Grundtrygghetsnämnden nr 6/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 6/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRTRN 46 GRTRN 47 GRTRN 48 GRTRN 49 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut kommuns utlåtande om utkastet till regeringens proposition till lagen om ordnandet av social- och hälsovård Begäran om utlåtande om utkastet till regeringens proposition till lag om förebyggande rusmedelsarbete GRTRN 50 s ekonomiska utfall 08/2014 GRTRN 51 Övriga ärenden

2 MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 6/2014 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Siikala-Lautjärvi Kristiina, ordförande Dahlström Kaj, medlem Elo Tuula, medlem Kaisla Sirpa, medlem Mäenpää Mika, medlem Nordenswan-Lindén Eva, medlem Tarnanen Keijo, medlem Övriga närvarande Svanfeldt Stefan, kst-representant Öberg Benita, grundtrygghetschef, föredragande, sekreterare Wetterstrand Cathrinne, vårdservicechef, sekreterare Ärenden Underskrifter Kristiina Siikala-Lautjärvi ordförande Cathrinne Wetterstrand protokollförare, Benita Öberg protokollförare Kaj Dahlström protokolljusterare Eva Nordenswan-Lindén protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 GRTRN 46 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Beslut: Nämnden - konstaterade mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - valde Eva Nordenswan-Lindén och Kaj Dahlström till protokolljusterare.

4 Sida 4 GRTRN 47 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Sedan början av året har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Grundtrygghetschef Benita Öbergs beslutsförteckning inga beslut efter 25/2014 Socialservicechef Karin Heermans beslutsförteckning /2014 Vårdservicechef Cathrinne Wetterstrands beslutsförteckning /2014 Beslut: Enligt förslaget.

5 Sida 5 PERUSTLTK:45 /2014 GRTRN 48 Bilagor 1-2 SJUNDEÅ KOMMUNS UTLÅTANDE OM UTKASTET TILL REGERINGENS PROPOSITION TILL LAGEN OM ORDNANDET AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Den parlamentariska styrgruppen för strukturreformen inom social- och hälsovården, som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet, har upprättat ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården och till vissa lagar som hänför sig till den. Utkastet grundar sig på regeringsprogrammet samt på ett avtal av den 23 mars 2014 mellan riksdagspartiernas ordförande om huvudprinciperna kring ordnandet av social- och hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriet ber kommunerna och vissa andra instanser om utlåtanden om lagpropositionen senast Effektbedömningen som gäller reformen blir klar i mitten av september. Utredningen om propositionsutkastets förhållande till grundlagen pågår fortfarande. Detta utredningsarbete kan orsaka detaljförändringar i utkastet till propositionen. Kommunerna ombes ta ställning till vilket social- och hälsovårdsområde baserat på specialupptagningsområdena den anser det befogat att höra till. Därför har begäran till kommunerna riktats till respektive fullmäktige. En beslutshandling angående fullmäktiges beslut i ärendet bör lämnas in till social- och hälsovårdsministeriet. De givna utlåtandena beaktas vid den slutliga justeringen av regeringens proposition. Regeringens proposition överlämnas till riksdagen under höstsessionen, efter remissrundan. Det är meningen att de lagar som ingår i propositionen träder i kraft i början av I den nya modellen separeras ordnandet och produktionen av tjänsterna. Ansvaret för att ordna vården ankommer på fem social- och hälsovårdsområden. Ansvaret för produktionen av vården ankommer på en kommun eller samkommun. Vårdområdet beslutar vilka kommuner och samkommuner som ansvarar för produktionen. De centrala målen för social- och hälsovårdsreformen är att främja befolkningens hälsa, välfärd och sociala trygghet, att trygga tillgången till jämlik social- och hälsovård i hela landet, att förstärka basservicen inom socialoch hälsovården samt att skapa en kostnadseffektiv och verkningsfull servicestruktur.

6 Sida 6 Utkast till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården finns under adressen Bilagor och kompletterande material - som bilaga Begäran om utlåtande STM090:00/ som bilaga Enkäten angående begäran om utlåtande Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Behandling: Förslaget till kommuns utlåtande om utkastet till regeringens proposition till lagen om ordnandet av social- och hälsovård presenteras på mötet. Föredraganden delade i början av mötet ut ett beslutsförslag, bilaga 2 Enkäten angående begäran om utlåtande. De förslag till svar som upptas i bilagan diskuterades under ledning av föredraganden. Medlem Elo föreslog understödd av medlem Kaisla att man på fråga nummer 12 i enkäten om begäran om utlåtandet svara ja. Ordföranden konstaterade att det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som stöder föredragandens förslag röstar JA och den som stöder medlem Elos förslag röstar NEJ. Omröstningspropositionen godkändes. I omröstningen som förrättades genom namnupprop gavs 3 ja -röster (Siikala-Lautjärvi, Dahlström, Nordenswan-Lindén) och 4 nej -röster (Elo, Kaisla, Mäenpää, Tarnanen). Ordföranden konstaterade härefter att grundtrygghetsnämnden hade beslutat i enlighet med medlem Elos förslag. Ändrat beslutsförslag: Beslut: Föredraganden gjorde vidare ett ändrat beslutsförslag som följer: I fråga nummer 34 stryks den andra meningen som lyder Laskutusperiaatteet on linjattava kansallisesti / En linjedragning gällande faktureringsprinciperna bör göras på riksnivå. beslutade 1. Svaren på frågorna nr 1-11 och samt ges enligt förslaget. 2. Fråga 12: I 12 regleras beslutet om att ordna social- och hälsovård. Syftet med beslutet om att ordna social- och hälsovård är att fast-

7 Sida 7 ställa hur social- och hälsovårdsområdet ombesörjer genomförandet av organiseringsansvaret. Social- och hälsovårdsområdet beslutar om innehållet i beslutet om att ordna social- och hälsovård på basis av förhandlingar mellan social- och hälsovårdsområdet och kommuner samt samkommuner med produktionsansvar. Är förfarandet för utarbetande av beslutet om att ordna social- och hälsovård ändamålsenligt? Svar: Ja. 3. Fråga nr 34: Övriga anmärkningar angående 6 kap. Svar: Finansieringsreglerna förutsätter ännu preciseringar. 4. Föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att den godkänner kommuns utlåtande om utkastet till regeringens proposition till lag om ordnandet av social- och hälsovård enligt den ändrade bilagan nr 2. Detta ärende justerades på mötet.

8 Sida 8 PERUSTLTK:477 /2014 GRTRN 49 Bilagor 3 4 BEGÄRAN OM UTLÅTANDE OM UTKASTET TILL REGERINGENS PROPOSITION TILL LAG OM FÖREBYGGANDE RUSMEDELSARBETE Enligt regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering reformeras lagen om nykterhetsarbete för att utveckla rusmedelsarbetet som görs inom kommunerna. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att revidera lagen om nykterhetsarbete den 18 januari Arbetsgruppens förlängda tidsfrist gällde till den 31 maj Arbetsgruppen beredde sin rapport i form av en regeringsproposition. Enligt statsminister Alexander Stubbs regeringsprogram utvecklingen av lagstiftningen om förebyggande arbete fortsätter med målsättningen att ikraftträdandet kan ske Eftersom totalreformen av alkohollagen inte förverkligas under denna regeringsperiod stryks hänvisningarna till den nya alkohollagen ur förslaget. Social- och hälsovårdsministeriet ber kommunerna och övriga som nämns i sändlistan ge sina utlåtanden om lagförslaget. Utlåtandena ska ges senast måndagen den 13 oktober I den gällande lagen om nykterhetsarbete (828/1982) och förordningen om nykterhetsarbete (233/83) föreskrivs strukturen och uppgifterna för arbetet med att förebygga skador som orsakas av användningen av rusmedel och tobak. Kommunen ska under statens ledning (social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverken) följa rusmedelssituationen, upplysa och informera samt utveckla och genomföra arbete som förebygger rusmedelsskador i samarbete med kommunens egna förvaltningsnämnder och organisationer. I samband med reformen överförs uppgifterna enligt den nuvarande lagen och förordningen om nykterhetsarbete nästan ordagrant till den nya lagen men med modernt språk och moderna uttryck. Den föråldrade termen nykterhetsarbete ersätts med termen förebyggande rusmedelsarbete som varit i bruk redan i tjugo år. Förslag till namn på lagen: lag om förebyggande rusmedelsarbete. I lagen utökas fältet för förebyggande rusmedelsarbete så att det även omfattar förebyggande av skador orsakade av penningspel. Kommunerna åläggs även att utse en person som koordinerar det förebyggande rusmedelsarbetet. Redan nu har nästan 90 procent av kommunerna utsett en person som ansvarar för förebyggande rusmedelsarbete i vissa på heltid. Personens arbetsinsats beror på hur aktiv kommunen är och på kommunens storlek. Personen kan även vara gemensam för flera kommuner. För förebyggande av skador orsakade av penningspel krävs inga nya

9 Sida 9 åtgärder inom kommunen utan endast att det observeras som en del av det förebyggande rusmedelsarbetet som helhet. Syftet med reformen av lagen om nykterhetsarbete är att säkerställa att rusmedelsskador förebyggs så effektivt som möjligt i hela landet. I praktiken nås medborgarna bäst på lokal och kommunal nivå. Förebyggandet av alla rusmedelsskador ska även effektiveras genom ett omfattande samarbete som överskrider förvaltningsområdenas gränser samt gränserna mellan den offentliga verksamheten samt medborgarverksamheten och näringslivet. I propositionen ingår en avvikande åsikt, Kommunförbundet Bilagor och kompletterande material: - som bilaga 3 Begäran om utlåtande - som bilaga 4 Webropolenkäten angående begäran om utlåtande Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Beslut: beslutar - ge utlåtande enligt bilaga om ett utkast till en regeringens proposition till lag om förebyggande rusmedelsarbete. Enligt förslaget.

10 Sida 10 GRTRN 50 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 08/2014 Budgetutfallet för grundtrygghetsnämndens driftsekonomi är 68,2 procent enligt situationen Enligt budgeten skall driftsekonomiutfallet i slutet av augusti i genomsnitt få vara 66,7 procent. Enligt budgetanvändningen för de åtta första månaderna ser resultatet ut att överstiga budgeten med Specialsjukvårdsanvändningen är svår att uppskatta trots satsning på verksamhet som har som mål att sänka kostnaderna. Det är dock svårt att estimera det totala resultatet i och med specialsjukvårdsanvändningen och andra lagstadgade serviceformer som kan påverka en liten kommun mycket fort. Inkomsterna uppskattas till en ökning på ca Hälsoservicens verksamhetsbidrag för de åtta första månaderna är 67,8. Inkomsterna är 74,6 % och utgifterna 68 %. Kostnadsställe 260, rådgivningsverksamhet är inom budgetramarna. Kostnadsställe 265, mottagningsverksamhet och 267, jourverksamhet estimeras även de hållas inom budgetramarna. Munhälsovårdens verksamhetsbidrag är 76 %, vilket utgör en överstigning av budgeten med ca Detta beror till stor del på att det från budgeten 2014 saknas åtgärdstilläggsarvoden på ca Inkomsterna uppskattas till ca mera än budgeten för år Kostnadsställe 275 (köp av laboratorie- och röntgentjänster) överstiger det budgeterade med ca Kostnadsställe 278, fysioterapi har en ökning av köp av tjänster samt hjälpmedel med ca Stor del av dessa är hjälpmedel och service till handikappade. Seniorservicens verksamhetsbidrag för de åtta första månaderna är 67,4. Inkomsterna är 74,1 % och utgifterna 68,8 %. Om inkomsterna utvecklas i samma takt som de första 8 månaderna kommer inkomsterna att vara ca mera än det budgeterade. Köp av tjänster har använts ca minder än det budgeterade. Från budgeten 2014 saknas ca lönekostnader, vilket kompenseras genom ökade inkomster och minskande av köptjänster. Sosialservicens verksamhetsbidrag för de åtta första månaderna är 75,1 %. Inkomsterna är 64,3 % och utgifterna 74,4 %. På inkomstsidan syns statsandelar för utkomststödet, En uppskattning på statsandelarnas helhetssumma , vilket utgör 50 % av verkliga kostnader. Kostnaderna för utkomststöd är i detta skede mindre än budgeterat och har i jämförelse med uppgifterna från de fyra första månaderna jämnats ut. Inom mental- och missbrukarvården överstigs budgeten med ca Handikappservicens verksamhetsbidrag är 71 % och beror på en ny anstaltsplacering, vilket inte finns med i budgeten. Kostnaderna för barn och familjevård är de som ökat mest och leder till att kostnaderna överstiger det budgeterade med

11 Sida 11 ca Orsaken är ökad användning av lagstadgade barnskyddstjänster inklusive kostsamma anstaltsplaceringar. Kompletterande material Som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 8/2014 Förslag: Beslut: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom Antecknades för kännedom.

12 Sida 12 GRTRN 51 Förslag: Beslut: ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden: - Sammandraget av invånarenkäten 2014 diskuterade aktuella ärenden.

13 Sida 13 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun Parkstigen sjundea@sjundea.fi Paragrafer: Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

14 Sida 14 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.