HANDLEDARE I MOTORBRANSCHEN Ett samarbete mellan skola och företag inom motorbranschen

Transkript

1 HANDLEDARE I MOTORBRANSCHEN Ett samarbete mellan skola och företag inom motorbranschen

2 2

3 FÖRORD Att vara handledare i motorbranschen är ett viktigt ansvar, där du är en förebild för en ung, blivande branschmedarbetare. Det skapar förväntningar både på dig som person, på ditt yrkeskunnande och din förmåga att förmedla dina kunskaper. Det kan upplevas som stora krav att leva upp till, men vi kan lova dig att det också är en mycket stimulerande och utvecklande erfarenhet att vara handledare. En erfarenhet som gör att du utvecklas tillsammans med dina elever i yrkesrollen. Syftet med föreliggande skrift är främst att den ska vara ett stöd och referenshandbok i den viktiga handledarrollen. Vi vill också ge en övergripande bild av vilka krav arbetsplatsen och du som handledare kan ställa på skolan och på eleverna samt vilken hjälp och stöd du som handledare kan begära av skolan. Vi vill också visa vilka möjligheter företag och näringsliv har att påverka skolans undervisning, dess utformning och inriktning, så att den passar branschens krav och behov. Ett av de viktigaste områdena som denna handbok tar upp är förståelsen för hur ungdomar agerar och varför de gör det. Andra viktiga avsnitt är hur du som handledare kan lägga upp praktikperioden tillsammans med yrkesläraren. Den berör också hur du på ett pedagogiskt sätt bäst instruerar och praktiskt handleder eleven och inte minst hur du kan motivera och engagera. Självklart kan rollen som handledare ibland upplevas som jobbig och tidskrävande, men du kommer också att upptäcka att det ansvarsfulla uppdraget att ge ungdomarna sin ofta första riktiga kontakt med yrkeslivet är mycket stimulerande. Lycka till i den viktiga och stimulerande rollen som handledare! Stockholm, december 2015 Motorbranschens Yrkesnämnder 3

4 Handledare i motorbranschen Motorbranschens Yrkesnämnd MYN, December 2015 Lackerarnas Yrkesnämnd LYN, December 2015 Textbearbetning: Bo Lindman Grafisk produktion: Modulmedia Sverige AB Foto: Pernille Toftes, sid 18 och 25. Övriga bilder och illustrationer: Jens Sjunnesson 4

5 INNEHÅLL Samverkan skola företag Yrkesprogrammens nationella råd Lokala och regionala programråd Arbetsplatsförlagt lärande - APL Eleven och APL Avtal om APL Några råd och tips Övergripande om fordons- och transportprogrammet Att vara handledare Planering och förberedelser Handledarrollen Du och din elev Arbetsmiljö och säkerhet Förstå och motivera Ställ krav på eleven Stimulera och stärk elevens självförtroende Motivera, sysselsätt och engagera Att instruera Handledaren lika viktig före och under som efter Digitala Loggboken Yrkesidentitet Handledarutbildning Interaktiv handledarutbildning Mer information

6 6

7 SAMVERKAN SKOLA FÖRETAG Genom den snabba tekniska utvecklingen i motorbranschen och skolans ofta begränsade ekonomiska och personella resurser får vi räkna med att allt mer av den fordonstekniska gymnasieutbildningen kommer att ske ute hos branschens företag. Branschens betydelse betonas i gymnasieförordningen genom vikten av ett nära samarbete mellan företag och skola. Näringslivet äger ett stort inflytande över ämnesplaner, inriktningar och utformning, för att de ska motsvara företagens behov. Anställningsbarhet är ett nyckelord för vad den yrkesinriktade utbildningen ska leda till. Praktikperioden, den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen, i regel förkortad APL, är en mycket viktigt del i utbildningen av kunniga mekaniker och tekniker till våra verkstäder och företag. Detta kräver god samverkan och förståelse i relationerna mellan skola och företag. Företagen måste ha kunskap om hur skolan arbetar och vad eleverna får lära sig under sin utbildning. Skolan måste vara väl insatt i företagens villkor, hur de arbetar och vilka krav de ställer på nya medarbetare. Yrkesprogrammens nationella råd För att göra utbildningssystemet mer flexibelt och anpassat till näringslivets behov och säkerställa att yrkesutbildningarnas innehåll motsvarar efterfrågan på arbetsmarknaden, finns det nationella råd för alla gymnasieskolans yrkesprogram. Rådens uppgift är att bistå Skolverket med stöd och råd då det gäller att anpassa, utveckla och förnya utbildningsutbudet, så att det motsvarar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. 7

8 De nationella programråden ska också bistå Skolverket med att: bedöma särskilda varianter av de nationella yrkesprogrammen och riksrekryterande utbildningar analyser av tillgång och kvalitet i APL, det arbetsplatsförlagda lärandet bistå med underlag till informationsmaterial, som vänder sig till elever. Lokala och regionala programråd På det lokala planet sker samverkan mellan respektive skola och företagen i så kallade lokala programråd. Flera skolor kan också gå ihop och bilda ett gemensamt regionalt programråd. Dessa råd är enligt gymnasieförordningen obligatoriska samverkansorgan. Ansvaret för att dessa programråd etableras och är aktiva ligger hos skolans rektor. Normalt består programråden av represen- 8

9 tanter för motorbranschföretagen och skolan. Dessutom bör det ingå en facklig representant, en politisk företrädare och en representant för arbetsförmedlingen. Vilka frågor är det som det lokala eller regionala programrådet ska ägna sig åt? Det kan bland annat vara: Samarbete skola näringsliv Skolans utrustning Lärarnas fortbildning Nya arbetsmetoder Kvalitet & inriktning Lokal anpassning av utbildningen Dimensionering av utbildningen (behov och antal utbildningsplatser) Rekrytering till fordons- och transportprogrammet Företagens lokala rekrytering från fordons- och transportprogrammet Företagens medverkan i yrkesorientering i grundskolan Rekrytering av handledare Utbildning och vidareutbildning av handledare Anskaffning av APL platser Den viktigaste övergripande uppgiften är att se till att utbildningen motsvarar företagens behov och att skolan har ett aktuellt och riktigt utbildningsmaterial. Mer information om motorbranschens programråd får du i skriften Aktiva Programråd, som finns att beställa på Bilproffs.se 9

10 Arbetsplatsförlagt lärande - APL Gemensamt för alla gymnasieskolans yrkesprogram är att de är treåriga och omfattar ett antal olika inriktningar med tydlig identitet och klara yrkesutgångar. Alla gymnasieprogram med yrkesinriktning ska ha en viss del, minst 15 veckor av utbildningen, arbetsplatsförlagd. För lärlingsutbildningar ska minst 50 procent av den totala studietiden utgöra arbetsplatsförlagd utbildning. Bestämmelserna om arbetsplatsförlagt lärande, APL, finns i gymnasieförordningen. (Denna kan laddas ned från riksdagens hemsida, eller via Här framgår att det är skolans huvudman som är ansvarig för APLutbildningen. Skolan ska bland annat säkerställa att gällande krav på utbildningens innehåll och kvalitet uppfylls platser för genomförandet av APL finns APL-utbildningen planeras och genomförs med utgångspunkt från de utbildnings- och undervisningsmål som fastställts APL sker under ledning av en för uppgiften kvalificerad handledare som arbetsplatsen/företaget tillhandahåller att handledaren har rätt kvalifikationer anordna handledarutbildning och vidareutbildning i handledarskapet APL-verksamheten löpande följs upp och utvärderas. Rektor beslutar om vilka delar av kurser, eller hela kurser, som ska arbetsplatsförläggas. Saknas kvalificerade handledare på företagen ska skolan anordna handledarutbildning. Det är också rektor som ansvarar för vilka kurser, eller del av kurser som ska arbetsplatsförläggas. 10

11 Eleven och APL Under det arbetsplatsförlagda lärandet ska eleven inhämta nya yrkeskunskaper och befästa de kunskaper som redan inhämtats i skolan. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska ge eleven kontakt med arbetslivet och möjlighet att pröva på arbetet under realistiska förhållanden. Att under sin APL-period få träna i yrkesrollen på riktigt ute i företagen är en viktig del i både utbildningen och förståelsen för yrkesidentiteteten. Viktigt att komma ihåg är att eleven ska utbildas inte utgöra extra arbetskraft under sin APL-period. Avtal om APL Några råd och tips Enligt det yrkesutbildningsavtal som MAF och IF Metall centralt har kommit överens om ska APL-verksamheten regleras genom avtal. Innan en APL-period inleds ska därför avtal finnas mellan både företaget och verkstadsklubben eller den lokala fackliga organisationen, och mellan företaget och skolan. Avtal företag fack I avtalet mellan företag och fack kan det bland annat formuleras vad som krävs för att ta emot APL-elever, till exempel att skolan har ansvars- och olycksfallsförsäkringar för eleven att erforderlig handledarutbildning sker genom skolans försorg att man diskuterat och tagit beslut om eventuell ersättning eller lönereglering för handledare att introduktion av elever vid företaget sker gemensamt av företaget och IF Metallklubben eller yrkesombud att man beaktar gällande miljö-, säkerhets- och skyddsföreskrifter att handledare utses av arbetsgivare och fack gemensamt. 11

12 Målsättningen med APL är att eleven ska: få nya och fördjupade kunskaper komplettera och förstärka den utbildning eleven får i skolan utföra verkliga arbetsuppgifter enskilt och i samarbete med andra se arbetsprocessens helhet och förstå sambanden mellan dess olika delar förstå hur kvalitetskrav påverkar företaget förstå vikten av egenkontroll och utvärdering få insikt i företagets policy och rutiner kunna arbeta självständigt få erfarenhet av lärande på arbetsplats få insikt om företagets personalpolitik få insikt och lärdom i hur man uppträder på en arbetsplats och mot företagets kunder lära sig vikten av säkerhets-, arbets- och arbetsmiljöfrågor förstå behovet av kontinuerlig kompetensutveckling och ständig förbättring. 12

13 Avtal företag skola Avtalet mellan företag och skola om villkor och omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet kan regleras i detalj. Det kan också vara en generellt utformat skrivning där man bara anger formalia och inom vilka verksamhetsområden företaget åtar sig arbetsplatsförlagd utbildning. Utformningen beror på hur parterna anser avtalet bäst stödjer APL-samarbetet. Även om inte yrkesutbildningsavtalet kräver det, är det en god idé att detta avtal utformas så att även eleven själv direkt omfattas av avtalet. Det blir då ett trepartsavtal som reglerar förhållandet mellan företag-skola-elev och vad respektive part ansvarar för och kan förvänta sig av de övriga parterna inför, under och efter APL-perioden. Några exempel på vad som alltid bör ingå i ett APL avtal är: Vad ska läras ut? (Områden och moment.) APL-periodens längd och omfattning? Vem är ansvarig handledare? Vem är ansvarig yrkeslärare? Vilken elev omfattas av avtalet? Övr. kontaktpersoner? (Anhöriga, skola, företag.) Ytterligare information om APL-avtal finns att hämta i Motorbranschavtalet, som MAF-anslutna företag och gymnasieskolor kan beställa genom Bilproffs.se. 13

14 14

15 ÖVERGRIPANDE OM FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET Fordons- och transportprogrammet är det program, som utbildar elever till motorbranschen. Liksom övriga yrkesprogram ska fordons- och transportprogrammet utgöra en grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. Under åk 1 läser alla elever på programmet samma kurser. Då läser man bland annat kursen: fordons- och transportbranschens villkor och arbetsområden samt kursen fordonsteknisk introduktion. I åk 2 väljer man sedan inriktning och specialiserar sig mot respektive yrkesutgång. Programmet har olika yrkesutgångar billackerare bilskadereparatör lastbilsmekaniker maskinmekaniker personbilsmekaniker bussförare lastbilsförare lagerarbetare terminalarbetare Inriktningarnas kurser, mål och betyg Inriktningarna innehåller kurser som leder till olika yrkesutgångar och som ska motsvara de krav, som arbetsmarknaden och branschen ställer. På Skolverkets hemsida, finns de olika inriktningarnas kurser, kursernas mål, vilka kunskaper eleven ska uppnå under kursen och kriterier för att erhålla betyg enligt det 15

16 sexgradiga betygssystemet. A, B, C, D, E, F, där A till E är godkända betyg och F icke godkänt. Examensmålen Snabb teknisk utveckling utmärker de yrken som fordons- och transportprogrammet leder till. Det är därför viktigt att eleven har utvecklat en förmåga till fortsatt lärande i arbetslivet och lärt sig ta ansvar för sin egen utveckling inom yrket. Utöver rena yrkesfärdigheter ska eleven ha kunskaper om olika datasystem och förmåga att yrkesmässigt använda datorer. Det krävs inom alla de yrken som utbildningen leder till. Eleven ska också kunna arbeta självständigt och bedöma sina resultat och arbeta i lag tillsammans med andra. Den sociala förmågan är viktig och eleven ska därför ha utvecklat färdigheter i att hantera och utveckla relationer med både medarbetare och kunder. Under APL ska eleven ha utvecklat sina yrkeskunskaper, skapat sig en yrkesidentitet och kommit in i en yrkesgemenskap på arbetsplatsen. För att få en yrkesexamen krävs godkända poäng av utbildningens totalt poäng. I detta ska ingå godkänt i svenska/svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1, samt ett antal ämneskurser och godkänt i gymnasiearbetet. Mål för gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde han eller hon valt och på inhämtade kunskaper under hela utbildningsperioden. Arbetet ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. I gymnasiearbetet kan eleven bara bli godkänd eller underkänd, där godkänt är en förutsättning för yrkesexamen. Utbildningen i skolan och företagens krav Utbildningen i skolan styrs av ämnesplaner och Skolverkets nationella kursplaner med krav på innehåll och omfattning. Skolan har i grunden alltså sina formella krav att följa. För att vara anställnings- 16

17 bar ställer branschen upp sina egna mer specificerade krav på vad eleven ska kunna efter avslutad utbildning. Branschkrav Branschkraven beskriver vilken förväntad kunskapsnivå en elev på fordons- och transportprogrammet bör ha efter avslutad utbildning, när hon eller han tar steget ut på den teknikintensiva arbetsmarknaden i motorbranschen. Branschkraven omfattar ett antal gemensamma grundkrav och dessutom specifika branschkrav för de olika utgångarna på fordons- och transportprogrammet. Branschkraven ligger också till grund för den lägsta kunskapsnivå som eleverna ska ha för att efter avslutad utbildning erhålla motorbranschens certifikat. Branschkraven tas fram av Motorbranschens yrkesnämnder i samverkan med företrädare för företag anslutna till Motorbranschens Arbetsgivareförbund. Mer om fordons- och transportprogrammens branschkrav finner du i skriften Branschkrav Grundutbildning som kan laddas ned på Här redovisas bland annat krav för alla mekaniker i motorbranschen och olika yrkesgrenars specifika branschkrav. 17

18 18

19 ATT VARA HANDLEDARE Som handledare är du en mycket betydelsefull person, för företa get, eleven och skolan. Du är företagets viktigaste PR-man och rekryteringsresurs. Det är på dig det hänger om elevens första kontakt med yrkeslivet ska motsvara förväntningarna. Din uppgift är att göra utbildningen så meningsfull och stimulerande som möjligt, om du ska få eleven att fastna för just ditt yrke och ditt företag. Du har därför ett viktigt ansvar för om eleven ska fortsätta sin utbildning och om branschen ska få ytterligare en duktig medarbetare eller inte. För skolan är det viktigt att veta att eleven får just den kompletterande utbildning ni kommit överens om och som skolan kanske inte har möjlighet att ge. Som handledare och instruktör blir du lärare och en del i utbildningssystemet. Du får ansvaret för att eleven lär sig det den ska, enligt den del av ämnesplanen som är arbetsplatsförlagd. Du kommer att upptäcka att arbeta med ungdomar både är lärorikt och stimulerande. Ungdomar är klarsynta och ser och ifrågasätter ofta delar i invanda rutiner. Inte sällan kan de också bidra med nya, färska kunskaper som kanske ännu inte nått dig eller företaget, så att vara handledare är också en mycket bra utveckling i din egen yrkesroll. Att vara handledare är främst att instruera och lära ut, men också att lyssna och ta till sig och lära sig tänka i nya banor. 19

20 Genom skolan ska du få information om gymnasieskolans mål, program och kursplaner för det aktuella arbetsplatsförlagda lärandet kunskap om den aktuella yrkesutbildningen i stort och hur undervisningen fungerar i skolan information om vilka förkunskaper du kan förvänta dig från eleven information hur bedömningen av elevens kunskaper ser ut och hur du som handledare bäst ger läraren underlag för dennes samlade bedömning information om de bestämmelser och regelverk som berör samarbetet skola-företag dedicerad kontaktperson/lärare gemensam planering inför APL introduktion av elev hjälp med checklistor och bedömningsunderlag, till exempel via Motorbranschens yrkesnämnders digitala loggbok för arbetsplatsförlagt lärande handledarutbildning (denna kan ske antingen genom utbildningsdagar som skolan anordnar eller genom Skolverkets digitala handledarutbildning, eller en kombination av dessa) kännedom om metoder för att stimulera och vägleda eleven att nå målen i kurserna besök/kontakt från skolan under APL uppföljning efter avslutad APL. 20

21 Som handledare ska du också ha intresse för ungdomar, lärande och utbildning ha kunskap om handledarrollen och arbetsuppgifterna besitta social kompetens ha pedagogisk insikt ha tålamod och tid med eleven ha förväntningar på eleven och ställa frågor vilja och våga vara en god förebild för eleven hjälpa eleven att förstå innebörden av yrkesidentitet kunna ge information om företaget och arbetsplatsen förstå hur det är att vara ny på jobbet ha en bred egen yrkeskunskap och erfarenhet ha kunskap om arbetsmiljö och säkerhet känna dig förtrogen i att delegera arbetsuppgifter och ansvar låta eleven göra det själv. 21

22 Planering och förberedelser En förutsättning för att du på ett bra sätt ska kunna lägga upp och planera en bra praktikperiod är att du vet vad eleven kan och har lärt sig i skolan. Det får du genom att tillsammans med skolan planera praktikperioden. Planera APL-perioden i så god tid som möjligt med läraren/ skolan. Ta del av lärarens bedömning av elevens förkunskaper, starka och svaga sidor, om det är en elev med social förmåga eller en elev som är lite osäker i grupp eller nya miljöer och annat som underlättar för dig att anpassa APL-perioden efter elevens förutsättningar. Ta reda på vilka områden och moment du förväntas utbilda eleven i. Besök gärna skolan och eleven innan praktikperioden för att lära känna eleven, eller bjud in eleven till ett kortare besök vid företaget innan praktikperioden för att ni ska lära känna varandra. Planera också för hur du ska introducera eleven på din arbetsplats. Be också att få ta del av eventuella formulär som skolan använder för planering och uppföljning av APL, alternativt Bilproffs.se digitala loggbok som underlättar planering och uppföljning av elev och APL. 22

23 Handledarrollen Att vara handledare för ungdomar är ansvarsfullt. Du ska inte bara vara kunskapsförmedlare och instruktör, även om detta är din viktigaste uppgift. Du ska också vara ett stöd och en förebild, yrkesmässigt och socialt, och elevens fasta punkt på arbetsplatsen. Att vara handledare, enligt en mångårig och erfaren handledare, är att vara som en farsa eller morsa för eleven. Att vinna elevens förtroende är en förutsättning för att du ska lyckas som handledare. Av de uppgifter som ingår i handledarrollen rangordnar erfarna handledare stöd och trygghet, som det viktigaste, förebild och modell som det svåraste och att vara rådgivare som det som tar mest tid. Som handledare är du också länken mellan företaget och skolan. Det är du som, genom eleven, vet vad som är bra och mindre bra i skolans undervisning och som du genom dina kontakter med yrkeslärarna kan påverka. Som handledare har du också en viktig roll i att informera lärarna om ny utrustning, ny teknik och nya arbetsmetoder som används vid företaget. Du och din elev Alla är vi olika. Inte bara utseendemässigt. Vi har olika intressen, olika bakgrund och erfarenhet, olika lätt för att lära och komma ihåg. Det som är roligt och stimulerande för en person kan av en annan uppfattas som ointressant, betydelselöst och tråkigt. Det är viktigt att du tar hänsyn till detta i din roll som handledare. Ska du lyckas som instruktör och handledare måste du anpassa lärandet till eleven. Det är du som har erfarenheten och kunskapen. 23

24 Arv och miljö Skillnaderna mellan dig och din elev kan bero på mycket. Det kan vara ärftliga anlag, uppväxt, uppfostran, kunskaper, livserfaren heter samt drifter och behov. Tillsammans bildar dessa egenskaper en refe rensram som präglar din känslomässiga inställning till, och beteende gentemot, en annan person, om du vill närma dig denne eller ta avstånd. Detsamma gäller för eleven, det vill säga om hen accepterar dig och vad du gör och säger, eller inte. Gruppbeteende Beteende gentemot andra personer beror i hög grad på vilka grupper du tillhör. Du agerar olika i olika grupper. Alla vill bli accepterade och komma med i gänget. Det ger trygghet och självkänsla. Att vara elev på ett företag kan, genom gruppbyte från skolgänget till arbetskamraterna, ibland skapa vissa problem, eftersom eleven inte alltid direkt vet vad som förväntas av hen. Helst vill vi bete oss som vi är vana att göra. Förändringar upplevs som obehag och ett hot som kan ta sig olika uttryck. Många känner oro inför det nya och bjuder därför ett visst motstånd. Ska du lyckas som handledare är det viktigt att du ger dig tid, arbetar lugnt och metodiskt, korrigerar och visar, och ger uppmuntran och på olika sätt visar uppskattning, när eleven gör något bra eller gör framsteg. Ju fortare du kan få eleven att känna sig som en i det nya gänget på arbetsplatsen, desto mer kommer eleven att anpassa sig och att anstränga sig med lärandet och kunskapsinhämtningen. Första kontakten Den första kontakten mellan dig och din elev och det intryck ni ger varandra är viktig. Ett bra sätt kan vara att du åker till skolan och träffar din blivande elev i den miljö och i det kompisgäng där hen känner sig hemma och säker. Där, på dennes hemmaplan, kan du berätta lite om dig själv och den arbetsplats denne kommer till. 24

25 25

26 Dett a har den fördelen att du får träffa eleven avspänd. Dessutom får ni ett ansikte på varandra och eleven känner sig trygg i att veta vem hon eller han ska kontakta den första dagen på verkstaden. Introduktion på arbetsplatsen Alla elever som börjar sin arbetsplatsförlagda utbildning ska introduceras på arbetsplatsen på samma sätt som en nyanställd och få samma information. Men tänk på att inte ge för mycket information under första dagen. Portionera i stället ut den under flera dagar och tänk på att eleven är mest sugen på att snabbt få börja jobba på riktigt. Lär känna varandra Om du inte haft möjlighet att lära känna eleven redan innan APLperioden bör du nu under introduktionen vinnlägga dig om att lära känna eleven och skapa god kontakt mellan er. Det kan du göra genom att berätta lite om dig själv, dina intressen och kanske din familj och om alldagliga saker. Tänk på åldersskillnaden och att ni har olika livserfarenhet. Kom så in på företaget, jobbet och dina egna uppgifter där och kanske lite om din bakgrund och vilken skola du gått på och vad du då tyckte. När du presenterat dig själv kan det kännas lättare för eleven att öppna sig och berätta om sig själv, sina intressen och framtidsdrömmar. På så sätt kan du lättare skapa förtroende hos eleven och få hen att se dig som den fasta punkten på företaget och den som hen kan vända sig till med alla de frågor som dyker upp under APL-perioden. Gör eleven bekant och förtrogen med arbetsplatsen Det är mycket som en elev behöver veta för att känna sig säker och trygg på arbetsplatsen. Här följer en lite hjälpreda för att du ska vara säker på att få med all den information eleven behöver inför sin APL-period. 26

27 Företaget ägare, bakgrund & historia, målsättning, verksamhetsområde, organisation, personal, lokaler, osv. Administrativa rutiner sjukfrånvaro, företagshälsovård, arbetstider, raster, tidrapporter, ledigheter, kollektivavtal. Hur sker information inom företaget till de anställda? Var finns anslag, informationsblad med mera? Arbetsplatsen arbetskamrater och närmaste chef, speciella rutiner, lokalerna, utrustningen, första hjälpen, omklädningsrum, toaletter, dusch, matplats. Arbetsmiljö vem vänder man sig till i arbetsmiljöfrågor? Risker i arbetet till exempel risk för belastningsskador vid ensidiga arbeten, risker med kemiska produkter och hörselskador? Information om hur man skyddar sig. Olycksfallsrisker vid de maskiner man arbetar med. Finns skyddsinstruktioner? Skyddsutrustning när används den, var finns den och hur sköts den? Vad ska eleven ha för personlig utrustning? Vem förser eleven med denna? Särskild utbildning för att använda vissa maskiner krävs särskild utbildning. Avtal arbetet följer de regler som stipuleras i gällande avtal mellan Motorbranschens Arbetsgivareförbund, MAF, och IF Metall. Pricka gärna av på en checklista vad du informerat om och visat enligt ovanstående punkter. Använd samma struktur som företaget har för introduktion av nyanställda, men dela gärna upp introduktionen på flera kortare pass under ett par dagar. Det är mycket nytt att ta in och smälta för den som kanske får sin första riktiga kontakt med arbetslivet. Sätt helst eleven i arbete tidigt, för att ta vara på dennes engagemang och intresse från början. Tänk på skillnaden i ålder och erfarenhet och att detta oftast är första kontakten med arbetslivet. 27

28 28

29 ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET Vid arbetsplatsförlagt lärande har både skola och företag ett gemensamt ansvar för eleven. Företagets ansvar Det är företaget som har det direkta skyddsansvaret, som ansvarar för att arbetsmiljön är säker på arbetsplatsen. Arbetsgivaransvaret innebär att det är företaget som ska förvissa sig om att de maskiner och verktyg som används är säkra, servade och kontrollerade. Företaget ska också se till att de skydd och den skyddsutrustning som krävs både finns på plats och används. Skolans ansvar Skolan har ett viktigt ansvar vid val av lämplig APL-plats och bör ha tydliga riktlinjer för vilka krav och kriterier som man ställer på en APL-plats. Skolan ska informera företaget om elevens kunskaper, färdigheter och mognad. Utifrån elevens förutsättningar bestämmer skolan och arbetsplatsen gemensamt vilka arbetsuppgifter eleven ska ha och ser till att denne får tillräcklig introduktion i dessa. Arbetsmiljö och säkerhet på arbetsplatsen är som sagt en mycket viktig del för skola och företag vid APL. Inte bara i samband med introduktionen, utan under hela APL-perioden och givetvis när eleven efter sin utbildning ska börja arbeta i branschens företag. Därför kan det vara klokt att lägga lite extra vikt vid detta område. Vår arbetsmiljö innehåller ett antal olika riskområden att vara vaksam på. 29

30 Här följer ett förslag till en checklista för de viktigaste frågorna: Har vi kontaktuppgifter till elevens anhöriga? Har eleven introducerats på företaget, lokalerna, personalen, larmrutiner, brandskydd, första hjälpen, policys med mera? Har vi gått igenom arbetstider? Har handledaren fått information från skolan vad gäller elevens kunskap och skolans förväntningar? Har handledaren tillräckligt med tid för uppgiften? Har handledaren gått igenom riskerna med arbetsuppgiften och hur eleven ska skydda sig? Har en undersökning och riskbedömning gjorts av de arbets uppgifter som kommer att bli aktuella? Kräver någon av de arbetsuppgifter som ska utföras någon typ av medicinsk kontroll eller undersökning? (Kvarts, härdplaster, buller, vibrationer etc.) Behövs backup om utsedd handledare är sjuk eller ledig? Känner eleven till vilka arbetsmoment han/hon får och inte får göra? Har eleven rätt skyddsutrustning? Vem rapporterar olyckor och tillbud till skolan? Är skyddsombudet på arbetsplatsen informerad? Har eleven något ytterligare arbete vid sidan av skolan/praktiken som vi behöver ta hänsyn till vad gäller arbetstidsregler? 30

31 De kompletta föreskrifterna för arbetsmiljö i motorbranschen finns att ladda ned från Arbetsmiljöverkets: foreskrifter/arbete-i-motorbranschen-afs foreskrifter/ Motorbranschens yrkesnämnder har tagit fram informationsfilmer om arbetsmiljö och säkerhet för respektive yrkesområde. Dessa kan hämtas på bilproffs.se. Titta på filmen tillsammans med eleven den första praktikdagen och diskutera dessa viktiga frågor tillsammans. Förstå och motivera Du har säkert varit med om att andra inte tyckt att din uppfattning och inställning är rätt. Det är därför viktigt att du som handledare försöker sätta dig in i elevens situation och handlande. Lyssna på eleven och försök förstå personen ifråga. Även denne kan ha en annan åsikt än du. Försök att komma ihåg hur det var när du själv var elev. Motivera din ståndpunkt Du måste motivera varför du tycker si och så och varför du handlar som du gör och inte bara slå fast att ditt eget agerande och din ståndpunkt är riktig. Lyssna på eleven, diskutera och förklara. Lär känna dig själv Det är lättare att förstå andra om man känner sig själv. Om du förstår eller är medveten om varför du själv reagerar för vissa saker på ett visst sätt är det lättare att förstå andra som reagerar annorlunda. För att bli en bättre handledare är det viktigt att du känner både dina starka och svaga sidor och försöker ändra de svaga. Är du osäker på hur du uppfattas kan du be någon annan, kanske en kollega, att ge ett omdöme om dig. Du kommer då säkert att bli överraskad både av dera s positiva och negativa omdömen om dig. Målet med ökad självkännedom är att det ger en trygghet som hjälper dig att agera på ett bättre och riktigare sätt både som handledare och människa. 31

32 Ställ krav på eleven Du måste tidigt klargöra vad du fordrar av eleven, som förväntar sig att det kommer att ställas krav. Ungdomar, liksom vi lite äldre, respekterar rättvisa och förnuftiga regler som vi förstår. När du ställer krav, och förklarar varför, visar du att du bryr dig om eleven och får denne att känna en större trygghet och som en i gänget. Under utbildningen på arbetsplatsen får eleven ett större ansvar och med det följer också naturligt andra, troligen hårdare, krav än i skolan. Vilka krav kan vi ställa på eleverna? Att de visar engagemang & intresse Att de respekterar ordning & reda Att de hanterar och sköter utrustning på rätt sätt Att de har förmåga till ett socialt samspel med kollegor och chef Att de frågar om hjälp när de är osäkra Att de uppträder ansvarsfullt och inte störande mot kollegor och kunder Att de passar tiden Att de meddelar sjukfrånvaro (till arbetsplats & skola) Att de utför tilldelade arbetsuppgifter Att de bidrar till trivsel och god ordning Glöm inte! Tydliga och motiverade krav bidrar till elevens trygghet och engagemang! 32

33 Stimulera och stärk elevens självförtroende Alla har vi ett starkt behov av att känna samhörighet med en grupp, även på arbetsplatsen, och att få erkänsla och uppskattning för vad vi gör. Först när en elev upptäckt sina förtjänster och talanger kan hon eller han ta till vara och utveckla dem. När man upptäcker att man kan, att man lyckas med en uppgift, förstärks självkänslan. Detta i sin tur påverkar positivt trivseln, sättet att lära nya saker, sätte t att arbeta och sättet att uppträda mot andra. Självförtroende är i hög grad ett resultat av omgivningens värderingar och uppskattning. Det är därför viktigt att du som handledare på olika sätt visar din positiva uppskattning av en elev när denne gör något bra. Det betyder mycket för elevens framgång under praktiken om hen får höra det gjorde du bra. En framgångsrik APL-period skaps genom att eleven känner sig omtyckt hen får hjälp och instruktion eleven möts med respekt eleven får komma med önskemål och förslag handledaren lyssnar på eleven handledaren aktivt bryr sig om vad eleven gör handledaren ger beröm och konstruktiv kritik handledaren ställer krav handledaren är tolerant och tålmodig. Motivera, sysselsätt och engagera För de flesta elever, som kommer ut på praktik, är det den första riktiga kontakten de har med yrkeslivet och med det yrke de utbildar sig inom. Deras ambitioner och förväntningar är därför mycket högt 33

34 ställda. För dig som handledare gäller det att se till att denna första kontakt blir vad eleverna förväntar sig och inte en besvikelse. Blir det en besvikelse är risken kanske stor att eleven byter utbildningsinriktning. Det är viktigt att eleven känner att det är en meningsfull insats som denne gör, något som annars skulle behöva göras av någon annan, om inte eleven gör det. Det är också viktigt att eleven kommer in i arbetslaget på ett bra sätt och är sysselsatt hela tiden. Att inte ha någonting att göra kan få eleven att känna sig rådvill, osäker och utanför. Det är inte alltid lätt att ta fram engagerande och varierande arbetsuppgifter. Många arbetsmoment upplevs av eleven som monotona och tråkiga och eleven har kanske svårt att se helheten. Det är något du som handledare måste vara vaksam på, samtidigt som du förmedlar att även denna arbetsuppgift är viktig för allt ska fungera på arbetsplatsen. Motivation Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för motivation, att få eleven att förstå varför denne ska utföra en uppgift, att entusiasmera och få eleven att vilja utföra den. Som handledare lyckas man oftast bäst om man delar in motivationen i de fyra stegen Mål Medel Medverkan Morot. Mål Gå igenom arbetsmomentet och förklara i vilket större sammanhang det ingår, det vill säga varför det ska göras. Förklara vad arbetsuppgiften kommer att innehålla, vilka förkunskaper som krävs och i vilka jobb man har nytta av att kunna just detta moment. Fråga också om eleven gjort något liknande tidigare och vad hon eller han förväntar sig genom att lära sig utföra uppgiften. Medel Eleven måste när hon eller han börjar jobbet känna sig trygg och säker på att lyckas. 34

35 Det kräver att eleven: har god kontakt med dig som handledare att denne vet vad som ska göras och hur känner till vilka hjälpmedel som finns och hur de används vet varför hen ska utföra uppgiften. Medverkan Lika viktigt är att eleven vet varför uppgiften ska utföras och upplever den som meningsfull. Som handledare måste du låta eleven fråga och ifrågasätta. När ni är överens om varför och hur är det bara att låta eleven sätta igång och jobba och få utlopp för sin energi. Morot När eleven klarat av uppgiften är det viktigt att du visar uppskattning och att denne får höra att det gjorde du bra. Tänk också på att eleven måste få se och känna resultat, känna att hen gör något vettigt som bidrar till yrkesstoltheten och yrkesidentiteten, det vill säga något som också företagets anställda gör och upplever som viktigt för att göra ett bra jobb. 35

36 När det uppstår problem Oftast är kontakterna mellan yrkesläraren och företagen så bra att skolan kan placera rätt elev på rätt arbetsplats, men du kan ändå möta problem. Någon gång kommer du säkert att möta elever vars uppförande du inte tolererar. Elever som verkar ha det jobbigt med sig själva, som inte passar för utbildningen eller på just din arbetsplats. Det finns inga generella lösningar på detta, men denna enkla mall kan vara till hjälp för att komma till rätta med problemen både för dig och eleven: Var observant och ta tag i problemet så fort du upptäcker det, men överreagera inte. När dyker problemet upp? Direkt i början eller först efter en tid? Vems är problemet? Elevens eller företagets? Ta lugnt och sansat upp problemet med eleven. Ge din syn på det och låt eleven ge sin syn. Har eleven själv något förslag till lösning? På vilka sätt kan det lösas? Låt eleven ta ställning till alternativen. Enas om en lösning. Låt eleven ta ansvaret, men följ upp och stötta på vägen. Tänk på att alla har vi våra starka sidor och att eleven kan stimuleras av att ta ansvar för en förändring. Genom att utnyttja elevens starka sidor kan ett problem ofta lösas till något positivt för båda parter. 36

37 Språket Det viktigaste kommunikationsmedlet är språket. Du måste därför tänka på att när du använder facktermer som är svåra så måste du förklara innebörden och kontrollera att eleven förstår. Se-Höra-Göra - En liten didaktisk lathund Vi människor är alla olika och vi lär oss också på olika sätt med hjälp av våra olika sinnen. Ju fler sinnen som kan engageras i inlärningen, desto mer stimuleras vår förmåga att minnas det vi lär oss. Många lär sig bäst genom att läsa, andra genom att lyssna en tredje kategori genom att praktiskt pröva och göra. Få människor lär sig genom att endast aktivera ett sinne, även om något av de tre sinnena oftast är det dominerande för vår inlärning. Som handledare är det därför viktigt att du kan variera och kombinera olika inlärningsmetoder, beroende vad som ska läras in och vem som ska lära sig. Man brukar säga att det finns tre inlärningsmetoder: Visuell metod De som har lätt att lära genom bilder, färg och text säger vi är visuella. Här kan du skriva och rita på en tavla. Visa och demonstrera. Tala i bilder. Använd olika visuella hjälpmedel. Auditiv metod De som lär sig främst genom att lyssna säger vi är auditiva. Här jobbar vi med diskussion, frågor och dialog. Variera rösten. Gör pauser. Be om elevens synpunkter, låt denne göra muntliga redovisningar. Kinetisk metod De som lär sig bäst genom att göra och pröva säger vi är kinetiska. Här låter vi eleven praktiskt prova och tillämpa. Ta vara på elevens intresse och kunskaper. För oss som jobbar med att praktiskt inriktade yrken är det oftast den kinetiska metoden som är den dominerande. Kanske inte så underligt om man tänker på valet av en praktisk inriktad utbildning och yrkesinriktning. Ett gammalt kinesiskt ordspråk säger: Det du hör glömmer du, det du ser kommer du ihåg, det du gör förstår du. På svenska enkelt uttryckt: Det du gör med kroppen det fastnar i knoppen. 37

38 Att instruera Förbered Visa ta reda på vad eleven kan, fråga, be eleven berätta. knyt an till elevens tidigare kunskaper, referenser och erfarenheter sätt in instruktionen i (ett större) sammanhang låt eleven se alla moment vädja om möjligt till flera sinnen använd bekanta termer och fackuttryck peka på det viktiga och vad som är svårt repetera detta, speciellt det svåra. Tänk på att det som är enkelt för dig kan vara svårt för eleven tala om vilka kvalitetskrav som gäller för de olika arbetsmomenten Motivera Pröva diskutera ekonomi, verktyg, maskiner, material, etc. uppmuntra eleven till att fråga uppmuntra eleven att själv söka information i handböcker, manualer, verkstadsinformationssystem, databaser och på nätet och liknande låt eleven själv utföra momenten håll på kvalitets- och säkerhetskraven rätta till alla fel i positiv anda tillåt inga genvägar repetera ge feedback, beröm och uppmuntran 38

39 Följ upp kontrollera låt eleven öva på egen hand kontrollera med tät återkommande intervall att de ställda kraven uppfylls stimulera genom att framhålla och berömma framsteg som eleven gör övergå till normal kontroll stimulera till ökat eget ansvar och egen kontroll av utfört arbete Handledaren lika viktig före och under som efter Att vara handledare innebär inte enbart att ta hand om, instruera och handleda elever under den tid de gör sin APL på företaget. Det innebär också att som handledare ta reda på elevens förkunskaper och personliga förutsättningar. Fråga vad skolan vill att eleven ska få gå igenom, träna på och lära sig under sin APL. Efter praktikperioden ska handledaren dessutom ge underlag och stöd för lärarens bedömning av elevens insatser och tillsammans med lärare och elev utvärdera APL-perioden. Några råd för uppföljning och återkoppling av APL perioden: Vad blev bra, vad kunde vi gjort annorlunda kring APL? Vad tyckte eleven själv om sin APL? Trepartssamtal mellan elev-företag-skola Bedömningsunderlag tillsammans med lärare Utveckling av handledarskapet, skolan stöttar 39

40 En sammanfattning av handledarens viktigaste uppgifter kan se ut så här: tillsammans med yrkesläraren planera det arbetsplatsförlagda lärandet introducera eleven på arbetsplatsen vara en god förebild som yrkesman och kamrat utbilda eleven inom planerat arbetsområde och om skyddsoch säkerhetsfrågor vara elevens fasta punkt på företaget tillsammans med yrkesläraren följa upp och bedöma eleven Elevbedömning Undersökningar visar att många handledare anser att uppgiften att bedöma elevens kunskaper är den svåraste, men också det man ägnar minst tid åt. En noggrann bedömning är viktig både för skolans och för elevens skull. Skolan måste veta hur eleven fungerar på arbetsplatsen för att kunna göra en helhetsbedömning av alla utbildningsavsnitt och för att kunna ge ett rättvisande slutbetyg. För eleven är det också viktigt, eftersom din bedömning kanske avgör om eleven ska få jobb eller inte. Du är alltså en viktig kugge när det gäller att bedöma elevens prestationer. Det är du som vet hur personen fungerar på arbetsplatsen. Men det är alltid läraren som sätter betygen. Det är ett myndighetsansvar som lärare vare sig kan eller får delegera till dig. Däremot tar läraren in din bedömning som en del i sin helhetsbedömning. Det är inte ovanligt med elever som får mycket måttliga betyg av skolan, men högsta betyg på arbetsplatsen och tvärt om. Bedömningen ska göras både rent yrkesmässigt, till exempel förmåga och kunnighet att utföra praktiska och tekniska arbetsuppgifter, att läsa och förstå instruktioner samt kunna utföra arbetet enligt dessa. Noggrannhet, ordning, uppförande, passa tider och social förmåga är andra områden som ska bedömas. 40

41 41

42 Elevens bedömning Flertalet skolor låter eleverna föra någon form av dagbok eller loggbok under praktikperioden. När eleven efter APL-perioden kommer tillbaka till skolan får denne skriva en uppsats eller en enklare utvärdering om hur de har upplevt tiden på arbetsplatsen. I denna kan eleven få redogöra för: Introduktionen Hur hon blev introducerad på företaget. Företaget Vad hon vet/har tagit reda på om företaget. Vem äger det? Hur många anställda? Unga/gamla? Män/kvinnor? Vilka yrkeskategorier finns och vilka arbetsupp gifter som utförs? Arbetstider, med mera. Utrustningen Vad finns på arbetsplatsen i form av utrustning och hjälpmedel? Är det modernt? Något som eleven saknade? Arbetsmiljön Hur var lokalerna? Trångt/rymligt? Buller/ljus/ smuts? Personalutrymmen? Säkerhet? Samarbetet Hur sker samarbetet mellan till exempel verkstad/reservdelar, arbetsledare/mekaniker, mekaniker/mekaniker? Hur gick det till? Hur fungerade det? Arbetsuppgifterna Vilka arbetstider och arbetsuppgifter hade eleven? En utförlig beskrivning av de arbetsuppgifter hon fick jobba med. Sammanfattning Vilka erfarenheter eleven fått, och vad hon har lärt sig. Feedback Som avslutning kan eleven berätta om vad hon tycker om praktikperioden och motivera varför. Både handledare, företag och skola kan lära mycket av ungdomarnas syn på arbetsplatsen, arbetsmiljön och sättet att arbeta. 42

43 Som handledare kan det vara mycket värt att få elevens bedömning av sin handledare också. Bland de synpunkter och önskemål på handledarna som framkommit runt om i landet när sådans bedömningar förekommit märks: Tänk om handledaren... varit bättre informerad om vad eleverna kan och inte kan vetat mer om vad eleven ska lära sig och öva mer på låtit eleven prova på att få utföra några riktiga arbetsuppgifter, lånat ut viss utrustning, förutom det som skolan ska tillhandahålla det vill säga handskar, skyddsskor och overall, och låtit henne arbeta med samma hjälpmedel som de anställda visat intresse och engagemang haft någon liten belöning, till exempel en T-shirt eller mössa Detta visar hur eleverna ser på handledaren och vad de tycker är viktigast. 43

44 44

45 DIGITALA LOGGBOKEN För att göra den löpande uppföljningen av APL-perioderna så enkel och smidig som möjligt har Bilproffs tagit fram en digital loggbok som underlättar samarbetet mellan elev, lärare och handledare när eleven är på arbetsplatsförlagt lärande. Med den digitala loggboken kan närvaro och moment registreras och utvärderas i realtid, på en gemensam yta som alla parter enkelt kommer åt närsomhelst och på alla enheter, som dator och smartphone. Den digitala loggboken är tänkt att kunna användas oavsett var du befinner dig, eller tid på dygnet. Du får exakt samma innehåll och möjligheter om du väljer att logga in via Bilproffs.se/loggboken på din dator eller att använda smartphone, som du får genom att använda våra appar. Du kan alltså alternera mellan att logga in via appen eller via hemsidan precis som du vill. Välj det som passar dig bäst för stunden! Få uppdateringar direkt i mobilen En fördel med att använda appen är att du kan få notifieringar direk t när något har uppdaterats. På så sätt missar du inget, och du kan undvika långa ledtider. Så loggar du in Läraren bjuder in dig som handledare via mail till den Digitala Loggboken. I mailet får du en länk för att enkelt registrera dig med din e-postadress eller Facebook-inloggning. När du loggar in via datorn kommer du till välkomstsidan där du kan söka efter en viss elev, bläddra efter aktuella elever om du är handledare för flera elever, söka efter både tidigare och kommande elever. Loggar du istället in via appen i din smartphone är gränssnittet likartat för att du snabbt och lätt ska känna igen dig avsett vilken plattform du loggat in från. 45

46 Elev och kontaktinformation När du valt den elev som är aktuell får du upp grundläggande information om kontaktuppgifter, APL-period med mera. Närvarorapportering Med den digitala loggboken kan du genom appen enkelt markera elevens närvaro, så att skolan i realtid kan följa upp denna. Gränssnittet är självklart snarlikt om du loggat in via dator. Följa upp arbetsmoment och göra bedömningar Det är lika enkelt att direkt följa upp att eleven genomför sina överenskomna arbetsmoment och att bedöma dessa via appen eller datorn. Så här kan det till exempel se ut när du gör bedömningen via appen. Vill du hellre göra det via datorn så går det lika enkelt och lika tidsbesparande! Ladda ner appen till din smartphone via Google Play eller App- Store, eller gå in på bilproffs.se/loggboken och läs mer där! 46

47 I bilderna ovan visas exempel från digitala loggboken som de ser ut i datorn och nedan från mobilappen. 47

48 48

49 YRKESIDENTITET I din handledarroll är du också en viktig förebild i skapandet av elevens yrkesidentitet. Denna formas bland annat genom skolans teoretiska utbildning och den praktiska träningen på företaget, där förståelse för kvalitetskrav, noggrannhet och kundbemötande, tillsammans med yrkesspråk och den yrkesetik är några av de viktiga ingredienserna. Yrkesidentitet är också en kollektiv identitet där det finns grundläggande gemensamma handlings- och interaktionsmönster hos de med samma yrke och där detta utgör en del av den sociala identiteten. Yrkesidentiteten kan även ses som ett uttryck för individens behov att anpassa sig till sin sociala omgivning. Studier av olika yrkesroller visar att handledare med erfarenhet från yrket och yrkesrollen är de som har störst inverkan på hur eleven och den nyanställde formar sin yrkesidentitet. Denna formas också genom att eleven blir en del av informella yrkeskulturen, där denne lär sig värden, normer och beteenden som tillåter denne att delta som medlem i gruppen. Denna mer informella del av yrkeskulturen stärks också av ett relativt självständigt utforskande av yrkesområdet med tydliga inslag av trail and error under den erfarne handledarens överinseende. För att eleven ska utveckla sin yrkesidentitet är det också viktigt att du som handledare, likväl som organisationen och ledningen visar uppskattning och värdesätter även den nyvunna erfarenhet och kompetens som eleven har med sig från skolan. De företag som tar tillvara även på nya och blivande medarbetares kunskaper och erfarenheter är de som bäst främjar utvecklandet av en positivt präglad yrkesidentitet. Yrkesidentiteten är något som vi behöver samtala om och reflektera över såväl på arbetsplatsen, med skolan och lärarna, liksom med eleven. Inte minst för att den inte är statisk, utan ständigt utvecklas från både formella och informella faktorer, vilket gör att den ibland kanske kan kännas svårgreppbar för många av oss, inte enbart våra blivande och framtida kollegor. 49

50 50

51 HANDLEDARUTBILDNING Den utbildning du behöver för att utvecklas i din roll som handledare får du genom skolan du tar emot elever från. Det är skolans uppdrag och ansvar att genomföra och bjuda in till sådan handledarutbildning. Ett sådant utbildningstillfälle bör anordnas en gång om året, eller när behov finns. Dessutom ska skolan vid behov arrangera löpande handledarträffar där man bjuder in företagen till vidare utbildning och dialog kring handledarrollen. Dessa träffar kan ske åtminstone en gång per år för att säkerställa din utveckling som handledare. Det är viktigt att du som handledare ges förutsättningar att genomföra en handledarutbildning, oavsett om denna sker i skolans regi, eller genom självstudier och interaktiv distans utbildning. Skolverkets undersökningar visar att kontinuerligt återkommande handledarutbildning är en av de enskilt viktigaste kvalitativa aspekterna för det arbetsplatsförlagda lärandet. Det är en förutsättning att du som handledare har fått och kontinuerligt får information från skolan, för att du ska kunna fungera som elevens utbildare på företaget. Därför är det viktigt att du ställer krav på att skolan tillhandahåller både relevant handledarutbildning och handledarträffar. Interaktiv handledarutbildning Ett sätt att skaffa sig en bra grund som handledare är också att genomföra den interaktiva, webb-baserade handledarutbildning som tagits fram av skolverket. Denna utbildning genomför du med hjälp av dator i din egen takt, på tid och plats som passar dig. Utbildningen kan ske i valfritt tempo och delas upp i lämpliga avsnitt, allt efter som du känner att du vill och behöver utveckla dig vidare i handledarrollen. 51