Nyhetsbrev från Nätverken som bildats kring Idéskolor i Väst, Oktober 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyhetsbrev från Nätverken som bildats kring Idéskolor i Väst, Oktober 2007"

Transkript

1 Nyhetsbrev från Nätverken som bildats kring Idéskolor i Väst, Oktober 2007 Innehåll: - Koordinatorn har ordet - Birger Sjöberggymnasiet, Vänersborg - BrobyGrafiska, Sunne - Hammarö Utbildningscentrum, Karlstad-Hammarö - Utbildningscentrum Tjörn, Tjörn - Viskastrandsgymnasiet, Borås Koordinator: Margaretha Allen, Göteborgsregionens kommunalförbund Hemsida för Idéskolorna i Västra Sverige: Tema: Hur har idéskolerollen respektive koordinatorsrollen utvecklats under arbetets gång? Koordinatorn har ordet Rollen som koordinator inom de fem nätverken i Västsverige har varit mycket intressant och utvecklande, vilket är helt i linje med Myndigheten för skolutvecklings och Yrkesutbildningsdelegationens uppdrag. Redan i uppdraget framgick det att de två årens nätverksarbete skulle ske på ett processinriktat sätt, där inget facit fanns givet. Rollfördelningen mellan myndigheten, delegationen och koordinatorn var dock tydlig, vilket har underlättat arbetet. Programöverskridande nätverk som metod för skolutveckling är en relativt ny form inom det nationella skolutvecklingsarbetet. På lokal och regional nivå finns relativt god erfarenhet av arbetssättet på flera håll i landet. Möjligen skedde valet av koordinatorer utifrån denna kunskap. En utmaning i koordinatorsrollen var att stödja idéskolorna i denna nya roll. I det inledande skedet fanns en utbredd kultur baserad på tidigare erfarenheter av att agera som lärande exempel, åtminstone på 4 av de 5 skolorna. Det fanns risk för att nätverksarbetet endast skulle baseras på studiebesök av temporär art. Som koordinator var det för mig viktigt att dels få idéskolorna att fokusera på långsiktigt utvecklingsarbete, dels medverka till att de fick den kompetens som skulle komma att krävas för att leda långsiktigt nätverksarbete. Eftersom såväl idéskola som varje deltagarskola formulerat egna mål för sitt utvecklingsarbete gällde det att också stimulera arbetet med skolutvecklingsmetoder som bidrar till måluppfyllelse. I det hänseendet användes samma metod som Myndigheten för skolutveckling normalt applicerar på skolutveckling.

2 Under en inledande träff i Göteborg fick samtliga idéskolor ta del av kompetensutvecklingsinsatser kring att driva nätverk. Goda erfarenheter förmedlades dels via koordinatorns erfarenheter från de 25 nätverk som är grunden för Göteborgsregionens arbete, dels erfarenheter hos Monica Sandorf och de nätverk som utvecklats inom ITiS. I nästa fas uppstod den märkliga situationen att ett antal idéskolor inte fick tillräckligt många anmälda skolor till sina nätverk. Det kan förklaras av att de västsvenska nätverkens upptaktsträffar låg väldigt tidigt, vilket medförde att idéskoleprojektet inte var känt bland andra skolor. Koordinatorsrollen blev då lite av mentorsrollen i så motto att det gällde att stärka några skolor i tron på sig själva. Det fanns en uppenbar risk att några skolor annars hade tappat sugen och inte kommit vidare. Jag tog ganska handfasta kontakter för att få fler intresserade skolor att ansluta. Bland annat stöttades projektets genom att 4 av 5 skolor medverkade under den nationella konferensen På gång kring yrkesutbildning som GR, med visst stöd från Myndigheten för skolutveckling, ordnade i anslutning till Youth Skills tävlingarna i Göteborg i maj Över 500 deltagare besökte konferensen och flera skolor anslöt sedan till nätverken. Vi filmade också idéskolornas framträdande och dvd:erna har sedan delats ut till skolor som velat studera modellerna ytterligare. Infrastrukturen för att stötta idéskolorna har även bestått i en gemensam webbplats på GR:s webbsida (www.grutbildning.to numera ). Där har all dokumentation samlats under hela projektet. Inga lösenord har krävts, vilket har lett till att alla som velat har kunnat följa projektets utveckling. Koordinatorsrollen har också varit lite av ordningsman vad det gäller t ex att hålla uppdaterade deltagarlistor och listor till samtliga deltagare i respektive nätverk. Detta har underlättat arbetet för idéskolorna och har också bidragit till att information har kunnat spridas enkelt och snabbt. I ett nätverk försökte vi att få igång en gemensam blogg-sida men det lyckades inte. I det inledande skedet pratade vi mycket om hur viktigt det är att lära känna varandra för att åstadkomma ett långsiktigt nätverksarbete. Vid det första mötet i Göteborg hade vi därför en gemensam middag på kvällen under lite informella former. Detta följdes upp då vi träffades i maj under På Gång-konferensen. När så nätverken satte igång ordentligt under hösten märktes att idéskolorna agerade på samma sätt med sammansvetsande insatser av olika slag. Vi var också tidigt överens om att förlägga de fysiska träffarna till de deltagande skolorna vid vissa tillfällen. På det viset skapades större delaktighet i arbetet. Vad det gäller planering av nätverksträffarna har jag som koordinator varit olika mycket delaktig i processen. I merparten av nätverken har vi haft en gemensam planering av träffarna medan det i något nätverk har funnits en klar och tydlig viljeinriktning med arbetet att leda idéskoleprojektet och där jag inte har behövts så mycket i planeringen av träffarna. Det gäller som koordinator att vara lyhörd för hur idéskolan vill lägga upp arbetet. I det fallet har jag fått jobba med min roll så att jag inte har varit för påträngande. Det är en balansgång när man är van att driva utvecklingsarbete i nätverksform sedan tidigare. Jag har alltså fått lära mig att backa tillbaka lite grann. En mycket positiv del i koordinatorsrollen har varit att få möjlighet att sprida idéer och erfarenheter mellan nätverken. Det är en förmån att få den överblicken över arbetet i samtliga 5 nätverk. Om man lite diskret kan hänvisa till andra skolors agerande så kan det så ett frö i ett annat nätverk. Idéskolenätverkens arbete har också kunnat tillvaratas i de regionala nätverk kring gymnasieskolan, som också drivs inom Göteborgsregionen. Vid ett flertal nätverksmöten har jag varit behjälplig i att ta fram lämpliga föreläsare som kunnat ge inspiration till nätverket. Koordinatorsrollen har också inneburit att jag har deltagit i de flesta nätverksträffar som arrangerats. Under den sista tiden har det varit tydligt att idéskolornas roll har förändrats i så motto att deltagarskolorna spelar en allt större roll. Det har också varit viktigt att börja

3 avveckla rollen som koordinator inför slutfasen i projektet. Men en viktig uppgift har varit att planera för en gemensam träff den 14 november då samtliga skolor i det västra nätverket får möjlighet att i seminarieform föra fram de resultat som uppnåtts via nätverksarbetet. Min tanke är att alla deltagarskolor ska få en möjlighet att upptäcka allt spännande utvecklingsarbete som genomförts om som det i det här läget endast är jag som koordinator som har kännedom om. Det ser vi fram emot! Birger Sjöberggymnasiet Så närmar sig idéskolearbetet sitt avslut, i alla fall tidsmässigt. Det innebär slutet på ett tvåårigt projekt, men vi känner nog alla att det är en början och en fortsättning på någonting mer. I de tidigare nyhetsbreven har vi fokuserat på de deltagande skolornas arbete och på vårt eget arbete i nätverket. I detta nyhetsbrev sammanfattar vi och reflekterar över vår roll som idéskola. Mycket har utvecklats under projektets gång och så även rollen som idéskola. Från början kände vi en viss osäkerhet inför uppgiften. Dels berodde den på funderingar kring nätverksskolornas förväntningar, dels hade vi liten erfarenhet av nätverksarbete som sådant. Dock trygga i vårt koncept, våra tankar och vårt arbete med ämnesintegration och arbete i s k skarpt läge, och efter en mycket bra föreläsning om nätverksarbete i Göteborg våren -06, satte vi så igång. De två första nätverksträffarna kändes något trevande, då vår uppstart blev försenad och deltagandet lågt. Vi besökte då bl. a en skola för att tydliggöra syftet med att medverka i nätverket. Vår roll under våren var idégivarens. Vi insåg också vikten av nuläges-analys och målformulering, vilket vi poängterade för våra skolor. Den tredje träffen i september -06 kändes också helt annorlunda. Fler skolor hade anslutit. Alla våra skolor hade tydliga projektplaner med konkreta förslag för sina respektive arbeten, och då kände vi att vi verkligen kom igång. Vår roll som idéskola förändrades allt eftersom, från att vara idégivare till att vara projektledare. Deltagande skolors arbete accelererade. Nätverket sköt fart genom nätverksskolornas engagemang och entusiasm. Idéskolegruppen blev tillfrågad och medverkade vid kompetensutvecklingsdagar i Dingle för naturbruksgymnasierna i södra Sverige. Vi deltog också i skoldagarna i Malmö och höll ett seminarium om vårt arbete. Vid den halvtidsträff i slutet av hösten -06, som Myndigheten för skolutveckling och Yrkesutbildningsdelegationen hade för alla idéskolor, fick vi bekräftelse på det arbete som vi hittills gjort och träffen gav också ny inspiration att jobba vidare. Det var spännande och stimulerande att få ta del av alla idéskolornas arbeten; så många olika typer av arbeten och arbetssätt under samma paraply! Vårterminen -07 utvecklades nätverket ytterligare. De deltagande skolorna fortsatte med sina projekt och vi följde de riktlinjer som vi redan tidigt gjort upp. Vår roll vidgades från att vara enbart projektledare till att också bli en s a s jämbördig deltagare i nätverket. Vårt diskussionsklimat har varit tillåtande med en ömsesidig respekt för varandras idéer och tankar. Skolorna har hållit sig till de projekt de från början bestämt sig för, men många bollar har varit i luften och vi har nog alla fångat några nya, som vi jobbar vidare med. Till vår hjälp har vi haft föreläsare som professor Lennart Nilsson och utbildningskonsult Jan-Olof Norell, vilka haft föreläsningar om från helhet till delar i skolarbetet, respektive om vikten av att lägga fokus på programmålens överordnade roll i skolarbetet.

4 Att vår roll som idéskola har förändrats och utvecklats är mycket tack vare våra deltagande skolor och vår koordinator Margaretha Allen, och vi ser fram emot en spännande (och avslutande) höst tillsammans med dessa. Idéskolegruppen Birger Sjöberggymnasiet, Vänersborg Sten Gustafsson, Rektor BrobyGrafiska Utbildning Vi får ofta höra att samverkan skola näringsliv inte fungerar tillfredsställande på många skolor. När vi gick in i Idéskolearbetet förväntade vi oss därför att många skolor skulle anmäla sig till vårt nätverk. Tyvärr blev det inte så. Varför har vi inte riktigt utvärderat, men kanske beror det på att vi var bland de första idéskolorna som startade ett nätverk och informationen hann kanske inte ut ordentligt. Då vi var så tidigt ute visste kanske få skolor om satsningen. Vid första träffen hade vi dock tre skolor med oss. Två av dessa har fallit bort under resans gång, men vi har lyckats få med två nya. Vi har haft en grupp på skolan, som har arbetat ihop hela tiden. Det vi kan konstatera är att vår roll i vårt nätverk har förändrats under dessa snart två år. Vi förväntade oss att vi skulle ha ett relativt stort nätverk bestående av framförallt skolor med liknande utbildningar som vi själv. Vi skulle fungera som ett nav och i nätverket sprida våra erfarenheter och dela med oss av våra kontakter. Vi förväntade oss även att vi skulle få mycket tillbaka, som skulle få vår egen utveckling att ta stora steg. Vår roll har blivit mer av en mentorsroll till ett litet antal skolor. Med mentorsroll menar vi ett nära samarbete med ett fåtal snarare än ett nav i ett nätverk av flera. Som mentor har vi haft möjlighet att få en annan typ av kontakt med våra nätverksskolor. På våra träffar har vi kunnat arbeta intensivt och konkret med de utvecklingsområden som varit aktuella. Vi har alltid kunnat ta upp de problem som skolorna brottats med för tillfälligt och haft möjlighet att genomföra kollega handledning. Detta har varit till stor nytta för våra nätverk, som har kunnat komma vidare i sin utveckling. För vår del har träffarna gett oss tillfällen att diskutera våra egna utvecklingsområden och fått möjlighet till konstruktiv feedback. Våra få nätverksskolor har även haft skolledare, som engagerat sig i arbetet i nätverket. Detta har lett till snabbare utveckling och förändringar inom olika områden. Idéskolearbetet har gjort att vi har blivit mer aktiva i vårt arbete med att hitta nya former för samverkan skola näringsliv. Vi har alltid haft ett nära samarbete med vårt lokala näringsliv och även nationellt. En utmaning vi står inför är hur vi möter och får kontakt med nya företag inom nya medier. Många av dessa nya företag är små, ibland enmansföretag, som kanske inte alltid kan komma till oss. Dessa företag är och kommer att bli mycket viktiga vad det gäller APU platser för Medieprogrammet. Att vara Idéskola har inte gett oss exakt vad vi förväntade oss, utan mer än förväntat. Vi har fått en nära relation till våra nätverksskolor och resultatet av vårt gemensamma arbete har vi kunnat implementera i vårt vardagliga arbete. Vi har under tiden fått möjlighet att utveckla ett för oss nytt arbetssätt i klassrummet, Entreprenöriellt lärande. Vi har dessutom intensifierat arbetet med

5 handledarutbildning för våra APU-företag. För våra nätverksskolor har arbetet säkert varit mycket givande och de har bland annat lyckats starta ett programråd, fått en APU-ansvarig och skapat fler företagskontakter. Vi har även lyckats bli en Teknikcollege-skola. Vi vet att vårt arbete som Idéskola är en viktig del av detta utvecklingsarbete. Vi kommer att berätta mer om allt detta i nästa nyhetsbrev. Studiebesök har vi tyvärr inte fått. Marknadsföring av studiebesöken har inte gett någon resultat. Varför vet vi inte riktigt. Kanske vi inte marknadsfört det tydligt eller i fel sammanhang. Att vara Idéskola har varit utvecklande för hela vår skola och alla på skolan är medvetna om värdet av att vara Idéskola. Hammarö Utbildningscenter Ifrån början fungerade idéskolerollen mer som en förmedlare utav erfarenheter, tips och idéer. Deltagarskolorna satt och väntade på att få facit, men allt eftersom nätverksarbetet fortskridit har rollen ändrats till att bli mer som en i gänget. Utbytet mellan skolorna har ständigt ökat och de deltagande skolorna har öppnat sig och delat med sig utav sina erfarenheter mer och mer ju längre arbetet fortskridit. När vi blivit utsedda till idéskola var en av uppgifterna att dela med sig utav vårt arbetssätt och hur vi valt att arbeta. Detta fokus på oss som idéskola har sedan flyttats till att ligga mer på själva nätverksarbetet istället för enbart på oss som idéskola. När vi startade lade vi huvudfokus på vårt arbete kring programområde människa och samarbetet mellan Barn- och fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet som ett led i implementeringen utav GY-07. När Gy-07 inte blev av flyttades fokus ifrån implementeringen till att mer ligga på attraktionskraft och utbyte utav erfarenheter mellan de deltagande skolorna. Även detta låg helt i linje med utvecklingsområdet ökad attraktivitet och rekrytering till yrkesprogrammen. Genom utbytet med andra skolor och gäster, de föreläsare och seminarier som vi tagit del utav under tiden som idéskola har den egna horisonten breddats. Vi har fått nya influenser och tips och idéer på hur vi kan arbeta och gå vidare med vårt skolutvecklingsarbete. Vi upplever det som mycket positivt att arbetet varit programöverskidande då det givit en bra bredd på erfarenhetsutbytet och en insyn i andra programs arbetsmetoder och deras arbetssituation. Ett annat inslag som påverkat oss som idéskola är elevmedverkan. Eleverna har bidragit med nya och fräscha ögon vilket höjt utvecklingsarbetet ytterligare en dimension. Elevperspektivet har givit många nya idéer och infallsvinklar när det gäller synen på attraktivitet hos de deltagande nätverksskolorna. Vår roll på den egna skolan har förändrats på så sätt att man tänker mer på vad man gör. De vanliga arbetsdagarna blir inte så mycket utav slentrian då man vid utbytet med de andra skolorna får tänka till över sin egen verksamhet. Detta har gjort att arbetet på hemmaplan blir mer genomtänkt och att kvalitén även blivit bättre. I och med maktskiftet och skrotandet utav GY-07 har en känsla utav svalnande intresse för projektet smugit sig in. På något sätt känns det lite som om idéskolearbetet från centralt håll tappade lite fart som om luften lite gick ur arbetet. Den känns inte riktigt som idéskoleprojektet har samma dragningskraft som innan vilket givetvis påverkat vår roll som idéskola.

6 Utbildingscentrum Tjörn Den första tiden i nätverket var Tjörn mest drivande i planeringen av träffarna. I början var det också främst Tjörn som delade med sig av sina erfarenheter. Efter hand när de andra skolorna kommit igång med sitt eget utvecklingsarbete inom området yrkesbaserat lärande så blev de deltagande skolorna mer aktiva och drivande. Vi har turats om att träffas på olika skolor och har också låtit de skolor, som tar emot nätverket ha ett större ansvar för planeringen av träffen. Innehållet i våra träffar har också allt mer kommit att diskuterats och beslutas i nätverket. I nätverket finns idag en önskan om att fortsätta träffas för att utbyta erfarenheter kring den fortsätta utvecklingen av den nya lärlingsreformen. Det finns också förslag till nya nätverk som t ex att man inom GR skall skapa nätverk för utbildningsformer inom ramen för yrkesbaserat lärande (lärande på arbetsplats) för att få stöd och hjälp av varandra. Ett område som i sammanhanget nämnts är betygsättning. De erfarenheter jag och mina kollegor på Tjörn har fått av att vara idéskola och ansvariga för ett nätverk har varit mycket positiva. För vår egen del har uppdraget bidragit till att vi vässat vår egen verksamhet. Genom det fokus som har funnits på det Företagsförlagda gymnasiet har vi stimulerats till att driva egen utveckling. Att få förmånen att dela med oss till andra av hur vi tänker och arbetar bidrar till att vi själva tvingas till reflektion och analys av våra metoder och resultat. Mötet med andra skolor ger oss också såväl nya intryck och idéer som energi att arbeta vidare med vår egen utveckling. Ett tydligt exempel på detta är att vi på flera olika sätt har fått vår metod för yrkesbaserat lärande dokumenterat i form av film, flera artiklar och en handledarguide. Vi har också fått konkreta idéer att arbeta vidare med som t ex förslag på lösning för hur man kan arbeta med lärlingsråd inom de olika branscherna. Nätverket såväl som alla våra studiebesök har dessutom gett oss många nya kontakter som kan vara till stöd och inspiration i vårt fortsatta arbete. En annan viktig erfarenhet har varit att vi har fått bekräftelse på att metoden och det pedagogiska tänkandet kring yrkesbaserat lärande är rätt väg att gå. Allt eftersom de övriga skolorna också kommit igång och fått liknande erfarenheter har vi stärkts i vår uppfattning och känner oss mer trygga i att modellen fungerar inte bara på Tjörn utan också i andra kommuner med andra förutsättningar vad det gäller bransch- och företagarstruktur samt storlek. En negativ erfarenhet har vi också haft. Trycket utifrån att komma på studiebesök till Tjörn eller anlita oss som föreläsare har varit mycket stort. Vi har försökt att tillmötesgå dessa önskningar så långt som möjligt men på grund av tids- och resursbrist har vi allt för ofta fått säga nej till studiebesök etc. Cecilia Kjerstadius Viskastrandsgymnasiet Viskastrandsgymnasiets nätverk har följande deltagande skolor: Bräckegymnasiet, Göteborg Bäckadalsgymnasiet, Jönköping Nösnäsgymnasiet, Stenungsund YTC, Lindholmen Åkrahällskolan, Nybro Det har varit något av ett äventyr att vara idéskola. Förutom alla nya bekantskaper, har dessa två år gett nya influenser, ny kunskap och kanske till och med ett nytt sätt att tänka. Men låt oss ta det hela från början. Viskastrandsgymnasiet ansökte om att bli idéskola hösten 2005 och beskedet att vi antagits kom strax innan jul samma år. Motiveringen till att vi blev en av de utvalda skolorna var:

7 Viskastrandsgymnasiet har länge arbetat med formerna för samråd med arbetslivet och därigenom byggt upp en stark samverkanskultur. För bygg- och fordonsprogrammen har det inneburit utökad APU för eleverna. Skolan har lyckats engagera många elever på yrkesprogrammen i en intressant satsning på skönlitteratur. Vid nätverksupptakten 21 mars, 2006 deltog ovan nämnda skolor förutom Bäckadalsgymnasiet som anslöt till den nästföljande träffen. Dessutom deltog Hulebäcksgymnasiet, Härryda, som senare bytte nätverk eftersom ett annat nätverk ansågs passa bättre för skolans syften. Samverkan mellan skola och arbetsliv illustrerades i och med att skolans samarbetspartners från Fristads Bygg, Scaniabilar Väst AB, Ericsson MicroWave, Sveriges Byggindustrier samt Byggfacket vittnade om skolans goda sätt att samverka med näringslivet. Under dagen medverkade också Skolverkets expert Lars Röstlund, dåvarande rektor på skolan med information kring Gy -07. På den första träffen var allt nytt och frågan är om vi egentligen visste hur vi skulle agera som idéskola. Samma fråga kan även gälla de deltagande skolorna. Visste de vad de hade gett sig in i och vad det skulle bli av det hela? Något som är viktigt vid projekt som dessa är att man når kontinuitet. Att inte för många deltagare byts ut och att de personer som deltar i nätverket ser det som en viktig uppgift och prioriterar att komma på träffarna. Tyvärr fick sig kontinuiteten en liten knäck då hela skolledningen byttes ut på Viskastrandsgymnasiet under projekttiden. Detta är inget någon kan göra något åt, det är sådant som händer på skolor, men lite olyckligt var det allt. Nu har undertecknad tillsammans med Kenneth Ohlsén fungerat som samordnare för vårt nätverk trots att ingen av oss idag arbetar som rektor. Det är önskvärt att skolledningen finns representerad i ett projekt som detta, men vi fick lösa situationen efter bästa förmåga och jag tror vi har klarat oss bra även utan skolledare som samordnare. Vi känner dock skolledningens stöd i vårt arbete. Vi fortsatte med nätverksträff 2 i GR: s lokaler i Göteborg och här diskuterade vi syfte och mål med projektet och här började bitarna falla på plats. Vi från Viskastrandsgymnasiet började nu inse att vi hade ett stort ansvar i att få det hela att bli givande och meningsfullt. Vi kände också att gruppen behövde bli sammansvetsad och därför beslutade vi att förlägga nästa nätverksträff i Danmark för att slå två flugor i en smäll. Dels skulle vi få möjlighet till studiebesök och diskussioner kring svensk kontra dansk gymnasieutbildning och dels skulle vi få en fin möjlighet att lära känna varandra inom gruppen för att på så sätt lättare komma igång med vårt arbete. Danmarksresan gick av stapeln i oktober 2006 och glädjande nog var vi närmare 25 personer som deltog på resan. Vi besökte två danska skolor där vi fokuserade på att diskutera yrkesutbildningen och jämföra det svenska systemet med det danska. Att vi även fick en bra samarbetsgrund för det fortsatta arbetet i nätverket gjorde att vi tyckte att vi uppnått vårt syfte med studieresan. En lärdom för oss som idéskola är att starta så tidigt som möjligt med att låta deltagarna i nätverket lära känna varandra. Hade vi vetat exakt redan från start vad projektets syfte var, hade vi nog startat med gruppstärkande aktiviteter redan på första träffen. Nu blev det aningen sent som vi fick ihop gruppen och den första tiden blev därmed inte utnyttjad på bästa sätt. Nätverksträffarna 4-7 har hållits under 2006 och 2007 på de olika skolorna som deltar i nätverket. Det har varit intressant att besöka varandras skolor och att få ta del av utvecklingsarbetet som pågår på de olika skolorna. Det är roligt att kunna konstatera att flertalet projekt har spridit sig till andra skolor och man har hjälpt varandra och gett varandra idéer inför igångsättandet. Bland annat har en av de deltagande skolorna startat ett

8 läsprojekt likt det som pågår på Viskastrandsgymnasiet. Vidare har en skola för avsikt att starta ett projekt mellan svenska och karaktärsämnena på byggprojektet på samma sätt som en skola som deltar i nätverket. När nu de två åren som idéskola börjar närma sig sitt slut är det dags att börja fundera på lärdomar vi dragit under den här tiden. Vi känner att vissa saker har fungerat bra medan det även finns saker som kunde ha gjorts bättre om vi skulle få en ny chans att fungera som idéskola. Vi känner ändå att projektet har gett oss mycket. Det har stundtals varit mycket arbete, men vi känner att vi fått god hjälp av de övriga skolorna som deltar i nätverket samt koordinatorn och vi känner inte att de haft krav på oss att agera på ett speciellt sätt. Vi har alla hjälpts åt och stöttat varandra. Att vi som idéskola haft det yttersta ansvaret har vi hela tiden varit medvetna om och vi tycker att det fungerat bra. Vad det gäller lärdomar är den viktigaste redan nämnd ovan, alltså att svetsa samman gruppen så tidigt som möjligt. Vi har även lärt oss att det är viktigt ha med sin skolledning i ett sådant här arbete. Det ska ses som en möjlighet på de olika skolorna och inte som ett hinder för det dagliga arbetet och där hade vi som idéskola kanske kunnat vara tydligare gentemot de deltagande skolornas skolledningar. Endast en skola i nätverket har regelbundet haft sin rektor med på nätverksträffarna. Kanske är det även så att vi har utvecklat ett ledarskap i att leda nätverksskolorna till framgång. Skulle så vara fallet skulle vi bli mycket nöjda. Vi har i vilket fall varit tvungna att vässa oss och själva genomföra en del förändringar och förhoppningsvis förbättringar i vårt sätt att arbeta. Avslutningsvis tror vi att för att stimulera konkreta förändringar i arbetssättet på skolor är nätverksträffar med stor sannolikhet det mest effektiva sättet. Arbetet med nätverket har öppnat nya dörrar och till och med nya världar emellanåt. För Viskastrandsgymnasiet Björn Dahlbäck

Nyhetsbrev 2 från nätverken i Väst

Nyhetsbrev 2 från nätverken i Väst Nyhetsbrev 2 från nätverken i Väst 061001 Till de fem nätverksskolorna i Väst; Tjörns utbildningscentrum, Viskastrandsgymnasiet i Borås, Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, Hammarö utbildningscentrum

Läs mer

Yrkesutbildning i Fokus. Mötesplats för idéoch erfarenhetsutbyte Information om Gymnasieutredningen

Yrkesutbildning i Fokus. Mötesplats för idéoch erfarenhetsutbyte Information om Gymnasieutredningen Yrkesutbildning i Fokus Mötesplats för idéoch erfarenhetsutbyte Information om Gymnasieutredningen Göteborg måndag 21 april 2008 MÖTESPLATSEN YRKESUTBILDNING I FOKUS i Göteborg är en del av en konferensserie

Läs mer

Nyhetsbrev 4 från det Västra nätverket

Nyhetsbrev 4 från det Västra nätverket Nyhetsbrev 4 från det Västra nätverket Idéskolor: Birger Sjöberggymnasiet; Vänersborg BrobyGrafiska, Sunne Hammarö Utbildningscentrum, Hammarö Tjörns gymnasieskola, Skärhamn Viskastrandsgymnasiet, Borås

Läs mer

Intresseanmälan avseende Teknikcollege

Intresseanmälan avseende Teknikcollege Till Industrikommittén 2007-05-11 Intresseanmälan avseende Teknikcollege sregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Därför är det nödvändigt att

Läs mer

Nyhetsbrev 3 från Nätverken i Väst Koordinator: Margaretha Allen

Nyhetsbrev 3 från Nätverken i Väst Koordinator: Margaretha Allen Nyhetsbrev 3 från Nätverken i Väst Koordinator: Margaretha Allen margaretha.allen@grutbildning.to Webbsida: www.grutbildning.to/pedagogisktcentrum 1. Koordinatorn i Väst Den viktigaste uppgiften i höst

Läs mer

Rivstart för Idéskolenätverk för yrkesutbildningen!

Rivstart för Idéskolenätverk för yrkesutbildningen! Nyhetsbrev Idéskola för yrkesutbildning nr 1:2006 Rivstart för Idéskolenätverk för yrkesutbildningen! Under en intensiv vårtermin har nu nästan alla 20 idéskolor startat ett nätverksarbete! Det har verkligen

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna? Vi blir mer säkare och tryggare i arbetet som visar sig gentemot brukarna. Blandningen någorlunda Vi pratar och diskuterar kring den nyunna kunskapen Föreläsningar, semenarium. Att vi är öppna för nya

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Nationell kraftsamling för kvalitet i yrkesprogrammen. Inbjudan till Nätverk för yrkesutbildning

Nationell kraftsamling för kvalitet i yrkesprogrammen. Inbjudan till Nätverk för yrkesutbildning Nationell kraftsamling för kvalitet i yrkesprogrammen Inbjudan till Nätverk för yrkesutbildning Nu bildas 20 Idéskolenätverk för att möta förändringar i gymnasieskolans yrkesprogram 2007 Förändringar i

Läs mer

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn!

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn! 080908 Till: Ansvariga för utbildningar inom Handel/Turism/Hotell o Restaurang inom gymnasieskolan samt motsvarande personer inom Vuxenutbildningen. Inbjudna: En skolledare och en lärare per ingående program

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Teknikcollege - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Kriterier för Teknikcollege 1. Regionalt perspektiv 2. Infrastruktur för utbildningen 3. Tydlig profil 4. Samverkan med arbetslivet 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmet Jupiter Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys Utvecklingsområdet

Läs mer

Inspirationsförmiddag Ästad Gård

Inspirationsförmiddag Ästad Gård Utvärderingsrapport 2 av Lust H projektet Inspirationsförmiddag Ästad Gård 6 november 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-02-23 1. Bakgrund Den 6 november 2003 arrangerade Lust H-teamet en inspirationsförmiddag

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Utvärdering SKNT:s årskonferens i Umeå 27-29/5 2015

Utvärdering SKNT:s årskonferens i Umeå 27-29/5 2015 Utvärdering SKNT:s årskonferens i Umeå 27-29/ 20 Antal svarande: 7 stycken Har du tidigare deltagit i SKNT:s årskonferens? 44 st 27 st Vad tyckte du om Årskonferensens olika delar? Programinnehållet 4,4

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten

Läs mer

Samverkan. från studentarbeten. Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se

Samverkan. från studentarbeten. Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Samverkan från studentarbeten Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Samverkan med näringslivet i form av bl.a. APU/APL har varit ett återkommande tema i enskilda för examensarbeten och enskillda arbeten

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev.

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Fastställd i februari 2002 Rev. 2011-10-06 2 Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen

Läs mer

Nyhetsbrev 5 i Västra nätverket

Nyhetsbrev 5 i Västra nätverket Nyhetsbrev 5 i Västra nätverket Idéskolor: Birger Sjöberggymnasiet; Vänersborg BrobyGrafiska, Sunne Hammarö Utbildningscentrum, Hammarö Tjörns gymnasieskola, Skärhamn Viskastrandsgymnasiet, Borås Koordinator:

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner

Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner Falun Borlänge-regionen AB Forskargatan 3 781 70 BORLÄNGE Sweden info@fbregionen.se Tel +46 243 24

Läs mer

Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta?

Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta? 2 E Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta? F Vilka svårigheter har identifierats i arbetet på hemmaplan? Gradera

Läs mer

Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel

Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel Askim Frölunda Högsbo Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Askim

Läs mer

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem Sammanfattande projektstatus Projektet är på god väg mot projektmålen. Projektet kan inte ansvara för att projektmålen uppfylls för de skolor som valt att inte

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

SKOLARBETSPLAN FÖR EKSJÖ GYMNASIUM

SKOLARBETSPLAN FÖR EKSJÖ GYMNASIUM SKOLARBETSPLAN FÖR EKSJÖ GYMNASIUM Eksjö Gymnasium skall vara en miljö som stimulerar lusten och viljan att lära och utvecklar hela människan. Vårt samarbete skall präglas av stor delaktighet, ömsesidig

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner

Läs mer

Slutrapport för kommunikationsplattform på Internet för förskolan

Slutrapport för kommunikationsplattform på Internet för förskolan Slutrapport för kommunikationsplattform på Internet för förskolan Lilla Edets Kommun - 463 80 Lilla Edet sid 1/6 Besökadress:, Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 97 00 Fax: 0520-65 18 36 E-post:bildningsforvaltningen@lillaedet.se

Läs mer

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2 Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den

Läs mer

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken SESAM Transnationalitet i praktiken Lisa Fröbel Serena Bonato 1 1 INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 SESAM BAKGRUND... 3 1.3 TRANSANTIONELL KOORDINATOR... 4 2 TRANSNATIONALITET... 5 2.1 SYFET MED TRANSNATIONELLT

Läs mer

Handbok för mentorer och adepter

Handbok för mentorer och adepter Handbok för mentorer och adepter Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Rapport Demensnätverk

Rapport Demensnätverk HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2003 Planerat slutdatum: Beställare: Anneli Bjärnhag, enhetschef, förebyggande verksamhet Uppdragstagare: Eva Persson, demensundersköterska, demensteamet Rapport

Läs mer

I. Välkommen Ingalill Lindqvist, rektor på BrobyGrafiska Utbildning, hälsade välkomna. Hon pratade allmänt om Sunne och varför vi blev en idéskola.

I. Välkommen Ingalill Lindqvist, rektor på BrobyGrafiska Utbildning, hälsade välkomna. Hon pratade allmänt om Sunne och varför vi blev en idéskola. Anteckningar från Nätverkskonferens den 14 mars 2006, Sunne Närvarande: Luspengymnasiet, Storuman Roland Nilsson, Louis Liljedahl Duveholmsgymnasiet, Katrineholm Lars Halvarsson, Lars-Åke Flodmark S:t

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det Entreprenöriella lärandet är drivkraften för utveckling

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Till vad använder vi tiden? ett delprojekt inom VINNA-projektet

Till vad använder vi tiden? ett delprojekt inom VINNA-projektet Till vad använder vi tiden? ett delprojekt inom VINNA-projektet Till vad använder vi tiden? Bakgrund/Problem beskrivning (Planera) Många lärare utrycker en önskan om att få ägna en större del än vad de

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

Kollegial konsultation

Kollegial konsultation Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Sammanfattning Tema A 2:3

Sammanfattning Tema A 2:3 Sammanfattning Tema A 2:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Socialdepartementet skriver i promemorian om det nya lagförslaget

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

FORDON 2010 / 2011. Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson

FORDON 2010 / 2011. Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORDON NSPROGRAMMET TRANSPORT 2010 / 2011 Arbetslaget: Benny Johansson Conny Schedin Eva Humbla Gunnar Lindström Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson 1 Underlag och rutiner för

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer