Bildningsnämnden nr 4/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 4/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDN 31 BILDN 32 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut BILDN 33 Ändring av dispositionsplanen för år 2011 för kostnadsplatserna 335, 420 och 430 BILDN 34 Beviljande av bildningsnämndens bidrag enligt prövning BILDN 35 Beviljande av principerena för skolskjutsarna fr.o.m BILDN 36 Principer om användning och beviljande av de utrymmen som bildningsnämnden förfogar över fr.o.m BILDN 37 Utredning till riksdagens biträdande justitieombudsman över klagomål 667/4/11 BILDN 38 BILDN 39 Ansökning gällande tilläggsanslag för utvidgning av svenska skola Kommuninvånarmotion om grundande av sportplan i Störsvik BILDN 40 s budgetutfall 1-3/2011 BILDN 41 Övriga ärenden

2 Sida 2 Nr 4/2011 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Paasikivi Anna, viceordförande (ordförande för mötet) Alho Olli, medlem Backman Heidi, medlem Calin Elisa, medlem Halonen Pekka, medlem Hautamäki Satu-Kristiina, medlem Pitkänen Kirsti, ersättare Savinainen Tuula, medlem Svanfeldt Stefan, ersättare (avlägsnade sig kl , anlände kl ) Övriga närvarande Nordström Marcus, kst-representant Nordman Tina, bildningschef (föredragande) Moisala Jarno, utvecklingschef (sekreterare) Lilja Juha, fritidschef Lindström Catharina, teknisk chef Ärenden Underskrifter Anna Paasikivi ordförande Jarno Moisala protokollförare Heidi Backman protokolljusterare Kirsti Pitkänen protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Bildningskansliet Intygar, underskrift Tjänsteställning Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 BILDN 31 Förslag: MÖTETS KONSTITUERING beslutar - konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört och - välja två protokolljusterare Nämnden - konstaterade mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört; - valde Heidi Backman och Kirsti Pitkänen till protokolljusterare - beviljade tekniska chefen Catharina Lindström yttrande- och närvarorätt på mötet.

4 Sida 4 BILDN 32 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Bildningschef Tina Nordmans beslutsförteckning , 18-28/2011 Chefens för småbarnsfostran Anu Vesiluomas beslutsförteckning , 6-7/2011 Planerarens för småbarnsfostran Pirkko Moring beslutsförteckning inga beslut Rektor Samuli Salonens beslutsförteckning , 28-55/2011 Ledande rektor Samuli Salonens beslutsförteckning , 5-8/2011 Rektor Anu Hausens beslutsförteckning , 8-14/2011 Rektor Carina Moisios beslutsförteckning , 11-16/2011 Fritidschef Juha Liljas beslutsförteckning , 8/2011 Enligt förslaget.

5 Sida 5 BILDN 33 ÄNDRING AV DISPOSITIONSPLANEN FÖR ÅR 2011 FÖR KOSTNADSPLATSERNA 335, 420 OCH 430 Bilaga 1 Kompletterande material På sitt möte godkände kommunfullmäktige budgeten för år De anslagna medlen är nettobindande för fullmäktige på verksamhetsorgannivå. Detta innebär att ett verksamhetsorgans verksamhetsbidrag är bindande för fullmäktige, dvs. skillnaden mellan verksamhetsintäkter och verksamhetskostnader. Det nettobindande anslag (euro) som kommunfullmäktige gett bildningsnämnden för år 2011 är följande: Budget 2011 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Interna kostnader Verksamhetsbidrag (nettobindande för fullmäktige) har godkänt sin dispositionsplan för 2011 års budget. I dispositionsplanen reserverades inom det fria bildningsarbetets resultatområde medel för utdelning av bidrag: kostnadsplats 410 kulturverksamhet euro kostnadsplats 420 idrottsverksamhet euro kostnadsplats 430 ungdomsarbete euro Inom bildningskansliets resultatenhet reserverades anslag för bidrag enligt följande: kostnadsplats 335 övrigt fritt bildningsarbete euro har beslutat utlysa de bidrag enligt prövning för 2011 som bildningsnämnden beviljat att sökas och ansökningstiden utgick kl Inom utsatt tid anlände sammanlagt 25 bidragsansökningar. Fritidschefen har berett ett förslag till bildningsnämnden om beviljande av bidragen. Enligt förslaget beviljas var och en kostnadsplats bidrag enligt följande: kostnadsplats 410 kulturverksamhet euro kostnadsplats 420 idrottsverksamhet euro kostnadsplats 430 ungdomsarbete euro kostnadsplats 335 övrigt fritt bildningsarbete Sammanlagt euro euro

6 Sida 6 Enligt det förslag som beretts bildningsnämnden gällande utdelning av bidrag överskrider bidragsbeloppen för kostnadsplatserna 410, 420 och 335 den dispositionsplan som nämnden godkänt För kostnadsplatsen 430 underskrids bidragsbeloppet jämfört med den godkända dispositionsplanen. Det är således skäl att ändra dispositionsplanen för nämnda kostnadsplatser. Det sammanlagda bidragsbeloppet förblir oförändrat och är alltså euro i enlighet med budgeten för år Det ändrade belopp som har föreslagits i dispositionsplanen för kostnadsplatsen 420 idrottsverksamhet inkluderar de bidrag enligt prövning som bildningsnämnden delar ut år 2011 samt stipendier för och uppvaktning av idrottare i i enlighet med instruktionen gällande uppvaktning av idrottare i (fritidsnämnden ). Kompletterande material och bilagor - Som bilaga ett förslag till ny dispositionsplan för kostnadsplatserna 410, 420, 430 och Som bredvidläsningsmaterial finns den av bildningsnämnden godkända dispositionsplanen gällande kostnadsplatserna 410, 420, 430 och 335. Beredning: fritidschef Juha Lilja, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - godkänna de ändrade dispositionsplanerna för budgeten år 2011 för kostnadsplatserna 410, 420, 430 och 335 i enlighet med bilagan. Enligt förslaget.

7 Sida 7 SIVLTK:83 /2011 BILDN 34 Kompletterande material BEVILJANDE AV BILDNINGSNÄMNDENS BIDRAG ENLIGT PRÖVNING I kommunallagen stadgas om kommunens skyldighet att fungera för dess invånares bästa. Genom att bevilja bidrag kan man främja den lokala välmågan, skapa samhörighet och förbättra verksamhetsförutsättningarna för allmännyttiga samfund. Allmännyttig verksamhet innebär sådan ideell verksamhet som riktas till en obegränsad krets av människor och vars verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte och som verkar inom ramen för en viss verksamhetsidé för allmänt väl. För undvikande av misstolkningar är det skäl för kommunen att dra upp de riktlinjer den har gällande beviljandet av bidrag så att man skiljer de vederlagsfria bidragen från de anskaffningar för vilka vederlag uppbärs. Enligt 5 i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion är det bildningsnämndens uppgift att besluta om bidrag inom sitt uppgiftsområde. I budgeten för år 2011 finns euro reserverade för beviljande av bildningsnämndens bidrag. Av detta belopp reserveras euro för uppvaktning av idrottare i enlighet med instruktionen gällande stipendier för och uppvaktning av idrottare i (fritidsnämnden ). har godkänt principer angående beviljandet av bidrag enligt prövning. Vid beviljandet fäster man, utgående från principerna, vikt vid t.ex. att sökanden är sjundeåbo och vid ändamålet för verksamheten samt kvaliteten och den regionala betydelsen. I enlighet med principerna delar bildningsnämnden år 2011 ut allmänna bidrag eller bidrag till nya föreningar i form av startbidrag för kultur-, ungdoms- och idrottsverksamhet samt för samfund inom det fria bildningsarbetet. Det allmänna bidraget kan vara maximalt 50 % av de kostnader för egentlig verksamhet som upptas i det bokslut som senast fastställts. Till bidragsansökan bör bifogas följande handlingar: 1) Föreningens stadgar 2) Verksamhetsberättelse, bokslut och revisorernas utlåtande över föregående period. 3) Budget och verksamhetsplan för den period för vilken bidrag söks. har beslutat utlysa de bidrag enligt prövning för 2011 som bildningsnämnden beviljat att sökas och ansökningstiden utgick kl

8 Sida 8 Ansökningar om allmänt bidrag anlände inom utsatt tid av 25 st. Inga ansökningar om startbidrag kom. Ansökningarna finns till påseende på mötet. En del av sökandena har inte kunnat bifoga alla de bilagor som krävs. Fyra föreningar, vilkas hemort är en annan än, har sökt om bidrag. Enligt de principer som nämnden fastställt kan dessa sökanden inte beviljas bidrag för år För tre sökandes del dirigerades ansökningarna till den krets till vilken föreningen hör även om sökanden hade sökt om bidrag från ett annat verksamhetsområde. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material ett sammandrag över ansökta bidrag. Beredning: Fritidschef Juha Lilja tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - bevilja allmänt bidrag enligt prövning för år 2011 enligt följande: Kulturverksamhet: Siuntio soi Musik i ry euro Hembygdens Vänner i rf euro Pro Fanjunkars- stiftelsen 230 euro Sammanlagt euro Ungdomsverksamhet: UF-Friska Viljor rf. 4H klubb rf. strömstarar rf Sammanlagt euro euro euro euro Idrottsverksamhet: Siuntion Sisu ry euro idrottsförening rf euro gymnastikförening rf euro Badminton boys & girls rf euro Keido-kan ry euro Sammanlagt euro Fritt bildningsarbete:

9 Sida 9 Keski-Siuntion Martat ry. 700 euro Marthaförening rf 400 euro Pohjois-Siuntion Martat ry 300 euro Siuntion asukasyhdistys ry 285 euro Siuntion seniorit ry 400 euro krigsveteraner 500 euro Siuntion musiikkiyhdistys ry euro Siuntion venekerho ry euro Störsvikin asukasyhdistys ry 250 euro Föreningen folkhälsan i rf euro Sammanlagt euro - att allmänt bidra enligt prövning inte beviljas följande sökande eftersom deras hemkommun inte är : - Porkkalan oppaat ry - Kirkkonummen tanssiyhdistys - Natur och Miljö rf - Inkoon-Siuntion ympäristöyhdistys ry; - att det beslut om beviljande av bidrag som nämnden gjort för följande föreningars del är villkorligt tills de till bildningskansliet har skickat in alla de bilagor som förutsätts: - Siuntio soi Musik i ry - UF-Friska Viljor rf. - 4H klubb rf. - krigsveteraner - Föreningen folkhälsan i rf. Behandling: Medlem Calin anmälde jäv och avlägsnade sig från mötet under behandlingen av detta ärende. Enligt förslaget.

10 Sida 10 BILDN 35 Bilaga 2 BEVILJANDE AV PRINCIPERENA FÖR SKOLSKJUTSARNA FR.O.M I 32 i lagen om grundläggande utbildning stadgas följande om skolresor: En elev i grundläggande utbildning eller påbyggnadsundervisning som har längre än fem kilometer till skolan har rätt till fri transport. En elev i förskoleundervisning som har längre än fem kilometer från hemmet till förskoleundervisningen eller från sådan dagvård som avses i lagen om barndagvård till förskoleundervisningen har rätt till fri transport hemifrån direkt till förskoleundervisningen eller från dagvården till förskoleundervisningen och från förskoleundervisningen hem eller till dagvården. En elev i grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning eller förskoleundervisning har rätt till fri transport också när den väg som avses ovan med beaktande av hans eller hennes ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande. Elevens dagliga skolresa som ordnas enligt 1 mom. får med väntetider inberäknade ta högst två och en halv timme i anspråk. Om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år, får skolresan ta högst tre timmar i anspråk. Om en elev antas till någon annan skola eller plats för undervisningen än den som avses i 6 2 mom., kan såsom villkor för antagningen ställas att vårdnadshavaren svarar för de kostnader som transporten eller ledsagningen medför. Elever som väntar på transport skall ha möjlighet till handledd sysselsättning. Enligt 5 i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion beslutar bildningsnämnden om hur tjänster anordnas och om principerna för att utveckla verksamheten. I enlighet med 9 i samma instruktion besluter bildningschefen om skolskjutsarna. Utöver de minimikrav som lagen om grundläggande utbildning förutsätter ordnar kommun skolskjutsarna under läsåret i enlighet med de principer som undervisningsnämnden beviljat Skolskjutsen som är avgiftsfri för förskoleeleverna och eleverna i årsklasserna 1-3 ordnas till den del skolresans längd till den av kommunen anvisade närskolan överstiger 3 kilometer. För läsåret har på bildningskansliet beretts ett förslag till nya principer gällande skolskjutsarna. Förutom de faktorer som berättigar till skolskjutsar har i handlingen dessutom upptagits anvisningar t.ex. om hur man ansöker om skolskjuts, om användningen av beviljad rätt till skolskjuts samt om hur man handlar vid olika undantagsfall i anknytning till transporten. Jämfört med de skolskjutsprinciper som nu är i kraft anvisas nu mera

11 Sida 11 noggrant t.ex. gällande ansökande av skolskjuts. Några ändringar angående de faktorer som berättigar till skolskjuts föreslås inte. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga finns ett förslag till principer för skol- och förskoleskjutsar i kommun fr.o.m Beredning: förvaltningsplanerare Tommi Koskinen tfn (09) , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - godkänna de bilagda principerna för skol- och förskoleskjutsar i kommun fr.o.m Behandling: Under diskussionen som följde föreslog viceordförande Paasikivi att nämnden bordlägger ärendet för tilläggsberedning. Ersättaren Pitkänen understödde viceordförande Paasikivis förslag. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning konstaterade viceordförande att ärendet bordläggs för tilläggsberedning. Nämnden beslöt bordlägga ärendet.

12 Sida 12 BILDN 36 Bilaga 3 PRINCIPER OM ANVÄNDNING OCH BEVILJANDE AV DE UTRYMMEN SOM BILDNINGSNÄMNDEN FÖRFOGAR ÖVER FR.O.M Kommunfullmäktige i har med stöd av 5 i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion överfört sin beslutanderätt gällande taxor, avgifter, inkomstgränser, hyror och övriga ersättningsgrunder på bildningsnämnden fr.o.m Fr.o.m beviljar bildningsavdelningens enhetschef eller områdeschef ordinarie och tillfälliga turer till de olika lokaliteterna. Enligt ovan nämnda instruktion: - 11 ger chefen för småbarnsfostran tillstånd att överlåta eller hyra ut lokaler som hör till småbarnsfostran åt utomstående enligt av bildningsnämnden beslutade principer ger fritidschefen tillstånd att överlåta eller hyra ut lokaler som hör till ungdoms-, idrotts- och kulturverksamheten åt utomstående enligt av bildningsnämnden beslutade principer - 14 ger rektor tillstånd att använda eller hyra skolfastighet åt utomstående enligt bildningsnämndens direktiv har och undervisningsnämnden godkänt användningsavgifterna fr.o.m för de lokaliteter bildningsväsendet förfogar över. I och med kommuns nya instruktioner har undervisningsnämnden indragits fr.o.m och de ärenden som lydde under den har överförts på bildningsnämnden. I handlingen Användningsavgifter för de lokaliteter som bildningsväsendet förfogar över tas inte ställning till principerna för beviljande och användning av utrymmena i större utsträckning än hur användningsavgifterna fastställs. I samband med beredningen av förnyandet av användningsavgifterna har det emellertid framgått att det finns behov av att fastställa principer även för beviljande och användning av utrymmena. På bildningskansliet har ett förslag till principer beretts om beviljande och användning av utrymmen som kommuns bildningsväsen förfogar över. I principerna finns bl.a. anvisningar om hur användningsturerna ansöks, hur man tar emot och annullerar en beviljad tur, tiderna, det huvudsakliga användningsändamålet och om ansvar under användningsturen. Förutom ovan nämnda anvisningar fastställs i principhandlingen i riktgivande syfte med vilken prioritering användningen av de utrymmen som bildningsväsendet förfogar över beviljas. Enligt prioriteringen ställs t.ex.

13 Sida 13 sjundeåsökanden och sökanden vilkas verksamhet riktas till barn och unga i första rummet vid utdelning av turerna. har vid sin aftonskola i orienterande syfte diskuterat beredningen av principerna för användning och beviljande av de utrymmen som nämnden förfogar över. De frågor som kom fram i diskussionen har beaktats i bilagda förslag till principer för användning och beviljande av de lokaliteter som bildningsnämnden förfogar över fr.o.m Kompletterande material och bilagor - Som bilaga ett förslag till principer för användning och beviljande av de utrymmen som bildningsnämnden förfogar över fr.o.m Beredning: fritidschef Juha Lilja tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - godkänna de bilagda principerna för användning och beviljande av de utrymmen som bildningsnämnden förfogar över fr.o.m Enligt förslaget.

14 Sida 14 SIVLTK:184 /2011 BILDN 37 UTREDNING TILL RIKSDAGENS BITRÄDANDE JUSTITIEOMBUDSMAN ÖVER KLAGOMÅL 667/4/11 Kompletterande material Justitieombudsmannens kansli ber om en utredning av bildningsnämnden i kommun angående klagomålet 667/4/11. Utredningen bör ges senast Klagomål Klagomålet har anförts av Länsi-Uudenmaan Ateistit ry:s ordförande Kim Sjöström. Han kritiserar kommuns förfarande i ett ärende som gäller befrielse från religionsundervisning i grundskolan. Klaganden anser att det är lagstridigt att förutsätta att elevernas föräldrar ansöker om befrielse från religionsundervisningen och att ansökan borde motiveras. I klagomålet konstateras att kommunens handlande bryter mot stadgandet i grundlagen om religionsfrihet. Klaganden ogillar även att man, i samband med den anmälnings- och beslutsblankett som ifylls gällande befrielse från religionsundervisningen, även förutsätter ett intyg över att man hör eller inte hör till ett religiöst samfund. Klagoskrifterna och finns som kompletterande material. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material finns klagandens brev till riksdagens justitieombudsman och Som kompletterande material finns den blankett om anmälan till skola som varit i kraft t.o.m samt den nya blanketten om anmälan till skola som används fr.o.m Som kompletterande material finns blanketten för anmälning och beslut gällande befrielse från religionsundervisningen. Beredning: Utvecklingschef Jarno Moisala, tfn , e-post: jarno.moisala@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - högaktningsfullt ge riksdagens biträdande justitieombudsman följande utlåtande: Utredning Klagomålet gäller en blankett bland de blanketter som används vid anmälan till skola och som berör befrielse från religionsundervisning. Klaganden har

15 Sida 15 förmodligen tänkt att i fråga varande blankett används i sådana fall där en förälder till en elev som inte hör till ett religiöst samfund anmäler eleven till undervisning i livsåskådningskunskap i stället för religionsundervisning. Blanketten används dock inte i dessa fall utan en anmälan räcker om att man önskar delta i undervisning i livsåskådningskunskap (finns i den blankett med vilken man anmäler sig till skolan). I praktiken är förut nämnda blankett (anmälnings- och beslutsblankett för befrielse av religionsundervisning) avsedd att användas i de fall där elevens förälder eventuellt har anmält om befrielse från undervisning av religion/livsåskådningskunskap och en behörig tjänsteman har gett beslut i ärendet. Som bilaga till blanketten har förutsatts ett intyg över om man hör eller inte hör till ett religionssamfund. Man har avsett att i fråga varande blankett används i sådana fall där man helt och hållet ansöker om befrielse åt eleven både från religions- och livsåskådningsundervisning. I dessa fall har rektorerna vid kommunernas grundskolor förutsatt att nämnda blankett ifylls men i praktiken har de inte krävt att bilagorna (intyg över att man hör eller inte hör till religionssamfund) finns med då man beviljar befrielse från undervisning i religion och livsåskådningskunskap. Nämnda blankett är delvis föråldrad (bl.a. laghänvisningarna) och man håller som bäst på att uppdatera den. Blanketten finns som kompletterande material. Kommunen använder dessutom blankett för anmälan till skola (Inskrivning till skola) men enligt nämndens mening gäller klagomålet inte den blanketten. I den blanketten frågas först till vilket trossamfund/civilregister eleven hör och härefter har möjlighet erbjudits att välja vilket åskådningsämne man vill att barnet undervisas i. I praktiken har de elever som hör till ett religionssamfund deltagit i religionsundervisningen och de elever som hör till civilregistret har deltagit i undervisningen i livsåskådningskunskap. Blanketten har nu uppdaterats så att i den blankett som är i kraft fr.o.m styrs eleven automatiskt till åskådningsundervisning i enlighet med sitt religionssamfund/civilregister. Man blir således inte separat tillfrågad om åskådningsämne. Elevens föräldrar har fortfarande rätt att separat be om rätt för eleven att delta i religionsundervisningen. Blanketterna finns som kompletterande material. Lagstiftning och behörighet Enligt nuvarande lagstiftning och lagtolkning är det i strid mot lagen att automatiskt placera en elev som inte hör till ett religionssamfund i evangeliskluthersk religionsundervisning. I lagstiftningen utgår man från att sådana personer som inte hör till religionssamfund deltar i undervisningen i livsåskådningskunskap. Den som ordnar undervisning bör därför inte förfråga sig om en person som inte hör till ett trossamfund vill delta i undervisningen i livsåskådningskunskap. Undervisningen i religion och livsåskådningskunskap bör ordnas i enlighet med vad vårdnadshavarna i anmälningsblan-

16 Sida 16 ketten anmält om att eleven inte hör till trossamfund eller religiöst samfund. En förutsättning för en begäran av vårdnadshavaren föreligger endast i de fall då man önskar ordna religionsundervisning i enlighet med elevens eget trossamfund åt en elev som inte hör till den evangelisk-lutherska eller den ordodoxa kyrkan eller då en elev som hör till ett religionssamfund vill delta i undervisningen i livsåskådningskunskap. Enligt 13 i lagen om grundläggande utbildning skall den som ordnar grundläggande utbildning meddela religionsundervisning enligt den religion som flertalet av eleverna omfattar. Undervisningen ordnas då i enlighet med till vilket religionssamfund flertalet av eleverna hör. De elever som hör till detta religionssamfund deltar i undervisningen i sin egen religion. En elev som inte hör till detta religionssamfund kan efter att vårdnadshavaren meddelat saken till den som ordnar grundläggande utbildning delta i nämnda religionsundervisning. En elev som inte hör till något religionssamfund och som inte deltar i religionsundervisning skall undervisas i livsåskådningskunskap. En elev som hör till ett religionssamfund och för vilken inte ordnas undervisning i hans eller hennes egen religion skall på begäran av vårdnadshavaren undervisas i livsåskådningskunskap. Enligt mom. i Finlands grundlag har justitiekanslern och justitieombudsmannen rätt att av myndigheterna och av andra som sköter offentliga uppdrag få de upplysningar som de behöver för sin laglighetskontroll. Enligt 5 8 punkten i kommuns instruktion för bildningsnämnden och bildningskansliet har bildningsnämnden i uppgift att avge kommunens utlåtanden i ärenden som avser nämndens uppgiftsområde ifall inte annat föranleds av begäran om utlåtande eller av ifråga varande saks natur och även annars föra kommunens talan gällande förvaltningsärenden inom sitt uppgiftsområde. Föremålet för begäran om utlåtande hör till bildningsnämndens verksamhetsområde. Behandling: Detta ärende justerades på mötet. Enligt förslaget.

17 Sida 17 OPLTK:69 /2010 BILDN 38 ANSÖKNING GÄLLANDE TILLÄGGSANSLAG FÖR UTVIDGNING AV SJUNDEÅ SVENSKA SKOLA UNDNSVES Behovet av tilläggsutrymmen i svenska skola är påtagligt p.g.a. det stigande elevantalet och det stora elevantalet per klass. Hösten 2010 stiger skolans elevantal med åtminstone +15 elever och det är ett måste att dela ännu en klass. I detta nu har skolan inga extra undervisningsutrymmen. Skolan har försökt omorganisera användningen av utrymmena och hösten 2009 var skolan tvungen att omändra skolans datasal till ett klassrum så att specialklassen skulle få tillgång till ett större undervisningsutrymme. Datorerna har placerats i klassrummen så att varje klass har två datorer. Detta försvårar märkbart användningen av datorer i undervisningen och kommunens IKT-strategi kan inte fullföljas optimalt. Hösten 2010 borde skolan ha tillgång till en modul med tre klassrum. I december 2009 beslöt undervisningsnämnden att en grundlig kartläggning av inomhusluften i skolans samtliga lokaliteter ska utföras. Orsaken till detta var att många i skolans personal har haft besvär i ögon och luftvägar, huvudvärk m.m. På initiativ av företagsläkare Merja Sarjanen gjordes en kartläggning av personalens symptom på inomhusluften hösten 2009 och utgående från slutresultatet borde en grundlig undersökning av skolans samtliga lokaliteter utföras. Skolans samtliga personal svarade på enkäten. Svenska sektionen uppmanar undervisningsnämnden att i brådskande ordning inleda åtgärder för att en modul bestående av tre klassrum för skolans verksamhet kan tas i bruk i augusti Dessutom föreslås att modulen inkluderar två rum för den svenska förskolan. Svenska sektionen förutsätter också att undervisningsnämnden i brådskande ordning inleder åtgärder för att utreda utbyggandet av skolan. Svenska sektionen inväntar också resultatet av de redan tidigare föreslagna mätningarna av inomhusluften i skolans samtliga utrymmen. Protokollsutdrag med denna paragraf skickas till undervisningsnämnden och undervisningsnämnden uppmanas att skrida till ytterligare åtgärder. Dessutom skickas protokollsutdrag med denna paragraf till tekniska nämnden och kommunstyrelsen till kännedom. = = = KST

18 Sida 18 Kommunstyrelsen har beslutat att ta undervisningsnämndens svenskspråkiga sektions ärende Svenskspråkiga sektionen har beslutat uttrycka sin oro över Svenska Skolans utrymmesbehov hösten 2010 och har förutsatt att undervisningsnämnden vidtar åtgärder för byggandets del. Bildningsväsendets utrymmesbehov: Svenska Skolans utrymmesbehov ökar ständigt på grund av att antalet elever växer. För att kunna ordna undervisning i nuvarande utrymmen har man bl.a. varit tvungen att avstå från utrymmen för specialklasser. På grund av att utrymmesbehovet för småbarnsuppfostran har ökat har man placerat en förskolegrupp i skolans utrymmen. Rektor Nordman har meddelat att behovet av extra utrymmen från och med verksamhetsåret är tre klassrum. Svenskspråkig förundervisning har under verksamhetsåret ordnats i tre undervisningsgrupper i före detta Huvikumpu och i Svenska Skolans utrymmen. I Huvikumpu verkar för närvarande två förundervisningsgrupper med 13 elever i vardera och i Svenska Skolan en undervisningsgrupp på 13 barn. Det strukturella platsantalet är 21 i Huvikumpu och därmed har man redan överskridit maximiantalet platser i ovannämnda utrymmen. Förutom trånga utrymmen är undervisningsgruppernas verksamhet sida vid sida utmanande på grund av bristfällig ljudisolering i mellanväggarna. Under det kommande verksamhetsåret är antalet svenskspråkiga elever i förundervisning uppskattats till 26, vilket förutsätter att minst två förundervisningsgrupper grundas. Då utrymmen för förundervisning planeras och barnsgrupper bildas tar man hänsyn till antalet barn samt relationstalet mellan personalen och barn, barnens ålder, behovet av specialstöd och barnens modersmål. Planeringen av utrymmen för småbarnsuppfostran är utmanande eftersom uppskattningar om andelen barn i behov av dagvårdsplats per åldersklass varierar årligen p.g.a. flera variabler. Inom småbarnsfostran bildas som bäst barngrupper per enhet för det kommande verksamhetsåret Beslut om dagvårdsplats delges familjerna För att dagvårdsplatser kan ges åt dem som har sökt platser (subjektiv rätt), bör barngrupperna ha ändamålsenliga utrymmen anvisas för verksamheten. Det är möjligt att då andelen barn under 3 år växer i Jukola, kommer man placera en del av barn i förundervisning i Jukola daghem i före detta Huvikumpus utrymmen och då behövs utrymmen för svenskspråkig förundervisning i en ny modulbyggnad i anslutning till skolan. Enligt riksomfattande utrymmesrekommendationer för småbarnsfostran behöver barn under 3 år flera kvadrat än över 3 åringar.

19 Sida 19 Utrymmesplaneringen för småbarnsuppfostran, för- och grundundervisning borde ske helhetsbetonad: bl.a. genom att koncentrera för- och nybörjarundervisningen uppnår man synergiförmåner med tanke på personalresurser, pedagogik och även för ordnandet av specialstöd (tanken om barnens enhetliga kontinuerliga inlärningsmetod och flexibelt ordnande av undervisningen). Utrymmen i modulbyggnaden kan användas utöver i den egentliga undervisningen t.ex. i morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i skolans hobbyverksamhet. Med tanke på utrymmesbehoven i nära framtid är den optimala storleken I modulen som byggs i samband med Svenska Skolan 3 klassrum för grundundervisning och 2 klassrum för förundervisning. På basen av tekniska verkets utredning är det på den befintliga byggnadsplatsen möjligt att bygga en modul 3 +1 byggandet av en större helhet gör sportplanen för motion mindre. Ifall utrymmet i före detta Huvikumpu kommer att behövas för barngrupper i småbarnsuppfostran är det möjligt att få till stånd svenskspråkig förundervisning genom att grunda en förundervisningsgrupp i den kommande modulbyggnaden och en annan grupp i utrymmet för smågrupper bakom skolbiblioteket. Ett modulkombinat 3+1 skulle således vara tillräckligt för verksamhetsåret Planeringen av utrymmen för småbarnsuppfostran och grundundervisning skall i framtiden basera sig på planering på lång sikt vilket kan underlättas av en utrymmesutredning som är under arbete på våren 2010 och som tekniska verket och bildningsväsendet tillsammans arbetar med. Man bör beakta att användaren inte ännu har beaktat hyreskostnaderna för modulen i sin användningsplan för år Hyreskostnaderna skall ingå I kommande budgeter, likaså skall man fatta ett linjebeslut om att kostnaderna ingår antingen i användarens eller i tekniska väsendets budget. Tekniska väsendets utredning Svenska skola behöver extra utrymmen. Skolan lider redan nu av alvarlig utrymmesbrist. Utrymmesbehovet i skolan blev aktuell i samband med behandlingen av innevarande års budget. Medel för extra utrymmen för innevarande år har reserverats i kommunens budget. En skild utredning om kommunens framtida utrymmesbehov för dagvård- och skolor har påbörjats men den är inte ännu färdig. Elevantalet i Svenska Skolan kommer att växa med 15 elever i höst. Dessutom bör man beakta att den svenskspråkiga förskolan behöver två klassrum och det lämpligaste av dem kunde placeras i den omedelbara närheten av skolan.

20 Sida 20 Offerter har begärts av leverantörer för modullösningar. Det har länge varit osäkert hur stort utrymmesbehovet är men de senaste beräkningarna visar att man behöver alltsammans fyra klassrum. Helhetskostnaderna uppskattas vara ca euro beroende på leveranssätt. På skolgården finns det flera lämpliga ställen var man kan placera modulbyggnaden. Det lämpligaste stället är dock mellan vändplatsen och bollplanen. Förslag: TEKN Kommunstyrelsen uppmanar undervisningsnämnden och tekniska nämnden att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov samt att i brådskande ordning vidta nödvändiga åtgärder för att lösa skolans utrymmesbehov senast före början av augusti Förslaget godkändes. === Svenska skola är i behov av tilläggsutrymmen. Skolan har sedan tidigare akut utrymmesbrist. I samband med behandlingen av budgeten för innevarande år aktualiserades skolans behov av tilläggsutrymmen. Medel för tilläggsutrymmen har reserverats i kommunens budget för innevarande år. En separat utredning angående kommunens framtida behov av dagvårdsoch skolutrymmen, har påbörjats men inte ännu slutförts. Svenska skolans elever kommer att från inkommande höst öka med 15 elever. Därtill bör beaktas att den svenskspråkiga förskolan har behov av två klassrum, som lämpligen kunde placeras i omedelbar närhet av skolan. Offerter av leverantörer till modullösningar har inbegärts. Utrymmesbehovet har länge varit ovisst, men de senaste beräkningarna ger vid handen att inalles fyra klassrum behövs. På skolgården finns flere lämpliga platser var en modulbyggnad lämpligen kan placeras, men den bäst lämpade platsen är mellan svängplatsen och skolans bollplan. Kommunstyrelsen i sitt beslut , uppmanar undervisnings- och tekniska nämnden att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov samt att i brådskande ordning vidta nödvändiga åtgärder för att lösa skolans utrymmesbehov senast före början av augusti Tf. tekniska chefens förslag: (MM) En precisering av anbuden har inbegärts, beslutsförslag ges på mötet.

21 Sida 21 Beslutsförslag: UNDN Man har under diskussioner med Svenska skolans rektor konstaterat att de klarar sig ett år framåt med de nuvarande undantagsarrangemangen då man tillfälligt beställer en barack om ca 60 m2 att placeras invid skolan (lätt montering och grund). Förundervisning organiseras i Huvikumpu. Det föreslås att planeringen av nya utrymmen inleds omedelbart, så att de färdigställs till läsåret Enligt förslaget. ==== Undervisningsnämndens svenska sektion och tekniska nämnden har behandlat skolans utrymmesbehov. Med bildningsnämndens och tekniska verkets samarbete klargjordes att skolans utrymmesbehov för läsåret ordnas med ett undantagsarrangemang med baracklösning och att planeringen av de nya utrymmena påbörjas omedelbart, så att de färdigställs till början av läsåret Till planeringsgruppen för utrymmena hör tf. tekniska chefen, tf. bildningschefen, rektorn Tina Nordman, den av rektorn utnämnda lärarrepresentanten och representanten från den svenska sektionen. Som förslag ges att undervisningsnämnden utnämner sin egen representant till planeringsgruppen. Förslag: Behandling: Undervisningsnämnden utnämner sin representant till planeringsgruppen för de nya utrymmena i Svenska skolan och antecknar till kännedom tekniska nämndens beslut gällande utrymmeslösningarna. Heidi Backman föreslog, understödd av Markku Tiilikainen, att Anna Paasikivi väljs till nämndens representant i planeringsgruppen för Svenska Skolans nya lokaliteter. Heidi Backman föreslog, understödd av Merja Rahkola-Toivanen, att undervisningnämnden framför till tekniska nämnden, att Svenska Skolans inomhusluft skall kartläggas innan läsårets slut. Anna Paasikivi föreslog, understödd av Merja Rahkola-Toivanen, att ett seminarium på hösten ordnas om utrymmeskartläggning, på basis av vilken fullmäktige godkänner medel för investering av utveckling av småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Enligt förslaget. Dessutom framför undervisningnämnden till tekniska nämnden, att Svenska Skolans inomhusluft skall kartläggas innan läsårets slut och antecknar tekniska nämnden och kommunstyrelsen till kännedom. Undervisningsnämnden väljer Anna Paasikivi till nämndens representant i planeringsgruppen för Svenska Skolans nya lokaliteter. Undervisningsnämnden besluter att ett seminarium ordnas på hösten om utrymmeskartläggning, på basis av vilken fullmäktige godkänner medel för investering av utveckling av småbarnsfostran och grundläggande utbildning.

22 Sida 22 UNDN Förslag: Tekniska- och bildningsväsendet har inlett planeringen av utrymmena gällande tillbyggnaden av Svenska skolan som verkställs Undervisningsnämden (1) antecknar till kännedom kommunstyrelsens uppmaning om att fästa uppmärksamhet på Svenska skolans utrymmesbehov och konstaterar att behövliga åtgärder har vidtagits och (2) att föregående förvisas vidare till kommunstyrelsen. Enligt förslaget. ====== UNDN Bilaga 7 svenska skola har under de senaste åren lidit av utrymmesbrist. Behovet kulminerade då antalet nya förstaklassister som skulle inleda sin skolgång hösten 2010 var betydligt större än det antal elever som gick ut årskurs 6. Läsåret var årskurserna 1-3 delade i parallellklasser på grund av det stora elevantalet per årskurs. Det var inte möjligt att sammanslå någon av klasserna inför läsåret och därför hyrdes en barack med ett klassrum. På våren 2010 tillsattes en arbetsgrupp vars uppgift var att planera och utreda tillbyggandet av svenska skola. Arbetsgruppen har sammankommit sju gånger tillsammans med arkitekt Joel Kyyrö. Arbetsgruppen har i sin planering beaktat skolans behov av klassrum och smågruppsrum. Svenska förskolans utrymmesbehov har också varit påtaligt och i samband med tillbyggandet av svenska skolan ville man bygga utrymmen för förskoleverksamheten i samma byggnad. I den nya tillbyggnaden finns följande utrymmen. 2 klassrum för specialklassundervisning 4 klassrum för årskurserna 1-6 (varje årskurs kan indelas i två parallellklasser) 2 smågruppsrum för åk klassrum för undervisning i textilslöjd 1 klassrum för specialläraren 3 rum för förskoleundervisningen 1 smågruppsrum för förskoleundervisningen 1 nytt litet utrymme för skolbiblioteket 1 befolkningsskydd som kan användas till bibliotek Dessutom har man planerat tilläggsutrymmen till matsalen (+34 platser) så att flera elever kan äta på samma gång samt toaletter, materialrum och ett litet extra utrymme för personalen.

23 Sida 23 För att skolan ska kunna arrangera sin undervisning, på ett för eleverna och läraren ändamålsenligt sätt, behövs förutom en hemklass åt varje årskurs några smågruppsrum. För tillfället är det mycket svårt att hitta utrymmen för de olika undervisningsgrupperna. I dagens läge sker skolans musikundervisning och undervisningen i textilslöjd i samma utrymme. Läsordningstekniskt är det inte möjligt att placera lektionerna så att all musikundervisning kunde ges i musikklassen. Då klasserna ska jobba med grupparbeten i något ämne är de tvungna att sitta i korridorerna eller matsalen (på eftermiddagen efter att matserveringen är över) Skolan har en specialklass där elever med behov av särskilt stöd får sin undervisning. I gruppen får det finnas max.10 elever på samma gång. Läsåret är 11 elever (från årskurserna 1-6) inskrivna i specialklassen. På grund av bestämmelserna för gruppstorleken måste undervisningen koordineras så att alla elever inte är på plats samtidigt. Det finns ett stort behov av att grunda en specialklass till i svenska skola. Dels för att kunna dela upp eleverna på ett ändamålsenligare sätt och dels för att eventuellt kunna ta hem de två elever med behov av särskilt stöd som nu är placerade i Zacharias Topeliusskolan i Helsingfors. Detta arrangemang skulle ge dessa elever mycket kortare skolvägar och därmed också förkorta den dagliga skoldagen. Årligen betalar kommun ca för skolskjutsar, assistentresurser och eftermiddagsverksamhet åt Helsingfors stad. För dessa pengar kunde kommunen själv ordna en kvalitativ undervisning åt eleverna och skaffa det material som behövs. Innan eleverna eventuellt tas hem till måste man på alla sätt försäkra sig om att elevernas samtliga behov tillgodoses. Ingå kommun, Lojo stad och Kyrkslätt kommun har inte heller specialklasser för årskurserna 1-6. Redan nu har skolan två Kyrkslättbarn i specialklassen och Lojo har visat intresse för att få placera elever i svenska skolas specialklass. Skolans nuvarande bibliotek är mycket trångt och det finns inte möjlighet att t.ex. sitta i biblioteket och läsa, slå upp i böcker eller arbeta. I den nya tillbyggnaden finns ett litet utrymme för biblioteket inplanerat och dessutom ett befolkningsskydd som planerats så att det går att använda till skolbibliotek. Befolkningsskydd måste byggas på grund av skolans storlek. Svenska förskolans behov av ändamålsenliga utrymmen har också diskuterats mycket sedan våren Förskolan är placerad i s.k. Huvikumpus lokaliteter i Aktia bankens källarvåning. I den nya tillbyggnaden vid svenska skolan har reserverats tre rum för förskoleundervisningen och ett grupprum. Förskoleundervisningens utrymmen och klassrummen för årskurs 1 har placerats i samma flygel så att samarbetet mellan förskolan och åk 1 kan utvecklas optimalt. Såväl barnen som personalen drar nytta av dessa synergieffekter. Utrymmena kan också användas till t.ex. morgon- och eftermiddagsverksamheten samt till skolans klubbverksamhet.

24 Sida 24 Skolans nuvarande korridorer är trånga och klädhängarna gamla och icke ändamålsenliga. Därför har man i samband med tillbyggandet planerat en ingångshall där en stor del av eleverna kan byta till inner- och ytterkläder. På detta vis får man mera rörelseutrymme i korridorerna, skolmiljön blir också mycket trivsammare. I samband med tillbyggandet har man också planerat om skolgården genom att flytta på personalens parkeringsplats. Den nya parkeringsplatsen har flera parkeringsrutor än nuvarande vilket också behövs eftersom föräldrar ska hämta och föra sina barn till och från skolan/förskolan. Den nya tillbyggnadens yta är sammanlagt 1056m 2 ; södra delen (560m 2 ), norra delen (430m 2 ), ingångshallen (66m 2 ). De sammanlagda kostnaderna uppskattas till Förslag: Nämnden beslutar - för sin del godkänna planerna för tillbyggandet av svenska skola - skicka planerna vidare till kommunstyrelsen för godkännande. Behandling: Avvikande från den ursprungliga ordningsföljden behandlades detta ärende som tolfte ärende på föredragningslistan. De tekniska ändringar som föredraganden gjort i rubriken för detta ärende har beaktats i protokollet. Enligt det ändrade förslaget. ==== KST Bilaga 2 Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen godkänner planerna för Svenska Skolas tillbyggnad enligt bilaga. Parviainen föreslog, att ärendet remitteras till undervisningsnämnden. Eftersom förslaget inte understöddes, konstaterade ordföranden, att det hade förfallit på grund av brist på understöd. Förslaget godkändes. ===

25 Sida 25 TEKN Bilaga 6 svenska skola är den enda svenskspråkiga skolan i. Den nuvarande skolan byggdes år 1969 och den har utvidgats senare i två repriser, åren 1986 och Utrymmena motsvarar idag inte behoven. Därför började man förra våren utreda olika lösningar. Ett alternativ var att bygga en avskild modulbyggnad på tomten. Utrymmena blev emellertid på hösten så trånga att man blev tvungen att hyra en temporär barackbyggnad som placerades invid skolan. Dessutom måste man inrymma förundervisningen i hyrda utrymmen. Att utplacera små verksamhetsenheter på dethär sättet runtom i kommunen är inte ekonomiskt. Då utrymmesbehovet uppstod började man utreda hurudana kostnader det kunde handla om ifall man till skolan skulle bygga en utvidgningsdel i två flyglar. Planeringen inleddes på våren Planeringen och utrymmenas storlek baserar sig på utredningar som gjorts av bildningsavdelningen och behovet av utrymmen på prognoser. Undervisningsnämnden har den behandlat planerna för tilläggsbyggnaden och kommunstyrelsen godkände dem den Kommunfullmäktige reserverade vid sitt möte den ,0 miljoner euro år 2011 och 0,9 miljoner euro år 2012 för svenska skolas utvidgningsprojekt. Man har dessutom ansökt om finansiering från Nylands NTM-central för byggprojektet. Entreprenaden skall utföras som en helhetsentreprenad, vilket innebär att byggherren ansvarar för planeringen och ingår avtal med planerarna. Planeringen inbegriper arkitekt-, VVS-, electricitets- samt automatikplaneringen. Själva byggarbetena konkurrensutsätts så att det i entreprenaden finns två avtalsparter, byggherren och entreprenören. Entreprenören fungerar som huvudentreprenör och ingår underentreprenadavtalen. En dylik entreprenadform är numera i allmän användning. Den minskar på byggherrens arbetsmängd och koordineringen på arbetsplatsen är lättare. Anskaffningen sker med en begränsad metod, med vilket man avser att kommunen publicerar en annons om anskaffningen i det nationella anskaffningssystemet Hilma. Entreprenörerna kan be att få delta i offerttävlingen. Kommunen utväljer bland de sökande de leverantörer, till vilka den ger dokumenten om offertbegäran och vilka kan inlämna en offert. Villkoren har gjorts strama för att undvika ickepotentiella entreprenörer.

26 Sida 26 Intresset för byggprojektet har varit stort. 15 entreprenörer framförde sin vilja att delta i projektet. Enligt kommunstyrelsens instruktion 3 punkt 30 besluter kommunstyrelsen om godkännandet av byggprojektens projektplaner. Vidare enligt ovannämnda paragrafs punkt 36 besluter kommunstyrelsen om valet av entreprenör då entreprenadsumman överstiger euro. Valet av entreprenör framförs senare till kommunstyrelsen för godkännande. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga förslaget till projektplan för svenska skola. Föredragare: Tekniska chefen Catharina Lindström tel ,epost catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - Att be bildninganämnden om ett utlåtande om det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan och - Att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan. Nämnden beslöt - att be bildningsnämnden om ett utlåtande om det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan och - att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan. === BILDN Bilaga 1a-1e svenska skola är den enda skolan i som erbjuder grundläggande utbildning på svenska. Skolan är byggd år 1969 och den har utvidgats senare i olika skeden åren 1986 och Trots utvidgningarna är utrymmena inte tillräckliga och skolans personal har vid olika tillfällen uttryckt sin oro gällande utrymmesbristen. Ärendet behandlades vid undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion och därefter utnyttjade kommunstyrelsen sin rätt att ta ärendet behandling Kommunstyrelsen uppmanade undervisnings- och tekniska nämnderna att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov och att snabbt skrida till nödvändiga åtgärder senast till början av augusti 2010 för att lösa utrymmesproblemen. I det skedet planerades en modullös-

27 Sida 27 ning som omfattade fyra klassrum. De uppskattade helhetskostnaderna för projektet var ca euro. På kommundirektörens begäran avstod man från modullösningen och utrymmesbristen löstes med specialarrangemang som innebar en barackbyggnad för en klass för läsåret Kommundirektören uppmanade att man påbörjar planeringen av nya utrymmen omedelbart så att utrymmena kunde bli klara till läsåret I planeringen skulle man inta alla de behov skolan har så att lösningen skulle betjäna skolans behov i flera år framåt. Antalet elever i skolan är på uppgång och varje höst inleder en större mängd elever sin skolgång än det ental elever som flyttar till klass 7. Årsklasserna är stora (26-31 elever/årsklass) och därför är det nödvändigt att indela årsklassen i två parallellklasser. Under läsåret är storlekarna på årsklasserna följande: åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 24 elever 39 elever 30 elever 26 elever 26 elever 31 elever De stora undervisningsgrupperna medför utmaningar både för eleverna och lärarna. Allt flera elever har utlåtanden om inlärnings-, beteende- eller dyslexistörningar och läkaren, neurologen, psykologen eller psykiatern rekommenderar smågruppsundervisning för sådana elever. I stora grupper kan läraren inte beakta elevernas specialbehov och detta kan i sin tur i värsta fall leda till att eleven måste flyttas till en skola för specialundervisning. I den nuvarande situationen finns det inte i skolan ett enda överlopps klassrum och således är det inte möjligt att indela alla årsklasser i parallellklasser. I och med utvidgningen får Sjunde svenska skola en hemklass för alla klasser. Undervisningsmetoderna och innehållet förnyas och utvecklas och undervisningsarbetet innebär inte mera endast att man håller lärotimmar (läraren delar ut uppgifter/eleven en passiv mottagare av uppgiften). Forskning, prövande, iakttagande och självständigt arbete, dvs. arbete i små grupper, gynnas i undervisningen. De nya temainriktade arbets- och undervisningsmetoderna ställer nya krav på skolornas fysiska omgivning. I stället för stora klassrum behövs det mindre klasser som möjliggör samarbetsinriktat och aktivt studerande. I Sjunde svenska skola finns för närvarande inte några utrymmen för små grupper och eleverna måste göra grupparbeten antingen alla i samma klassrum eller i korridorerna. På eftermiddagarna är det möjligt att arbeta i matsalen. I och med utvidgningen får svenska skola de nödvändiga smågruppsutrymmena.

28 Sida 28 I skolorna behövs specialklasser för de ämnen där speciell utrustning, hjälpmedel och material behövs. I musikklassen finns behövliga böcker, instrument, ljudåtergivningsutrustning, rikligt med cd-skivor samt ett piano, gitarrer och trummor. För textilarbetet behövs symaskiner, tyg, tråd, olika förnödenheter samt även strykjärn och strykbräde. I dag sker musikundervisningen och textilarbetsundervisningen i samma utrymme, vilket leder till att det inte vid uppgörandet av läsordningar är möjligt att förverkliga alla klassers alla veckotimmar i de utrymmen som är ägnade för ämnet. Lärarna är tvungna att bära material från en klass till en annan och detta främjar inte flexibel undervisning. I och med utvidgningen får svenska skola en egen textilundervisningsklass och därmed kan man i musikklassen ägna sig åt musikundervisningen. I och med att informationsteknologin utvecklas förändras även metoderna för skaffande och producerande av information. Detta ställer även krav på klassutrymmena. I skolorna borde finnas en fungerade ADB-klass. I svenska skola har man genom interna ändringar försökt lösa utrymmesproblemet och för läsåret måste ADB-klassen ändras till klassrum och datorerna flyttades till klasserna. Under läsåret har ADB-klassen igen varit i användning men för läsåret behövs utrymmet igen som klassrum. Dessa arrangemang försvårar skolans data- och informationstekniska undervisning och eleverna har inte jämlika möjligheter till läroplansenlig undervisning. Då en elev flyttar till en annan skola innebär det att hon/han ställs i en sämre ställning. I och med utvidgningen får Sjunde svenska skola en ADB-klass. I skolan finns en specialklass där elever som behöver speciellt stöd får undervisning. Enligt lagen får det i gruppen finnas högst 10 elever samtidigt. Under läsåret fanns det sammanlagt 11 elever från alla årsklasser som behövde speciellt stöd. svenska skola har ett stort behov att grunda en specialklass till för att eleverna ska kunna delas upp i två grupper. I de finskspråkiga skolorna i finns det 7 specialklasser/smågrupper (i Aleksis Kivi skolan 4 st och i Päivärinne skolan 3 st). Det innebär att de finskspråkiga eleverna har en specialklass/smågrupp /ca 72 elever och de svenskspråkiga eleverna har en specialklass/smågrupp / 174 elever. kommun betalar ca euro i året för skolskjutsar, undervisning, eftermiddagsverksamhet och biträdesresurser för två barn som är placerade i Helsingfors stads specialskola; Zacharias Topelius skolan. Med dessa medel kunde kommunen själv ordna högklassig undervisning åt dessa elever som behöver speciellt stöd och skolresorna och skoldagarna skulle förkortas avsevärt för eleverna och deras föräldrar. Hemförlovningen av specialeleverna skulle vara möjlig endast om skolan hade tillräckligt med utrymmen och en formellt kompetent klasslärare. Specialklassen har år