Utdrag ur muntlig information till psykiatriberedningen

Transkript

1 Utdrag ur muntlig information till psykiatriberedningen Projekt Utveckling av psykosocialt arbete i primärvården Projektledare Iren Lagerstedt, socionom/leg psykoterapeut, Bernice Calissendorff, socionom/leg psykoterapeut, Susanna Göterstad, leg psykolog Definition av psykosocial ohälsa Begreppet refererar dels till sociala och psykosociala riskfaktorer i form av vissa problem och livssituationer, dels till en symtomatologi i form av såväl psykiska som somatiska besvär. (Karlsson, Kent 2004) Uppdragsbeskrivning Steg 1 Kartlägga och beskriva primärvårdens arbete avseende Patientunderlaget Organisatoriska förutsättningar och hinder Resurser Kompetens Arbetsmetoder Steg 2 Föreslå En gemensam uppdragsbeskrivning för primärvårdens multiprofessionella teamarbete för bedömning och behandling Rutinbeskrivningar för handläggning av patientärenden där psykosocial ohälsa finns eller kan misstänkas Standardiserat material för bedömning Steg 3 Ge stöd vid införandet av gemensamma, evidensbaserade metoder för bedömning och behandling på vårdcentralerna. 1

2 Psykoterapi- & psykologutredningar Avgränsningar primärvården/psykiatrin, gruppbehandlingar, invandrargrupper Rehabiliteringsarbete, dokumentation i BMS, bedömning/medbedömning, kurativa resurser Avgränsning/prioritering av patienter, Strukturerat arbetssätt, samverkan med andra aktörer Vid basen i skissen återfinns vårdcentralens grundläggande arbete med patientgruppen. På denna nivå inleds arbetet med patienter med psykosocial ohälsa. Utvecklingsbehoven, som framkommit från personalen, grupperas i fyra huvudområden. Avgränsning/prioritering av patienter anger behov av tydlighet avseende vilka patientgrupper som kan prioriteras. I dagsläget finns, såvitt framkommit, ingen konkretiserad och klar formulering av huruvida sjukskrivna patienter kan prioriteras hos de olika yrkesgrupperna i rehabiliteringsteamen. 2

3 Strukturerat arbetssätt avser utvecklingsbehov som gäller metoder för att urskilja patienter med psykosocial ohälsa. Där omnämns också behov av tydligt remissförfarande till vårdcentralens bedömnings -och rehabiliteringsteam. Samverkan med andra aktörer innebär att samverkan med FK fungerar i dagsläget. Farhågor har framförts kring vad Försäkringskassans omorganisation kan medföra för denna samverkan i framtiden. Ett flertal vårdcentraler har framfört utvecklingsbehov gällande samverkan med andra aktörer såsom Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Företagshälsovården, Smärtmottagning och BUP. Vid den andra nivån i skissen återfinns nedanstående: Rehabiliteringsarbetet med patientgruppen sker utifrån rehabskelettet. Rehabskelettet förutsätter ett utvecklat multiprofessionellt teamsamarbete, vilket saknas eller är bristfälligt utbyggt på flera vårdcentraler. Se även ovan under rubriken arbetsmetoder. Dessutom upplevs behov av att rent konkret och praktiskt organisera arbetet så att fasta tider finns avsatta för de olika samverkansformer som rehabskelettet beskriver. Dokumentation i BMS, på ett enhetligt sett, av planerade rehabiliteringsåtgärder behöver utvecklas. Det utvecklingsarbete som vårdcentralernas rehabiliteringspersonal tydligast efterfrågat gäller att säkerställa rätt vårdnivå för patienten och en tydlig rehabiliteringskedja med lättåtkomlig gemensam dokumentation. Bedömning/medbedömning efterfrågas, i komplicerade patientfall, från psykosocialt team. Flera vårdcentraler önskar också möjligheter till direkt medverkan för patientbedömning av psykiatriker. Kurativa resurser efterfrågas generellt. Vid en genomgång av tillgång till samtalsbehandlingar på landets vårdcentraler uppger hälften av vårdcentralscheferna att tillgången är otillfredsställande. Man pekar på såväl brist på resurser som på personal med rätt kompetens. (Socialstyrelsen, 2006). Vid projektarbetsgruppens kartläggning framkommer att dessa resurser behöver byggas ut ytterligare såväl kvantitativt som kvalitativt. På den tredje nivån i skissen framkommer, från flertalet vårdcentraler, ett behov av konkretisering och levande dialog mellan primärvården och psykiatriska kliniken avseende avgränsningar i dokumentet Vårdöverenskommelse mellan primärvården och psykiatrin i Sörmland (Landstinget Sörmland, 2007). Primärvårdens personal har problem att få acceptans för de remisser som ställs till psykiatriska kliniken. Det finns, mer eller mindre, samverkansproblem avseende t ex de patienter som är färdigbehandlade inom psykiatriska kliniken och där man önskar uppföljning i primärvården. Ytterligare en patientgrupp som lyfts fram där kommunikationsproblem kan uppstå är de patienter som är sjukskrivna från primärvården men som har samtalsbehandling inom psykiatriska kliniken. Gruppbehandlingar genomförs idag på några vårdcentraler för olika patientgrupper med psykosociala problem. Ett stort intresse finns för att utveckla metoder och för att starta upp grupper. Exempel på sådana gruppbehandlingar är smärthanteringsgrupper, stresshanteringsgrupper och gruppbehandling vid ångestsymtom. Invandrargrupper söker vård pga. psykosocial ohälsa och detta kan medföra behov av riktade fortbildningar till personalen. Vid den fjärde och sista nivån i skissen återfinns nedanstående: 3

4 Psykoterapi och psykologbedömningar/utredningar, från personal med specialistkompetens, är ett uttalat behov från flertalet vårdcentraler. I nedanstående bild återfinns exempel på den mångfald aktörer som är möjliga och kan anses tillräckliga för insatserna runt en individ med skiftande livsproblem: Intresse- Org. Vårdcentral Frivillig Org/. Kyrkan ÖV Psyk.- kliniken Privat nätverk Ungdomsmottagn. Specialistsjukvård Projekt Individen Patienten Familjecentral FK AF Familjerådgivnin Privat vårdgivar Socialtjänst Företagshälsovård Privat psykoterapeut Alkoholrådgivnin 4

5 Länsövergripande psykosocialt team Det Länsövergripande Psykosociala Teamet 0,5 psykoterapeut/ VC 1,0 psykoterapeut dvs. totalt 1,0 psykolog 11psyko- 1,0 sjukgymnast terapeuter 1,0 arbetsterapeut 1,0 sjuksköterska 22 Vårdcentraler 11 psykoterapeuter 5

6 Vad har Miltonprojektet satt för spår effekter för brukare/anhöriga och effekter för verksamheten i Norra länsdelen - 1 år efter avslutningen. Kort bakgrund Ett projekt på tre olika nivåer läns- länsdels- och kommunnivå Ledning och styrning Länsstyrgrupp för närvården hade det övergripande ansvaret Projektledningsgrupp en sambands och förankringsgrupp för projektledarna Tre styrgrupper har funnits för ledning och genomförande av projekten i respektive länsdel Länsnivå Projektledare - under perioden oktober 2005 mars 2007 Utbildning i neuropsykiatri en utbildningsinsats med innehåll anpassat för olika grupper; politiker, högre tjänstemän, enhetschefer och andra nyckelpersoner

7 Länsdelsnivå Norra länsdelen Teamsamverkan fortbildningsinsatser och förbättringsarbete med genombrottsmetoden inom fem områden; psykos, personlighetsstörning, psykiskt funktionsstörning och samtidigt missbruk, samverkan kring barn samt neuropsykiatri Mobila och akuta beredskapsinsatser syftet var att förbättra omhändertagandet av barn till föräldrar med akuta psykiatriska hjälpbehov. Chefsutbildning En utbildning för 1:a linjens chefer i kommun och landsting gick en 1-årig ledarskaps- och organisationspsykologi utbildning. 39 chefer deltog. Kommunnivå Strängnäs Projekt Fenix unga Idag är 15 brukare på gång varav 13 är ute och prövar på aktivitet. Vi har social träning i grupp utifrån tema; f.n. matlag på Träfflokal. Båda dessa ger en stor positiv effekt i brukarnas rehabilitering. Ambitionen är att detta kan fortsätta år 2009

8 Effekter för brukare/anhöriga och effekter för verksamheten i Norra länsdelen In i ordinarie verksamhet långsiktighet Arbetsgrupp Norra Psykiatri, ANP blir styrgrupp även för Miltonprojektet i Norra länsdelen. Arbetsgrupp Norra Barn, ANB blir styrgrupp för Barnfokuserad samverkan Arbetsgrupp Norra funktionshindrade, ANF Arbetsgrupp Norra äldre, ANÄ Effekter Milton har möjliggjort ökad samverkan lättare och snabbare kontakt med varandra Snabbare vårdplaneringar Kvalitetssäkringsarbete påbörjat Vi har fått ökad kunskap

9 Coachmodellen att tillföra friskfaktorer och minimera riskfaktorer

10 Målgrupp Barn- och ungdomar 18 år med olika typer av behov av stöd som manifesteras i första hand inom förskola/skola. Fokus på uppförande- och beteendestörningar

11 Syfte Tidig upptäckt Identifiering av riskfaktorer Tillförande av skyddsfaktorer Överenskommelser Åtärdsprogram

12 Makro: Institutioner, ideologier, lagar, vanor, tankesätt Exo : Lokala strukturer arbetsliv, barnomsorg, grannskap, media, hälso- och sjukvård Meso : system av inbördes relaterade mikrosystem Mikro : individens omedelbara omgivning Exosystem kamrater Mikrosystem Mesosystem familj skola Makrosystem

13 Metodik Personlig coach till barnet och dess vårdnadshavare Samordning case manager Coachen ansvarar för överenskommelse och åtgärdsplan och samverkan kring denna Kunskapsförmedlare angående risk- och skyddsfaktorers betydelse

14 Rektor ger det formella uppdraget Kartläggning Bedömningsinstrument ESTER Presentation av uppdrag och förutsättningar för vårdnadshavare Inventering av risk- och skyddsfaktor Samordnade möte Överenskommelse och handlingsplan Uppföljning Moment

15 Samverkansparter Socialtjänst Skola Barn-och ungdomspsykiatri Polis Folkhälsa Örebro universitet

16 Stöd till coachen Kompetensutveckling Handledning Coachträffar Utvärdering

17 Koppling Forskning-Praktik Utbildning Bedömningsinstrument Forskarkompetens Dokument-Uppföljning-Utvärdering

18 Ola Nordqvist

19 Samordning Milton Sörmland, Södra länsdelen satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med psykiska funktionshinder enligt regeringsuppdrag (S2005/441/HS) Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 1

20 Nationell psykiatrisamordning (S2003:09) Tillkallades 2003 under ledning av Anders Milton; Med uppgift att se över resurser, insatser och arbetsformer för personer med psykiska funktionshinder/sjukdomar I syfte att åtgärda brister i den psykiatriska vården och omsorgen har statliga medel fördelats till kommuner och landsting Den 1 november lägger Milton och hans stab fram sitt slutbetänkande om psykiatrin i framtiden Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 2

21 Den psykiska ohälsan i Sverige Mellan procent uppskattas lida av psykisk ohälsa av varierande svårighetsgrad procent beräknas ha så allvarliga psykiska besvär att de kan behöva psykiatrisk behandling Endast omkring 3-4 procent söker psykiatrisk vård (5-6 procent söker primärvård) Den psykiska ohälsan genererade (1997) samhällskostnader motsvarande ca 50 miljarder Med undantag av psykossjukdomarna har en omfattande ökning av den psykiska ohälsan skett Största ökningen märks bland kvinnor i åldersgruppen år Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsorapport Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 3

22 Personer med psykiskt funktionshinder Uppskattningsvis i Sverige beräknas ha ett psykiskt funktionshinder som föranleder kontakt med psykiatri och/eller socialtjänst Det motsvarar mellan 0,7-1 procent av den vuxna befolkningen Omkring 2/3 av dessa har en psykosdiagnos har diagnosen schizofreni Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsorapport Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 4

23 Den psykiska ohälsan i vår länsdel? inv. Mellan (20-40 procent) uppskattas lida av psykisk ohälsa av varierande svårighetsgrad Mellan (10-15 procent) har så allvarliga besvär att de kan behöva psykiatrisk behandling Omkring 450 eller 0,7 procent av den vuxna befolkningen beräknas ha ett psykiskt funktionshinder som föranleder kontakt med psykiatri och/eller socialtjänst Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 5

24 Vad är ett psykiskt funktionshinder? En person har ett psykiskt funktionshinder om hon/han har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. (Nationell psykiatrisamordning, 2006) Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 6

25 Socialstyrelsen betonar att det inte är personens diagnos som skall vara avgörande för målgruppstillhörigheten utan behovet som uppstått till följd av den psykiska störningen/sjukdomen, att personer med psykisk störning och samtidigt missbruk särskilt skall beaktas, att personer med enbart demens, missbruk eller utvecklingsstörning är exkluderade från målgruppen Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 7

26 Beskrivning av målgruppen Personer tillhörande målgruppen psykiskt funktionshindrade, med en psykiatrisk diagnos men som inte tillhör målgruppen psykiskt funktionshindrade, med upplevd psykisk ohälsa utan att en psykiatrisk diagnos kan konstateras, med samsjuklighet eller tillhörande någon central undergrupp Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 8

27 Målgruppen med centrala undergrupper Kombinerat med missbruksproblem Äldrepsykiatri Psykiskt funktionshinder till följd av psykisk störning Kombinerat med utvecklingsstörning Kombinerat med andra sjukdomar Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 9

28 Vilka samverkansprojekt bedrivs i Södra länsdelen? Mellanstöd ( kr) Kognitiva hjälpmedel ( kr) Sviktplats Gnesta ( kr) (endast Gnesta kommun och Landstinget Sörmland) Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 10

29 Mellanstöd Effektmål: En ökad samsyn och förståelse för varandra samt överbryggande av kulturskillnader mellan olika vårdgivare och huvudmän Bättre samordning och samverkan mellan psykiatriska kliniken och kommunerna vid utslussning/utskrivning Ett gemensamt förhållningssätt till vårdoch omsorgstagaren Genom att ge adekvat stöd på rätt nivå skall behovet av slutenvård minskas alternativt vårdtiden förkortas Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 11

30 Ett övergripande syfte är en väl fungerande vård- och omsorgsorganisation och sammanhållen vårdkedja där olika aktörer ger adekvat stöd och hjälp till den enskilde vård- och omsorgstagaren på ett sådant sätt att behoven tillgodoses Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 12

31 Projektmål Gemensam utbildningsinsats i 3 omgångar, vår och höst 06 Alternativ I: Storseminarier (3 st) + träffar i basgrupper (4 st) Alternativ II: Endast storseminarierna (3 st) Auskultering på varandras arbetsplatser Upprätta säkra rutiner för samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan slutenvårdspsykiatrin, öppenvården och kommunerna i södra länsdelen Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 13

32 Kognitiva hjälpmedel Syfte/effektmål: En ökad kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar till följd av psykiska funktionshinder/sjukdomar och om olika kognitiva hjälpmedel samt hur man får tillgång till dem Att det skall finnas ett tillgängligt informationsmaterial och metod för återkommande information Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 14

33 Vad är kognitiva funktionsnedsättningar? Hjärnans förmåga att ta emot, bearbeta, hantera och förmedla information påverkas inte sällan negativt av psykiska sjukdomar, man får svårt att planera, prioritera och sortera i sin vardag, men med hjälp av olika hjälpmedel och produkter kan man kompensera och minska handikappet Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 15

34 Projektmål Ett utarbetat informationsmaterial och en rutin samt metod att informera Informationssatsning inom samtliga kommuner i SLD under 2006 Informationsmaterialet och metoden skall vara tillgängligt inom hela länet Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 16

35 Målgrupp Personer, 18 år och äldre, med psykiska funktionshinder och kognitiva funktionsnedsättningar Närstående Vård- och omsorgspersonal som i sitt arbete möter personer med psykiska funktionshinder Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 17

36 Sviktplats Gnesta På Terassen i Gnesta har man avdelat och möblerat en lägenhet och på det sättet tillskapat en s.k. sviktplats Ett kortvarigt mellanvårdsboende med närhet till personal och extra stöd Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 18

37 Effektmål Genom adekvat stöd på rätt nivå minska behovet/vårdtiden av/för slutenvård Underlätta utslussning/utskrivning Förbättrat stöd och hjälp för personer med psykiska funktionshinder Bra fungerande samarbetsformer och rutiner mellan Gnesta kommun och psykiatriska kliniken i Nyköping En sammanhållen vårdkedja för personer i med psykiska funktionshinder och undvika att de hamnar mellan stolarna Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 19

38 Projektmål Att sviktplatsen skall vara tillgänglig för målgruppen under Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 20

39 Målgrupp Vara känd av båda eller en av huvudmännen som tillhörande målgruppen psykiskt funktionshindrade Ha pågående insatser av Gnesta kommuns socialtjänst för psykiskt funktionshindrade eller framgent vara i behov av det Eget boende i Gnesta kommun Vara bedömd som utskrivningsklar Inte ha ett pågående missbruk Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 21

40 Projektorganisation SLD Socialstyrelsen K-Lt Länsstyrgrupp Ekonom Claes Kuno Projektledningsgrupp Styrgrupp Mellanstöd Kognitiva hjälpmedel Styrgrupp Sviktplats Gnesta Huvudprojektledare Kent Bobits Lennart Svensson Projektledare Mikael Malm Leverantör Mellanstöd Komvux, Nyköping Projektarbetsgrupper Projektarbetsgrupper Projektarbetsgrupper Intresse- och brukarorganisationer IFSAP, Silvermånen, Fontänhuset Samordning Milton Södra länsdelen Mikael Malm 22