Bildningsnämnden nr 5/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 5/2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDN 50 BILDN 51 BILDN 52 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Krav som fr.o.m ställs på tillhandahållare av daghemstjänster BILDN 53 Uppställande av verksamhetsmål för verksamhetsperioden BILDN 54 s ekonomiska utfall 5/2012 BILDN 55 Övriga ärenden BILDN 56 Upptagning av rektor Samuli Salonens beslut H356/12 och till behandling BILDN 57 Utlåtande till förvaltningsdomstolen om ett förvaltningsbesvär gällande skolskjutsbeslut K831

2 Sida 2 Nr 5/2012 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo paus kl och Närvarande medlemmar Gottberg Carl-Johan, ordförande Alho Olli, medlem Backman Heidi, medlem Calin Elisa, medlem Halonen Pekka, medlem Hautamäki Satu-Kristiina, medlem Huittinen Markku, medlem Paasikivi Anna, medlem närvar , anlände kl Övriga närvarande Nordman Tina, bildningschef (föredragande) Moring Pirkko, planerare för småbarnsfostran, närvarande avlägsnade sig kl Kneckt Katja, förvaltningsplanerare Ojala Cilla, kansliföreståndare (sekreterare) Ärenden Underskrifter Carl-Johan Gottberg ordförande Cilla Ojala protokollförare Satu-Kristiina Hautamäki protokolljusterare Heidi Backman protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Bildningskansliet Intygar, underskrift Tjänsteställning Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 BILDN 50 Förslag: MÖTETS KONSTITUERING beslutar - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört och - välja två protokolljusterare. Beslut: Nämnden beslöt - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört och valde Satu-Kristiina Hautamäki och Heidi Backman till protokolljusterare - att ta tilläggsärendena 56 och 57 till behandling

4 Sida 4 BILDN 51 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Bildningschef Tina Nordmans beslutsförteckning /2012 Chefens för småbarnsfostran Anu Vesiluomas beslutsförteckning /2012 Planerarens för småbarnsfostran Pirkko Moring beslutsförteckning /2012 Fritidschef Juha Liljas beslutsförteckning /2012 Rektor Samuli Salonens beslutsförteckning /2012 Rektor Anu Hausens beslutsförteckning inga beslut efter 5/2012 Rektor Erik Wolffs beslutsförteckning /2012 Administrativ daghemsföreståndare Eva Nygård /2012 Administrativ daghemsföreståndare Leena Knuts /2012 Ändrat förslag: Nämnden beslutar

5 Sida 5 - att i enlighet med 51 i kommunallagen ta till behandling rektor Samuli Salonens tjänsteinnehavarbeslut H356/12 och och upphäva dem som lagstridiga ( kap. i förvaltningslagen) och - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Bildningschef Tina Nordmans beslutsförteckning /2012 Chefens för småbarnsfostran Anu Vesiluomas beslutsförteckning /2012 Planerarens för småbarnsfostran Pirkko Moring beslutsförteckning /2012 Fritidschef Juha Liljas beslutsförteckning /2012 Rektor Samuli Salonens beslutsförteckning , /2012 Rektor Anu Hausens beslutsförteckning inga beslut efter 5/2012 Rektor Erik Wolffs beslutsförteckning /2012 Administrativ daghemsföreståndare Eva Nygård /2012 Administrativ daghemsföreståndare Leena Knuts /2012 Beslut: Nämnden - beslöt enligt det ändrade förslaget.

6 Sida 6 BILDN 52 Bilaga 1 KRAV SOM FR.O.M STÄLLS PÅ TILLHANDAHÅLLARE AV DAGHEMSTJÄNSTER kommuns undervisningsnämnd har beslutat att inom resultatområdet småbarnsfostran ta i bruk en servicesedel för dagvården i enlighet med Lag om servicesedlar inom social- och hälsovården. Samtidigt har nämnden frångått användningen av den servicesedel för dagvård som var i kraft t.o.m och som inte uppfyllde kraven i ovan nämnda lag Nämnden beslöt att av de privata serviceproducenterna, för vilkas service den kommunalt beviljade servicesedeln kunde användas, förutsätta att de uppfyller de separata kraven fr.o.m En ändring i förut nämnda krav har nu gjorts i lagen (lag om privat socialservice /922). Syftet med denna lag är att säkerställa att rätten till socialservice av god kvalitet tillgodoses för de klienter som anlitar privat socialservice. Således ändras de krav som ställs på serviceproducenter som producerar daghemstjänster under punkten: intyg över registrering i registret över privata serviceproducenter (Lag om tillsyn över privat socialservice 1996/603). Varje producent av privat socialservice som producerar annan socialservice än socialservice dygnet runt ska lämna in en skriftlig anmälan om verksamheten innan den inleds eller ändras väsentligt till det kommunala organet i den kommun där tjänsterna produceras. I anmälan ska nämnas motsvarande uppgifter som i en tillståndsansökan. En serviceproducent som har ansökt om tillstånd som avses i 7 behöver inte göra någon separat anmälan om sådana andra former av socialservice än socialservice dygnet runt som denne producerar om de framgår av tillståndsansökan. Som bilaga finns ett förslag till anvisningar gällande de krav som fr.o.m ställs på tillhandahållare av daghemstjänster. För säkerställande av att verksamheten är tillbörlig ska varje producent av privat socialservice utarbeta en plan för egenkontroll som omfattar serviceproducentens alla former av socialservice och den samlade service som avses i 5 2 mom. Enligt 5 4 mom. i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion hör det till bildningsnämndens uppgifter och beslutanderätt att besluta om hur tjänster anordnas och om principerna för att utveckla verksamheten. Beredning: planeraren för småbarnsfostran Pirkko Moring, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi

7 Sida 7 Bilagor och kompletterande material: Som bilaga ett förslag till anvisningar gällande de krav som fr.o.m ställs på tillhandahållare av daghemstjänster. Förslag: Nämnden beslutar - godkänna anvisningarna gällande de krav som fr.o.m ställs på tillhandahållare av daghemstjänster - att anvisningarna träder i kraft Beslut: Nämnden beslöt - godkänna anvisningarna gällande de krav som fr.o.m ställs på tillhandahållare av daghemstjänster - att anvisningarna träder i kraft

8 Sida 8 BILDN 53 UPPSTÄLLANDE AV VERKSAMHETSMÅL FÖR VERKSAMHETSPERIODEN Kommunfullmäktige har fastställt kommuns budget och ekonomiplan för år I budgeten och ekonomiplanen godkänns kommunens verksamhets- och ekonomiska målsättningar i enlighet med 65.2 i Kommunallagen. Enligt anvisningarna för uppgörandet av budgeten ska verksamhetsmålen följa de bindande strategiska målsättningar som kommunfullmäktige godkänt. För att kunna utvärdera hur målen uppnås skulle verksamhetsmålen vara konkreta. De verksamhetsmål som kommunfullmäktige ställt för bildningsavdelningen år 2012 är: 2.3 Verksamhetsmål: Att förbättra kommuninvånarnas trivsel och utvidga servicen för unga. Att fastställa och ta i bruk gemensamma och enhetsvisa verksamhetsidéer, tyngdpunkter och mål inom resultatenheten Fri bildning. Utvärderingskriterium: En kommuninvånarenkät gällande de fritidstjänster som kommunen erbjuder förverkligas senast Resultaten används vid planeringen. 2.5 Verksamhetsmål: Genom föregripande och kostnadseffektiv planering samt genom styrning kontrolleras serviceutbudstillväxten inom bildningsväsendet. Utvärderingskriterium: För planeringen av serviceutbudet skapas en verksamhetsmodell, processbeskrivning. Förutom de verksamhetsmål som fullmäktige ställt kan nämnderna för sina avdelningar ställa upp egna verksamhetsmål och utvärderingskriterier. Utvecklandet av samarbetet mellan hemmet och resultatområdet småbarnsfostran, mellan hemmet och skolan samt mellan hemmet och ungdomsväsendet bör vara långsiktigt och interaktivt. Utgångspunkter för samarbetet är att bemöta barnens och de ungas behov, att ha omsorg, rättvis behandling och att bära ansvar. Samarbetet som inleds under småbarnsfostran, fortsätter via förskoleundervisningen till den grundläggande utbildning och till det andra stadiet och därifrån till fritidsverksamhet. Samarbetet fastställs utgående från riksomfattande beslut: o Lagen och förordningen om grundläggande utbildning o Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelningen i den grundläggande utbildningen o Grunderna för förskole- och den grundläggande utbildningen o Grunderna för elevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet o Läroplan godkänd av utbildningsanordnaren o Årlig plan som baserar sig på läroplanen enligt 9 i förordningen om den grundläggande utbildningen

9 Sida 9 o Gymnasielagen och -förordningen o Grunderna för läroplanen i gymnasieutbildning o Lagen om yrkesutbildning o Grunderna för läroplanen i yrkesinriktad utbildning o Ungdomslagen Ömsesidigt uppskattande är grunden för ett gott samarbete. Utgångspunkten för samarbetet är att stöda barns och ungas uppväxt, utveckling och inlärning under inlärningsstigen. Ett gott samarbete mellan vårdnadshavarna och dagvården, vårdnadshavarna och skolorna och vårdnadshavarna och ungdomsväsendet gör det möjligt för de vuxna att utveckla ett ömsesidigt socialt nätverk. Samarbetet bidrar till att man gemensamt ansvarar för barnets vardag. Dagvårdens, skolans och ungdomsväsendets uppgift är att samarbeta på ett initiativrikt sätt och det är viktigt att även föräldrarna håller aktivt kontakt. Nyckelorden för ett lyckat samarbete är lyssna, respektera, ha förtroende och var interaktiv. De olika samarbetsnivåerna kan granskas i förvaltningssyfte då man begrundar kommunens, skolans, klassens och individens uppgifter tillsammans. Samarbete görs på många olika sätt både på samfunds- och individnivå. Med samfundsnivå avses bl.a. föräldrakvällar, utfärder och fester. På individnivå är aktörerna barnets föräldrar och t.ex. läraren. Samarbetet mellan hemmet och småbarnsfostran och hemmet och skolan bildar en del av den plan som styr verksamheten. Utvärderingen är en väsentlig del av läroplansprocessen och den utvecklar verksamheten fortlöpande. I och med utvärderingen klarläggs huruvida fostrings- och undervisningsarbetet inom dagvården, skolan och ungdomsverksamheten motsvarar de mål som ställts. En förutsättning för att samarbetet kvalitetsmässigt utvecklas är att ett lämpligt respons- och utvärderingssystem skapas. Systematisk respons över erfarenheterna av samarbetet är nyttig på alla samarbetsnivåer. För att samarbetet ska utvecklas är det viktigt att behandla responsuppgifterna tillsammans med föräldrarna. Föräldraföreningsverksamheten utgör ett mångsidigt frivilligt arbete som främjar barnens uppväxt, inlärning och välmående och föräldraföreningarna sköter och främjar samarbetet mellan hemmet och skolan. Beredning: bildningschef Tina Nordman tfn , e-post tina.nordman@siuntio.fi Förslag: Nämnden - beslutar att som verksamhetsmål för bildningsavdelningen för verksamhetsperioden ställa: Högklassigt samarbete i dagliga situationer Utvärderingskriterium;

10 Sida Bildningsavdelningens samarbetsplaner på kommunnivå granskas och gemensamma, klara linjedragningar för utvecklande och utvärdering av samarbetet skapas 2. Samarbetsutvärderingar på enhetsnivå utförs på bildningsavdelningen. Responsuppgifterna behandlas tillsammans med vårdnadshavarna och nya verksamhetsmodeller skapas. - beslutar att bildningschefen rapporterar om situationen kring verksamhetsmålet i december 2012 och i maj Beslut: Enligt förslaget.

11 Sida 11 BILDN 54 BILDNINGSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 5/2012 Kompletterande material Budgetutfallet för bildningsnämndens driftsekonomi är 39,2 procent enligt situationen Enligt budgeten skulle driftsekonomiutfallet i slutet av maj i genomsnitt få vara 41,7 procent. Inkomstutfallet var högre än prognosen (48,4 procent) och utgifterna lägre än prognosen (39,7 procent). Kompletterande material - Som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 5/2012 Beredning: Bildningschef Tina Nordman, tfn e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom. Beslut: Nämnden beslöt - anteckna ärendet för kännedom.

12 Sida 12 BILDN 55 ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. - Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat kommun euro för uppsökande ungdomsarbete - Situationen kring utvidgningen av svenska skola - Situationen kring Tjusterby daghem - Statsbidrag för kollektivtrafiken Förslag: Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom. Beslut: Nämnden beslöt - anteckna de aktuella ärendena för kännedom. Efter behandlingen av denna paragraf hölls en läspaus kl

13 Sida 13 BILDN 56 UPPTAGNING AV REKTOR SAMULI SALONENS BESLUT H356/12 OCH TILL BEHANDLING Kompletterande material Aleksis Kivi skolans lektor i modersmålet Kati Ingo har ansökt om tjänstledighet utan lön för tiden Skolans rektor Samuli Salonen har beviljat tjänstledighet utan lön med ett beslut av H356/12. Beslutet om beviljande av tjänstledighet utan lön H356/12 finns som kompletterande material. Enligt 12 i kommuns personalstadga beviljar enhetscheferna tjänstledighet och arbetsledighet efter prövning för högst tolv månader, ifall det därvid inte gäller att överväga hur mycket lön som skall betalas under tjänstledigheten eller arbetsledigheten. Rektor Salonen har upphävt beslutet H356/12. Han motiverar upphävandet med att han har beviljat tjänstledigheten av misstag och att han tidigare muntligen hade meddelat lektor Ingo att han inte kommer att bevilja tjänstledighet. Tjänsteinnehavarbeslutet 99 angående Aleksis Kivi skolans rektors beslut H356/12 finns som kompletterande material. Lektor Ingo kontaktade bildningschefen och ifrågasatte upphävandet av beslut H356/12 på de grunder att rektor Salonen hade fattat beslutet av misstag och att han inte hade sett vilken ansökan han undertecknar. Enligt lektor Ingo hade rektor Salonen inte heller direkt sagt åt henne att tjänstledighet inte kommer att beviljas. Enligt lektor Ingo hade hon inte heller hörts innan beslutet upphävdes. Då hon hade fått protokollsutdraget för 99 hade hon till rektor Salonen anmält att hon inte är nöjd med hur ärendet hade skötts. En rättelseyrkan har gjorts i anknytning till tjänsteinnehavarbeslutet. Rättelseyrkan finns som kompletterande material. Rektor Salonen har i sin utredning konstaterat att han har meddelat lektor Ingo att han inte kommer att bevilja tjänstledigheten. Som motivering var att lektor Ingo hade fått en tjänst som lektor i modersmålet i Gamlakarleby och flyttar dit med sin familj. Rektor Salonen och bildningschefen har diskuterat beviljandet av tjänstledigheten och kommit till att det inte i detta fall är befogat att bevilja tjänstledigheten. Rektor Salonen förklarar att han beviljade tjänstledigheten (HR356/12) av misstag och att han inte själv bereder sina beslut, att han hade bråttom och att datumen i ifråga varande ansökan fanns på en annan plats en normalt. Rektor Salonen säger sig ha varit i kontakt med förvaltningschef Sorvanto angående upphävandet av beslutet. Rektor Salonens utredning finns som kompletterande material. Enligt 16 i kommuns förvaltningsstadga kan en nämnd och dess ordförande och avdelningschefen på avdelning i fråga besluta att ta upp ärende till behandling i nämnden. Eftersom det förekommer oklarheter i beslutsfattandet i samband med lektor Ingos ansökan om tjänstledighet bör bildningsnämnden ta upp till behandling det beslut rektor Salonen fattat om

14 Sida 14 beviljande av tjänstledighet utan lön H356/12 och beslutet om korrigering av nämnda beslut H356/12 som Aleksis Kivi skolans rektor Samuli Salonen gjort. Enligt 51 i kommunallagen ska ett ärende tas till behandling i ett högre organ senast inom den tid inom vilken rättelseyrkan enligt 89 skall framställas. Aleksis Kivi skolans rektors beslut H356/12 och har varit offentligt framlagda Upptagningsrätten används inom tiden för rättelseyrkan. Nämnden har 51 använt sin rätt att ta upp ett ärende till behandling då det gäller rektor Salonens tjänsteinnehavarbeslut H356 Beslut om beviljande av tjänstledighet utan lön och Korrigering av Aleksis Kivis skolan rektor Samuli Salonens beslut H356/12. Kompletterande material och bilagor - som kompletterande material rektor Salonens tjänsteinnehavarbeslut H356/12 Beslut om beviljande av tjänstledighet utan lön - som kompletterande material rektor Salonens tjänsteinnehavarbeslut Korrigering av det beslut H356/12 som Aleksis Kivi skolans rektor Samuli Salonen fattat - som kompletterande material Rättelseyrkan i anknytning till den korrigering som rektor Samuli Salonen gjort gällande beslutet H356/12 - som kompletterande material rektor Salonens utredning Beredning: bildningschef Tina Nordman tfn , e-post: tina.nordman@siuntio.fi Förslag: Nämnden - beslutar förkasta rektor Samuli Salonens beslut H356/12 Beslut om beviljande av tjänstledighet utan lön för tiden beslutar förkasta rektor Samuli Salonens tjänsteinnehavarbeslut Korrigering av det beslut h356/12 som Aleksis Kivi skolans rektor Samuli Salonen fattat - beslutar bevilja lektor i modersmålet Kati Ingo tjänstledighet utan lön för tiden konstaterar att lektor Kati Ingos rättelseyrkan förfallit i och med att nämnden använt sin rätt att uppta ett ärende till behandling - uppmanar rektor Salonen att i fortsättningen var noggrann vid undertecknandet av ansökningar och beslut. Beslut: Enligt förslaget. Efter behandlingen av denna paragraf hölls en läspaus kl

15 Sida 15 SIVLTK:271 /2012 BILDN 57 UTLÅTANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN OM ETT FÖRVALTNINGSBESVÄR GÄLLANDE SKOLSKJUTSBESLUT K831 HEMLIG STÄMPLAT Bilagor 2, 3, 4, 5 Kompletterande material

16 Sida 16 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkan inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 50, 51, Eftersom ett skriftligt rättelseyrkan enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: 52 Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkan kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkan. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun / Parkstigen siuntio@siuntio.fi Paragrafer: 52 Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

17 Sida 17 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.