E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm"

Siv Abrahamsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Den här första avdelningen ska ffa handla om och chat, men jag ska i den andra avdelningen tala om en annan typ av Internetbaserad resurs, online community, som har många intressanta egenskaper men som inte behandlas i den litteratur ni fått. Crystal buntar ihop en mängd olika typer av elektronisk kommunikation under rubriken chatgroups. chatgroups, newsgroups, usergroups, chatrooms, mailing lists, discussion lists, e-conferences, bulletin boards Jag tror han är tämligen ensam om det. Det finns goda skäl att hålla isär dessa typer av kommunikation eftersom vilkoren för dem är ganska olika. En skiljelinje går mellan synkrona medier dvs sådana där inläggen förväntas följa varandra i tiden på ungefär samma sätt som i ett vanligt samtal, där alltså formen bestämmer tempot och asynkrona medier där den enskilde användaren gör det. Exempel på synkrona medier är chat och e-konferenser. newsgroups, usergroups, mailing lists, discussion lists och bulletin boards är i normalfallet asynkrona. Även inom grupperna är det ganska stora skillnader. Den mest informella typen är chat (IRC = Internet Relay Chat). Ordet betyder ju egentligen småprat eller kallprat och det säger egentligen precis vad det handlar om. Man träffas i ett s.k. chat room som man själv kan definiera eller så ansluter man sig till något som redan finns.

chatgroups, newsgroups, usergroups, chatrooms, mailing lists, discussion lists, e-conferences, bulletin boards Jag tror han är tämligen ensam om det.

2 Ett chat room är egentligen bara ett sätt att på en server koppla ihop flera användares datorer så att det som skrivs dyker upp på en textrad på allas datorer i samma ögonblick som det skrivs. Alla som deltar har ett namn, verkligt eller påhittat, så det som syns på skärmen kan närmast liknas vid ett manus till ett samtal. Det säger sig självt att om det i någon vettig mening ska likna ett samtal så måste skrivandet gå ganska fort. Det är då inte förvånande att det utvecklats mängder av förkortningar. ASAP=As Soon As Possible, BBL=Be Back Later, CU=See You, osv. Rikligt förekommande i dessa sammanhang är också s.k. emoticons eller smileys. De har en gammal historia som räcker ända tillbaka till 1981 då allt var text. Det är därför som de är liggande. Man kan ju inte stapla bokstäver och symboler ovanpå varandra utan bara efter varandra. Vanligt förekommande emoticons är :-) = glad, :-( = ledsen, :-o = förvånad, :- = besviken, osv. Naturligvis finns det numera även grafiska motsvarigheter E-konferenser är liknar chat men är stramare organiserade. Det är inte ovanligt att föreningar med medlemmar spridda över landet har medlemsmöten på detta sätt. Det gäller då förstås att man måste ha ett system för att identifiera deltagarna så att bara behöriga har tillträde. De asynkrona, newsgroups, usergroups, mailing lists, discussion lists och bulletin boards liknar i hög grad varandra. Newsgroups och usergroups är i princip samma sak, likaså discussion lists och bulletin boards. Mailing lists skiljer sig i vissa avseenden från de andra. Jag ska behandla bulletin boards och mallistor senare så jag säger inte mer om det nu.

Det säger sig självt att om det i någon vettig mening ska likna ett samtal så måste skrivandet gå ganska fort. Det är då inte förvånande att det utvecklats mängder av förkortningar.

3 är så vanligt och något ni alla använder så jag ska inte spilla tid på att säga sådant ni redan vet utan främst peka på några saker på den rent tekniska sidan. Vad som behövs för att man ska kunna skicka är först och främst att man har ett konto på en s.k. mailserver. Läsa sina brev och skriva till andra kan man göra på två sätt - man kan använda en s.k. mailklient (tex. Eudora) eller göra samma sak i en webläsare (t.ex. Internet Explorer). Använder man en mailklient hämtar man oftast hem alla meddelanden till sin egen dator och lagrar dem där. Använder man en webläsare ligger alla meddelande kvar på en central server tills man själv aktivt rensar bort dem. Microsofts Hotmail är ett typiskt exempel på denna form. Webmail Exempel på en webmailservice jag själv använder för mina privata mail, typiskt mailklient E-brev, obligatoriska komponenter Ämne Från Datum Till Header Body

Eudora) eller göra samma sak i en webläsare (t.ex. Internet Explorer). Använder man en mailklient hämtar man oftast hem alla meddelanden till sin egen dator och lagrar dem där.

4 , fullständig header En fullständig header innehåller information om vilken väg brevet gått Alla nyare program kan tolka HTML-kod (den kod som används för hemsidor) och det börjar bli allt vanligare att man får E- brev som utnyttjar den möjligheten. Exemplet visar reklam för en konferens. Om man ska säga något om språket i E- postkommunikation så är det väl att det för det mesta är betydligt informellare än i brev. Men man kan förstås kombinera dessa båda kommunikationssätt genom att skicka formella brev som bilagor till ett E-brev. Alla som använt vet ju att man kan skicka samma brev till flera mottagare. Om man ofta skickar brev till en viss grupp kan man definiera en lista som innehåller adresserna till alla man vill skicka till. När man då ska skicka ett brev till alla använder man listans namn istället för att räkna upp alla de enskilda adresserna. Det finns ett lite mer avancerat sätt att göra detta på - maillistor - som man använder när det gäller en större grupp som regelbundet behöver informeras om något. Använder man en sådan så skriver man sitt meddelande till listan vars server sedan distribuerar brevet till alla som prenumererar på listan. Till sådana listor hör en del funktioner som är till stor hjälp för att organisera den information som skickats via listan. Vi ska titta lite på hur det kan se ut.

Om man ska säga något om språket i E- postkommunikation så är det väl att det för det mesta är betydligt informellare än i brev.

5 Det här är några av de många maillistor som finns på universitetsnätets server. Om man är prenumerant på en lista kan man klicka på listnamnet och då få del av all den information som finns lagrad där. Man kan t.ex. se vila som prenumererar på listan. Man kan också få tillgång till alla meddelanden som tidigare skickats via listan. Här är de meddelanden som skickats till listan i januari i år. Till exempel ett meddelande från mig som rör årets fonetikkonferens. Varje lista har en listadministratör med speciella privilegier som ger rätt att lägga till eller ta bort prenumeranter och mycket annat.

se vila som prenumererar på listan. Man kan också få tillgång till alla meddelanden som tidigare skickats via listan.

6 Några speciella språkliga egenheter har inte denna typ av kommunikationsteknologi utan det är fram för allt distributionssättet som är dess speciella egenskap.

Relevanta dokument

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad

Använda kurskonferenser i FirstClass En handledning för studerande på Åsa Kronkvist, augusti 2005 Innehåll Introduktion...3 Webbklient eller FirstClassklient?...3 Allt ligger online...3 Hitta rätt...4