Bildningsnämnden nr 8/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 8/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDN 75 BILDN 76 BILDN 77 Mötets konstituering Utlåtande över ekonomiplanen för Samkommunen för Västra Nylands folkhögskola Övriga ärenden

2 Sida 2 Nr 8/2013 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Gottberg Carl-Johan, ordförande Lignell Gun, medlem Nygård Johanna, medlem Paasikivi Anna, medlem Peltonen Sisko, medlem Sarviaho Rainer, medlem Vireä-Aihio Paula, medlem Övriga närvarande Louekoski Vesa-Matti, kst-representant Nordman Tina, bildningschef (föredragande) Ojala Cilla, kansliföreståndare (sekreterare) Ärenden Underskrifter Carl-Johan Gottberg ordförande Cilla Ojala protokollförare Gun Lignell protokolljusterare Sisko Peltonen protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Bildningskansliet Intygar, underskrift Tjänsteställning Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 BILDN 75 Förslag: MÖTETS KONSTITUERING beslutar - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört och - välja två protokolljusterare Beslut: Nämnden - konstaterade mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - valde Gun Lignell och Sisko Peltonen till protokolljusterare.

4 Sida 4 SIVLTK:570 /2013 BILDN 76 UTLÅTANDE ÖVER EKONOMIPLANEN FÖR SAMKOMMUNEN FÖR VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA Kompletterande material Styrelsen för Västra Nylands folkhögskolas har med ett brev gett medlemskommunerna tillfälle att framlägga förslag för utvecklande av samkommunens verksamhet och om ekonomiplanen Enligt grundavtalets 14 skall medlemskommunerna under ekonomiplanens beredningsskede ges tillfälle att framlägga förslag till utvecklandet av samkommunens verksamhet. Tidsfristen för givande av utlåtandet utgår Enligt 5 punkt 8i instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen har bildningsnämnden som uppgift att avge kommunens utlåtanden i ärenden som avser nämndens uppgiftsområde ifall inte annat föranleds av begäran om utlåtande eller av ifråga varande saks natur. I sitt brev konstaterar VNF:s styrelse det ekonomiska läget för medborgarinstituten har blivit allt svårare under hela 2000-talet som en följd av att statsandelarna har minskats. Medborgarinstitutens intäkter uppstår: Täckningen av kostnaderna kommer från följande källor; 1. statens andelar, 2. statliga kvalitetsbidrag och s.k. studiesedlar, 3. studerandenas studieavgifter, 4. andra avgifter t.ex. uthyrning av utrymmen, 5. externa medel t.ex. projektbidrag av fonder VNF har lyckats väl med rekryteringen av studerande och i augusti 2013 hade medborgarinstitutet 196 studerande, under hösten 2012 var motsvarande tal 150. Det försämrade ekonomiska läget har lett till att man inför läsåret dragit in på kostnaderna för undervisningen bl.a. genom att sammanföra en del ämnen och grupper. Styrelsen påpekar att nämnda åtgärder kan äventyra undervisningens kvalitet. I sitt brev konstaterar styrelsen att samkommunen sannolikt kommer att behöva stöd av medlemskommunerna både för driftskostnaderna och för investeringar under åren Enligt grundavtalets 17 uppbärs det belopp, som enligt budgeten, utöver statsandelar, studerandeavgifter och övriga intäkter, behövs för att täcka utgifterna och trygga samkommunens finansiering av verksamhetsutgifterna under räkenskapsåret som betalningsandelar. Betalningsandelar uppbärs i proportion till antalet studerande från medlemskommunerna under ifrågavarande år. En halv studieplats besätts av en studerande från kommun och kommunens procentuella andel är då 0,8 %.

5 Sida 5 Kommunernas ekonomiska läge är lika utmanande som medborgarinstitutens situation. Statsandelarna dras in och uppgifterna ökar. Kommunerna måste göra stora beslut för att balansera sin ekonomi. VNF borde uppgöra sin budget så att inkomsterna räcker till för att täcka utgifterna och även anpassa sin verksamhet så att man hålls inom den ekonomiska ramen. Det är svårt för medlemskommunerna att ge förslag för utvecklande av VNF:s verksamhet. Den bästa sakkännedomen finns hos medborgarinstitutets rektor och personal samt hos samkommunens styrelse. VNF borde dimensionera sin verksamhet så att extraordinära avgifter inte belastar medlemskommunernas ekonomi. kommuns bildningsnämnd är medveten om att personalen har genomfört åtgärder för balansering av ekonomin bl.a. genom frivilliga tjänstledigheter och minskningar i årsverken. Dessvärre kommer man säkert framöver även att genomföra liknande åtgärder. Det skulle dock vara önskvärt att samkommunens styrelse skulle hitta mera hållbara metoder för balansering av ekonomin. Det är inte på lång sikt möjligt att balansera ekonomin genom att personalen frivilligt tar ut tjänstledighet. Samkommunens styrelse ber kommunerna räkna med för investeringar under år 2015 och för år För driftskostnadernas del borde kommunerna reservera sammanlagt för åren Läroanstalten borde själv finansiera dessa med årsbidrag eller alternativt genom lånefinansiering. Medlemskommunernas betalningsandel av investeringar beräknas enligt kommunens andel i grundkapitalet. Kompletterande material - som kompletterande material brevet som anlänt från VNF och VNF:s ekonomiplan för Beredning: bildningschef Tina Nordman, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag besluter att ge följande utlåtande över ekonomiplanen för samkommunen för Västra Nylands Folkhögskola ; - Kommunernas ekonomiska läge är lika utmanande som medborgarinstitutens situation. Statsandelarna dras in och uppgifterna ökar. Kommunerna måste göra stora beslut för att balansera sin ekonomi. VNF borde uppgöra sin budget så att inkomsterna räcker till för att täcka utgifterna och även anpassa sin verksamhet så att man hålls inom den ekonomiska ramen. - Det är svårt för medlemskommunerna att ge förslag för utvecklande av VNF:s verksamhet. Den bästa sakkännedomen finns hos medborgarinstitutets rektor och personal samt hos samkommunens styrelse. - VNF borde dimensionera sin verksamhet så att extraordinära avgifter inte belastar medlemskommunernas ekonomi. kommuns bildningsnämnd är medveten om att personalen har genomfört åtgärder för

6 Sida 6 balansering av ekonomin bl.a. genom frivilliga tjänstledigheter och minskningar i årsverken. Dessvärre kommer man säkert framöver även att genomföra liknande åtgärder. Det skulle dock vara önskvärt att samkommunens styrelse skulle hitta mera hållbara metoder för balansering av ekonomin. Det är inte på lång sikt möjligt att balansera ekonomin genom att personalen frivilligt tar ut tjänstledighet. - Samkommunens styrelse ber kommunerna räkna med för investeringar under år 2015 och för år För driftskostnadernas del borde kommunerna reservera sammanlagt för åren anser att läroanstalten själv borde finansiera dessa med årsbidrag eller alternativt genom lånefinansiering. Behandling: Föredraganden gjorde ett ändrat beslutsförslag enligt följande: besluter att ge följande utlåtande över ekonomiplanen för samkommunen för Västra Nylands Folkhögskola ; - Kommunernas ekonomiska läge är lika utmanande som medborgarinstitutens situation. Statsandelarna dras in och uppgifterna ökar. Kommunerna måste göra stora beslut för att balansera sin ekonomi. VNF borde uppgöra sin budget så att inkomsterna räcker till för att täcka utgifterna och även anpassa sin verksamhet så att man hålls inom den ekonomiska ramen. - Det är svårt för medlemskommunerna att ge förslag för utvecklande av VNF:s verksamhet. Den bästa sakkännedomen finns hos medborgarinstitutets rektor och personal samt hos samkommunens styrelse. - VNF borde dimensionera sin verksamhet så att extraordinära avgifter inte belastar medlemskommunernas ekonomi. kommuns bildningsnämnd är medveten om att personalen har genomfört åtgärder för balansering av ekonomin bl.a. genom frivilliga tjänstledigheter och minskningar i årsverken. Dessvärre kommer man säkert framöver även att genomföra liknande åtgärder. Det skulle dock vara önskvärt att samkommunens styrelse skulle hitta mera hållbara metoder för balansering av ekonomin. Det är inte på lång sikt möjligt att balansera ekonomin genom att personalen frivilligt tar ut tjänstledighet. - Samkommunens styrelse ber kommunerna räkna med för investeringar under år 2015 och för år För driftskostnadernas del borde kommunerna reservera sammanlagt för åren anser att läroanstalten själv borde finansiera dessa med årsbidrag eller alternativt genom lånefinansiering. - beslutar; o att för kommuns betalningsandelar i sin budget reservera 781,20 euro för upprätthållande av driftsekonomin för åren

7 Sida 7 0,8 %* euro = 480 euro som investeringsanslag för år ,8 %* euro = 400 euro som investeringsanslag för år Beslut: Enligt det ändrade beslutsförslaget. Detta ärende justerades på mötet.

8 Sida 8 BILDN 77 ÖVRIGA ÄRENDEN Förslag: Beslut: diskuterar aktuella ärenden. Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom. Enligt förslaget.

9 Sida 9 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkan inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: Eftersom ett skriftligt rättelseyrkan enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkan kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkan. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun / Parkstigen siuntio@siuntio.fi Paragrafer: Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

10 Sida 10 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.