Bildningsnämnden nr 6/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 6/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDN 57 BILDN 58 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut BILDN 59 Behov av tillägsresurser för skolgångsbiträden och gruppassistenter för läsåret BILDN 60 fullmäktigeimotion som gällde grundandet av språkbadsgrupp BILDN 61 Läroplanen för förskoleundervisning i kommun fr.o.m BILDN 62 Ändring av kommuns läroplan för grundläggande undervisning f.r.om BILDN 63 Hur bildningsnämndens ekonomi förverkligats 1-5/2011 BILDN 64 Nämndens möten hösten 2011 BILDN 65 BILDN 66 Övriga ärenden Nuläget för svenska skolans utvidgning

2 Sida 2 Nr 6/2011 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Gottberg Carl-Johan, ordf. Alho Olli, medlem, (anlände kl ) Backman Heidi, medlem Calin Elisa, medlem Söderlund Susanna, ersättare (anlände kl ) Hautamäki Satu-Kristiina, medlem Huittinen Markku, medlem Paasikivi Anna, medlem Övriga närvarande Nordman Tina, bildningschef (föredragande) Vesiluoma Anu, chef för småbarnsfostran (avlägsnade sig kl ) Vuorio Valpuri, praktikant (avlägsnade sig kl ) Koskinen Tommi. förvaltningsplanerare (sekreterare) Ärenden Underskrifter Carl-Johan Gottberg ordförande Tommi Koskinen protokollförare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats protokolljusterare Bildningskansliet protokolljusterare Intygar, underskrift Tjänsteställning Matleena Mikkonen förvaltningsplanerare

3 Sida 3 BILDN 57 Förslag: MÖTETS KONSTITUERING beslutar - konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört och - välja två protokolljusterare Beslut: Nämnden - konstaterade mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört - ändrade behandlingsordningen så att efter behandlingen av ärende 58 behandlas först ärende 61 - beviljade yttrande- och närvarorätt vid mötet till praktikant inom småbarnsfostran Valpuri Vuorio - valde Heidi Backman och Markku Huittinen till protokolljusterare

4 Sida 4 BILDN 58 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Bildningschef Tina Nordmans beslutsförteckning , 35-38/2011 Chefens för småbarnsfostran Anu Vesiluomas beslutsförteckning , 9/2011 Planerarens för småbarnsfostran Pirkko Moring beslutsförteckning , 2/2011 Rektor Samuli Salonens beslutsförteckning , /2011 Ledande rektor Samuli Salonens beslutsförteckning , 11-12/2011 Rektor Anu Hausens beslutsförteckning , 23-26/2011 Rektor Carina Moisios beslutsförteckning , 28-50/2011 Fritidschef Juha Liljas beslutsförteckning , inga beslut Beslut: Enligt förslaget.

5 Sida 5 BILDN 59 BEHOV AV TILLÄGSRESURSER FÖR SKOLGÅNGSBITRÄDEN OCH GRUPPASSISTENTER FÖR LÄSÅRET Lag om grundläggande utbildning ( /628) förändrades fr.o.m Ett av målen med lagförändringen är att behovet av specialklasser och - skolor minskar och att barnet/eleven allt oftare får sitt stödbehov tillfredsställt redan innan inlärningssvårigheterna uppstår i den egna förskolegruppen, i närskolan eller i den egna klassen. I samband med att lagförändringen gjorts har man, tydligare än förut, poängterat betydelsen av förebyggande stöd och det att eleven, för att få särskilt stöd, inte behöver överföras till specialundervisning. Stödbehovet har indelats i tre nivåer och man talar om den sk. trestegsmodellen; allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Det särskilda stödet är den starkaste stödformen och den förutsätter att det görs en pedagogisk utredning (mellan allmänt och intensifierat stöd görs en pedagogisk bedömning). I lagen om grundläggande utbildning, 31 har det fastställts att barnet/eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att han eller hon skall kunna delta i undervisningen. Barnet/eleven har rätt till tolknings- och skolgångsbiträdes- och gruppassistenttjänster samt särskilda stödredskap som han/hon behöver för att kunna delta i undervisningen. Stödet kan ges i form av kurators- eller skolpsykologtjänster eller som speciallärar- eller specialbarnträdgårdslärartjänster i klassen. Vid behov får barnet/eleven stöd av skolgångsbiträde/gruppassistent. Barnets undervisning och rehabilitering planeras, genomförs och utvärderas, i samarbete med lärare och andra sakkunniga som jobbar med barnet/eleven. Skolgångsbiträdet/gruppassistenten stöder skolan i fostringsarbetet genom att leda, hjälpa och sköta om barnet/eleven och möjliggör barnets/elevens utveckling till en självständig och aktiv individ. Målet med skolgångsbiträdets/gruppassistentens arbete är att stödbehovet minskar eller blir överflödigt. Skolgångsbiträdet/gruppassistenten stöder barnet i inlärningsprocessen under handledning av barnträdgårdslärare, speciallärare eller ämneslärare. I kommun hör elevvårdspersonalen; kurator, skolpsykolog, ambulerande specialbarnträdgårdslärare och skolgångsbiträden/gruppassistenterna till Enheten för stöd och fostran. Bildningschefen ansvarar för enhetens anslag och fungerar som närmaste förman för skolkuratorn och skolpsykologen. Assistentresurserna fördelas mellan de olika enheterna enligt barnens/elevernas behov genom att förmännen meddelar assistentbehovet åt bildningschefen som sedan besluter om hur resursen fördelas. Enhetschefen fungerar som assistententens närmaste förman.

6 Sida 6 Nuvarande assistentresurs i kommun är inte tillräcklig och motsvarar inte det behov som barnen/eleverna har. Personliga assistenter beviljas endast om behovet är särskilt stort. Inför läsåret är behovet av personliga assistenter större än tidigare. Barnet/eleven kan få en personlig assistent om en sakkunnig gett ett utlåtande om behovet av personlig assistent. Som orsak kan vara sjukdom(diabetes, epilepsi), rörelse- eller utvecklingsstörning, att barnets/elevens svårigheter i inlärnings- och övergångssituationer är mycket stora eller om eleven är till fara för andra. De stora undervisningsgrupperna i Päivärinne skola och svenska skola kräver skolgångsbiträdesresurser. I samtliga kommunens skolor finns specialklasser/smågruppsundervisning där det behövs skolgångsbiträden. Inom småbarnsfostran behövs gruppassistenter i samtliga daghem och i förskolegrupperna nuläget behov Enhet skillnad Aleksis Kiven koulu Päivärinteen koulu ,5 +8,5 svenska skola Småbarnsfostran Summa: ,5 +274,5 I tabellen ovan syns nuläget då det gäller assistentresurser samt resursbehovet för inkommande läsår i form av veckotimmar. Löneutgifter för tilläggsbehovet av assistentresurser för perioden augusti-december 2011 räknas ut enligt följande: 30 veckotimmar = euro. Skillnaden 274,5/30=9,15 x 9000euro = euro. Skillnaden mellan assistentresursen i svenska skolan och Päivärinteen koulu inkommande läsår avviker inte märkbart från nuläget. Skolornas stora klasser kräver assistentresurser så att eleverna kan få tillräckligt med stöd. Skillnaden i assistentresursen i Aleksis Kiven koulu och inom småbarnsfostran är märkbar. I utgiftsmoment 318, för enheten för stöd och fostran, finns det för år 2011 budgeterat euro för personalutgifter. Utfallet för personalkostnaderna per är euro, dvs. 44,9 procent av budgeterade medel. Utfallet för driftsekonomin för enheten för stöd och fostran är 44 procent per

7 Sida 7 Enligt personalstadgan i kommun har tjänstemännen befogenhet att anställa skolgångsbiträden/gruppassistenter. Det är dock möjligt att ökandet av assistentresursen fr.o.m. hösten 2011 leder till att nämnden behöver anhålla om tilläggsanslag för år 2011 av kommunstyrelsen. Därför är det ändamålsenligt att hämta behovet av ökning av assistentresursen nämnden till kännedom och för diskussion.. Beredning: Bildningschef Tina Nordman puh , e-post tina.nordman@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - anteckna ärendet till kännedom. Behandling: Detta ärende behandlades avvikande från den ordinarie behandlingsordningen som fjärde ärende vid mötet. Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag under diskussionen enligt följande: Nämnden - konstaterar, att det finns ett klart behov för tilläggsresurser för skolgångsbiträden - antecknar ett eventuellt behov av tilläggsanslag för kännedom - konstaterar, att nämnden kommer senare att behandla ett eventuellt behov av tilläggsanslag - beslutar föra ärendet till kommunstyrelsen för kännedom Beslut: Enligt det ändrade förslaget.

8 Sida 8 KH:51 /2011 BILDN 60 Kompletterande material FULLMÄKTIGEIMOTION SOM GÄLLDE GRUNDANDET AV SPRÅKBADSGRUPP SFP:s fullmäktigegrupp/ledamot Marcus Nordström har inlämnat en fullmäktigemotion som gällde grundandet av en språkbadsgrupp inom småbarnsfostran i kommun. I motionen föreslås att det i sjundeå kommun grundas en svenskspråkig språkbadsgrupp som inleder sin verksamhet på hösten Enligt motionen skulle den språkbadsgrupp som bildas bestå av barn i åldern 3-5 år och att som fortsättning till språkbadet ordnas skulle språkbadsundervsining även fortsätta i skolan på hösten Termen Kielikylpy-språkbad används i Finland i många olika sammanhang då man talar om undervisning som ges på något annat språk än på elevens modersmål. Språkbadsundervisningen påbörjades på 1960 talet i Kanada varifrån den spred sig till Europa. I Kanada ordnas språkbad lite olika beroende på när undervisningen börjar (tidig, fördröjd, sen) och i hur stor omfattning språket används (fullständigt, delvis). I Vasa universitet tillämpas från år 1987 Kanadamodellen med tidigt fullständigt språkbad och den utvecklades för att passa i finska förhållanden. Språkbadsundervisningen på svenska påbörjades i ett daghem i Vasa och metoden har spritt sig till andra orter från Vasa. Språkbad är en metod varmed barn med majoritetspråk får en betydande del av undervisningen på det språk som den lokala minoriteten talar. Undervisning ges dock så att barnets modersmål och kulturidentitet bibehålls. I Finland innebär detta att finskspråkiga barn får språkbadsundervisning på svenska. Språkbadsundervisning ordnas i huvudsak i tvåspråkiga kommuner och i kommuner med ett relativt stort antal svenskspråkiga. Målet med språkbadet är att eleverna skall nå en funktionell färdighet i båda språken. Funktionell tvåspråkighet betyder inte att eleven är fullständigt tvåspråkig, utan eleven tillägnar sig språkbadsspråket via praktiska erfarenheter och genom att eleven använder språket i naturliga sammanhang och i meningsfulla situationer. Det språkbadsspråk, som eleven tillägnar sig, är inte föremål för språkundervisningen, utan det används som ett hjälpmedel i undervisningen. Den språkbadsundervisning som ges till finskspråkiga elever påbörjas i ett finskspråkigt daghem, där personalen konsekvent använder bara svenska även utanför utrymmen där undervisning ges, men förstår också finska. Personalen fungerar som språkmodell samtidigt som språklärare och det är därför viktigt att personalen har svenska som modersmål eller att de talar

9 Sida 9 svenska som är på samma nivå med dem som har svenska som modersmål. Läraren kompletterar betydelsen som ord och meningar har med miner, gester, bilder osv. Barnet tvingas inte att använda språkbadsspråket och eleven kan använda finska tills hon/han är färdig att tala språkbadsspråket. Efter daghemmet fortsätter eleven i finskspråkig grundskola, så att elevens kulturella identitet inte hotas. Undervisningen ges i huvudsak på svenska. Finska språkets andel i undervisningen ökas under skolgången så, att ca hälften av undervisningen i slutet av språkbadet ges på svenska. Undervisning ges i olika ämnen turvis på båda språken, för att eleverna lär sig olika begrepp både på modersmålet och på språkbadsspråket. Lärare i skolan kräver och uppmuntrar eleverna att aktivt använda språkbadsspråket. Gruppstorleken i språkbadsundervisningen följer samma principer som i övriga daghemsgrupper dvs. 7 barn per en fullvuxen. Barnet skall uppfylla vissa kriterier för att bli godkänt till en språkbadsgrupp; barnet kommer från en enspråkig familj, barnet är 3-5 år gammalt och barnets färdighetsnivå i modersmålet är tillräcklig hög. Om man vill att språkbadsundervisningen fortsätter i grundläggande utbildning, bör barnen vara lika gamla och gruppstorleken skall vara tillräckligt stor, åtminstone 15 barn, som motsvarar storleken på en skolklass. Årligen påbörjar ungefär elever sin grundläggande utbildning på finska i. Med tanke på ordnandet av språkbad skall det först utredas, om det bland dessa finns ett tillräckligt stort antal enspråkiga familjer som vill att barnet påbörjar språkbad på svenska och om dessa barn uppfyller övriga kriterier? Ifall det bland dessa barn finns ett tillräckligt stort antal barn som anmäler sig till språkbadet, skall man även ta i beaktande, att då dessa elever överflyttas till en språkbadsgrupp kommer detta påverka bildandet av grupper både i småbarnsfostran, förskoleundervisning och i skolorna. Att påbörja språkbadsverksamheten på svenska i på hösten 2011 är inte möjligt tidtabellsmässigt. Ett bättre alternativ vore hösten 2013 med tanke på dagvårdens verksamhetsår och budgetberedning. Innan språkbadsgruppen bildas skall följande utredas: - storleken på språkbadsgruppen: Hur många av de enspråkigt finksa familjerna vill att barnet börjar i ett svenskspråkigt språkbad? Uppfyller de barn som har anmälts givna kriterier? - Det skall finnas åtminstone en barnträdgårdslärare och en barnskötare per dagvårdsgrupp. Kostnaderna totalt är på årsnivå ca euro. Personalen skall ha språkbadsutbildning. Nämnden skall föreslå för kommunfullmäktige att nya vakanser för språkbadspersonalen inrättas och att ett anslag för personalkostnader åtminstone för ett halvt år tas med i budgeten för år 2013

10 Sida 10 - utrymmesfrågan, så som utvidgningen av svenska skola och den pågående planeringen av ett nytt daghem i Tjusterby bidrar för sin del även till förutsättningarna att ordna språkbadet. En svenskspråkig språkbadsgrupp skall placeras i ett finskspråkigt daghem. Innan slutliga beslut i ärendet fattas borde bildningsavdelningen kartlägga vårdnadshavarnas intresse för svenskspråkigt språkbad samt göra ovannämnda utredningar för att klarlägga vilka förutsättningar det finns att ordna språkbad. Med tanke på att det är osäkert huruvida ovannämnda förutsättningar existerar, är det mest ändamålsenliga i detta skede att som svar till fullmäktigeinitiativet konstatera, att det inte är möjligt att påbörja språkbadssundervisningen på hösten Ärendet kommer att kartläggas före hösten 2013 och på basen av dessa utredningar uppgörs ett förslag till bildningsnämnden. Tilläggsmaterial och bilagor - Som tilläggsmaterial en fullmäktigemotion som SFP:s fullmäktigegrupp/medlem Marcus Nordström har inlämnat. Beredare: Bildningschef Tina Nordman tfn , e-post tina.nordman@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår att kommunfullmäktige antecknar beredningstexten som svar till den fullmäktigemotion som gäller ordnande av språkbad och konstaterar att motionen är slutbehandlad; - ger bildningsavdelningen i uppdrag att kartlägga intresset för svenskspråkigt språkbad bland vårdnadshavare till barn födda år 2010 och - att nämnden fattar slutgiltigt beslut om bildandet av en språkbadsgrupp på hösten 2012 efter att en utförligare utredning har färdigställts. Behandling: Detta ärende behandlades avvikande från den ordinarie behandlingsordningen som femte ärende vid mötet. Den ändring som föredraganden gjorde i ärendets rubrik har beaktats i protokollet. Föredragande ändrade sitt beslutsförslag under diskussionen enligt följande: Nämnden beslutar: - föreslå för kommunstyrelsen att behandlingen av ärendet fortsätter

11 Sida 11 - ge bildningsavdelningen i uppdrag att kartlägga intresset för svenskspråkigt språkbad bland vårdnadshavare till barn födda år 2010 och, - att nämnden fattar slutgiltigt beslut om bildandet av en språkbadsgrupp fram till hösten 2013 efter att en utförligare utredning har färdigställts. Beslut: Enligt det ändrade förslaget.

12 Sida 12 BILDN 61 LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNING I SJUNDEÅ KOMMUN FR.O.M BILDNVES Förskoleundervisning förverkligas enligt lagen om grundläggande undervisning (628/1998). Läroplanen för förskoleundervisning i kommun grundar sig på lagstiftning för grundläggande utbildning ( ), på lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning (642/2010) samt på grunder för uppgörande av läroplaner för förskoleundervisning som utbildningsstyrelsen har utfärdat och som har trätt i kraft Tidigare har man använt sig av en läroplan för förskoleundervisning som grundade sig på en riksomfattande läroplan för förskoleundervisning som fastställdes Den nya bestämmelsen om grunderna för förskoleundervisning innehåller flera ändringar jämfört med tidigare bestämmelser. Undervisningsstyrelsen har år 2010 fastställt läroplansgrunderna för förskoleundervisning fr.o.m då det gäller elevvård, personuppgifter och rätten att få information (31a, 40 och 41 ) att iakttas fr.o.m I och med den nya bestämmelsen har man kunnat ta lokala läroplaner i bruk fr.o.m Planen för förskoleundervisning skall tas i bruk senast Förskoleundervisning hör till undervisningsministeriets kompetensområde i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Då förskoleundervisning ordnas i en enhet för förskoleundervisning, även lagstiftning för dagvård tillämpas som komplettering till förskoleundervisningen. Läroplanen för förskoleundervisning i grundar sig på Utbildningsstyrelsens beslut (642/2010) som har fastställts och som gäller riksomfattande läroplansgrunder för förskoleundervisning för år Läroplanen för förskoleundervisning uppgörs så att den gäller tillsvidare och är i kraft fr.o.m har gett chefen för smobarnsfostran i uppdrag att utnämna en förskolearbetsgrupp för båda språkgrupper. Hon har sammankallat arbetsgruppen som inledde sitt arbete I arbetsgruppen har begynnande lärare från Päivärinne, Toukola och Svenska skolan, barnträdgårdslärare i förskolegrupperna, den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren, daghemsföreståndarna, chefen för småbarnsfostran och palneraren för småbarnsfostran deltagit. Arbetsgruppen har samlats sju gånger under våren Arbetsgruppen kommenterar förskoleläroplanen

13 Sida 13 Enligt 6 i instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen är det sektionens uppgift att ge bildningsnämnden utlåtande om läroplanen för förskole- och den grundläggande undervisningen. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga ett förslag till läroplan för förskoleundervisningen i kommun fr (utdelas per e-post ) Beredning: Planeraren för småbarnsfostran Pirkko Moring, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: s svenska sektion beslutar anteckna ärendet för kännedom. - ge bildningsnämnden följande utlåtande om läroplanen för förskoleundervisningen o Läroplanen för förskoleundervisningen i, där de i sin helhet förnyade riksomfattande grunderna beaktas, omfattar de ändringar som förutsätts i den ändrade lagen om grundläggande undervisning. Beslut: s svenska sektion beslutar anteckna ärendet för kännedom och ger bildningsnämnden följande utlåtande om läroplanen för förskoleundervisningen : SIVLSUOJ Läroplanen för förskoleundervisningen i, där de i sin helhet förnyade riksomfattande grunderna beaktas, omfattar de ändringar som förutsätts i den ändrade lagen om grundläggande undervisning. Paragrafen justerades på mötet. ==== (Finska sektionens motsvarande beredningstext motsvarar beredningstexten i svenska sektionens motsvarande ärende.) Förslag: Sektionen beslutar - ge bildningsnämnden följande utlåtande om läroplanen för förskoleundervisningen o Läroplanen för förskoleundervisningen i, där de i sin helhet förnyade riksomfattande grunderna beaktas, omfattar de ändringar som förutsätts i den ändrade lagen om grundläggande undervisning.

14 Sida 14 Beslut: Enligt beslutsförslaget. Ärendet justerades på mötet. ==== BILDN 61 Bilaga 1-2 Läroplanen för förskoleundervisningen i grundrar sig på lagen om grundläggande utbildning ( ), förändringen i lagen om den grundläggande utbildningen (642/2010) samt grunderna för förskoleundervisningens läroplan som utbildningsstyrelsen har givit och som har trätt i kraft Den nya föreskriften om grunderna för förskoleundervisning innehåller flera ändringar jämfört med de tidigare grunderna där förutsätts att anordnare av förskoleundervisning tar senast i bruk läroplanen för förskoleundervisning som uppgjorts enligt grunderna. Förskoleundervisningen är en del av grundläggande undervisning och barnets lärostig, och den hör administrativt till småbarnsfostran. Barnet har rätt att delta i förskoleundervisningen ett år förrän läroplikten börjar. Barnets vårdnadshavare bestämmer om barnets deltagande i förskoleundervisningen. Varje barn har rätt till avgiftsfri förskoleundervisning minst under 700 timmar under det år som föregår läroplikten. Berättigade till förskoleundervisning är barn under 5 år som omfattas av förlängd läroplikt samt sjuåringar som börjar grundläggande utbildning ett år senare än stadgat. Förskoleundervisning ordnas huvudsakligen i förskolegrupper som fungerar i samband med skolorna. Svenska Förskolan utgör ett undantag här. Förskoleundervisningens mål är att främja och stöda barnets helhetsbetonat växande, utveckling och lärande. Centrala element i det uppfostrande samfundets verksamhet är barnets delaktighet, verksamhetsmodeller där barnet är i centrum och att man lyssnar på barnet. Planeringen av förskoleundervisningens verksamhetsomgivning och förskoleundervisningens genomförande baserar sig på barnets och barngruppens behov. Lek är barnets sätt att fungera och barn i förskoleåldern lär sig genom lek. Läroplanen för förskoleundervisningen i styr och stöder planering, genomförande och bedömning av förskoleundervisningen på kommunnivå. Med hjälp av läroplanen för förskoleundervisningen i genomförs målinriktad förskoleundervisning och skapas gemensam förståelse om barnets inlärningsprocess, målsättningar och innehåll. I centrum finns ett indi-

15 Sida 15 viduellt barn, som på bästa möjliga sätt stöds för att barnet skulle lära sig hur man lär sig samt skulle kunna växa till en medlem i samhället. I läroplanen för förskoleundervisningen finns skilt för sig riksomfattande grunder och skilt för sig tyngdpunktsområden som gäller målsättningar och innehåll i kommun. s finsk- och svenskspråkiga sektioner har gett sina utlåtanden över Läroplanen för förskoleundervisningen. Utlåtandena framgår ur behanldingsuppgifterna ovan. Enligt 5 punkt 22 i insruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen har bildningsnämnden i uppgift att godkänna kommunens plan för undervisnings- och småbarnsfostran. Tilläggsmaterial och bilagor - Ett förslag till läroplanen för förskoleundervisningen i fr.o.m finns som bilaga. Beredare: Chef för småbarnsfostran Anu Vesiluoma tfn , e- post anu.vesiluoma@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna för kännedom bildningsnämndens svenskspråkiga sektions utlåtande och finskspråkiga sektions utlåtande över läroplanen för förskoleundervisningen; - godkänner förslaget till läroplanen för förskoleundervisningen i enligt bilaga och - att läroplanen för förskoleundervisningen tas i bruk fr.o.m Behandling: Detta ärende behandlades avvikande från den ordinarie behandlingsordningen som tredje ärende vid mötet. Beslut: Enligt förslaget.

16 Sida 16 BILDN 62 ÄNDRING AV SJUNDEÅ KOMMUNS LÄROPLAN FÖR GRUNDLÄGGANDE UNDERVISNING F.R.OM BILDNVES Bilaga Kompletterande mat. Utbildningsstyrelsen har beslutat ändra och komplettera grunderna för läroplanen inom den grundläggande undervisningen. Utbildningsstyrelsens bestämmelser är i kraft fr.o.m tillsvidare. Bestämmelserna förutsätter att den som ordnar grundläggande undervisning ändrar och kompletterar läroplanen. Den som ordnar undervisning kan ta läroplanen i bruk , läroplanen bör tas i bruk senast I föreslås att den nya läroplanen tas i bruk kommun har beviljats ett statsbidrag om euro för utvecklandet av effektiverat och specialstöd. Kommunen har ansökt om bidraget tillsammans med Ingå kommun. Utvecklingsarbetet har letts av en ledningsgrupp bestående av bildningscheferna från vardera kommunen samt en koordinator för utvecklingsprojektet. I båda kommunerna har ett utvecklingsteam utnämnts till vars uppgift har hört att utveckla det effektiverade stödet och specialstödet och att uppgöra ett blanketturval samt att komplettera och ändra läroplanen. Ändringar inom ramen för läroplanen gällande den grundläggande undervisningen; 2. Utgångspunkterna för hur undervisningen ska ordnas; 2.1 Värdegrunden inom den grundläggande utbildningen 2.2 Uppgiften inom grundläggande utbildningens uppgifter 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 2.4 Strukturen inom den grundläggande utbildningen 3. Utgångspunkterna för hur undervisningen ska genomföras 3.1 Synen på kunskap och lärande 3.2 Den pedagogiska miljön 3.3 Verksamhetskulturen 3.4 Undervisningsmetoderna och arbetssätten 4 Stöd för lärande och skolgång 4.1 Allmänt stöd 4.2 Intensifierat stöd 4.3 Särskilt stöd 4.4 Stöd för lärande och skolgång i den lokala läroplanen 4.5 Plan för elevens lärande och individuell plan för hur undervisningen ska ordnas Plan för elevens lärande

17 Sida Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas 5 Former av stöd för lärande och skolgång 5.1 Stöd i anslutning till undervisningsarrangemang Stödundervisning Specialundervisning på deltid 5.1.3Specialundervisning Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielser från studier Förlängd läroplikt Studier enligt verksamhetsområde 5.2 Handledning och övrigt stöd Samarbete mellan hem och skola ordnandet av handledning Ordnandet av tolknings- och biträdestjänster Annan verksamhet som stödjer den grundläggande utbildningen 5.3 Flexibel grundläggande utbildning 5.4 Elevvård och främjandet av trygghet och säkerhet Elevvård Främjandet av trygghet och säkerhet Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter Elevvården och främjandet av tryggheten och säkerheten i den lokala läroplanen 8 Elevbedömningen 8.1 Bedömningen under studiernas gång 8.2 Slutbedömningen 8.3 Betyg Enligt 6 i instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen är det sektionens uppgift att ge bildningsnämnden utlåtande om läroplanen för förskole- och den grundläggande undervisningen. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga ett förslag till läroplan för den grundläggande undervisningen i kommun fr.o.m Som kompletterande material Lagen om grundläggande undervisning /628 Beredning: Bildningschef Tina Nordman tfn , e-post tina.nordman@siuntio.fi Förslag: s svenska sektion beslutar

18 Sida 18 - ge bildningsnämnden följande utlåtande om den bilagda läroplanen för den grundläggande undervisningen i kommun: - Den nya läroplanen, där de ändringar och kompletteringar som ingår i den riksomfattande läroplanen har beaktats, omfattar de ändringar som förutsätts i den ändrade lagen om grundläggande undervisning. Beslut: s svenska sektion beslutar att ge bildningsnämnden följande utlåtande om den bilagda läroplanen för den grunläggande undervisningen i kommun: SIVLSUOJ Den nya läroplanen, där de ändringar och kompletteringar som ingår i den riksomfattande läroplanen har beaktats, omfattar de ändringar som förutsätts i den ändrade lagen om grundläggande undervisning. Paragrafen justerades på mötet. ==== (Finska sektionens motsvarande beredningstext motsvarar beredningstexten i svenska sektionens motsvarande ärende.) Förslag: Sektionen beslutar - ge bildningsnämnden följande utlåtande om den bilagda läroplanen för grundläggande utbildning i kommun - Den nya läroplanen, där de ändringar och kompletteringar som ingår i den riksomfattande läroplanen har beaktats, omfattar de ändringar som förutsätts i den ändrade lagen om grundläggande undervisning Behandling: Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag under mötet enligt följande: Sektionen beslutar - ge bildningsnämnden följande utlåtande om den bilagda läroplanen för grundläggande utbildning i kommun - Den nya läroplanen omfattar de ändringar som förutsätts i lagen om grundläggande undervisning Beslut: Enligt det ändrade beslutsförslaget.

19 Sida 19 Ärendet justerades på mötet. ==== BILDN 62 Bilaga 3-4 har godkänt läroplanen för grundläggande utbildning i. Den kommunvisa delen av läroplanen innehåller svenskspråkig och finskspråkig läroplan, som tillsammans bildar kommunens gemensamma plan. Läroplanens riksomfattande del har godkänts av utbildningsstyrelsen. Läroplanen har uppdaterats flera gånger, efter det att den har godkänts. Både undervisnings- och bildningsnämnden har godkänt ändringar allt efter befogenheterna har ändrats. s svenskpråkiga sektion har gett sitt utlåtande om ändringen av läroplanen för grundläggande utbildning Finskspråkig sektion gav sitt utlåtande Enligt 5 i insruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen, som trädde i kraft , har bildningsnämnden i uppgift att godkänna kommunens plan för undervisnings- och småbarnsfostran. Ur finsk- och svenskspråkiga sektioners beredningstext ovan framgår de ändringar som nu föreslås i grunderna för läroplanen för grundläggande utbildning i. Dessa ändringar i kommunens läroplan baserar sig på utbildningsstyrelsens beslut om änring av grunderna för läroplaner. Den finsk- och svenskspråkiga dokumenten skiljer sig från varandra så att svenskspråkiga grunder för grundläggande utbildningens läroplan saknar uppgifterna om verksamheten i klasserna 7-9. Därför skall nämnden godkänna två skilda dokument. Tilläggsmaterial och bilagor - Ett förslag till ändring av grunderna för grundläggande utbildningens läroplan på finska i kommun fr.o.m finns som bilaga. - Ett förslag till ändring av grunderna för grundläggande utbildningens läroplan på svenska i kommun fr.o.m finns som bilaga Beredare: Bildningschef Tina Nordman tfn , e-post förnamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna för kännedom bildningsnämndens svenskspråkiga sektions utlå-

20 Sida 20 tande och finskspråkiga sektions utlåtande över ändringar av grunderna för grundläggande utbildningens läroplan; - godkänna förslaget till ändringen av grunderna för grundläggande utbildningens läroplan i kommunen på finska enligt bilaga och - godkänna förslaget till ändringen av grunderna för grundläggande utbildningens läroplan i kommunen på svenska enligt bilaga och - ge bildningschefen rätt att göra korrigeringar i den finskspråkiga läroplanen för grundläggande utbildning i kommunen och - att den ändrade läroplanen för grundläggande utbildning tas i bruk fr.o.m Behandling: Detta ärende behandlades avvikande från den ordinarie behandlingsordningen som sjätte ärende vid mötet. Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag under diskussionen enligt följande: Nämnden beslutar: - anteckna för kännedom bildningsnämndens svenskspråkiga sektions utlåtande och finskspråkiga sektions utlåtande över ändringar av grunderna för grundläggande utbildningens läroplan; - godkänna förslaget till ändringen av grunderna för grundläggande utbildningens läroplan i kommunen på finska enligt bilaga och; - godkänna förslaget till ändringen av grunderna för grundläggande utbildningens läroplan i kommunen på svenska enligt bilaga och; - att den ändrade läroplanen för grundläggande utbildning tas i bruk fr.o.m Beslut: Enligt det ändrade förslaget.

21 Sida 21 BILDN 63 HUR BILDNINGSNÄMNDENS EKONOMI FÖRVERKLIGATS 1-5/2011 Kompletterande material Enligt situationen den har bruksekonomin i bildningsnämndens budget förverkligats till 38,9 procent. Enligt principen för ett jämnt förverkligande borde det i slutet av maj ha förverkligats till 41,7 procent. Verksamhetsintäkterna uppvisar en högre nivå av förverkligande (50,6 procent) och verksamhetskostnaderna uppvisar en lägre nivå (39.7 procent) än man hade prognostiserat. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material statistiken över hur ekonomin förverkligats 1-5/2011. Beredning: Utvecklingschef Jarno Moisala, tel , e-post: jarno.moisala@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att - Anteckna ärendet till kännedom. Behandling: Detta ärende behandlades avvikande från den ordinarie behandlingsordningen som sjunde ärende vid mötet. Beslut: Nämnden antecknade ärendet för kännedom.

22 Sida 22 BILDN 64 NÄMNDENS MÖTEN HÖSTEN 2011 s möten hålls enligt vedertagen praxis den tredje torsdagen varje kalendermånad. Följande dagar föreslås till mötesdagar under hösten 2011: torsdag klockan torsdag 8.9. klockan torsdag klockan torsdag klockan torsdag klockan torsdag klockan 1800 Mötena hålls i huvudsak i kommunhuset, i kommunstyrelsens mötesrum. Beredning: förvaltningsplanerare Tommi Koskinen, tel , e- post: etunimi.sukunimi@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att - hålla sina möten under hösten den 18.8., 15.9., , och Behandling: Detta ärende behandlades avvikande från den ordinarie behandlingsordningen som åttonde ärende vid mötet. Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag under diskussionen enligt följande: Nämnden beslutar - hålla sina möten under hösten 18.8, 8.9, 22.9, 13.10, och Beslut: Enligt det ändrade förslaget.

23 Sida 23 BILDN 65 Förslag: ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. - Situationen kring kommunsammanslagningen Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom. Behandling: Beslut: Detta ärende behandlades avvikande från den ordinarie behandlingsordningen som nionde ärende vid mötet. Nämnden antecknade aktuella ärenden för kännedom.

24 Sida 24 BILDN 66 NULÄGET FÖR SVENSKA SKOLANS UTVIDGNING har beslutat föreslå för tekniska nämnden angående svenska skolans utvidgningsprojekt följande: - att utvidgningen av svenska skolan förverkligas enligt alternativ I, varvid entreprenaden inkluderar en täckt innergård och en varm entréaula (behovet av tilläggsanslag euro); - att man i samband med byggandet bör förbereda sig på oväntade korrigeringar genom ett tilläggsanslag på 5 procent (behov av tilläggsanslag euro) och - att man bereder ett förslag till tilläggsanslag om ca euro så att det beaktas i ekonomiplanen för år Tekniska nämnden har beslutat föreslå för kommunstyrelsen, att att svenska skolas utvidgningsentreprenad utförs enligt alternativ 2 (utan den ovan nämnda täckta innergården och den varma entréhallen). Kommunstyrelsen har beslutat att anteckna bildningsnämndens och tekniska nämndens beslut för kännedom och uppmana tekniska avdelningen, bildningsavdelningen och ekonomiavdelningen under ledning av tekniska avdelning utreda hur Svenska skolas utrymmesbehov tillfredställs innan den eventuella utvidgningen förverkligas. Då bildningsdirektören föredrog svenska skolas utvidgningsläge vid nämndens möte 65 konstaterades, att det är ändamålsenligt att nämnden påminner kommunstyrelsen om det akuta utrymmesbehovet i svenska skola. Förslag: Nämnden beslutar - påminna kommunstyrelsen om det akuta utrymmesbehovet i svenska skola samt inom förskole- och grundundervisning och konstatera följande om kommunstyrelsens beslut : - utrymmesbehovet i SSS skall inte tillfredsställas med tillfälliga lösningar så som baracker. Baracklösningar är i strid med kommunens strategi för hållbar utveckling - förverkligandet av investeringen skall påbörjas omedelbart, det skall inte fördröjas längre.

25 Sida 25 - På lång sikt uppstår betydande inbesparingar i och med att specialundervisningen koncentreras till kommunen i framtiden - Kommunstyrelsen har fått från bildningsavdelningen, bildningsdirektören, tekniska chefen samt från bildningsnämnden relationstal, prognos för antalet elever och övriga uppgifter som behövs för beslutsfattandet. - litar på de relationstal som bildningsnämnden har producerat och så borde även kommunstyrelsen göra. Beslut: Nämnden beslöt - påminna kommunstyrelsen om det akuta utrymmesbehovet i svenska skola samt inom förskole- och grundundervisning och konstatera följande om kommunstyrelsens beslut : - utrymmesbehovet i SSS bör inte tillfredsställas med tillfälliga lösningar så som baracker. Baracklösningar är i strid med kommunens strategi för hållbar utveckling. - förverkligandet av investeringen skall påbörjas omedelbart, det skall inte fördröjas längre. - På lång sikt uppstår betydande inbesparingar i och med att specialundervisningen koncentreras till kommunen i framtiden - Kommunstyrelsen har fått från bildningsavdelningen, bildningsdirektören, tekniska chefen samt från bildningsnämnden relationstal, prognos för antalet elever och övriga uppgifter som behövs för beslutsfattandet. - litar på de relationstal som bildningsnämnden har producerat och så borde även kommunstyrelsen göra. Detta ärende justerades på mötet.

26 Sida 26 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkan inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 57 60, Eftersom ett skriftligt rättelseyrkan enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: 61, 62 Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkan kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkan. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun / Parkstigen siuntio@siuntio.fi Paragrafer: 61, 62 Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

27 Sida 27 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.

28 Sida 28