Bildningsnämnden nr 3/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 3/2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDN 23 BILDN 24 BILDN 25 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Godkännande av kommuns plan för småbarnsfostran BILDN 26 Dagvårdsavgifterna fr.o.m BILDN 27 BILDN 28 BILDN 29 Prniciper för användning och beviljande av de lokaliteter som bildningsnämnden förfogar över fr.o.m Upptagande av ett faktureringstillägg i reglerna för användande av bilblioteket fr.o.m Godkännande av läsårsbetygen för nybörjarundervisningen BILDN 30 Godkännande av skolskjutsprinciperna fr.o.m BILDN 31 Fastställande av timresurserna i kommunens grundskolor för läsåret BILDN 32 BILDN 33 Godkännande av en alternativ kompensationsmodell; Retroaktiv kompensation av den 10 %:s kommunrabatt som beviljats kommuninvånarna för VR:s pendlarbiljetter Utlåtande om ändring av detaljplanen i Kasabergsområdet BILDN 34 Godkännande av utvärderingen över bildningsnämndens interna övervakning år 2011 BILDN 35 s ekonomiska utfall 3/2012 BILDN 36 Övriga ärenden

2 Sida 2 Nr 3/2012 Mötesplats och -tid Närvarande medlemmar Kommunhuset klo Gottberg Carl-Johan, ordförande Alho Olli, medlem Backman Heidi, medlem Calin Elisa, medlem Halonen Pekka, medlem Hautamäki Satu-Kristiina, medlem Huittinen Markku, medlem Paasikivi Anna, medlem Savinainen Tuula, medlem Övriga närvarande Karell Anders, kst-representant Nordman Tina, bildningschef (föredragande) Kneckt Katja, förvaltningsplanerare Ojala Cilla, kansliföreståndare (sekreterare) Ärenden Underskrifter Carl-Johan Gottberg ordförande Cilla Ojala protokollförare protokolljusterare protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Bildningskansliet Intygar, underskrift Tjänsteställning Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 BILDN 23 Förslag: MÖTETS KONSTITUERING beslutar - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört och - välja två protokolljusterare

4 Sida 4 BILDN 24 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Bildningschef Tina Nordmans beslutsförteckning /2012 Chefens för småbarnsfostran Anu Vesiluomas beslutsförteckning ( /2012) inga beslut efter det Planerarens för småbarnsfostran Pirkko Moring beslutsförteckning /2012 Fritidschef Juha Liljas beslutsförteckning år 2012 inga beslut Rektor Samuli Salonens beslutsförteckning /2012 Rektor Anu Hausens beslutsförteckning /2012 Rektor Erik Wolffs beslutsförteckning /2012 Administrativ daghemsföreståndare Eva Nygård år 2012 inga beslut Administrativ daghemsföreståndare Leena Knuts /2012

5 Sida 5 BILDN 25 Bilaga 1 GODKÄNNANDE AV SJUNDEÅ KOMMUNS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Enligt 5 22 punkten i instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen godkänner bildningsnämnden kommunens plan för småbarnsfostran. kommuns plan för småbarnsfostran grundar sig på de riksomfattande grunderna för Småbarnsfostran från år Grunderna för småbarnsfostran är ett instrument för innehållsmässigt utvecklande och styrning av småbarnsfostran och det är uppgjort i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen, Finlands kommunförbund och andra expertkretsar. Målet med planen är att främja likvärdigt fullbordande av småbarnsfostran i hela landet. Grunderna för småbarnsfostran baserar sig på de riksomfattande linjedragningar gällande småbarnsfostran i statsrådets principbeslut från år 2002 vilka omfattar de centrala principer och utvecklingstyngdpunkter som samhället sörjer för och övervakar. Chefen för småbarnsfostran har utnämnt och lett en tvåspråkig arbetsgrupp som har ansvarat för uppgörandet av planen för småbarnsfostran. Arbetsgruppen har representerats av barnträdgårdslärare, barnskötare, daghemsföreståndare, planeraren för småbarnsfostran och den ambullerande specialbarnsträdgårdsläraren. Alla arbetsenheter inom småbarnsfostran har deltagit i arbetet, var och en på sitt eget sätt antingen som en del av ett grupparbete, i samband med observations- och inlärningsuppgifter eller genom att delta i utbildning och studiebesök. Arbetsgruppen inledde sitt arbete på våren 2009 och arbetet har pågått i olika former enda till våren 2012 då planen för småbarnsfostran har fått sin nuvarande utformning. Till sitt utseende följer den läroplanen för förskoleundervisning som trädde i kraft tillsammans bildar de ett kontinuum för pedagogisk inlärning inom vår småbarnsfostran. kommuns plan för småbarnsfostran är ett instrument för målinriktad småbarnsfostran och man skapar samförstånd gällande barnets uppväxt och inlärning utgående från uppställda mål och genom orientering av innehåll. I centrum är det unika barnet och vi strävar till att så bra som möjligt både individuellt och samhälleligt stöda barnets uppväxt och utveckling samt inlärningsfärdigheter. Planen för småbarnsfostran består turvis av de riksomfattande grunderna och s poängteringar gällande målsättningar och innehållsmässig orientering. Kompletterande material och bilagor

6 Sida 6 - som bilaga kommuns plan för småbarnsfostran Beredning: chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma, tfn , e-post: anu.vesiluoma@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - godkänna planen för småbarnsfostran - befullmäktigar bildningschefen att korrigera brister och fel som eventuellt uppkommer senare

7 Sida 7 BILDN 26 DAGVÅRDSAVGIFTERNA FR.O.M Kompletterande material Enligt 5 7 mom. instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen ska bildningsnämnden fastställa taxor och avgifter inom sitt ansvarsområde. Klientavgifterna inom social- och hälsovården är indexbundna i enlighet med 2 2 mom. i lagen om klientavgifter (734/1992). Indexjusteringar görs vartannat år. Även klientavgifterna för barndagvård är fr.o.m. början av augusti 2008 underkastade regelbunden indexjustering. Några andra ändringar har inte gjorts i dagvårdsavgifterna eller i principerna för bestämmande av dem. De indexjusterade dagvårdsavgifterna träder i kraft Den klientavgift som uppbärs för dagvård fr.o.m är högst 264 euro för det yngsta barnet i dagvård och 238 euro för det nästyngsta barnet i dagvård. Den lägsta månadsavgiften är 24 euro. Klientavgifterna inom dagvården fr.o.m Månadsavgiften för dagvård bestäms enligt familjens storlek utgående från en avgiftsprocent som beräknas på det belopp som överstiger den månatliga bruttoinkomstgränsen. I familjens storlek beaktas personer som lever i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden och deras minderåriga barn som bor i samma hushåll. Inkomstgränserna och avgiftsprocenterna för inkomster som överstiger inkomstgränsen Familjens storlek Inkomstgräns /mån. fr.o.m Den högsta avgiftsprocenten , , , , ,9 Om familjen består av fler än sex personer, ska den inkomstgräns som ligger till grund för avgiften höjas med 117 euro för varje följande minderårigt barn i familjen. Den månatliga dagvårdsavgiften får vara högst 264 euro per månad för det första barnet 238 euro per månad för i åldersföljden följande barn

8 Sida 8 För varje följande barn är avgiften 20 procent av avgiften för det yngsta barnet. Som familjens första barn avses alltid det yngsta barnet i dagvård. Den lägsta avgift som uppbärs är 24 euro. Om ett barn är i dagvård en del av dagen uppbärs en avgift i relation till vårdtiden som är lägre än avgiften för heldagsvård i enlighet med de grunder kommunen tillämpar. För tillfällig dagvård uppbärs en avgift som kommunen fastställt. Bilagor och kompletterande material: - som kompletterande material kommunförbundets cirkulär 3/80/ som kompletterande material de av undervisningsnämnden i ( ) godkända anvisningarna Maksuohje päivähoidon asiakasmaksujen laskemiseen (på finska) Beredning: chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma, tfn , e-post: anu.vesiluoma@siuntio.fi Förslag: beslutar - fastställa klientavgifterna för dagvården fr.o.m i enlighet med kommuns anvisningar för beräknande av klientavgifterna för dagvård.

9 Sida 9 BILDN 27 Bilaga 2 PRNICIPER FÖR ANVÄNDNING OCH BEVILJANDE AV DE LOKALITETER SOM BILDNINGSNÄMNDEN FÖRFOGAR ÖVER FR.O.M Enligt 5 4 mom. i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion ( ) beslutar bildningsnämnden om hur tjänster ordnas och om principerna för utvecklande av verksamheten. beslöt fastställa principerna för användning och beviljande av de lokaliteter som bildningsnämnden förfogar över. Det har varit nödvändigt att precisera några punkter i principerna. Ändringarna ändrar inte på dokumentets karaktär eller centrala principer. Tilläggen gäller bl.a. ansvarsfrågor i anknytning till användingsturerna (punkterna 3, 7.2 och 8) samt några mindre preciseringar gällande användingstiderna (punkt 4). Kompletterrande material och bilagor - som bilaga Principer för användning och beviljande av de lokaliteter som kommuns bildningsnämnd förfogar över fr.o.m Beredning: fritidschef Juha Lilja, tfn , e-post: juha.lilja@siuntio.fi Förslag: - godkänneer dokumentet Principer för användning och beviljande av de lokaliteter som kommuns bildningsnämnd förfogar över fr.o.m och upphäver samtidigt de Principer för användning och beviljande av de lokaliteter som kommuns bildningsnämnd förfogar över fr.o.m som bildningsnämnden godkänt

10 Sida 10 SIVLTK:163 /2012 BILDN 28 Bilaga 3 UPPTAGANDE AV ETT FAKTURERINGSTILLÄGG I REGLERNA FÖR ANVÄNDANDE AV BILBLIOTEKET FR.O.M Enligt 5 15 mom. i instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen beslutar bildningsnämnden om inkomstgränser, hyror och andra grunder för ersättningar. Enligt 10 i samma instruktion är det chefernas för resultatområdena/enheterna uppgift att leda och utveckla resultatområdets/enhetens verksamhet. Det är nödvändigt att uppdatera de förhållningsregler som för närvarande är i kraft (bibliotekschefen ). Den största planerade förändringen gäller ibruktagandet av ett faktureringstillägg (7 ). De övriga förändringarna är närmast stilistiska och kompletterande. Biblioteket fakturerar förstört och förkommet material. Beloppen variera mycket, de minsta beloppen rör sig kring 5 euro. I kommun används ett faktureringstillägg som nu kunde vara bra att tillämpa även inom biblioteksverksamheten. Som bilaga finns ett förslag till nya regler för användande av biblioteket som fritidschefen godkänner som sådana ifall bildningsnämnden godkänner faktureringstillägget om 7. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga förslag till nya regler för användande av biblioteket fr.o.m Beredning: fritidschef Juha Lilja, tfn , e-post: juha.lilja@siuntio.fi Förslag: - godkänner upptagandet av ett faktureringstillägg om 7 i de kommande reglerna för användande av biblioteket vilka träder i kraft

11 Sida 11 BILDN 29 GODKÄNNANDE AV LÄSÅRSBETYGEN FÖR NYBÖRJARUNDERVISNINGEN Bilagor 4-5 Kompletterande material har beslutat ändra bedömningen av nybörjarundervisningen i enlighet med det förslag arbetsgruppen för skolornas nybörjarundervisning har gjort. Under åren har inom nybörjarundervisningen använts en processbedömning (s.k. trädbetyg). Både vårdnadshavare och lärare har ansett att en processbedömning som baserar sig på trädbetyget är för svårtolkad. beslöt ändra bedömningen av nybörjarundervisningen så att eleverna inte mera får ett mellanbetyg utan i stället hålls utvärderingssamtal. För elever i nybörjarundervisningen ges läsårsbetyg på 1 och 2 klasserna. I och med den elevbedömning som föreskrivs i 22 i lagen om grundläggande utbildning ( /628) strävar man till att styra och studerandet och att utveckla elevens förutsättningar för självutvärdering. Elevernas inlärning, arbete och uppförande skall bedömas mångsidigt. Enligt 2 kap. 10 i förordningen om grundläggande utbildning ( /852) skall eleven och hans/hennes vårdnadshavare tillräckligt ofta få uppgifter om elevens framsteg i studierna samt om elevens arbete och uppförande. Om lämnande av uppgifter bestäms närmare i läroplanen. Vid varje läsårs slut skall eleven ges ett betyg. I betyget antecknas elevens studieprogram och ämnesvis eller ämnesgruppsvis en bedömning av hur eleven har uppnått de uppställda målen samt en bedömning av elevens uppförande. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka läroämnen som kan bedömas gemensamt. Bedömningen ges antingen med siffror eller genom verbal bedömning. Vid bedömningen med siffror används skalan Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. Verbal bedömning kan, om inte utbildningsstyrelsen bestämmer något annat, användas: - vid bedömningen i årskurs 1 7, - vid bedömningen av ett ämne eller en ämnesgrupp som undervisas som tillvalsämne, - vid bedömningen av elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 2 mom. lagen om grundläggande utbildning, - vid bedömningen av sådana elever vars modersmål, finska och svenska undantaget, är något annat än det språk som används i undervisningen, utom vid slutbedömningen, samt - alltid vid sidan av bedömning med siffror.

12 Sida 12 Förslag: Nämnden beslutar I samband med ändringen gällande bedömningen av nybörjarundervisningen fanns det behov att ändra självutvärderingsblanketter och skapa nya läsårsbetyg. De nya självutvärderingsblanketterna godkändes på bildningsnämndens möte i december och de har tagits i bruk för eleverna i åk 1. Arbetsgruppen har berett nya läsårsbetygsblanketter och de tas i bruk under det här året på första klassen och på andra klassen i början av läsåret Trädbetyget avskaffas efter detta läsår. Ett förslag till nya läsårsbetyg finns som bilaga. Enligt instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen hör det till bildningsnämndens uppgifter och beslutanderätt att godkänna kommunens plan för undervisnings- och småbarnsfostran och verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet. I läroplanen fastställs hur elevutvärderingen bör fullföljas i kommunen. Kompletterande material och bilagor - som bilaga ett förslag till nytt läsårsbetyg för klass 1 - som bilaga ett förslag till nytt läsårsbetyg för klass 2 Beredning: bildningschef Tina Nordman tfn , e-post: tina.nordman@siuntio.fi - konstatera att förslaget till nya självutvärderingsblanketter följer vad som stadgas i 22 i lagen om grundläggande utbildning ( /628) och i 2 kap. 10 i förordningen om grundläggande utbildning ( /852) gällande elevutvärdering - godkänna bilagda förslag till läsårsbetyg för klass 1 - godkänna bilagda förslag till läsårsbetyg för klass 2 - att 1 klassens läsårsbetyg tas i bruk på våren 2012 och - att 2 klassens läsårsbetyg tas i bruk på våren 2013

13 Sida 13 BILDN 30 GODKÄNNANDE AV SKOLSKJUTSPRINCIPERNA FR.O.M Bilaga 6 I 32 i lagen om grundläggande utbildning stadgas om skolresor följande: En elev i grundläggande utbildning, förskoleundervisning eller påbyggnadsundervisning som har längre än femkilometer till skolan eller då den väg som avses ovan med beaktande av hans eller hennes ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig har han/hon rätt till fri transport eller ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande. Elevens dagliga skolresa som ordnas enligt 1 mom. får med väntetider inberäknade ta högst två och en halv timme i anspråk. Om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år, får skolresan ta högst tre timmar i anspråk. Om en elev antas till någon annan skola eller plats för undervisningen än den som avses i 6 2 mom., kan såsom villkor för antagningen ställas att vårdnadshavaren svarar för de kostnader som transporten eller ledsagningen medför. Elever som väntar på transport skall ha möjlighet till handledd sysselsättning. Enligt 5 i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion beslutar bildningsnämnden om hur tjänster anordnas och om principerna för att utveckla verksamheten. I enlighet med 9 i samma instruktion besluter bildningschefen om skolskjutsarna. Utöver de minimikrav som lagen om grundläggande utbildning förutsätter ordnar kommun skolskjutsarna under läsåret i enlighet med de principer som undervisningsnämnden beviljat Skolskjutsen som är avgiftsfri för förskoleeleverna och eleverna i årsklasserna 1-3 ordnas till den del skolresans längd till den av kommunen anvisade närskolan överstiger 3 kilometer. För läsåret har åt bildningsnämnden på bildningskansliet beretts ett förslag till nya principer gällande skolskjutsarna. Förutom de faktorer som berättigar till skolskjutsar har i handlingen dessutom upptagits nya anvisningar t.ex. om väntetider gällande skolskjutsarna och om informering. Som en ny punkt finns nu också ett konstaterande att transport ordnas för resan tur och retur från hemhållplatsen till skolan och tillbaka samt linjedragningar om att invandrarelever som deltar i förberedande undervisning har lika rätt till skolskjutsar som de elever som deltar i den grundläggande utbildningen. Förskoleelever i andra än närskolor försätts i princip i samma situation som skoleleverna så att den som ordnar undervisningen ges rätt att förutsätta att vårdnadshavarna ansvar även för förskoleelevens transport såsom tidigare har varit fallet för skoleleverna. Föraren berättigas att vid exceptionella väderleksförhållanden eller av andra trafiksäkerhetsorsaker tillfälligt avvika från skolskjutsrutten eller elevens avhämtnings- eller avlämningsplats förutsatt att han avtalar med bildningsavdelningen om sitt beslut. Jämfört med de skolskjutsprinciper som nu är i kraft anvisas i de nya prin-

14 Sida 14 ciperna mera noggrant om t.ex. förfarandet gällande beviljandet av skolskjutsarna. Som ett alternativ till skolskjuts ställs det stöd för ledsagning som lagen föreskriver och som kan utbetalas i stället för att ordna skolskjuts åt en elev som är berättigad till skjuts. Några ändringar i de faktorer som berättigar till skolskjuts föreslås inte jämfört med de principer som nu är i kraft. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga finns ett förslag till principer för skol- och förskoleskjutsar i kommun fr.o.m Beredning: förvaltningsplanerare Katja Kneckt, tfn (09) , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - godkänna de bilagda principerna för skol- och förskoleskjutsar i kommun fr.o.m

15 Sida 15 BILDN 31 FASTSTÄLLANDE AV TIMRESURSERNA I KOMMUNENS GRUNDSKOLOR FÖR LÄSÅRET Kompletterande material Planeringen av grundskolornas läsår grundar sig på timresurs. I har praxis varit att antalet undervisningstimmar som skolorna förfogar över har fastställts årligen i bildningsnämnden per skola. Så har gjorts bl.a. eftersom timresurserna i praktiken bestämmer en betydande del av personalkostnaderna. Varje skola bör ha till sitt förfogande en timresurs som är minst lika stor som lärarnas sammanlagda undervisningsskyldighet. Dessutom ska timresursen motsvara det sammanlagda antalet undervisningstimmar som fastställts i läroplanen. För att fastställandet av skolornas timresurser ska vara konsekvent och enhetligt har bildningsnämnden beslutat ta i bruk en timresursformel. I formeln beaktas elevernas antal, antalet specialelever samt antalet specialklasser och elevantalet i dem. Skolornas formler finns som kompletterande material. Bottenramen för grundskolorna har följande formel: Generell undervisning: 1-2 åk elever x 1.19h + 5 h 3-4 åk elever x 1.26 h + 7 h 5-6 åk elever x 1.31h + 11 h 7-9 åk elever x 1.52h + 99 h Övergripande specialundervisning: helhetsantalet elever x 0,1 Specialklasser: 1-2 åk x 18,6 3-4 åk x 22,5 5-6 åk x 23,5 7-9 åk x 29,4 Utgående från kalkyleringen enligt denna modell har bildningschefen och rektorerna underhandlat om tilläggstimmar per skola och dessa framgår ur kalkylen som finns som kompletterande material. s sektioner besluter om användningen av timresursen i varje skola i samband med att de godkänner sina läroplaner i augustiseptember.

16 Sida 16 Ur följande tabell framgår timresurserna för läsåren , och Aleksis Kiven koulu tuntikehys/ timresurs tuntikehys (tuntia) / timresurs timmar tuntikehys (tuntia)/ timresurs (tim mar) tuntikehys/ timresurs opettajien op.velvollisuu s (tuntia)/ lärarn as undervisnings skyldighet (timmar) tuntikehys (tuntia)/ timresurs (ti mma r) tuntikehys/ timresurs opettajien op.velvollisuu s (tuntia)/ lärarnas undervis nings skyldighet (timmar) tuntikehys (tuntia)/ timresurs (timmar) tuntikeh ys/ timresurs ,7* , ; ; 307,2 1-6; 292,3 7-9; ; 360,5 7-9; 400,4 EO; 183,7 EO; 203,5 EO; 210,8 opettajien op.velvollisuu s (tunti a)/ lärarnas undervisnings skyldigh et (timmar) 820 svenska skola Päivärinteen koulu ,4* , , ; ; 258,1 1-6; 252,7 EO; 48,3 EO; 65,5 EO; 71, ,8* , , ;167,9 1-6; 198,3 1-6; 202,6 EO; 53,9 EO; 60 EO; 90,3 Spelrummet som finns i tabellen ovan används till att dela grupperna enligt pedagogiskt behov t.ex. i undervisning av språk och konst- och färdighetsämnen. Gruppstorleken kan begränsas av att det i gruppen finns elever med 11-årig läroplikt eller p.g.a. säkerhetsrekommendationer i konst- och färdighetsämnen (den rekommenderade gruppstorleken i teknisk slöjd är 16 elever). De medel som är reserverade för skolornas personalkostnader i bildningsnämndens budget räcker till för timresursen för innevarande år. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material finns timresurskalkylerna för kommunens grundskolor. Beredning: bildningschef Tina Nordman tfn , e-post tina.nordman@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - fastställa kommunens grundskolors timresurser för läsåret enligt följande:

17 Sida 17 o Aleksis Kiven koulu, ram 903,6 timmar o svenska skola, ram 324,2 timmar o Päivärinteen koulu, ram 293,0 timmar

18 Sida 18 BILDN 32 GODKÄNNANDE AV EN ALTERNATIV KOMPENSATIONSMODELL; RETROAKTIV KOMPENSATION AV DEN 10 %:S KOMMUNRABATT SOM BEVILJATS KOMMUNINVÅNARNA FÖR VR:S PENDLARBILJETTER Kompletterande material VR:s pendlarbiljett är en säsongbiljett mellan och huvudstadsregionen för vilken kommun beviljar 10 % rabatt på det normala biljettpriset. Enligt ett tidigare avtal kunde kommuninvånarna köpa pendlarbiljetten på alla VR:s biljettförsäljningsställen. Från och med sade VR dock upp avtalen om pendlarbiljetter med kommunerna längs kustbanan. På VR:s håll var orsaken till uppsägningen att försäljningssystemet förnyades. Kommunerna ingick nya avtal med VR och enligt dessa kunde kommuninvånarna i köpa sina pendlarbiljetter endast på Kyrkslätts station. Senare har i avtalet intagit möjligheten att köpa pendlarbiljetter även på Karis station. Kyrkslätts stations biljettförsäljning är öppen: må, on, to kl och ti, fre kl och Lördagar och söndagar är biljettförsäljningen stängd. De pendlare som färdas mellan och huvudstadsregionen eller Åbo har väldigt svårt att få köpa sina pendlarbiljetter under biljettförsäljningens öppettider. Kommunikationsministeriet kontaktade under sommaren 2011 kommun och representanter för VR för att utreda lagenligheten gällande kollektivtrafiken i förhållande till trafikavtalsförordningen. VR presenterade en ny avtalsmodell för kommunerna gällande pendlarbiljetter enligt vilken kommuninvånarna med hjälp av en kundidentifikation kunde köpa sina pendlarbiljetter på alla VR:s biljettförsäljningsställen. Kommunikationsministeriet godkände avtalsmodellen för pendlarbiljetter på de villkor att kommunikationsministeriet är med som tredje avtalspart i pendlarbiljettavtalet. Man har upprepade gånger försökt komma överens om tid för underhandlingar med VR om att det nya avtalet och därmed även det nya biljettförsäljningssystemet kunde tas i bruk. VR:s representant Teppo Sotavalta har i sitt senaste meddelande meddelat att deras försäljningssystem framskrider stegvis och därför kan förnyandet av de västnyländska kommunavtalen enligt hans uppskattning verkställas först efter sommaren De västnyländska kommunernas persontrafiklogistiker Tapio Heinonen fungerar som en gemensam förhandlare för kommuns del och för kommunerna längs kustbanan.

19 Sida 19 Bildningsavdelningen har fått en hel del klagomål över hur svårt det är att köpa pendlarbiljetter. Därför anser man att kommuninvånarna borde erbjudas en alternativ serviceform vid sidan av VR:s avtal. Enligt avtalet får resenären rabatt i samband med köp av pendlarbiljetten endast på Karis och Kyrkslätts stationer. Bildningsavdelningen föreslår att kommunens stödandel beviljas kommuninvånarna för år 2012 i efterskott. Genom senast en viss dag fylla i en ansökan om pendlarstöd och bifoga inköpskvittenserna för VR:s säsongbiljetter skulle kommunens stödandel om 10 % direkt gottskrivas kommuninvånarnas konton. De utsatta dagarna skulle år 2012 vara (betalningsdag ) och (betalningsdag ). Om en eventuell fortsättning av kompensationsmodellen år 2013 besluts på hösten 2012 då man ser hur VR:s nya kommunavtalsmodell framskrider. Som kompletterande material finns ansökan om pendlarstöd. År 2011 såldes i sammanlagt 401 pendlarbiljetter och kommunens stöd för dessa biljetter var ca euro. Enligt 5 19 punkten i instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen har nämnden i uppgift att svara för organisering och utveckling av den verksamhet som avser persontrafiklogistiken. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material ansökan om pendlarstöd Beredning: bildningschef Tina Nordman tfn , e-post: tina.nordman@siuntio.fi Förslag: Nämnden anser att ändringen av VR:s pendlaravtal och utvecklandet av biljettförsäljningssystemet så att det betjänar kommuns invånare har räckt oskäligt länge beslutar att vid sidan av VR:s avtal ta i bruk en alternativ service för kompensering av kommunstödet för pendlarbiljetter. Kommunen kompenserar kommunstödet om 10 % för pendlarbiljetter i augusti 2012 (utsatt dag och betalningsdag ) och i december (utsatt dag och betalningsdag ). Genom att till bildningsavdelningen returnera en ifylld ansökan inom utsatt tid kan kommuninvånaren ansöka om pendlarstöd. konstaterar att kommuinvånarna även i framtiden kan köpa pendlarbiljetter på Karis och Kyrkslätts stationer i enlighet med VR:s pendlaravtal.

20 Sida 20 beslutar om förlängning av den alternativa servicen i slutet av år 2012 då man vet hur VR:s nya kommunavtal framskrider beslutar att bildningsavdelningen informerar kommuninvånarna om den alternativa servicen genom ett gruppbrev till alla hem, på kommunens hemsidor och på kommunens anslagstavla.

21 Sida 21 BILDN 33 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV DETALJPLANEN I KASABERGSOMRÅDET Kompletterande material Tekniska nämnden ber bildningsnämnden om utlåtande om förslaget till detaljplaneändring för Kasabergsområdet. Då det gäller planeärenden är nämndernas roll i kommunen främst att utvärdera verkningarna av planeringen. Således bör nämnden ge sitt utlåtande om de frågor som ur det egna förvaltningsområdets synpunkt sett är viktiga För att planläggaren skall kunna uppgöra en plan där man möjligast väl tar i beaktande vederbörande förvaltningsområdes behov är det således viktigt att varje nämnd ger sitt utlåtande gällande de frågor som är viktiga för dess förvaltningsområde. Man bör utvärdera vilka verkningar planen har bl.a. på områdes- och samhällsstrukturen, trafiken, samhälls- och energihushållningen, naturen och naturtillgångarna, landskapet, stadsbilden, kulturarvet, den bebyggda miljön, människornas levnadsförhållanden och livsmiljön. Målet är att föra fram alla förutsägbara verkningar så att kommunfullmäktige, då den beslutar om planen, känner till vilka förbindelser kommunen har t.ex. då det gäller producerande av service. En idealisk situation skulle vara att kommunfullmäktige, då den fattar beslut om en plan, skulle ha tillgång till de helhetskostnader som planen föranleder och å andra sidan också en kalkyl om kommande inkomster. Ur bildningsnämndens synpunkt sett är det viktigt att, då det gäller det nya planeområdet, ta ställning till bl.a. - hur servicen inom resultatområdena för undervisning och småbarnsfostran ordnas - om det är skäl att inom planeområdet reservera en tomt för t.ex. en skola eller ett daghem - hurudana kostnader som uppstår för bildningsväsendet till följd av nya elever och klienter inom småbarnsfostran. Ur detaljplaneutredningen framgår att Kasabergsområdets tjänster (skolor, daghem, hälsostation, livsmedelsaffär, kultur och fritidstjänster) huvudsakligen befinner sig i kommuncentrum, ca 11 km från området. Dessutom finns det på Störsvikområdet ett daghem ca 1,5 km därifrån. Skoltransporter har ordnats till området. På Störsvikområdet finns mångsidiga fritidstjänster (golf, tennis, simstrand, båthamn samt Föreningen Nylands friluftsområdens frilufts- och strövområden Störsvik-Kopparnäs). Invånarna i området anlitar även Kyrkslätts och Esbos tjänster i samband med sina arbetsresor och då de uträttar ärenden i huvudstadsregionen. I Störsvik daghem finns det plats för ca 26 finskspråkiga barn. Daghemmet är ett s.k. moduldaghem för vilket kommunen betalar leasinghyra varje månad. För närvarande finns det inte lediga platser i daghemmet. Då antalet

22 Sida 22 barn ökar i området behövs det mera daghemsplatser. I och med att invånarantalet ökar blir det aktuellt att inom de närmaste åren bygga ett nytt daghem. Skolorna i befinner sig för närvarande i kommuncentrum och redan med beaktande av nuvarande elevantal finns det behov av tilläggsinvesteringar. Utvidgningen av svenska skola pågår som bäst. I Aleksis Kivi skolan har man tillfälligt löst utrymmesbristen genom att placera den finskspråkiga förskole- och nybörjarundervisningen till skolbyggnaden Toukola. I och med att projektet Hjärta framskrider bör kommunen snarast börja planera på vilket sätt man kommer att bearbeta utmaningarna gällande det stigande elevantalet i centrum. Den södra delen av växer också hela tiden och Päivärinne skola kan inte ta in många nya elever. Man kommer att behöva nya elevplatser i kommunen och byggandet av en ny lågstadieskola kommer antagligen att bli aktuellt. I fall det inom Störsvikområdet i framtiden byggs ett nytt daghem och en finskspråkig lågstadieskola blir det elevplatser lediga i den finska skolan i kommuncentrum. Enligt detaljplaneutredningen är det meningen att av Kasabergsområdet skapa ett trivsamt och lockande område för semesterboende där miljön beaktas i förhållande till skalan. Den totala byggnadsrätten är k-m2, det uppstår 40 tomter av vilka 4 i bolagsform. Våningsantalet i området har begränsats till två våningar. Eftersom området bebyggs med semesterbostäder kommer det inte nya invånare till kommunen. Ägarna till semesterbostäderna är inte kommuninvånare och för dem behöver kommunen inte ordna kommunal service. Situationen förändras ifall semesterbostäderna används för stadigvarande boende. Enligt HFD:2007:5 är kommunen skyldig att ordna skolskjuts eller tillräckligt understöd även om familjen hade flyttat till en bostad i kommunen som hade byggts på basen av ett bygglov beviljat för byggnad för fritidsbruk och som i detaljplanen befann sig i ett kvartersområde (RA) för semesterbostäder. Kommunen hade anvisat familjens två barn närskolor som var nästan sex kilometer från hemmet. Kompletterande material och bilagor Beredning: förvaltningsplanerare Katja Kneckt, tfn (09) , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Ehdotus Nämnden konstaterar som sitt utlåtande over detaljplanen för Kasaberget följande:

23 Sida 23 - Det är möjligt att till Störsvik daghem få en sådan mängd daghemsbarn som den normala omsättningen i området förutsätter. Om invånarantalet i området ökar kraftigt bör man förbereda sig på att i området bygga ett nytt daghem. - Pendlingsriktningen går klart österut längs stamväg 51 och således betjänas områdets invånare inte på bästa möjliga sätt om daghemstjänsterna placeras i kommuncentrum - Skolskjutsar ordnas för de invånare i området som är i skolåldern. Ifall invånarantalet i området kraftigt ökar bör man reservera plats för eventuellt byggande av en skola. - Ägarna till semesterbostäderna är inte kommuninvånare och för dem behöver kommunen inte ordna kommunal service. Således förblir inverkningarna av planändringen i Kasaberget ringa inom bildningsnämndens verksamhetsområde.

24 Sida 24 BILDN 34 Bilaga 7 GODKÄNNANDE AV UTVÄRDERINGEN ÖVER BILDNINGSNÄMNDENS INTERNA ÖVERVAKNING ÅR 2011 Kommunstyrelsen bör i bokslutets verksamhetsberättelse avge en utredning om nuläget angående den interna övervakningen. För denna utredning har ekonomiavdelningen gett nämnderna direktiv om att de senast bör behandla utvärderingen av vederbörande nämnds interna övervakning. Nämnderna har ombetts att utvärdera följande delområden i den interna övervakningen: A. Följande av regler, bestämmelser och beslut B. Uppfyllande av målsättningen, övervakning av användningen av medel, kompetent och tillförlitlig utvärdering av verksamhetsresultatet C. Ordnandet av riskhanteringen D. Övervakning av egendomsanskaffning, överlåtelse och förvaltning E. Avtalsverksamhet F. Utvärdering över hur den interna revisionen ordnas Kompletterande material och bilagor - Som bilaga finns ett förslag till utvärdering om bildningsnämndens interna övervakning år Beredning: bildningschef Tina Nordman tfn , e-post: tina.nordman@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - godkänna bilagda förslag till utvärdering över bildningsnämndens interna övervakning år 2011.

25 Sida 25 BILDN 35 BILDNINGSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 3/2012 Kompletterande material Budgetutfallet för bildningsnämndens driftsekonomi är 21,8 procent enligt situationen Enligt budgeten skulle driftsekonomiutfallet i slutet av januari i genomsnitt få vara 25 procent. Inkomstutfallet var högre än prognosen (36,6 procent) och utgifterna lägre än prognosen (22,7 procent). Kompletterande material - Som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 3/2012 Beredning: Bildningschef Tina Nordman, tfn e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom.

26 Sida 26 BILDN 36 Kompletterande material ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. - Situationen kring kommunsammanslagningen - Undervisnings- och kulturministeriet har i enlighet med 44 1 mom. i lagen om finansiering av undervisning och kulturväsende beviljat kommun ett specialbidrag om euro för förminskande av undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen - Anlänt brev: Pikkalan kyläyhdistys ry Pickala Byförening rf, angående kommuns skolskjutsar - kommuns trafiktrygghet informerar: Sammandrag över vägtrafikolyckor i kommun år Utlåtande om utrymmesstrategi för Luksia Förslag: Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom.