårdsfrågan och dess konsekvenser skapade många frågor i verksamheterna. Detta gav upphov till ytterligare ett uppdrag att kartläggarutinerna vid denna frågas hantering, vilket rapporteras De nationella rapporterna från Socialstyrelsen om hemsjukvård och egenvård har blivit försenade, vilket varit till nackdel. Arbetsgrupperna har haft mycket begränsat med tid för sitt uppdrag och rapporterarmuntligt till styrgruppen Det har ibland också inneburit svårigheter för alla att delta vid styrgruppsmöten, vilket märks när tiden är så komprimerad. Kan vara en nackdel vid beslutsfattande, det blir svårare att följa processen. Utredningar leder ofta till att nya frågor uppdagas, som kräver ytterligare insatser. Problematiken runt egenvårdsfrågan och delegeringarna har utvecklats till en fråga som enligt VKL:s socialberedning behöver lösas innan projektets arbete kan avslutas. Behovet av att förlänga projektet blev därför uppenbart för att kunna göra en analys av helhetsbilden, varför fortsatt arbete krävs för att kunna ge ett beslutsunderlag som vi skall kunna argumentera för och vara överens om mellan huvudmännen. Sammanfattning av läget I dagsläget finns en överensstämmelse om att frågan är komplex och kompliceras av olika kulturer och den historia som finns sedan tidigare överenskommelser. Någon gemensam definition eller syn på hemsjukvård eller egenvård/ delegerad sjukvård och dess gränsdragningar finns inte i nuläget utan bör formuleras efter vad som framkommer i utredningens slutgiltiga resultat. Hemsjukvården är en del i ett större vård- och omsorgssystem, som innefattar både primärvård, sluten vård och äldreomsorg, där alla är beroende av varandra, varför jämförelser med andra län endast kan ge en liten fingervisning. Västmanland måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar och sin befolkningsstruktur. För att kunna värdera jämförelser måste man ha mycket bakgrundsfakta om detaljer i de olika kommunerna. Nedan följer några exempel från jämförelser som gjorts i olika rapporter som visar att det blir helt olika siffror och kostnader beroende på vilket perspektiv och vilken utgångspunkt som använts i beräkningen av kostnader. Vid ena beräkningen ligger kostnaderna för hemsjukvården i Västmanland högre än Kalmar, vid beräkning av skatteväxlingen tvärtom. Kostnaden för hemsjukvården kan uttryckas i en genomsnittlig kostnad/invånare. Det framkommer i socialstyrelsens rapport att kostnaden för hemsjukvården var högre där landstinget ansvarade för hemsjukvården än när kommunen tog över. År 2006 var kostnaden för landstingsdriven hemsjukvård mellan 736 kr inv i Gävleborg och 295 kr/inv i Kalmar (före huvudmannaskapsskiftet) samt i Västmanland ca 400 kr/inv. I de landsting där kommunerna helt eller delvis tagit över ansvaret för hemsjukvården varierade kostnaden 157 kr/inv i Värmland och 12 kr/inv i Halland (Socialstyrelsen 2008 s 35). I den generella beräkningsmodell för skatteväxling med schabloniserade antaganden om behov och 16

19 kostnader i befolkningen, som presenteras i SOU 2004:68 är Västmanland beräknat till en skatteväxling på 42 öre. Kalmar län är i denna modell beräknad till en skatteväxling på 58 öre, men växlade på 26 öre. Schablonerna och beräkningarna är gjorda enligt erfarenheter från Ädelreformen och erfarenheter från skatteväxlingar som genomfördes 1999 i dåvarande Bohuslandstinget respektive Kristianstads läns landsting. Det är svårt att jämföra eller dra några andra slutsatser från jämförelser annat än att det ser väldigt olika ut i organisationen av hemsjukvård och det ser olika ut i landet. Kostnadsökningarna inom hemsjukvården, enligt SKL (Socialstyrelsen 2008) ökade i den kommunala hemsjukvården mellan åren med 10 %, medan den landstingsdrivna hemsjukvården har ökat med 12%. Antalet besök i hemsjukvården har ökat nationellt, både vad gäller läkare och sjuksköterskor, betydligt mer i hemsjukvården än i hälso- och sjukvården totalt (s38). Det är svårt att sia om framtiden men enligt Socialstyrelsens (2008) prognos kommer hemsjukvården fortsätta att öka, med tanke på den utveckling som sker mot kortare vårdtider och nya tekniska möjligheter, samt en högre andel av äldre i befolkningen. Enligt rapporten har det också skett en förskjutning av vårdinnehållet på grund av att hemsjukvårdspatienten behöver alltmer kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Kartläggningen i Västmanland visar att hemsjukvården omfattas av relativt små volymer jämfört med andra län, ca heltidstjänster för sjuksköterskor, ca 5-6 tjänster för arbetsterapeuter samt ca 2-3 underskötersketjänster ( omfattningen i RISIV avtalen ej inräknat, ej heller sjukgymnaster i primärvården eller köpta tjänster på jourtid). Nu går det inte att jämföra bokstavligt, men för att få en fingervisning hade Kalmar län, med ungefär samma befolkningsstruktur, en växling med 136 tjänster totalt, (105, 58 ssk tjänster och 30,8 rehabtjänster). I Västerbotten fanns ett förslag på tjänster totalt beroende på beräkningsgrund och vilken definition man skulle bestämma sig för. I dagsläget finns därför en oro från kommunerna i Västmanland för hur hemsjukvården skall kunna organiseras utifrån dessa resurser och det framtidsscenario som förutspås. Förslag på fortsatta aktiviteter som behöver genomföras i projektet och motiverar förlängd projekttid: Arbetsgrupp tillsätts med uppgift att arbeta med innehållet i begreppen egenvård och delegering, både med avseende på definitioner, förtydliga gränsnittet, rutiner för hantering i verksamheterna och program för implementering av rutiner. Beräkning av delegerade HSL insatser/egenvård som utförs av kommunerna, skattas utifrån genomförd kartläggning och befintlig statistik. Utarbeta gemensam definition och lämpliga avgränsningar för hemsjukvården i Västmanland. Utarbeta en vision för en framtida högkvalitativ hemsjukvård med vårdtagaren i fokus. Göra en konsekvensanalys av ett övertagande av hemsjukvård, respektive hemsjukvård inklusive hembesöksverksamheten för både landstingets och kommunernas del. Ytterligare översyn av RISIV-avtal och hjälpmedelshantering. Socialberedningen rekommenderar en förlängning av projektet till VKL:s styrelsemöte , samt till socialberedning

20 Delrapport 2 (omfattande ) Ett utredningsarbete i projektform påbörjades under februari 2008 med beräknat avslut Flera faktorer bidrog till att uppdraget ej ansågs slutfört till detta datum, bl a tillkom vissa uppdrag, den stora mängden av data från kartläggningen och arbetsgrupperna som inkom i slutperioden och som bildade utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Styrgrupperna rekommenderade därför förlängning till , vilket bifölls av VKL:s styrelse. (För ytterligare bakgrund, se delrapport 1) Fortsatta aktiviteter som behövde genomföras i projektet och motiverade förlängd projekttid var att arbeta med egenvårdsfrågan, hitta modell för ekonomisk beräkning av delegerade HSL-insatser, utarbeta en konkretiserad definition med gränssnitt, en vision och göra en konsekvensanalys av olika omfattningar av övertagande (hemsjukvård, hembesök, RISIV-resurser), se aktivitetsplan, bilaga 1. Juridiska aspekter I projektet har diskuterats möjligheten med avtal innan en skatteväxling görs. Enligt jurist gäller följande: Om ansvaret för hemsjukvården överlåts från landstinget till samtliga kommuner i länet sker den ekonomiska regleringen normalt genom en skatteväxling. En skatteväxling kan upplevas orättvist mellan kommunerna p g a olika förutsättningar. Det är då numera rättslig möjligt att nyttja skatteutjämningsmöjligheter mellan kommunerna. En enskild kommun kan också avtala med landstinget om att överta ansvaret för hemsjukvården inom den egna kommunen. Om så sker kan inte den ekonomiska regleringen ske genom skatteväxling. Det finns lagstöd i HSL som innebär att landstinget i sådana fall har befogenhet att ge ekonomiskt stöd till kommunen. Det är inte juridiskt möjligt att föra över något annat än hemsjukvård från landstinget till kommunerna, t.ex. specialistsjukvård. Enligt SKL är det juridiskt möjligt utifrån den befogenhet landstinget har enligt 19 hälso-och sjukvårdslagen att ge ekonomiskt bidrag till kommuner som övertagit ansvaret för hemsjukvården. Syftet för att avtala borde då vara att erhålla mer tid för genomförandet. I en kommentar till paragrafen uttalar SKL : I anslutning till en sådan överföring (av huvudmannaskap) kan det i ett övergångsskede visa sig svårt för kommunen att genast ta på sig alla kostnader som är förenade med det ökade åtagandet. I en sådan situation kan det vara ändamålsenligt att den tidigare huvudmannen ger den tillträdande ett visst ekonomiskt bidrag. Detta får inte vara större än som motiveras av överlåtelsen och får överhuvudtaget inte ske utan lagstöd eftersom det är fråga om att en huvudman ska bekosta en del av verksamhet som åligger en annan huvudman (jfr 2 kap. 1 KL). Genom bestämmelsen i 19 ges landstinget det erfoderliga stödet. 18

21 Resultatredovisning Vision Hemsjukvården i Västmanland - en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hemsjukvård, inklusive rehabilitering, som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna ska kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt ska genomsyra hela hemsjukvården. En sammanhållen hemsjukvård hemtjänst - hemrehabilitering innebär flera fördelar för den här gruppen multisjuka som vårdas i hemmet och också för deras anhöriga som ofta gör stora insatser. Ökad kontinuitet, samordning och därmed trygghet framkommer från rapporter, projekt och även personer som är involverade i hemsjukvården. Även hemtjänstpersonalen får ökat stöd i sitt arbete, liksom att patientens behov kan bedömas utifrån en helhetssyn som bättre integrerar medicinska och sociala insatser och ger möjligheter till ett hälsofrämjande synsätt som ger bättre livskvalitet för den enskilde. Akutsjukvårdens sjukdomsorienterade arbetssätt med korta insatser för enstaka problem, är inte anpassad för denna multisjuka patientgrupp som behöver en vård som bygger på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränserna. Det kräver specifik kompetens om den äldre patienten och dennes sjukdomar och behov samt respekt för patientens integritet och varandras kompetenser (Socialstyrelsen 2008). Konsekvensanalys Under våren diskuterades konsekvenser av tre olika alternativ; överföring av endast hemsjukvården, överförande av hemsjukvård och hembesök och sist överförande av RISIV-medel, hembesök och hemsjukvård. Det sistnämnda alternativet ger mer förutsättningar/ resurser att bygga upp en mer sammanhållen hemsjukvård i den egna kommunen. Möjligheter till teamarbete med hemrehabilitering ökar, med en större trygghet och kontinuitet för patient och närstående, men även för personalen i hemtjänsten som får förbättrade möjlighet till handledning om teamets medlemmar finns hos samma huvudman. Gränsen med att all vård i patientens hem blir kommunal, har enligt erfarenhet från andra län visat sig vara en tydlig gräns för både personal och den enskilde. Det innebär fler samordningsvinster eftersom landstinget då inte behöver ha någon organisation för hembesöksverksamhet och distriktssköterskornas uppdrag blir mindre spretigt. Kommunens sjuksköterskor/distriktssköterskor kan fokusera på vård i hemmet, med dess specifika problematik och kompetens som krävs för att göra bedömningar. Detta alternativ ger bäst möjligheter att arbeta utifrån den antagna visionen. Läkarkompetens hamnar längre ifrån personalen inom hemsjukvården i alla alternativen. Alternativet med endast hemsjukvård ger mycket små resurser som överförs, framför allt rehabiliteringsresurser, vilket ger små möjligheter att bygga upp teamarbete. Att hembesöken också förs över har uppfattats positivt av de län som kontaktats (Kalmar, Örebro) som övertagit detta. Det ger klart samordningsvinster, för det är ofta personer som har hemtjänst och som är kända i kommunen. I Östersund utför man all sjukvård i hemmet men har inte skatteväxlat tillfälliga insatser, utan fakturerar dessa. Hallands län, som har en annan gräns (biståndsbeslut personlig omvårdnad) upplever att man vill utöka sitt åtagande. Styrgrupperna enades om det sistnämnda alternativet som underlag för de fortsatta diskussionerna. Definition med gränssnitt En konkretiserad definition med ansvarsgränser för ett ev övertagande har utarbetats se separat dokument (bilaga 2). 19

22 Egenvård/Delegering En arbetsgrupp har tagit fram rutiner för hanteringen av egenvård/delegering (se arbetsgruppens rapport - bilaga 3) samt kommer efter godkännande att arbeta med implementeringen av rutinerna hos båda huvudmännen i hela länet. Modell för ekonomisk beräkning av delegerade insatser/egenvård Under mätperiodens två veckor redovisades de insatser som kommunernas personal bedömde som delegerade insatser av hälso- och sjukvård. Insatserna utfördes i eget boende tillsammans med hemtjänstinsatser. Hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation av familjeläkarnas distriktssköterskor till patienter som inte var beviljade hemtjänst förkom ej. De insamlade uppgifterna var inte tidssatta i samband med mätningen men utgör alltså del i besök. Innehållet i de insatser som registreras varierade. Exempelvis överlämnande av läkemedel, insulingivning, stödstrumpor dras på/av, smörjning med salva, tömning av urin- och stomipåsar, såromläggningar, KAD-skötsel. Läkemedelshanteringen bestod av överräckande av färdigdoserade läkemedel ur dosett eller apodos. Andelen egenvård har inte kunnat klarläggas i den mätning som gjorts. En arbetsgrupp tillsattes för att klargöra egenvårdsbegreppet och dess tillämpning. En förnyad mätning som närmare kan utröna vilken omfattning egenvården har kan genomföras först efter att denna översyn är klar och implementerad i vården vilket inte är möjligt inom given tidsram. En bedömning av egenvårdsandelen i insatserna måste därför göras. En grupp distriktssköterskor bedömer att hälso- och sjukvårdsinsatserna består ca 20 % av övriga hälso- och sjukvårdsinsatser och ca 80 % av läkemedelshantering. För att en beräkning av resursåtgången skall kunna genomföras krävs en bedömning av hur stor andel av hälso- och sjukvårdsinsatserna och läkemedelshanteringen som rimligen är egenvård respektive delegerad vård. Från familjeläkaren redovisade köpta tjänster ingår med stor sannolikhet som andel i redovisningen med 3,2 årsarbetare. Tre alternativa förslag har beräknats: egenvård delegerad vård antal årsarbetare H-o-S 5 % 95 % 1: Läkemedel 10 % 90% 16,94 H-o-S 10 % 90 % 2: Läkemedel 20 % 80 % 15,25 H-o-S 25 % 75 % 3: Läkemedel 40 % 60 % 11,38 H-o-S 40 % 60 % 4: Läkemedel 60 % 40 % 7,51 Övriga arbetsgrupper Arbetsgrupperna har arbetat i två steg; under hösten skedde en kartläggning av nuläget kring de faktorer som är av betydelse för respektive arbetsgrupp. Under våren har nästa steg tagits då grupperna planerat för hur ett genomförande skulle kunna ske och vad som måste lösas för att göra det möjligt. Resultat från arbetsgrupperna - se separata rapporter; personal (bilaga 4), IT (bilaga 5), rehabilitering (bilaga 6) och ekonomi (bilaga 7). Se även utskick av tidigare rapporter från arbetsgrupperna. 20

23 Framåtblick Det är svårt att sia om framtiden men enligt Socialstyrelsens (2008) prognos kommer hemsjukvården fortsätta att öka, med tanke på den utveckling som sker mot kortare vårdtider och nya tekniska möjligheter, samt en högre andel av äldre i befolkningen. Under de senaste åren har en ökning skett av antalet hembesök i hemsjukvården, både i län där kommun respektive landsting är huvudman. Störst är ökningen inom specialistanknuten hemsjukvård. Enligt rapporten har det också skett en förskjutning av vårdinnehållet på grund av att hemsjukvårdspatienten behöver alltmer kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser. De flesta hemsjukvårdspatienter i primärvården är äldre vårdtagare med flera olika diagnoser och symtom. Eftersom kroppsfunktionerna avtar med stigande ålder så medför en sjukdom ofta att även andra funktioner påverkas och nya sjukdomar tillkommer. Detta medför att man ofta är beroende av ett stort antal långvariga insatser från både hemtjänst och hemsjukvård, men även från akut- och specialistvård. Statistik visar att denna grupp vistas mer på sjukhus än övriga befolkningen, med långa vårdtider, vilket torde tala för fördelar av en välfungerande hemsjukvård även för slutenvården. Hemsjukvården är en del i ett större vård- och omsorgssystem, som innefattar både primärvård, sluten vård och äldreomsorg, där alla är beroende av varandra. Hemsjukvården kan inte tas över och läggas in som en pusselbit, utan varje kommun måste anpassa verksamheten till de förutsättningar, den organisation och de angränsande verksamheter som finns i kommunen för att få en optimal vård för denna patientgrupp. Rutiner för samverkan och informationsöverföring behöver skapas och förtydligas, både inom den egna kommunen och med slutenvården i länet. Gränserna för huvudmannaskap kommer att förflyttas vid en förändring, och förhoppningsvis förtydligas. Men nya gränser skapar nya frågor. Vid kontakter med län där förändringen genomförts framkommer att nya gränsdragnings- och ansvarsproblem tillkommer med nya gränser, varför behovet av samverkansgrupper och gemensamma tolkningar fortsätter även efter ett ev genomförande. Detta kan i förlängningen stimulera till samverkan även i andra frågor. Utifrån mitt uppdrag enligt VKL:s styrelses antagna projektdirektiv anser jag uppdraget genomfört och rapporten härmed avslutad. 21

24 Referenser Socialstyrelsen (2008) Hemsjukvård i förändring en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag på indikatorer Socialstyrelsen. (2006) Sammanhållen Hemvård. Betänkande från Äldrevårdsutredningen SOU 2004:68 SOU rapport 2008:15 Lagen om valfrihetssytem Sveriges Kommuner och Landsting (2007). Aktuellt på äldreområdet Sveriges Kommuner och Landsting (2006). Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? Socialstyrelsens termbank 22

25 Aktivitetsplan Utskrivet 16 april 2009 Sida 1 av 2 Aktivitet Genomfört Kvarstår Status utskriftsdatum Kartläggning av hemsjukvårdens volymer; hembesök, hemsjukvård och delegerade insatser ja Uppgifterna omräknade i årsarbetstid. Uppgifterna om delegerade insatser visade problem i hanteringen av delegerade insatser och egenvård Kartläggning av rutiner kring hanteringen av egenvårdsfrågan Kartläggning genomförd Modell för skattning av delegerade insatser/egenvård för ekonomiskt beslutsunderlag presenterad och diskuterats Att uppnå enighet vad gäller tidsaspekten i de delegerade insatserna, den procentuella fördelningen av egenvård bland de delegerade insatserna samt ev resor. Styrgruppen har ej enats om siffrorna i modellen Arbetsgrupp för att arbeta fram rutiner för hanteringen av egenvård och delegerade insatser, lika för hela länet Överens om flödesschema, definition, rutiner i arbetsgruppen Implementering av rutiner till verksamheterna i hela länet efter godkännande i Gemensamma nämnden Arbetsgruppen redovisade 7 april Beslut i Gemensamma nämnden 24 april Arbetsgrupp rehabilitering Beskrivning av rehabiliteringens organisation i länet samt RISIV-avtalen. Målgrupp identifierad, ansvarsgränser föreslagna Arbetsgrupp IT-dokumentation Beskrivning av nuläge när gäller kommunikation och journalhantering kring hemsjukvårdspatienterna och åtgärder som behöver vidtas Arbetsgrupp ekonomi Kartläggning av faktorer som underlag för ekonomisk beräkning. Förslag på beräkning Genomgång av RISIV-avtalen kommunvis och dess konsekvenser på vårdkedjan Vägar att få tillgång till gemensam medicinsk journal? Arbetsgruppen/ styrgruppen ej överens om samtliga faktorer i beräkningsunderlaget Arbetsgrupp redovisade 7april Förslag på vissa förtydliganden Arbetsgrupp redovisade 7april Färdig Arbetsgrupp redovisade 7 april Tre alternativa beräkningar redovisades Arbetsgrupp personal Principer för personalfrågor kartlagda Förtydliganden av kriterierna för föreslagen verksamhetsövergång, samt två tidsscenarier för ett ev genomförande Arbetsgrupp redovisade 7 april Förslag på vissa förtydliganden

26 Aktivitetsplan Utskrivet 16 april 2009 Sida 2 av 2 Aktivitet Genomfört Kvarstår Status utskriftsdatum Definition med gränssnitt vid ett ev övertagande Definition skriven Är ej överens om samtliga gränssnitt Se definitionsdokumentet Konsekvensanalys av tre olika alternativ för överföring av huvudmannaskap Ja Arbetshypotesen i den vidare processen fastställdes till att omfatta både hemsjukvård, hembesök och RISIV-avtalen vid ev skifte av huvudmannaskap Vision Kontakt med kommunikatörer, 4 förslag presenterades Vision antagen Seminarier hemsjukvård Mars 2008, November 2009 med besök från Kalmar län och Norrbottens län Studiebesök, projektgruppen,kalmar län, Sörmlands län och Örebro län Under 2008 och

27 Tuula Björkenor Tel Bilaga 2 Definitioner/ gränssnitt och ansvarsfördelning för hemsjukvården i Västmanlands län vid en kommunalisering Hemsjukvård (överens) Enligt Socialstyrelsens termbank innebär hemsjukvård hälso-och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tiden. Insatser kan behövas dygnet runt. Åtgärderna skall ha föregåtts av en samordnad vård-och omsorgsplanering, där patienten bedömts och registrerats/ dokumenterats som hemsjukvårdspatient. Patientansvarig läkare (PAL) skall finnas inom primärvården, men insatserna utförs i regel av distriktssköterska / sjuksköterska eller undersköterska. Hälso- och sjukvården på primärvårdsnivå i patientens hem eller där patienten vistas har sedan ÄDEL- överenskommelsen 1992 fördelats mellan huvudmännen, kommunerna respektive landstinget. I de kommunala särskilda boendena ansvarar kommunerna för samtliga planerade och akuta hälso- och sjukvårdsinsatser (inklusive rehabilitering), som ej meddelas av läkare. Ansvaret för att efter medicinsk bedömning tillgodose läkarbehovet i den primärkommunala vården är landstingets. I ordinärt boende ansvarar landstinget för behovsbedömning, samtliga planerade och akuta hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering på primärvårdsnivå. Samordnad vårdplanering Det innebär en process som syftar till att tillsammans med patienten samordna planeringen av dennes fortsatta vård och omsorg vid överföring från en vårdform till en annan (SOSFS 2005:27). Vårdplaneringen skall följa de rutiner som föreskrivs i SOSFS 2005:27, SOSFS 2008:20 (samordning av insatser för re/habilitering) samt samverkansdokumentet Informationsöverföring och samordnad vårdplanering. Vårdplaneringen initieras vid hemgång från slutenvården av sjukhuset, vid övriga tillfällen kan detta initieras från båda huvudmännen, av den som uppmärksammar behov av förändring i planen. Vårdplanen klargör ansvarsfördelningen i den enskildes vård, mellan huvudmännen, mellan olika aktörer och professioner. Nivåer Primärvårdsansluten hemsjukvård; landstingets primärvårdsanlutna hemsjukvård samt kommunernas hälso-och sjukvård enligt 18 Hälso-och sjukvårdslagen Specialiserad hemsjukvård-psykiatrisk eller somatisk: hemsjukvård där patientansvarig läkare (PAL) finns i specialistsjukvården. Den specialiserade hemsjukvården kan ej övertas av kommunerna. Föreslagen förändring Den hemsjukvård som är aktuell vid ett övertagande av hemsjukvården till kommunen är de hemsjukvårdsinsatser som avgränsas av primärvårdens uppdrag. För att kommunen skall kunna

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län

Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län Bilaga KS 2011/144/1 2011-08-01 Kommunstyrelsens förvaltning Kerstin Olla Stahre Kommunstyrelsen Övergång av verksamhet och skatteväxling av hemsjukvården i Västmanlands län Västmanlands Kommuner och Landsting,

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18 Bilaga KS 2012/161/1 ".,':'''"V K L VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & Landsting Förnamn Efternamn, telefonnummer Dnr 2012-06-19 1(4) SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012-01- 1 O Avtal om övertagande

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

1 (1) Delges. från. kommun. Kommunstyrelsen. t i. kommunerna och landstinget. 2012. Monica Erikssonn Stadsdirektör 1) 2) 3) 4)

1 (1) Delges. från. kommun. Kommunstyrelsen. t i. kommunerna och landstinget. 2012. Monica Erikssonn Stadsdirektör 1) 2) 3) 4) Stadsledningskontoret Thomas Energård Telefon: 021-3924444 E-post: thomas.energard@vasteras.se Delges TJÄNSTESKRIVELSE 2011-08-177 Dnr: 2009/312-KS Kommunstyrelsen 1 (1) Övergång avv verksamhet och skatteväxling

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER ETT SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER Två aktörer Med en gemensam ambition 2013-04-25 3 Skapas en god, trygg och säker vård i hemmet

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

2009-07-03 2013-045.6. Landstinget och kommunerna i länet. Eva Kembler. Bil 1 Egenvård och Hälso- och sjukvård Bil 2 Intyg Bil 3 Beslut

2009-07-03 2013-045.6. Landstinget och kommunerna i länet. Eva Kembler. Bil 1 Egenvård och Hälso- och sjukvård Bil 2 Intyg Bil 3 Beslut Dokumentnamn: Egenvård- eller Hälso- och sjukvårduppgift Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: 1 Datum: VKL:s diarienummer: 2009-07-03 2013-045.6 Gäller fr o m: Gäller t o m: Parter: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Regler och rutiner för överföring av personal vid kommunalisering av hemsjukvården

Regler och rutiner för överföring av personal vid kommunalisering av hemsjukvården Bilaga 4 Regler och rutiner för överföring av personal vid kommunalisering av hemsjukvården Uppdrag Arbetsgruppen har fått i uppdrag att komma med förslag hur överföring av hemsjukvårdsarbetsuppgifter

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Avtal om kommunernas övertagande av hemsjukvård från landstinget

Avtal om kommunernas övertagande av hemsjukvård från landstinget ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-03-05 Blad 7 Ks 26 Au 24 Dnr 205/2011-777 Avtal om kommunernas övertagande av hemsjukvård från landstinget Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015

Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015 Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015 I enlighet med 18 Hälso- och sjukvårdslagen överlåter Region Halland till kommunerna i Halland skyldigheten att erbjuda de som vistas i respektive

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen?

Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen? Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen? Sammanfattning av uppföljning och utvärdering som genomförts under perioden september 2012 till augusti 2014 Lena Karlsson, utvecklingsstrateg

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

2012-09-01 2012-092.1/2013-045.23 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanlands län VKL. Förvaltningschefer i kommuner och landsting

2012-09-01 2012-092.1/2013-045.23 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanlands län VKL. Förvaltningschefer i kommuner och landsting Dokumentnamn: Avtal om läkarmedverkan i särskilt boende, dagverksamhet och hemsjukvård i Västmanlands län Dokumentnummer: Version: 1 Datum: VKL:s diarienummer: 2012-09-01 2012-092.1/2013-045.23 Gäller

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer