Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell Innehållsansvarig: Helena Ericsson-Roos, Vårdenhetschef, Avdelning 323 (helro2) Godkänd av: Eira Stokland, Verksamhetschef, Verksamhet Radiologi och klinisk fysiologi barn (eirst) Denna rutin gäller för: Verksamhet AnOpIva neonatal barn Revideringar i denna version Barnsköterska/undersköterska 1 stannar hos barnet (känner barnet bäst). Akutjournalen förs av sjuksköterska 4, undersköterska eller barnsköterska. Ersätter tidigare PM 1(3). Syfte Denna organisationsmodell syftar till att skapa goda rutiner och optimera samarbetet vid akuta situationer. Bakgrund Det är svårt att tänka sig något mer stressande i sin yrkesfunktion än att ta hand om ett barn som fått andnings- och/eller hjärtstopp, speciellt om det händer utan någon förvarning. Vi vill kunna tänka klart och handla praktiskt under extrem stress. Detta kräver kunskap, goda rutiner och träning men också insikt i hur du själv fungerar i en pressad situation. Kunskap får du bl.a. genom att gå utbildningarna Barn-HLR och för sjuksköterskor och läkare även A-HLR till barn samt att genomföra HLRrådets internetbaserade utbildningar till exempel inför repetitioner. Träning i akuta situationer får du genom att öva praktiska moment och delta i teamövningar både i grundutbildningarna och i de regelbundna repetitionsövningarna. Bearbetning av den akuta situationen och självkännedom får du genom att delta i avlastningssamtal innan du går hem. Arbetsbeskrivning Struktur: Grundprincipen är att det ska finnas en ansvarig läkare (teamledare) en ansvarig sjuksköterska, ssk1 (dvs. den ssk som har hand om barnet) och barnets barnsköterska som utgör kärntruppen. Sjuksköterskan är teamledare tills läkare anländer. Dessa personer stannar hos barnet hela den akuta tiden. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 6)

2 Man bygger sedan på med ytterligare personer beroende på situation. Sjuksköterskor som drar upp läkemedel, konsultläkare, personer som kan avlösa vid hjärtkompressioner, en eller flera personer som hämtar saker, personal som kan stötta föräldrarna, personal som tar hand om medpatient o.s.v. De som inte har direkta uppgifter ska se till att de inte är i vägen men hålla sig redo att hjälpa till. Optimalt är att ha en ssk och en undersköterska (usk) i korridor, redo att hjälpa till där det behövs under hela den akuta tiden. Teamledare: Den läkare som känner till barnet bäst under dagtid och jouren under jourtid, fungerar som Teamledare. Han eller hon har till uppgift är att prioritera barnets luftväg och se till att arbetet sker efter ABCDE- modellen. Det innebär inte att teamledaren behöver göra allt själv men denne har det övergripande ansvaret för att akutinsatserna blir adekvat utförda samt att arbetet drivs framåt. HLR av hög kvalité: För att barnet ska överleva med inga eller så få neurologiska skador som möjligt är det mycket viktigt att basal HLR sker med bästa tänkbara kvalité. Det innebär optimal ventilation och oavbrutna kompressioner med rätt djup och frekvens. De enda avbrott som får ske är vid rytmanalys och vid behov av defibrillering. För att behålla kraften i kompressionerna, även till ett mindre barn, ska man byta av varandra efter två minuter. Se aktuella riktlinjer för HLR. Tydlighet: För att minska risken för missförstånd och onödiga irritationer är det viktigt att behålla sitt lugn och vara tydlig. Det gäller alla som är delaktiga i arbetet men du som teamledare har här ett stort ansvar. Teamledaren tar reda på vem som är ansvarig sjuksköterska och de styr arbetet tillsammans. Det är viktigt att alla ordinationer sker från teamledaren (ej fler läkare) till ansvarig ssk (ej fler ssk) för att det ska vara helt klart vilka läkemedel som ges. Läkaren ger ordinationer i både mg och ml till ansvarig sjuksköterska, ssk 1, och ordinationen kvitteras av henne/honom. Sjuksköterskan rapporterar vilka läkemedel och hur många ml. som getts till ssk/usk (se ssk 4) som för akutjournalen. Efteråt kontrollerar ssk och läkare noteringen av läkemedel innan akutjournalen signeras och sparas i journalen. Under en stressad situation är det lätt att kommunikationsproblem uppstår. Om något måste hämtas eller göras vänder man sig direkt till en person, skapar ögonkontakt med denna och säger gärna namnet. Den som fått uppdraget kvitterar detta och rapporterar tillbaka när uppdraget utförts. Det skapar osäkerhet om något begärs rakt ut i luften. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 6)

3 Dokumentation. När man arbetar under kraftig stress är det vanligt att man får en förändrar tidsuppfattning. Man måste därför notera tiden då barnet blev i behov av akut hjälp för att veta när hjärtmassage påbörjats. Utse en person som dokumenterar åtgärder och som ansvarar för att ha kontroll på tiden och tydligt säger till när rytmanalys och hjärtkompressionsbyte behöver göras, när adrenalin bör ges o.s.v. Denna person är betydelsefull för att hjälpa teamledaren att driva arbetet framåt och att ha kontroll på den sammanlagda återupplivningstiden. Se BIVA:s akutjournal nedan. Familj: Alla nödvändiga resurser ska användas för barnets vård men så fort det är möjligt, ska en person avsättas för att stödja föräldrar och syskon. Avlastningssamtal. Du har ett ansvar både mot dig själv och de andra i teamet att delta i avlastningssamtal efter en akut situation för att ge och få information om händelseförloppet. Detta ger dig och hela teamet möjlighet att få en helhetsbild av situationen och därmed kunna bearbeta själva händelsen och att också få ökad självkännedom i hur du fungerar i en akut situation. Se Rutin: Avlastningssamtal på BIVA. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 6)

4 Sjuksköterska 1 Sjuksköterska som har hand om barnet, stannar kvar hela tiden. Fungerar som teamledare tills läkare anländer. Styr arbetet tillsammans med läkaren. Styr hur många som behövs på rummet och i korridor. Rapporterar till den ssk/usk som dokumenterar på akutjournal. Ger läkemedel. Tar blodgaser och prover eller ser till att det blir gjort. Kontrollerar att föräldrarna tidigt får information och stöd. Sjuksköterska 2 Hjärtmasserar utan avbrott med undantag för rytmanalys och ev. defibrillering. Utser ytterligare en person som tar över hjärtkomprimeringen efter två minuter. Dessa byter av varandra med hjärtkompressioner varannan minut. Sjuksköterska 3 Färdigställer läkemedel och infusioner som sjuksköterska 1 ger. Tar fram blodgassprutor och material för provtagning. Sjuksköterska 4 / Undersköterska Dokumenterar på akutjournal. Har kontroll på tiden. Talar om vid varje två-minuters period när rytmanalys och avbyte med hjärtkompressioner ska ske och när adrenalin kan vara aktuellt. Talar om hur länge HLR har pågått totalt. Barnsköterska 1 Barnsköterska som har hand om barnet, stannar kvar hela tiden. Observerar tiden för händelsen. Höjer syrgasen och börjar handventilera tills läkare 1 eller sjuksköterska 1 tar över. Assisterar sjuksköterska 1 och läkare 1. Rensuger luftvägen på ordination. Tömmer barnets magsäck på luft/retention regelbundet via V-sond. Undersköterska Tänder allt ljus på salen. Tar fram akutvagnen med defibrillator och capnometer för endtidal koldioxidmätning, hjärtbräda och pall. Tar fram material för intubation eller övrigt material, om så behövs. Ser till att personal tar hand om annat barn på rummet. Tar hand om blodgaser och skickar prover. Läkare 1 Tar reda på vem som är sjuksköterska 1 och styr arbetet tillsammans med henne/honom. Fungerar som teamledare. Tar över ansvaret för ventilationen. Ger tydliga ordinationer i både mg. och ml. till sjuksköterska 1. Övervakar och leder akutinsatserna framåt. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 6)

5 Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 6)

6 Ansvar Gäller för all personal på SU/Omr 1/BIVA. Ansvar för spridning och implementering har VEC. Verksamhetschefen ansvarar för att rutinen finns och följer gällande författningar/lagar. Uppföljning, utvärdering och revision För uppföljning och revidering ansvarar huvudinstruktör/instruktör i A-HLR/HLR-till barn, som är verksam på BIVA. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControlPRO. Dokumentation Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar. Kunskapsöversikt HLR-rådets hemsida: Arbetsgrupp Mikael Engvall IVA-sjuksköterska SU/Omr 1/BIVA Granskare Ola Ingemansson Sektionschef/läkare SU/Omr 1/BIVA Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 6 (av 6)