På vetenskaplig grund. Manualbaserat socialt arbete i utbildning och praktik
|
|
- Lennart Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 På vetenskaplig grund. Manualbaserat socialt arbete i utbildning och praktik KATARINA JACOBSSON OCH ELIZABETH MARTINELL BARFOED Två generella kravtrender dominerar den samtida offentliga sektorn i allmänhet och professionellt beslutsfattande i synnerhet, nämligen krav på transparens och en evidensbaserad praktik. Professionella avkrävs i allt högre grad redovisningar av den bedrivna verksamhetens kvalitet redovisningar som ska möjliggöra insyn för utomstående beträffande vad professionen ägnar sig åt och hur väl de ägnar sig åt det (Power 1997; Hood and Heald 2006). Nära sammankopplat med ökade krav på genomskinlighet är utsagor om behov av evidensbaserad praktik: professionella ska grunda sina beslut om insatser på vetenskap och forskning. I medicinens och det sociala arbetets värld innebär detta att insatser som erbjuds patienter eller klienter ska vara befunna att med stor sannolikhet bidra till önskad effekt. Strävan att vetenskapligt säkra metoder och behandlingar uppkom på det medicinska området, men har nu även fått ökat genomslag inom socialt arbete (se t.ex. Bergmark och Lundström 2006; Hydén 2008; Rosen 2006). Utvecklingen har drivits på statsmakternas initiativ genom en rad utvecklingsprogram som exempelvis Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten (Socialstyrelsen 2004) och utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten (SOU 2008:18). Inom såväl medicin som socialt arbete har strävan efter säkra metoder och behandlingar med vetenskapligt bevisade effekter inneburit att passande verktyg konstrueras för detta ändamål. Det kan handla om uppbyggnaden av databaser som exempelvis Riks-HIA ett svenskt register för hjärtintensivvård, med målet att inkludera en totalpopulation av patienter som uppfyller givna kriterier. Kunskap som genereras från denna typ av databaser ska bland annat vara vägledande för framtagandet av manualer som anger riktlinjer för effektiva insatser eller som standardiserar bedömningsunderlaget. Ett exempel inom socialt arbete är ADAD- intervjun (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) som syftar till att utgöra underlag vid utredning och behandlingsplanering och som är tänkt att användas på unga människor med social problematik (Socialstyrelsen, 2009; Statens Institutionsstyrelse 2009). Utifrån ett preciserat formulär intervjuas den unge och genom
2 skattningar av problem och hjälpbehov ska vården anpassas till den unges problembild (von Greiff 2006). Ett annat exempel är Journal Digital, där standardiserade självsvarsformulär används för att mäta symptom på individ-, familj- och nätverksnivåer. Systemet påstås kunna mäta behandlingseffekter och vara till gagn för praktik och forskning i socialt arbete (Journal Digital, 2009). Manualens funktion sägs således vara dubbel: den presenteras dels som ett datainsamlingsverktyg för forskning och antas dels vara ett stöd för den professionella att tillgå för vetenskapligt grundat beslutsfattande. Importen av det evidensbaserade arbetssättet från medicin till socialt arbete har inte varit helt oproblematisk med avseende på väsentliga olikheter i respektive praktik. Därtill har ontologiskt och metodologiskt grundad kritik framförts i stundtals livliga debatter mellan forskare i socialt arbete och företrädare för evidensbaserad praktik (Bergmark och Lundström 2006). 1 Den vetenskapliga kontroversen kring evidensbaserat arbete är väsentlig för detta projekt, men det är inte principiella ståndpunkter vi i första hand ska undersöka. Snarare vill vi studera hur (vetenskapliga/administrativa) principer förs in i den vardagliga praktiken och görs av den professionella, men också vad detta gör med professionen som sådan. Bergmark (2008) uppmärksammar två diametralt motsatta förhållningssätt till en evidensbaserad praktik: å ena sidan den upplysta praktikern som tar del av forskningsläget och utifrån detta gör självständiga bedömningar av lämpliga insatser, å andra sidan den manualstyrda praktikern som blint förlitar sig på föreskriven rekommendation om insats. Mot bakgrund av dessa två idealtypiska beskrivningar finns det anledning att undersöka hur manualbaserat arbete går till i praktiken och hur det relateras till utbildning och kunskap. Företeelsen att jobba manualbaserat är nämligen omgärdad av en rad utbildningsrelaterade frågor både vad gäller socionomutbildningen vid universitet och högskolor och utbildning i evidensbaserat behandlingsstöd. Diskursiva utspel och ståndpunkter framförs av en mängd aktörer på fältet, som forskare, socialarbetare, myndigheter och inte minst företrädare för socionomutbildningen. Vi urskiljer sålunda två sammanlänkade problemområden med följande frågeställningar: Vardaglig praktik. Hur används manualer i det vardagliga sociala arbetet? Hur ser processen ut som leder fram till beslut? Hur konstrueras och förklaras ett evidensbaserat beslut eller motsatsen: hur förklaras beslut som inte antas vara vetenskapligt grundade? 1 Vi utelämnar här redogörelser för innehållet i denna kontrovers men vill kort poängtera att kritiken av evidensbaserad praktik handlar om att det definieras utifrån en snäv uppfattning av vad som är att betrakta som evidens, företrädesvis kvantitativ forskning och helst RCT-studier (randomised controlled trial).
3 Utbildning. Vilka är fältets krav på socionomutbildningen beträffande utbildning i manualbaserat arbete? Hur hanteras dessa vid universitet och högskola? Hur formuleras behov av utbildning i konkret evidensbaserat arbete med eller utan specifika manualer? Hur genomförs sådan utbildning? TEORETISK INRAMNING Projektet har en kunskapssociologisk och socialkonstruktionistisk ansats. Katarina Jacobsson har i tidigare studier på det rättsliga området lyft fram åklagares sätt att prata om olika ärenden utifrån begreppet objectivity work (se t.ex. Jacobsson 2008). Det är troligt att socialarbetare använder andra språkliga resurser för legitimering av verksamhet och bedömningar än den objektivitetsdiskurs som är dominerande inom rättsväsendet ett antagande som finner visst stöd i Maritha Jacobssons (2006) avhandling om terapeutisk och rättslig logik. Objectivity work som teoretiskt och analytiskt begrepp är dock väsentligt även för denna studie. Med betoning på work riktas uppmärksamheten mot vardagliga och kontinuerliga konstruktioner av professionella principer. I denna bemärkelse ligger våra teoretiska utgångspunkter nära studier som haft liknande perspektiv på konstruktioner av företeelser som identitet (Snow and Anderson 1987), biografi (Holstein och Gubrium 2000) och sociala problem (Holstein och Miller 2003). Vi vill också utforska i vilken mån vår empiri kan förstås utifrån Ludwik Flecks kunskapssociologiska (eller vetenskapsfilosofiska) idéer om så kallade thought styles som i hög utsträckning inspirerat och diskuterats av Mary Douglas (1996) i boken med samma namn liksom i How Institutions Think (1986). Begreppet thought styles kan vara behjälpligt för att förstå hur till synes överindividuella strukturer upprätthåller vedertagen kunskap som sann och objektiv. I FÖRLÄNGNINGEN: EN JÄMFÖRANDE STUDIE Föreliggande projekt ska betraktas som en enskild empirisk studie kring strävanden inom socialt arbete att skapa enhetliga bedömningssystem samt mätbara behandlingsresultat. Studien ska därtill genomföras i nära anslutning till det redan påbörjade VR-finansierade projektet Jämställdhet och beslutsfattande i medicinsk praktik exemplet hjärt- kärlsjukdomar (Dnr ). Syftet är att jämföra två empiriska fält det medicinska och det sociala arbetets fält med avseende på förutsättningar för, konsekvenser av och förhållningssätt till att genomföra professionella bedömningar och beslutsfattande utifrån manualer framtagna på vetenskaplig grund. Mer preciserade frågeställningar inför en sådan jämförelse låter sig inte gärna göras förrän materialinsamling påbörjats i den här föreslagna studien.
4 METOD Liksom det ovan nämnda medicinska projektet har detta projekt en etnografiskt diskursiv ansats (Miller och Fox 2004). Deltagande observation av görandet av evidens inom socialtjänsten ska genomföras vid verksamheter där manualbaserat arbete bedrivs. Genom Elizabeth Martinell Barfoeds bakgrund som socionom finns redan upparbetade kontakter med fältet. Vi planerar observationer vid två socialkontor samt två behandlingsinstitutioner ett preciserat upplägg för fältstudierna kommer att arbetas fram i samråd med dessa kontakter. Syftet med flera platser för fältarbete är inte bara att bredda och jämföra materialet utan är också ett sätt att blanda bort korten ur anonymitetssynpunkt. Observationerna ska ha formen av vad som ibland kallas go-alongs (Kusenbach 2003) eller shadowing (Davies 2003) då forskaren följer personalens vardagliga aktiviteter och rutiner med möjlighet att ställa frågor om vad som sker. Därtill ska även ljudinspelade kvalitativa intervjuer genomföras med socialarbetare vid de utvalda socialkontoren och behandlingsinstitutionerna för att erhålla accounts (förklarande redovisningar) gällande de professionellas bedömningar, åberopad kunskap och beslut. En ambition är att förankra intervjuerna i det ovan beskrivna etnografiska materialet. Lämpligt antal intervjuer kan inte fastslås förrän fältarbetet påbörjats. Val av intervjupersoner och observationssituationer sker givetvis efter tillgänglighet och samtycke. Tillträdet till fältet måste arbetas upp stegvis och i takt med att såväl projekt som forskare vinner tillit från deltagarna i projektet. Det är inte bara forskaren som ska lära känna fältet även fältet måste ges en chans att lära känna forskaren. Material för frågeställningar kring utbildning ska bestå av en kombination av genomgång av kursplaner och utbildningsmål, samt kvalitativa intervjuer med ansvariga företrädare för socionomutbildningar samt aktörer som förespråkar evidensbaserad praktik, företrädesvis vid IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete). Även debattmaterial i professionstidskrifter som SSR-utgåvorna Socionomen, Akademikern och Chefstidningen ska analyseras. Därtill ska utbildningar i evidensbaserat behandlingsstöd följas; utbildningsdagar där tester som exempelvis SCL- 90, Kasam, FoF och Livets stege lärs ut som verktyg för behandling. Urval av vilka utbildningar som blir relevanta att följa kommer att preciseras efter att platser för fältarbetet fastställts. Alla deltagare i projektet kommer att informeras såväl muntligt som skriftligt om att deras medverkan är frivillig och att de när som helst har rätt att avbryta den. Detta omfattar inte bara möjligheten att säga nej till intervjuer eller forskarens närvaro vid vissa situationer utan även rätten att få uppgifter i tidigare insamlat material struket. Det innebär att en individ som vill avbryta sin medverkan har möjligheten att stryka en rad händelser som sträcker sig över hela undersökningsperioden. I kvalitativt orienterade studier som denna riktas sökljuset mot sociala situationer och fenomen varför detaljerade uppgifter om enskilda aktörer är av mindre betydelse. Detaljerade personuppgifter (som namn, ålder, hemort) har ingen eller ringa betydelse för projektets genomförande och ingen förteckning
5 över medverkande personer är nödvändig. Vidare kommer identitetsröjande uppgifter om personal och klienter att ändras eller uteslutas vid publicering och presentation av resultat. Så snart detaljerna för fältarbetet utarbetats kommer vi diskutera huruvida projektet ska etikprövas. I synnerhet observationstillfällen då klienter närvarar kan komma att kräva en etisk prövning. TIDSPLAN Katarina Jacobsson bedriver för närvarande det ovan nämnda VR- finansierade projektet om medicinskt beslutsfattande (avslutas december 2011). Materialinsamlingen för ovan beskrivna projekt genomförs av Elizabeth Martinell Barfoed. Under 2012 kommer vi gemensamt arbeta med jämförelser av det material som genererats i de två studierna. Publikationer planeras i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter samt tidskrifter som riktar sig till nämnda professioner. I grova drag planeras arbetet enligt följande: 2010 Litteraturgenomgång och materialinsamling 2011 Bearbetning, analys, kompletterande materialinsamling 2012 Författande av rapport och artiklar på det föreslagna projektet samt påbörja en jämförande analys med det medicinska fältet. LITTERATUR Bergmark, Anders (2008) Om evidensbasering, kunskapsöversikter och psykosociala mekanismer, i Forskningsmetodik för socialvetare. Anna Meeuwisse, Hans Swärd, Rosmari Eliasson- Lappalainen och Katarina Jacobsson (red). Stockholm: Natur och Kultur. Bergmark, Anders & Tommy Lundström (2006) Mot en evidensbaserad praktik? Om färdriktningen i socialt arbete, i Socialvetenskaplig tidskrift, 13 (2): von Greiff, Ninive (2006) Missbruk bland ungdomar på särskilda ungdomshem ADAD som verktyg för bedömning och behandling Socialvetenskaplig tidskrift, 13 (2): Davies, Karen (2003) The body and doing gender: the relations between doctors and nurses in hospital work. Sociology of Health and Illness, 25 (7): Douglas, Mary (1986) How Institutions Think. New York: Suracuse University Press. Douglas, Mary (1996) Thought Styles. London: Sage. Holstein, James A. and Jaber F Gubrium (2000) Constructing the Life Course. 2nd ed. New York: General Hall. Holstein, James, A. and Gale Miller (2003) Social Constructionism and Social Problems Work. s i Challenges and Choices: Constructionist Perspectives on Social Problems. Red: J. A. Holstein and G. Miller. Hawthorne, NY: Aldine de Gruyter.
6 Hood, C & D Heald (red) (2006) Transparency: The key to better governance? Oxford: Oxford University Press. Hydén, Margareta (2008) Evidence-based social work på svenska att sammanställa systematiska kunskapsöversikter Socialvetenskaplig tidskrift, 15 (1): Jacobsson, Katarina (2008). We can t just do it any which way Objectivity Work Among Swedish Prosecutors. Qualitative Sociology Review vol. 4, no. 1. Jacobsson, Maritha (2006) Terapeutens rätt: rättslig och terapeutisk logik i domstolsförhandlingar. (Akad. avh.) Umeå: avhandlings- och skriftserie, 52. Journaldigital (2009) Journal Digital. Ett verksamhetsstöd för behandlingsenheter. Hämtad Rosen, Aaron (2006) Evidensbaserad praktik i socialt arbete utmaningar och möjligheter, i Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer och användning. Björn Blom, Stefan Morén & Lennart Nygren (red) Stockholm: Natur och Kultur. Kusenbach, Margarethe (2003) Street-phenomenology: The Go-Along as Ethnographic Research Tool. I Ethnography, 4 (3): Miller, G. and Fox, K. (2004) Building bridges: The possibility of analytic dialogue between ethnography, conversation analysis and Foucault. s i D. Silverman (ed.), Qualitative Research; Theory, method and practice. London: Sage. Power, M (1997) The audit society: Rituals of verification. Oxford: Oxford University Press. Socialstyrelsen (2004) För en kunskapsbaserad socialtjänst. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2009) Granskning av ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Hämtad SOU (2008:18) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren. Statens Institutionsstyrelse (2009) ADAD:s nio delområden, Hämtad
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merNyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.
Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade
Läs merEvidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
Läs merSamhällsvård till salu!
Samhällsvård till salu! Om mötet mellan två krockande tankefigurer i den sociala barnavården Staffan Höjer Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Dagens föreläsning Social barnavård en
Läs merAllmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng
Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merEx post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?
Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,
Läs merStöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen
Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger
Läs merAtt designa en vetenskaplig studie
Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;
Läs merInformation till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013
Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...
Läs merStudiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014
Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:
Läs mer2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?
Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka
Läs merVägen från utredning till åtgärd
Vägen från utredning till åtgärd En sammanställning av ett pågående projekt, Maj 2011 Verner Denvall Professor i socialt arbete verner.denvall@lnu.se Sofia Enell Doktorand i socialt arbete sofia.enell@lnu.se
Läs merDataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp
Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik
Läs merDen professionella relationen i socialtjänsten - avdelningen för ekonomiskt bistånd
Den professionella relationen i socialtjänsten - avdelningen för ekonomiskt bistånd Almina Muhic Monika Czartek LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Kandidatuppsats (SOPA63) HT 13 1 Handledare:Johan Cronehed
Läs merBilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merLicentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:
Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning
Läs merIndividuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB
Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar
Läs merVetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se
Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik
Läs mer~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merProgrammet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen
Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merVetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet
Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merMedicinsk informatik - Uppgift och problem?
Medicinsk informatik - Uppgift och problem? Rätt IT IT skulle spara miljarder i i vården Underkänt journalsystemen klarar inte inte kraven Splittrad journal ger ger splittrad vård Bröstcancersajter håller
Läs merEivor Söderström och Eini Pihlajamäki. Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen
Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen FSKC ARBETSPAPPER 4/2008 Brukarperspektiv vid utvecklande av service - en kort
Läs merKURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits
Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen
Läs merDEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN
1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN Inträdesprovet består av två (2) delar, del I och del II. Del I innehåller tre (3) uppgifter A-C. Alla uppgifter ska utföras.
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi
Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för
Läs merEvidensbaserad praktik i socialt arbete
C-uppsats Evidensbaserad praktik i socialt arbete Författare: Matilda Johansson Handledare: Erika Lundby Termin: VT11 Kurskod: 2SA300 Abstract The purpose with this review is to investigate evidence-based
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merArtikelskrivandets konst, 7.5 hp
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges
Läs merBarnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor
Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR
ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 1 Beslutad 2013-03-04 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR Information till ansökan, se Vägledning till ansökan (www.epn.se) Beroende på vilken forskning som
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning
Läs merIngrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter
Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs mer3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN
3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merUnderlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs merFoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst
FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Antogs vid FoU Välfärds årsmöte 2013-08-28 1 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Bakgrund Inför regeringens och SKL:s arbete med att
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merEvidensbaserad praktik en sammanvägning av tre kunskapskällor
Foto: Sandro Di Carlo Darsa, Matton 3 4 2008 Evidensbaserad praktik en sammanvägning av tre kunskapskällor Evidensbaserad praktik ett förhållningssätt Det här numret av IMS-nytt har temat Evidensbaserad
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merUtvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
Läs merKursplan. Det sociala arbetets praktik II, 30 hp Social Work Practice II, 30 ECTS SOC7. Ladokkod, ämnesområde, hp. Kursens hp 30. Nivåklassificering
Kursplan Det sociala arbetets praktik II, 30 hp SOC7 Program Program hp Utbildningsnivå Ladokkod, ämnesområde, hp Socionomprogram 210 hp Avancerad SKAGXX Kursens hp 30 Nivåklassificering Betygsskala Kursansvarig
Läs merÖverlämningar av psykologiska utredningar inom SiS till socialtjänst, klienter och personal
Överlämningar av psykologiska utredningar inom SiS till socialtjänst, klienter och personal Mats Fridell & Robert Holmberg & Ylva Benderix Stockholm den 28 mars 2014 Lund University, Department of Psychology
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merOffertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet
US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt
Läs merHANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015
HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen
1 Dnr Su-159-4.2.1-0053-13 STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen Allmän studieplan för Utbildning på forskarnivå i romanska språk med
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merSocionomprogrammet, 210 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i
ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i BIOMEDICIN Biomedicine Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för hälsa, medicin och vård den 8 maj 2007 (dnr CF 62-259/2007).
Läs mer2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen
www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram
Läs merAUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(6) AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology
Läs merElevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?
Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan
Läs merATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER
ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER Örebro universitet 28 november 2012 Örjan Sjöberg, redaktör Geografiska Annaler: Series B, Human Geography Page 1 eller, VARFÖR REDAKTÖRER ÄR SÅ ODRÄGLIGA Örebro
Läs merUtvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,
Läs merEettinen kipu ja riski gällande ämnet. folkloristik. Lena Marander-Eklund docent i folkloristik Åbo Akademi
Eettinen kipu ja riski Etiska frågor gällande ämnet folkloristik Lena Marander-Eklund docent i folkloristik Åbo Akademi Folkloristens etiska dilemman Folkloristiken studerar människors värden, tänkesätt,
Läs merGrupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ2175, Utvärdering och kvalitetsarbete för professionell utveckling, 7,5 högskolepoäng Evaluative and Quality Work for Professional Development, 7.5 higher education
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP
1(5) DNR: SLU ua 2015.3.2.1-1576 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: FN Avdelning/kansli: Fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap
Läs merLägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merÖppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna
Läs merUtbildningsplan för tandhygienistprogrammet
Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet 1TH13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (8) 1. Basdata 1.1. Programkod 1TH13 1.2. Programmets
Läs merCentrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (2)
Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (2) ^~_W- CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT 2015-11-23 Dnr O 28-2015 SÖKANDE Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala BESLUT OM ÖVERLÄMNANDE Regionala etikprövningsnämndens
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME IN PSYCHOTHERAPY, SPECIALIZATION FAMILY THERAPY 90 CREDITS Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska
Läs merStandardiserade bedömnings. mnings- metoder
Standardiserade bedömnings mnings- metoder Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merUtbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merFysioterapeutprogrammet, 180 hp
1(9) Fysioterapeutprogrammet, 180 hp Physiotherapy Programme, 180 credits MGFY2 Gäller från: höstterminen 2016 Utbildningsplan Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Medicinska fakulteten Fastställandedatum
Läs merUtbildningsplan för sjukgymnastprogrammet
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 1SY13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-03-26 Sid 2
Läs merSMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Läs mer^íí=ñçâìëéê~=éå=âî~äáí~íáî=ìåçéêë âåáåö=
1(6) Sociologiska institutionen Sociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN (Sociological Analysis, Sociology III, 7,5 hp) Del II: Kvalitativ del (3 hp) ^íí=ñçâìëéê~=éå=âî~äáí~íáî=ìåçéêë âåáåö= LÄRARE
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk
Läs mer