Att lära sig skriva i IT-samhället Vetenskapsrådet

Transkript

1 Att lära sig skriva i IT-samhället Vetenskapsrådet Rapport, september 2005 prof Robin Cooper Ylva Hård af Segerstad, Fil. dr. Sylvana Sofkova Hashemi, Fil. dr. Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Box GÖTEBORG

2 SAMMANFATTNING...1 SYFTE...1 DATA OCH METODER...1 Data...1 Metoder för datainsamling och analys...2 ÖVERGRIPANDE RESULTAT...2 IMPLIKATIONER AV RESULTAT OCH RELEVANS FÖR PROJEKTET...3 PLANERAT ARBETE UNDER HT OM PROJEKTET ATT SKRIVA I IT-SAMHÄLLET...5 INLEDNING...5 Projektets upplägg...5 Hypotesutveckling...5 Datainsamlingen...6 Analys av insamlat material...6 Elevintervjuer...7 Skoltexter...7 Fritidstexter...7 Övrigt material...7 RESULTAT...8 Elevintervjuer och observationer...8 Textmaterialet...9 Skoltexterna...9 Fritidstexterna...9 Inledande analyser...9 Skoltexterna Fritidstexterna Övergripande resultat...13 PUBLIKATIONER...14 Arbetsmaterial och dokumentation FÖREDRAG OCH KONFERENSDELTAGANDE...16

3 Sammanfattning Denna sammanfattning ger en kortfattad överblick över projektets syfte, data och metoder för insamling och analys, samt resultat från de inledande analyserna. För en något mer detaljerad beskrivning, se Om projektet Att lära sig skriva i IT-samhället nedan. Syfte Projektet Att lära sig skriva i IT-samhället startade i januari 2003 och finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att undersöka skrift hos barn och ungdomar i olika skrivsituationer och eventuella effekter på deras texter som kan ha samband med deras användning av olika former av informations- och kommunikationsteknologier (IKT). De frågor som är centrala för projektet inkluderar: Hur använder barn och ungdomar skrift idag? Påverkar den nya tekniken skrivande och skrivinlärning, och i så fall hur? Finns det skäl att tro att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier? Hur kan den nya tekniken användas bättre som stöd? I projektet studeras skrift hos 160 elever från tre skolor på mellanstadie- och högstadienivå (i åldrarna år). Fokus ligger på att undersöka eventuella skillnader mellan texter som är skrivna i formell (lärarinitierade skrivuppgifter) och informell kontext (skrivna på fritiden), texter skrivna med hjälp av papper och penna, ordbehandlare, , SMS och liknande. Observationer på skolorna och intervjuer med eleverna ger dessutom svar på datoranvändandet i sig hos målgruppen och deras reflektioner om skrivande. Projektet planerades ursprungligen att omfatta fem olika arbetspaket: hypotesutveckling, insamling av data, analys av data, en teoretisk utvärdering samt en behovsanalys av skrivstöd, förutsatt en full (100%) sysselsättning. Den finansiering som tilldelades projektet ger dock inte utrymme till genomförande av alla arbetspaket, vilket medför att det inte finns utrymme för det femte arbetspaketet (behovsanalys av skrivstöd). Projektet drivs gemensamt främst av Fil.dr. Ylva Hård af Segerstad och Fil.dr. Sylvana Sofkova Hashemi, under ledning av professor Robin Cooper. Både Hård af Segerstad och Sofkova Hashemi har varit föräldralediga under delar av projekttiden. Data och metoder Data Det insamlade materialet består av både handskriven och datorskriven text i olika format. Materialet innefattar följande: 1

4 Elevintervjuer 160 intervjuer med elever efter intervjuprotokoll Skoltexter 384 texter av olika typer. Dessa texter är dels handskrivna och dels skrivna med hjälp av dator (med och utan datorbaserade skrivstöd) Fritidstexter majoriteten av dessa texter består av webbdagböcker och SMS enstaka och chatt-sessioner Övrigt material 126 texter skrivna i skrivverktyget ScriptLog som registrerar all tangentbordsaktivitet under skrivprocessen Metoder för datainsamling och analys Materialet, d.v.s. texter och intervjumaterial, har samlats in på tre skolor med samverkan från lärare och med elevers och elevernas föräldrars informerade tillstånd. För att kunna utföra mer samlade och automatiserade analyser av texterna med hjälp av datorbaserade verktyg har allt material överförts till maskinläsbar form. Projektet följer minchat (Codes for the Human Analysis of Transcripts) transkriptions- och kodningsformat och analysverktyget CLAN (Computerized Language Analysis). Detta arbete beskrivs i arbetsdokumentet Överföring och transkription av text i projektet Att lära sig skriva i IT samhället. (Sofkova Hashemi, 2004). Transkriptionsinstruktionerna har även utökats och anpassats till IKT-texter. Projektet befinner sig i analysfasen där det insamlade materialet kodas för avvikelser från standardskriftspråket (t.ex. olika typer av stavfel, grammatiska avvikelser, förekomster av nya typer av förkortningar, smileys och liknande influenser från skriftbruk i IKT). Analyser av materialet är under arbete och jämförelser görs dels mellan modalitet och ålder, dels mellan skrivsituation och ålder. Planerade analyser innefattar även jämförelser mellan kön och ålder. I den lexikala och syntaktiska analysen av det skrivna materialet fokuseras på felfrekvens och typförekomst i jämförelse mellan det handskrivna, datorskrivna och eventuell påverkan från skrivstöd och IKT. Det iakttas om samma typ av ord, fel och andra IKTinfluenser förekommer i skoltexterna jämfört med fritidstexterna. Utifrån ScriptLog-materialet studerar vi texterna under skrivprocessen. Alla fel och avvikelser från standardskriftspråket taggas, kategoriseras systematiskt och samlas i en databas, och utgör alltså material för statistiska analyser. Övergripande resultat De resultat som hittills framkommit genom bearbetning och analyser av det insamlade materialet i projektet ger en bild av hur barn i skolåldern använder 2

5 skrift i olika sammanhang i dag. Resultaten kan inte sägas stödja de farhågor som hävdar att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier. De talspråkstendenser och andra avvikelser mot standardskriftspråket som finns kan eventuellt tyda på influens från flitigt chattande och SMS:ande, men kan också bero på att eleverna befinner sig i ett inlärningsstadium och är ovana att uttrycka sig i skrift. Det är i detta skede svårt att med säkerhet kunna säga vad som är orsaken i alla lägen. Resultaten från de respektive skrivsituationerna visar i stort sett på samma typer av skriftbruk som visades i resultaten från våra avhandlingsarbeten med analyser av texter skrivna av barn i åldrarna 9-13 år (Sofkova Hashemi, 2003) och skriftspråksanvändning hos tonåringar och unga vuxna i s.k. datormedierad kommunikation (Hård af Segerstad, 2002). De inledande analyserna av skoltexterna visar inte på några större förekomster av nya typer av förkortningar som är förekommande i webbtexter och SMS-texter. Inte heller kan vi se några texter innehållande t.ex. smileys eller asterisker på det sätt de används i IKT. Eleverna tycks vara medvetna om stilskillnader och tycks på det stora hela separera olika register språkbruk. Vidare kan vi konstatera att varken skrivinlärningen eller den nya skriftanvändningen idag stöds av några bra skrivstöd. Skrivstöden halkar efter genom sin inriktning på vissa utvalda grupper av skribenter och tar bl.a. inte hänsyn till kommunikationssituationen eller mediet. Språkbruket varierar, men skrivstöden i både ordbehandlingsprogram och mobiltelefoner är fortfarande baserade på standardskriftspråk och vuxna skribenters texter för mer eller mindre formella syften. Skrivstöd som är anpassade efter en viss typ av skribenter, baserade på en viss typ av texter skrivna i ett visst syfte, fungerar i bästa fall effektivt endast på just den typen av texter. När de ska användas för textproduktion med andra syften eller av skribenter med andra färdigheter kan de inte ge tillräckligt stöd, eftersom de inte är anpassade efter de förutsättningar som finns i dessa situationer. Mer information om projektet finns på Implikationer av resultat och relevans för projektet Vi upplever att vår forskning uppfattas som viktig och relevant i dagsläget. Under projektets gång har vi upplevt ett starkt intresse för den forskning vi arbetar med. Intresset kommer bl.a. från utbildare inom lärarutbildning och fortbildning för lärare, allmänheten, föräldrar som vi kommit i kontakt med i själva projektarbetet och vid föredrag. Genom detta intresse har vi utvecklat ett samarbete med GR-Utbildning och Göteborgsregionens utvecklingscentrum (GRUC) (Monica Sandorf) och Lust@IT som är Göteborgs Stads satsning och uppföljning av ITiS (Stefan Osla). Detta för att stå i kontakt och utbyte med, samt för att få vår forskning spridd till personer som är direkt berörda av den i 3

6 sin yrkesutövning. Vi har även blivit kontaktade både av fria aktörer (som t.ex. utbildning.se och LingSoft, som utvecklade grammatikstödsmodulen för den svenska versionen av Microsoft Word) och andra fakulteter inom universitetet för eventuella ämnesöverskridande samarbeten. Vi har publicerat ett antal artiklar och presenterat material från projektet på konferenser. Vi har även hållit ett flertal föredrag om det pågående arbetet både för den intresserade allmänheten och för utbildare och lärare se under Publikationer respektive Föredrag nedan. Rapporten från insamlingsfasen har distribuerats på de inblandade skolorna (Hård af Segerstad och Sofkova Hashemi, 2004g). Vi har varit intervjuade av både dagspressen och ämnesinriktade tidskrifter. Projektets hemsida har vi ofta använt som referensmaterial. Planerat arbete under HT05 Arbetet under hösten 2005 innefattar slutförandet av felkodningen/taggningarna av korpusarna, samt att efter detta kunna slutföra en statistisk analys av detsamma. Vi slutför även sammanställningen av intervjumaterialet. 4

7 Om projektet Att skriva i IT-samhället Inledning Nedan följer en något mer detaljerad beskrivning av projektet Att lära sig skriva i IT-samhället. Till grund för projektet ligger resultaten från våra respektive avhandlingsarbeten med analyser av texter skrivna av barn i åldrarna 9-13 år (Sofkova Hashemi, 2003) och skriftspråksanvändning hos tonåringar och unga vuxna i s.k. datormedierad kommunikation (Hård af Segerstad, 2002). Projektet Att lära sig skriva i IT-samhället startade i januari 2003 och finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att undersöka skrift hos barn och ungdomar i olika skrivsituationer och eventuella effekter på deras texter som kan ha samband med deras användning av olika former av informations- och kommunikationsteknologier (IKT). De frågor som är centrala för projektet inkluderar: Hur använder barn och ungdomar skrift idag? Påverkar den nya tekniken skrivande och skrivinlärning, och i så fall hur? Finns det skäl att tro att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier? Hur kan den nya tekniken användas bättre som stöd? Projektets upplägg Enligt ansökan planerades projektet att omfatta fem olika arbetspaket: hypotesutveckling, insamling av data, analys av data, en teoretisk utvärdering och behovsanalys av skrivstöd. Eftersom de beviljade medel inte täckte hela projektet valde vi att ta bort sista arbetspaketet. Hypotesutveckling Den inledande fasen av projektet syftade till att utveckla hypoteser om just Vad används skrift till i dag? Vilka skillnader finns i skrift som är producerad i olika modaliteter? Givet de farhågor vi stött på i medier och bland allmänheten, att den flitiga användningen av IKT skulle påverka standardskriftspråket i negativ riktning, och givet de erfarenheter vi hade från vår tidigare forskning antog vi att vi skulle finna att texterna skrivna i skolsituationen skulle vara påverkade av datorspråk. Vi antog alltså att vi skulle finna spår av den typ av skriftspråk eleverna använder sig av när de chattar, skriver SMS eller webbdagböcker. Vi antog att dessa texter skulle uppvisa nya typer av förkortningar och reduktioner, kodväxling och uttryck som är vanliga i IKT, smileys, asterisker och liknande. Vidare antog vi att texter skrivna med hjälp av datorer skulle vara mer influerade av datorspråk. Vi antog dessutom att vi skulle finna att eleverna gör färre fel (jämfört med standardskriftspråket) när de skriver med hjälp av datorn 5

8 utan skrivstöd, än jämfört med när de skriver för hand. Dessa feltyper antog vi skulle bestå både i fler stavfel och fler grammatikfel i de handskrivna texterna. Vi antog vidare att vi skulle finna färre fel i de texter där eleverna använt sig av ordbehandlingsprogrammens skrivstöd. Datainsamlingen Vi etablerade kontakt med mellan- och högstadieklasser (7 klasser sammanlagt) på tre skolor i Göteborgsområdet och inledde med att samla in skoltexter, intervjua eleverna bl.a. i syfte att få dem att dela med sig av sina fritidstexter. Sammanlagt 160 elever i skolår 4-9 (d.v.s. i åldrarna år) bidrog med texter skrivna i skolsituationen (exempelvis fria berättelser och rapporter) och texter skrivna på fritiden (exempelvis SMS och webbdagböcker). Genom observationer i klassrummen iakttogs hela skrivprocessen och hur de ordinarie ordbehandlingsprogrammens skrivstöd användes av eleverna. Alla elever intervjuades om sina skrivvanor och upplevelser av skrift och skrivande. I en något mer styrd skrivuppgift har eleverna använt sig av skrivverktyget ScriptLog, som ursprungligen utvecklats på Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet ( ScriptLog registrerar all tangentbordsaktivitet under skrivprocessen och kan därmed utöver slutprodukten även ge information om hela den linjära texten. Särskilt kan verktyget användas till att studera redigeringsmönster under skrivprocessen, som kan ge värdefulla insikter i hur eleverna arbetar med sina texter. Analys av insamlat material Projektet befinner sig i analysfasen där det insamlade materialet kodas för avvikelser från standardskriftspråket (t.ex. olika typer av stavfel, grammatiska avvikelser, förekomster av nya typer av förkortningar, smileys och liknande). Jämförelser är under arbete dels mellan modalitet (t.ex. handskrivet vs. datorskrivet) och ålder, och dels mellan skrivsituation (dvs. skoltext vs. fritidstext) och ålder. Lexikala och strukturella avvikelser från standardskriftspråket i både skoltexter och texter skapade i IKT analyseras. Planerade analyser innefattar även jämförelser mellan kön och ålder. I den lexikala och syntaktiska analysen av det skrivna materialet fokuseras på felfrekvens och typförekomst i jämförelse mellan det handskrivna, datorskrivna och eventuell påverkan från skrivstöd och IKT. Det iakttas om samma typ av fel förekommer eller om det tillkommer nya feltyper i det datorskrivna jämfört med det handskrivna. Alla fel och avvikelser från standardskriftspråket taggas, kategoriseras systematiskt och samlas i en databas. Det insamlade materialet består av följande: 6

9 Elevintervjuer Vi intervjuade 160 elever från tre skolor i åldrarna år, sammanlagt sju skolklasser, enligt ett intervjuprotokoll. Två av dessa klasser finns fullständigt sammanfattade i nuläget, resterande är under sammanfattning. Skoltexter Det insamlade materialet från texter skrivna i skolsituationen består av 384 texter. I dagsläget är 146 texter/uppsatser transkriberade till CHAT och kodade för stavfel, interpunktion och vissa grammatiska fel. Fritidstexter Majoriteten av det insamlade materialet från texter skrivna på fritiden består av webbdagböcker och SMS, enstaka och chatt-sessioner. Dessa har transkriberats till CHAT, och kodningen av stavfel, interpunktion, vissa grammatiska fel, förekomst av nya typer av förkortningar, smileys och liknande har påbörjats. Övrigt material Utöver texter producerade i den ordinarie skolsituationen, utfördes även experiment i skolmiljön där eleverna ombads att skriva en uppgift i ScriptLog. ScriptLog förefaller för eleven endast att vara en väldigt enkel ordbehandlare, och texten som de skrev var på ett tema som var en skrivtävling som var aktuell vid tillfället (temat för tävlingen var Livets mening och arrangerades av Vetenskapsfestivalen i Göteborg 2004). Dessa experiment resulterade i 126 texter, varav endast några enstaka individanalyser ännu är utförda. För att kunna utföra mer samlade och automatiserade analyser av texterna med hjälp av datorbaserade verktyg har allt material överförts till maskinläsbar form. Projektet följer minchat (Codes for the Human Analysis of Transcripts) transkriptions- och kodningsformat och analysverktyget CLAN (Computerized Language Analysis). 1 Detta arbete beskrivs i arbetsdokumentet Överföring och transkription av text i projektet Att lära sig skriva i IT samhället. (Sofkova Hashemi, 2004). Transkriptionsinstruktionerna har även utökats och anpassats till IKT-texter. Arbetet under hösten 2005 innefattar slutförandet av felkodningen/taggningarna av det insamlade materialet, samt att efter detta kunna slutföra en statistisk analys av detsamma. Det pågående arbetet i projektet innebär en djupare och genomgående kvantitativ och kvalitativ analys av det insamlade materialet, både 1 CHAT-transkription och CLAN-program har utvecklats inom ramen för CHILDES (Child Language Data Exchange System) projektet med start Vidare information finns på eller MacWhinney, B. (2000) The CHILDES Project: Tools for Analyzing Talk, Vol. 1: Transcription Format and Programs. Lawrence Erlbaum Associates, Hillsdale, New Jersey. 7

10 skoltexter och texter producerade i IKT, och slutförandet av sammanställningen av intervjumaterialet. Resultat Nedan följer en övergripande evaluering av de inledande resultaten från analyser av intervjuer, observationer och textmaterial. Elevernas skoltexter uppvisar talspråksliknande strukturer, stavfel, avvikelser från de normer och regler som standardskriftspråket föreskriver om bruket av stor och liten bokstav och interpunktion. Detta beror ofta på att de befinner sig i ett inlärningsstadium och att de är ovana att uttrycka sig i skrift. De använder sig av de kunskaper de hittills införskaffat sig om det språk som omger dem i deras hemmiljö, skola och fritid. Webbdagbokstexter och SMS-meddelande skrivna av samma elever innehåller förstås också sådana inslag, men eleverna använder medvetet en informell och talspråksliknande ton och anpassar sitt skrivande efter kommunikationssituationen i syfte att spara tid, ansträngning och utrymme. Talspråksdragen i dessa texter beror snarare på de specifika produktionsförhållandena för kommunikationen. Stavning, bruk av stor och liten bokstav och interpunktion spelar mindre roll i datormedierad kommunikation. Det viktigaste för skribenten är att innehållet i meddelandet är begripligt för mottagaren. Elevintervjuer och observationer Elevintervjuerna och observationerna på skolorna visar på en hög textproduktion som är av liknande karaktär på alla de tre inblandade skolorna. Eleverna använder skrift för att redovisa sina, ofta, ämnesöverskridande "forskningsarbeten" (detta kan bestå av t.ex. bokrecensioner, geografi- och samhällsstudier för olika länder, redovisningar i historia, konststudier, etc.), de skriver berättelser och uppsatser på separata teman, ofta knutna till någon aktivitet de har varit med om (t.ex. besök på Stadsmuseet), tankar om framtiden eller tillbakablickar av olika slag (t.ex. "Brev från framtiden", "Skolminnen"), eller texter till en given rubrik. Eleverna använder även skrift i övningar för läsförståelse, ordklass- och satsanalys i läroböckerna, där det visar sig att s.k. lucktexter är relativt vanliga. Välskrivning och diktamen var schemalagd varje vecka på en av skolorna, medan man på de andra ibland hade "finskrivning". Vi observerar att de flesta av texterna som produceras av eleverna består av handskrivet material. Att skriva direkt på dator förekommer nästan aldrig i skolan. Datorerna på skolorna används mest som skrivmaskiner och för Internetsökning, som i sin tur innebär framförallt nedladdning av bilder och i viss mån faktasökning. Skrivande på dator innebär därför mer renskrivning från sin för hand skrivna förlaga. 8

11 Av intervjuerna framgick att chattandet helt dominerar de skrivaktiviteter som eleverna ägnar sig åt på fritiden. De chattar med sina kompisar i s.k. direktchattar. De chattar som är mest populära är de där man har direktkontakt online med sina vänner, som t.ex. MSN messenger. Många, men dock mest de äldre eleverna, skriver och skickar SMS-meddelanden till sina kompisar, men eftersom man får betala för tjänsten är omfattningen inte samma som för det avgiftsfria chattande. används bara ibland och fyller ofta andra syften än vad vuxna använder mediet till. Eleverna använder för att förflytta sin skoltext mellan skolan och hemmet eller skicka ljud- och bildfiler, snarare än för kommunikation. mediet upplevs som alltför långsamt, och därför meningslöst, jämfört med den snabba direkt-chatten. Några elever skriver egna dagböcker hemma för hand och egna berättelser, både för hand och på dator. Några enstaka elever berättar att de skapade egna tidningar eller serier hemma och några skrev ibland brev i traditionell mening. Många tar hem skolarbetet, antingen för att de inte hinner skriva färdigt i skolan eller för att de föredrar att skriva hemma i lugn och ro. De som väljer att skriva på dator hemma skriver då ofta gånger direkt utan några handskrivna förlagor, vilket är den vanliga proceduren i skolan. Textmaterialet Skoltexterna För projektet har vi valt att använda oss av fria texter framför faktaredovisningar av den anledningen att forskningsarbeten ofta kan vara av karaktären punktlistor samt att de ofta innehåller mer eller mindre lyckade omskrivningar av faktablad, olika texter från läroböcker eller Internet. Vår textsamling består av ca 400 berättelser på teman som sagor, skräckhistorier, brev från framtiden, skolminnen och texter till rubrik av diverse slag. Majoriteten av texterna är skrivna för hand i original. I en något mer styrd skrivuppgift, eller experiment, har eleverna använt sig av skrivverktyget ScriptLog, vilket resulterade i 126 st texter. Fritidstexterna Av de texter eleverna producerar på sin fritid fick vi ta del av texter skapade på olika mötesplatser på nätet (t.ex. Lunarstorm), framförallt webbdagböcker och själv-presentationer från 18 elever i åldrarna år, samt några enstaka chatt-sessioner och . Dessa texter är skrivna med hjälp av dator utan ordbehandlingsprogrammens skrivstöd. Vi fick även ta del av ca 200 SMSmeddelanden från elever i åldrarna år. Dessa texter är skrivna med hjälp av knappsatsen som finns på mobiltelefoner. Inledande analyser Under intervjuernas gång framgick det att de flesta elever tydligt upplever att de skriver annorlunda i skolsituationen och på fritiden. De anser dock inte att detta 9

12 är ett problem, utan hävdar själva att de lätt kan växla stil. De kan ofta ge väldigt konkreta exempel på vad det är de skriver annorlunda. De nämner att det blir en hel del slangord, smileys, förkortningar på både ord-, fras- och satsnivå. Stavning och användning av stor bokstav och punkt är mindre viktigt i informella texter. Det viktiga är att mottagaren förstår vad man menar, och man anser att det oftast går att förstå av sammanhanget. Det finns även elever som inte ändrar stil och hävdar att de alltid skriver "som vanligt". Eleverna är klart medvetna om skillnaderna i språkanvändningen i olika situationer. Jämför vi sen vad eleverna hävdar i intervjuerna med själva texterna så tycks detta ofta stämma relativt väl, och vi finner endast enstaka förekomster av IKT-influerat skriftspråk som t.ex. smileys, asterisker eller nya typer av förkortningar. Skoltexterna Barn som lär sig skriva har i allmänhet problem med stavning, ordsegmentering, användning av stor och liten bokstav och interpunktion. Dessutom återspeglas tydligt det språket de behärskar bäst talet. Texterna är klart influerade av talspråket och innehåller ofta olika talspråksformer (t.ex. våran, den dära) och reduktioner (t.ex. rasa i stället för rasade, dvs. tempusändelsen faller bort), direkt anföring, ljudhärmning och dialektala drag. Grammatiska avvikelser är också relativt frekventa (ca nio gånger fler än hos vuxna skribenter) (se vidare Sofkova Hashemi, 2003). Den inledande analysen av de för projektet insamlade texterna skrivna i skolsituationen visar på förekomster av stavfel och särskrivning som vi ser exempel på i (1): (1) Vikingarna vile ha färj glada kläder (tjej, år 4) Talspråkspåverkan är också tydlig och kännetecknas exempelvis av användningen av olika talspråksvarianter, som formen vart i (2). Ett ganska vanligt fenomen är också hur pronomen som de, dem och det realiseras, som vi också ser exempel på i (2). Texten i exemplet visar dessutom på en grammatisk avvikelse i numeruskongruens mellan det plurala pronomenet många och det singulara substantivet land. (2) Vi tittade på hur många land vikingarna hade vart i, och b.l.a. hette frankrike ( frankeriket. ) Dem hade också vart i Asien, Afrika, Amerika, och Europa (kille, år 4) Satser hakas gärna på varandra som vi ser i (3) nedan. Reduktioner av olika slag är också vanliga, som det borttappade finala t på det i (3) som i sin tur ger upphov till en annan existerande ordform, eller när tempusändelsen på verben faller bort, som vi ser i (4). 10

13 (3) Sen la dom jord över så de blev en kule sen stak dom ner en pine. (tjej, år 4) (4) Jag satt och läste en bok som handla om två män som var vilsna ute på havet och dom var i en ganska lik situation som vi var i nu. (kille, år 7) I (5) ser vi ett exempel på brott i formen på verbet i en infinitiv fras (dessutom stavfel och segmenteringsfel, markerat med understrykning). (5) Det har blivit en vana av studerande barna att går till fryssen och tar ut en fryst pizza och sätter deni mikro vågs ungnen. (kille, år 6) Inkonsekvens i stavning och grammatik som i (6), där eleven använder formerna är och e i samma text, ser vi också som relativt vanlig. (6) Jag har varit här i Mallorca och jag glömde säga att jag äger ett hotell Grand hotell,det är därför jag köpte huset här. Jag har två barn som e 7 och 10 år dom e intresserade av tennis. (kille, år 8) FritidstexternaSkrift i IKT har ofta drag av talspråkskaraktär, och refererar ofta implicit till personer, saker och händelser som är aktuella för de interagerande. Språkbruket blir ofta reducerat jämfört med standardskriftspråk, förkortningar av ord och fraser är mycket frekvent förekommande. Så kallade "smileys" används för att efterlikna ansiktsuttryck och förmedlar attityder och stämningslägen. Både understreck och versaler används för att uttrycka emfas och efterlikna röstläge. Asterisker omger ett ord eller en fras som typiskt förmedlar en handling eller ett stämningsläge. Information som lätt kan förstås ändå utelämnas ofta, exempel på det kan vara subjektspronomen, hjälpverb och prepositioner. Utelämnandet av verbändelser och att man skriver ut t.ex. svärord ger också karaktär av spontant talspråk (se vidare i Hård af Segerstad, 2002). De inledande analyserna av texterna skrivna på fritiden, främst av de insamlade webbdagböckerna och SMS, visar precis som framgick från intervjumaterialet - att stavning och regler om t.ex. stor bokstav och punkt spelar mindre roll här än jämfört med i skolsituationen. Karaktäristiska drag i fritidstexterna, som exemplifieras nedan, är några av de resultat som de initiala analyserna av fritidstexterna, främst webbdagböcker och SMS-meddelande, visade på. Elevernas textskapande på fritiden har mycket gemensamt med det som är karaktäristiskt för i äldre användares skriftspråk i IKT (jfr Hård af Segerstad, 2002). Vi ser tydligt exempel på att eleverna har använt sig av samma strategier. 11

14 Skriften i fritidstexterna används ofta på ett okonventionellt sätt som uttrycker både den spontana, informella och talspråkliga i situationen och relationen mellan deltagarna. Många av strategierna tycks ha utvecklats för att spara tid, utrymme och ansträngning. Mycket av den språkliga upptäckarglädjen och experimentlustan kan också vara sätt att komma runt sådant som kan upplevas som krångligt med textbaserad kommunikation och för att kunna uttrycka skribentens personlighet, delaktighet och behärskning av de respektive medierna. De för projektet insamlade webbdagböckerna visar att stavning spelar mindre roll här än i skoltexterna, som vi ser tydligt i exempel (7). Här kan vi även se exempel på hur versaler används för att utrycka emfas. Man skriver ofta hela texter med antingen med enbart gemener eller enbart versaler, så satsinitiala versaler uteblir ofta, som i (8) och (9). Förkortningar på både ord- och frasnivån är frekvent förekommande, som i (8) där vi ser kul förkortat till ql eller i (9) där i alla fall förkortades till iaf. (7) JJJJJJJJJJJJJJJJAAAAAAAAAAAAAAAAA severige van över negeria haha vi vinner säkert fotbolls-vm haha vi är mäktiga heja sverig (kille, år 8) (8) nu ska jag ringa emma... jätte ql!!! (tjej, år 6) (9) en jädra bra dag är det iaf. hittills. (tjej, år 8) Det förekommer kodväxling, främst med engelska ord och uttryck, i dagböckerna, som visas i exempel (10) och (11). (10) det snööaar på the mountain of darkness. uääch..trååk..ont i huvet.. (tjej, år 8) (11) The point är att jag kan inte ha en pojkvän... (tjej, år 8) Vi hittar även smileys och asterisker som förmedlar sinnestämning av olika slag. Ett exempel på en gråtande smiley-figur ser vi i exempel (12). Asterisker i exempel (13) markerar suckande och trött attityd. I (13) ser vi vidare exempel på talspråksinfluerade reduktioner, där eleven väljer att förkorta är det till e d och inte till itte. (12) jag mår jättedåligt. : ( muääääh (tjej, år 8) (13) nästa vecka e d ju Karaoke kväll *suck* men ska itte sjunga ska sköta maskinen *puhh* (tjej, år 8) 12

15 Språkbruket i dessa webbdagböcker är ofta influerad av talspråk och innehåller både dialektala uttryck, talspråkhärmande stavning och reduktioner av olika slag som visas i exempel (14) nedan. Exempel (14) visar på många redan nämnda fenomen, versaler som används i syfte att framhäva, talspråkimiterande stavning och ordreduktioner, dialektala uttryck, uteblivna versaler i början på en mening, utebliven interpunktion i satsslut, isärskrivet ord (jullov) och i slutet råkar orden smälta samman i ett (bästpussen). (14) GÖÖÖT!! serru e d jul lov fan va gött d e asså aja de e bara bästpussen! (tjej, år 8) Vi har även tittat på SMS-meddelanden som eleverna skickat. Dessa är ofta kortare jämfört med texterna i webbdagböckerna, av den enkla anledningen att SMS är just begränsade i antal tecken antal tecken per meddelande. De har även en annan karaktär och handlar mest om social kontakt, som förfrågningar om hur någon mår, vad man gör och vad man har för planer att göra och olika typer av hälsningar. Meddelandena visar liknande lexikala och strukturella drag som vi har sett i webbdagböckerna. Meddelande som består av flera meningar är ofta ihophakade till en enda lång mening. Satsslut markeras varken med interpunktion eller inledande versaler och det förekommer smileys och kodväxling med engelska ord och uttryck, som vi ser i (15). (15) Gott nytt år babies ;) (alla girls, kan inte skicka till alla för mina fingrar dör här i vetlanda) puss puss (tjej, år 8) Talspråk reflekteras genom att ord förkortas i olika hög grad och med olika strategier, som i nedanstående tre exempel. I (16) ser vi dessutom återigen gemener i egennamn. Dialektala uttryck som i (18) är också vanliga och icke standard förkortningar är också högt frekventa, som lr för eller i (18). (16) Hej va gö du då? Ja e me mona och alice. (tjej, år 6) (17) Tack dt samma cs på onsda kjam ankan (tjej, år 8) (18) Du kan la slå en pling om du e hemma lr nåt? (tjej, år 8) Övergripande resultat Resultaten från de inledande analyserna av elevtexterna i vårt projekt kan inte sägas stödja de farhågor som hävdar att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier. De talspråkstendenser och andra 13

16 avvikelser mot standardskriftspråket som finns kan eventuellt tyda på influens från flitigt chattande och SMS:ande, men det är i detta skede svårt att med säkerhet kunna säga vad som är orsaken. De preliminära analyserna av skoltexterna visar inte på några större förekomster av de nya typer av förkortningar förekommande i webbtexter och SMS-texter. Inte heller kan vi se några texter innehållande t.ex. smileys eller asterisker på det sätt de används i datormedierad kommunikation. Språkbruket anpassas till nya medier och väcker även nya kreativa skrivstrategier. Den ökade skriftanvändningen genom kommunikation via många olika typer av IKT kan eventuellt också sätta spår i texter som produceras i andra sammanhang och för andra syften. Man kan spekulera om just detta språkbruk, t.ex. de nya förkortningar som används kommer att bli etablerade och börja användas även i andra typer av texter eller om det kommer att påverka det talade språket. Som all språkförändring beror det på om typen av skriftbruk upplevs som effektivt av tillräckligt många. Om barnen i skolan får lära sig och öva på att använda skrift enligt rådande normer för standardskriftspråk och samtidigt görs medvetna om stilskillnader, får de en bas att utgå ifrån. Sedan kan de anpassa sin egen skriftspråksanvändning efter situation, medium, syfte och mottagare. I takt med att bruket förändras kommer så småningom också normerna för standardskriftspråket att förändras. Vidare kan vi konstatera att varken skrivinlärningen eller den nya skriftanvändningen idag stöds av några bra skrivstöd. Skrivstöden halkar efter genom sin inriktning på vissa utvalda grupper av skribenter och tar bl.a. inte hänsyn till kommunikationssituationen eller mediet. Språkbruket varierar, men skrivstöden i både ordbehandlingsprogram och mobiltelefoner är fortfarande baserade på standardskriftspråk och vuxna skribenters texter för mer eller mindre formella syften. Skrivstöd som är anpassade efter en viss typ av skribenter, baserade på en viss typ av texter skrivna i ett visst syfte, fungerar i bästa fall effektivt endast på just den typen av texter. När de ska användas för textproduktion med andra syften eller av skribenter med andra färdigheter kan de inte ge tillräckligt stöd, eftersom de inte är anpassade efter de förutsättningar som finns i dessa situationer. Mer information om projektet finns på Publikationer Till grund för projektarbetet ligger våra respektive avhandlingsarbeten: 14

17 Hård af Segerstad, Y. (2002) Use and Adaptation of Written Language to the Conditions of Compute-Mediated Communication. Doktorsavhandling, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet. Sofkova Hashemi, S. (2003) Automatic Detection of Grammar Errors in Primary School Children's Texts. A Finite State Approach. Doktorsavhandling, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet. Publikationer under projekttiden: Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2003a) Skriftspråk i förändring möter förlegade skrivstöd, Humanistdag-boken nr 16, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2003b) Skrift i IT-samhället, SLING 2003 Första Svenska Lingvistikkonferensen, mars 2003, Uppsala universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004a) Att lära sig skriva i ITsamhället Rapport: Datainsamling. Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004b). "Att lära sig skriva i IT-samhället". I: Thorson, S. (Red.). Texter om svenska med didaktisk inriktning. Proceedings från Andra nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004c). "Exploring the Writing of Children and Adolescents in the Information Society". Proceedings from EARLI SIG Writing 9th International Conference of the EARLI - Special Interest Group on Writing, September , Genève, Schweiz. Hård af Segerstad, Y. and Sofkova Hashemi, S. (2004d) Rapport från fronten: Att lära sig skriva i IT-samhället, SLING 2004 Andra Svenska Lingvistikkonferensen, april 2004, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004e) Att lära sig skriva i ITsamhället, Svenska med Didaktisk Inriktning (SmDI). Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004f) Förändring och flexibilitet i barns och ungdomars texter i IT-samhället. ForHum, Humanistiska Fakulteten, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2005). "Skrivandet, nya media och skrivstöd hos grundskoleelever", Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Inst. för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (I tryck). "Learning to Write in the Information Age A Case Study of Schoolchildren s Writing in Sweden". I: Van Waes, L., Leijten, M. & Neuwirth, C. (red.), Writing and Digital Media Kluwer Academic Publishers. 15

18 Arbetsmaterial och dokumentation Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004g) Att lära sig skriva i ITsamhället. RAPPORT: Datainsamling (distribuerad på skolorna involverade i projektet) Sofkova Hashemi, S. (2004h) Överföring och transkription av text i projektet Att lära sig skriva i IT samhället. Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Föredrag och konferensdeltagande Plenarföredrag på "Språket - lärarens viktigaste verktyg", en Finlandsvensk konferens för lärare i Helsingfors, Finland, 9 augusti The 9th International Pragmatics Conference, Riva del Garda, Italien, juli 2005 (i panelen The Pragmatics of Computer-Mediated Communication ) HUMlabseminarium efter det nationella symposiet Från vision till praktik, om språkutbildning och informationsteknologi, Umeå universitet, 12 maj 2005 ("Att lära sig skriva i IT-samhället") Seminarium om Datorbaserad skrivstöd, Nordens språkråd, Pargas, Finland april 2005 Seminarium på Lust@IT, Göteborg, 13 april Forskardialog ht 04, GR Utbildning, Göteborg ("Att skriva i nya medier: Innebär det anpassning, försämring eller förändring?"), 19 oktober 2004 Exploring the Writing of Children and Adolescents in the Information Society, EARLI SIG Writing 9th International Conference of the EARLI - Special Interest Group on Writing, September , Genève, Schweiz. Att skriva i nya medier. Innebär det anpassning, försämring eller förändring?, Skolforskarmöte på temat: Språk och kommunikation, 14 september 2004, Folkets Hus, Emmaboda. Datorbaserat skrivstöd och dess roll i undervisningen och i datormedierad kommunikation, Språkteknologidagen, 14 maj 2004 i samband med Vetenskapsfestivalen, Humanisten, Göteborgs universitet Rapport från fronten: Att lära sig skriva i IT-samhället, SLING Andra Svenska Lingvistikkonferensen, april 2004, Göteborgs universitet 16

19 Att lära sig skriva i IT-samhället, Nationell forskningskonferens: Svenska med Didaktisk Inriktning (SmDI), 8-9 januari 2004, Humanisten, Göteborgs universitet Skriftspråk i förändring möter förlegade skrivstöd, Humanistdagarna, 4-5 oktober 2003, Humanistiska fakulteten, Göteborg Skrift i IT-samhället, SLING Första Svenska Lingvistikkonferensen, mars 2003, Uppsala universitet 17

20 Att lära sig skriva i IT-samhället Ylva Hård af Segerstad, fil. dr. och Sylvana Sofkova Hashemi, fil. dr. ylva@ling.gu.se sylvana@ling.gu.se Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Box GÖTEBORG