Ansvars och kostnadsförhållanden för tolk i samband med vård av krigs- och tortyrskadade

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 16 (19) 9 Ansvars och kostnadsförhållanden för tolk i samband med vård av krigs- och tortyrskadade Kiruna kommun anhåller i skrivelse att Kommunförbundet Norrbotten utreder rubricerad fråga. Bakgrunden är en anhållan är Röda Korsets behandlingscenter i Skellefteå som ansöker om bidrag från samtliga kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Kiruna kommun vänder sig i skrivelsen till Kommunförbundet Norrbotten för att få en samordning mellan kommuner i de nordligaste länen i frågan och för att utreda och tydliggöra ansvarsfrågan mellan kommuner och landsting vad gäller tolkkostnader i samband med vård av krigs- och tortyrskadade personer som vistas i länet. Kansliet har haft kontakt med Röda Korset som i bifogad skrivelse föreslår att de i framtiden tar direkt kontakt med berörda kommuner. Dessa kommuner och Röda Korset föreslås göra upp särskilda samverkansformer. Det skulle innebära att Röda Korset inte längre kommer att anhålla om generella bidragsansökningar och därmed skulle det heller inte finnas något behov av samordning mellan kommunerna i detta avseende. Kiruna kommun anhåller också om att Kommunförbundet Norrbotten utreder och tydliggör ansvarsfrågan mellan kommuner och landsting vad gäller tolkkostnader i samband med vård av krigs- och tortyrskadade personer som vistas i länet. Generellt kan mottagare av denna typ av vård delas in i grupperna asylsökande, de som fått uppehållstillstånd och de som fått avvisningsbeslut men fortfarande vistas i landet. De som är asylsökande För denna grupp har landstinget ansvar för hälso- och sjukvård. Kommunerna ansvarar för sociala utredningar och insatser vid behov. Insatserna bekostas av Migrationsverket inklusive tolkkostnader, som i vissa fall ersätter landstingen respektive kommunerna via schablonersättningar och i andra fall för faktiska kostnader. De som fått uppehållstillstånd För denna grupp gäller i princip samma regler som för andra boende i en kommun. Migrationsverket täcker dock vissa av kommunernas kostnader upp till två år efter att en person fått uppehållstillstånd. Detta regleras via förordningarna 1990:927 (för personer som tagits emot i kommunen före 1 december 2010) och 2010:1122 (för personer som tagits emot i kommunen den 1 december 2010 eller senare). De som fått avvisningsbeslut men fortfarande vistas i landet Migrationsverket står för kostnaderna på motsvarande sätt som gäller asylsökanden då det gäller denna grupp. Förutsättningen är dock att personen i fråga följer det som beslutats av Migrationsverket. Den som håller sig undan har alltså inte rätt till hjälp som bekostas av Migrationsverket. I praktiken söker dessa personer också sällan hjälp hos kommunen.

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 17 (19) Slutsatser Kansliet har under utredningen av frågan funnit att en förteckning över alla tänkbara gränsdragningar skulle bli mycket omfattande eftersom Migrationsverket bland annat tar hänsyn till grunderna för beslut när de ersätter kostnader av detta slag. Ingen av de medarbetare på Migrationsverket som vidtalats i frågan har kunnat ge en bild av helheten även om var och en varit experter inom sina områden. Kansliet bedömer därför att en detaljerad utredning inte kan genomföras utan hänvisar kommunerna att i förekommande fall kontakta Migrationsverket för att utröna detaljer för fördelning. En del information presenteras på Migrationsverkets webbplats: Under rubriken Kommuner presenteras information som riktar sig till förtroendevalda och medarbetare i kommuner. Djupare information finns bland annat i kapitlen Statliga ersättningar för asylsökande, Extraordinära kostnader och Vård och sociala insatser för barn. Här finns också information om de ovan nämnda förordningarna 1990:927 och 2010:1122. Till presidiets beredning var denna utredning ännu inte genomförd. Presidiet gav kansliet uppdraget att genomföra den påbörjade utredningen och att den, tillsammans med förslag till beslut, redovisas för styrelsen så snart som möjligt. Kansliet föreslår styrelsen besluta uppmana Röda Korset att de i framtiden tar direkt kontakt med berörda kommuner för stöd enligt rubrik Kiruna kommuns anhållan om samordning i frågan, med hänvisning till ovanstående, är åtgärdad Kiruna kommuns anhållan om utredning av ansvarsförhållanden är genomförd./. Bilaga. Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Styrelsen beslutar uppmana Röda Korset att de i framtiden tar direkt kontakt med berörda kommuner för stöd enligt rubrik Kiruna kommuns anhållan om samordning i frågan, med hänvisning till ovanstående, är åtgärdad Kiruna kommuns anhållan om utredning av ansvarsförhållanden är genomförd

3 SKRIVELSE Maria Johansson, Dnr Kommunförbundet Norrbotten Box LULEÅ Ansvars- och kostnadsförhållanden för tolk i samband med vård av krigs- och tortyrskadade som vistas i Norr- och Västerbotten Kommunstyrelsen arbetsutskott har , 17, beslutat att tillskriva Kommunförbundet Norrbotten för att uppmärksamma rubricerad fråga och behovet av samordning i länet. Kiruna kommun har genom en skrivelse från Röda korset blivit uppmärksammad på att det råder vissa oklarheter vad gäller ansvars- och kostnadsförhållande mellan landsting och kommunerna i Norr- och Västerbotten för tolk i samband med Röda korsets vård av krigs- och tortyrskadade som vistas i länet. Röda korset driver bland annat ett behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade i Norr- och Västerbotten och verksamheten drivs utifrån avtal med landstingen i de två länen. Behovet av behandling av krigs- och tortyrskadade personer överstiger de avtalade volymerna med landstingen men Röda Korset försöker trots detta möta all efterfrågan. Kostnadstäckning saknas dock för tolkkostnader i samband med vårdinsatserna då det inte ingår i avtalet med Norr- och Västerbottens läns landsting. Röda korset har sedan tidigare tecknat avtal för tolkkostnader med några kommuner främst i Västerbotten men de täcker inte de kostnader som uppkommer. Kiruna kommun har ingen helt klar bild av regelverket kring vård av asylsökande och tillhörande kostnader. Samtidigt är många olika aktörer involverade i mottagandet av asylsökande och kommunplacerade människor vilket komplicerar frågan ytterligare. Här finns ett behov av att utreda och tydliggöra ansvarsfrågan mellan kommuner och landsting vad gäller tolkkostnader i samband med vård av krigs- och tortyrskadade personer som vistas i länet. Kiruna kommun vill således genom denna skrivelse överlämna frågeställningen till Kommunförbundet Norrbotten med förhoppning om att en samordning i frågan i Norroch Västerbotten kan leda till hjälp för berörda människor men också till nytta för det svenska samhället då tidig behandling av krigs- och tortyrskadade människor förbättrar förutsättningarna för den enskildes integrering i det svenska samhället om uppehållstillstånd beviljas. Kristina Zakrisson Kommunstyrelsens ordförande Mats Dahlberg Bitr. kommunchef Postadress: Kiruna kommun, Kiruna Organisationsnr: Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: Telefon: E-post: kommun@kommun.kiruna.se

4

5

6 Skellefteå Till Kjell Åke Halldén Kommunförbundet, Norrbotten Angående Röda Korsets Behandlingscenter i Skellefteå Röda Korset bedriver sedan 2006 verksamhet med behandling av torterade och krigsskadade migranter för boende i Västerbotten och Norrbotten. Denna verksamhet finansieras till största delen genom avtal med Norrbottens läns landsting och Västerbottens läns landsting. Även Svenska Röda Korset bidrar själv med en stor del av insatserna samt erhåller vi ett generöst bidrag från Skellefteå kommun, där verksamheten är stationerad. Vi har också mottagning i Luleå två dagar i veckan och i Umeå en dag i veckan. Vår behandling samt det nära samarbete som SRK har med det omgivande samhället och våra frivilliga bidrar på ett unikt sätt till migranternas möjlighet till återhämtning och integration. Därför har vi vid några tillfällen vänt oss till kommuner inom upptagningsområdet för att söka ekonomiskt bidrag, med tanke på den betydelse som behandlingen har i integrationsarbetet. Det kan vara svårt att hitta ett gemensamt förhållningssätt från de olika kommunerna med tanke på att mottagandet ser så olika ut. Därför föreslår vi att vi framöver tar direktkontakt med de kommuner som vi särskilt riktar oss till och vi där tillsammans med berörda kommuner gör upp särskilda samverkansformer, främst vad avser integrationsarbetet och mottagandet av större grupper flyktingar. Skellefteå som ovan Eva Hall Enhetschef, Vård Svenska Röda Korset Astrid Jansson - Lindgren Verksamhetschef