Välkommen till Ljung!

Transkript

1 LÄSÅRET

2 Välkommen till Ljung! Ljung är en gammal spännande socken. Här låg redan på medeltiden en kyrka - och LIONGA är ett mycket gammalt namn, som tyder på verksamhet fler tusen år tillbaka. Redan år 1847 tillsattes den första folkskolläraren i Ljung, Israel Allin. Då låg skolan i det stora gula huset vid vägen, tillsammans med fattighuset och den gamla sockenstugan. Den nuvarande skolan har sin begynnelse år 1901, senare tillbygg, men dock den äldsta idag brukade skolan inom Vreta klosters gamla kommun - idag rektorsområde. Ljungs slott - eller säteri - har ju en gedigen historia bakom sig. Namnet von Fersen gav Ljung en känd plats på kartan och här finns mängder av historiska händelser att fascineras över. Omgivna av Motala ström och Göta kanal har vi fantastiska möjligheter att studera vattendragens betydelse för bygden genom tiderna. Ljungsbro samhälle hade aldrig funnits utan Ljung, med Råby som industrialismens centrum under slutet av 1800-talet. Här låg Cloetta tillsammans med ett tiotal andra fabriker, och här låg också en poststation. När Cloetta flyttade längre ner längs Motala ström, så bildades ett helt nytt samhälle, nämligen Ljungsbro. Poststationen flyttade till Ljungsbro, ortens namn kom av Ljungs bro, där såväl Cloetta som poststationen låg tidigare. Hela socknens historia ger oss ett digert materiel att arbeta med, som lätt kan appliceras på hela vårt lands historia. Naturen runt omkring visar oss riktigt stora jordbruk på östgötaslätten, med skogsbygden norr om strömmen som kontrast. Kulturen och naturen blir därför självklara element i vår undervisning. I takt med industrins framväxt i vårt land så blomstrade socknen i olika avseenden. Från skogsbygden kom råvarorna, runt Ljung förädlades dom. Tekniken måste därför också få ett stort utrymme i undervisningen. Sågverk, tegelbruk, smedjor och vattenkraft blandat med högadel, kyrklighet och fattigdom allt som en dröm för att läsa om och praktisera. Teori och praktik baserad på närmiljön är vår undervisningsideologi. Vad hände här, och varför? Hur gjorde man - hur är det idag? Genom att vara ute så mycket som möjligt vill vi få eleverna att praktisera och förstå. Vi vill dokumentera och bearbeta våra studier med modern teknik. Vi vill utveckla elevernas känsla för vårt lokala natur- och kulturarv. Vi vill utveckla elevernas sociala och känslomässiga förmåga genom att förstå bakåt i tiden, och därigenom leva framåt. Vi vill att Natur, Kultur och Teknik ska få ett sammanhang som lär. Personalen Ljungs skola

3 ARBETSPLANER MÅL FÖR VERKSAMHETEN 05/06 Under det kommande läsåret har vi för avsikt att: arbeta med verksamheten avseende natur, kultur och teknik arbeta med elevernas läsutveckling utveckla elevernas sociala och känslomässiga förmåga UTVÄRDERING ATT FÖRBÄTTRA VERKSAMHETEN. Har löpande utvärdering i klasserna av arbetsområden, arbetsro, stämning - både muntligt och skriftligt. Har utvärdering av delar av arbetsplanen i varje klass. Ansvar: Klasslärare och arbetslag. Har utvärdering av delar av arbetsplanen i föräldragrupper. (Ansvar: Rektor.) Har utvärdering av hela arbetsplanen i arbetslag 1 gång/läsår.

4 VÅLD INGEN I SKOLAN SKA UTSÄTTAS FÖR PSYKISKT ELLER FYSIKT VÅLD. ALLA SKA KÄNNA SIG TRYGGA I SKOLAN. I undervisningen ta upp filmvåld kontra våldets verkliga konsekvenser. Tidningskunskap/verkligt våld - konsekvenser av detta. Träna eleverna i att hantera konflikter utan våld. Etiska samtal. Uppföljning Klassläraren tar kontakt med inblandade parters föräldrar. Gör en handlingsplan tillsammans med föräldrar. Vid behov sammankalla föräldramöte. Rektor informeras. Olycksfallsblankett skickas till enhetschefen. Ansvar All personal har ett gemensamt ansvar att förebygga våld. Observera och aktivt ingripa i våldssituationer och rapportera till klasslärare som har ansvar att följa upp det som hänt. ARBETSPLAN FÖR MOBBNING INGEN I SKOLAN SKA UTSÄTTAS FÖR MOBBNING. ALLA SKA KÄNNA SIG TRYGGA I SKOLA. VI VILL HA ETT ÖPPET KLIMAT OCH BRA STÄMNING I KLASSERNA. Elevskyddsombud utses och utbildas. Mobbning ska diskuteras på klassråd och stormöte. Ta upp "saker som hänt" direkt med inblandade parter. Blanda klassen i olika verksamheter. Olycksfallsblankett skickas till enhetschefen. Uppföljning Vi jobbar efter Farstamodellen. Klassläraren tar kontakt med inblandade parters föräldrar. Informerar om att mobbning förekommer. Gör en handlingsplan tillsammans med föräldrarna. Vid behov sammankalla föräldramöte. Rektor informeras.

5 Ansvar All personal har ett gemensamt ansvar att förebygga mobbning. Observera och aktivt ingripa i mobbningssituationer och rapportera till klasslärare som har ansvar att följa upp det som hänt. SAMVERKAN MED OMVÄRLDEN ATT ALLTID I MÖJLIGASTE MÅN UTGÅ IFRÅN OCH ANVÄNDA NÄRMILJÖN OCH "VERKLIGHETEN" I UNDERVISNINGEN. I arbete med planering av arbetsområden inventerar vi möjligheterna att t.ex. göra studiebesök, bjuda in gäster, intervjua, göra historiska vandringar etc. För att skapa gemensamma referensramar... Vi arbetar aktivt tillsammans med: Vreta kloster hembygdsförening Bilkåristerna Försvarets Motorklubb Ungdomsbrandkåren i Ljungsbro Svenska Kyrkan Roxtuna m.fl. Ansvar All personal.

6 ELEVINFLYTANDE ALLA ELEVER SKA KUNNA PÅVERKA, TA ANSVAR FÖR OCH KÄNNA SIG DELAKTIGA I SKOLARBETET. ALLA ELEVER SKA I TAKT MED STIGANDE MOGNAD FÅ ETT ÖKAT ANSVAR FÖR SKOLARBETET OCH SKOLANS MILJÖ. Vad gör vi? Alla i skolan ska vara lyhörda för elevens egna idéer. Vi vill verka för demokratiska arbetsformer genom elevråd, klassråd och stormöten. Elevmedverkan vid planering av olika aktiviteter och arbetsområden. Eleverna ansvarar för vissa uppdrag. Utvärdering Genom utvecklingssamtal och regelbundna diskussioner i klassen samt enkäter. Ansvar All personal. "STADIE"-ÖVERGÅNGAR FÖRENKLA ÖVERGÅNGEN MELLAN ÅR 3 OCH ÅR 4. ALLA ELEVER SKA KÄNNA TRYGGHET VID BYTE AV LÄRARE. Följer läroplanen och dess intentioner i vår undervisning. Har diskussioner kring pedagogik och arbetssätt. Gör besök i varandras klasser. Diskutera och planera i åk 3 ihop med blivande lärare i åk 4 gällande arbetssätt, modeller som ska följas upp eller inskolas i. Diskutera och ge bakgrunder till elevers speciella behov. Följer den gemensamma handlingsplanen för övergången mellan år 3-4 och mellan år 6 7. Ansvar Alla lärare.

7 FÖRÄLDRAMEDVERKAN ALLA FÖRÄLDRAR SKA KÄNNA SIG DELAKTIGA I ELEVERNAS SKOLARBETE OCH KÄNNA SIG VÄLKOMNA TILL SKOLAN Skolan informerar tydligt och i god tid om möten och andra aktiviteter. Skolan ansvarar för att regelbundna kontakter tas i form av utvecklingssamtal minst en gång per termin. Vi arbetar för ett aktivt innehåll på föräldramöten. Lärare och föräldrar arbetar gemensamt för att elever som har svårigheter med skolsituationen får hjälp. Föräldrar har möjlighet att påverka skolarbetet genom t ex samrådsgruppen och klassombuden. Föräldrar är alltid välkomna att besöka skolan. Vi arbetar för en aktiv föräldramedverkan i olika projekt som skolan initierar. T,ex, kolmilan, Flottäventyret, mörkertrafik. Utvärdering Genom utvecklingssamtal och enkäter.

8 Arbetsområde NATUR Inom arbetsområdet natur vill vi utnyttja närmiljön för att kunna praktisera och åskådliggöra det vi anser vara av betydelse för eleven. Vi vill Lära oss de vanligaste fåglarna runt skolan, och studera fågellivet året runt. Lära oss de vanligaste växterna runt skolan, vilda växter och träd samt följa växterna under ett år. Lära oss de vanligaste växterna runt vattendragen. Lära oss de vanligaste fiskarna i vattendragen. Studera djurlivet i vattnet. Arbeta med växter, träd och djur i skogsmiljön. Studera fotosyntesen och naturens kretslopp. Lära oss att vara i skog och mark och friluftslivets grunder: - kunna hantera en eld, att göra upp eld och handskas med den - kunna använda kniv - kunna klä sig rätt - kunna packa nödvändig utrustning för utfärder - kunna ge första hjälpen - kunna bygga en enkel lägerplats, med vindskydd och eldstad - kunna knyta några enkla knopar - känna igen spår och spårtecken - kunna laga mat över öppen eld - pröva en kortare vandring med ryggsäck - pröva på att åka skidor, och lära sig vinterutrustning - göra samlingar av olika naturföremål, fjädrar, spillningar, stenar mm - lära oss lite om vad som går att äta och tillaga direkt i naturen - kunna hantera kikare och mikroskop - vara bekant med olika faktaböcker om natur - kunna dokumentera i text och bild från uteverksamheten Vi skall också kunna förstå och tolka olika miljöer och biotoper. Lära oss mer om väder och vind att under ett år iaktta vädrets olika inverkan på naturen, och dokumentera detta. Vi vill följa ett jordbruk under ett år - från höstplog till skördetröska. Till detta kommer kunskap om våra olika sädesslag, och deras användning. Vi vill se naturens gång som ett vardagligt inslag i vår verksamhet, där ingenting är förutsägbart, utan allting kan hända.

9 Arbetsområde KULTUR Inom arbetsområdet kultur vill vi utnyttja närmiljön för att kunna praktisera och åskådliggöra det vi anser vara av betydelse för eleverna. Vi vill studera vad kyrkan och socknens intåg i historien betydde för befolkningen studera vad människans påverkan av naturen betydde för omgivningen studera vad som fanns från tiden före kristendomen fornborgar runstenar boplatser rester av redskap lära känna historien kring Ljungs slott lära känna historien kring fabrikerna vid Råby få kunskap om Ljungs tegelbruk och tegeltillverkning veta hur Sjöbacka såg fungerade veta mer om hur man tog tillvara kalkstenen lära oss mer om Motala ström och den gamla strömfåran veta mer om hur kraftstationen kom till besöka Kornettgården för information om gamla tider närmare studera Göta Kanal och dess tillkomst se vad istiden har satt för spår i vår omgivning - från Ljung till Ljungsbro, en kulturhistorisk folkförflyttning studera utnyttjandet och förädlingen av råvaror hitta ett samband mellan klosterverksamheten i Vreta och Ljung studera den första skolverksamheten i Ljung - och i samband med det fattigstugans verksamhet jämföra jordbrukskulturen med skogsbefolkningens kultur studera gamla torp försöka hitta dokumentation från den stora vandringen arbeta med kartor och olika tidsenliga dokumentationer kunna med hjälp av karta och kompass ta oss fram inom närområdet studera reduktionens betydelse för socknen lära oss lite om gamla namn och torp och gårdar - vad säger dessa namn historiska händelser inom Ljung, hur förhåller sig dessa till Sveriges historia Vi vill se kulturens utveckling som ett naturligt inslag i bygdens förvandling, där ingenting är förutsägbart, utan allting kan hända.

10 Arbetsområde TEKNIK Inom arbetsområdet teknik vill vi utnyttja närområdets natur och kultur för att bättre förstå de olika tekniska problem som har lösts under årtusenden. Genom att arbeta oss fram via modeller och prototyper till i vissa fall fullskaliga modeller så vill vi att eleverna skall få en bättre förståelse för hur samhället har fungerat en gång i tiden. Vi vill uppföra en kolmila var tredje år göra småmodeller av historiska miljöer göra småmodeller av vattenhjul, olika konstruktioner för att utnyttja vattenkraften i liten skala, som kan prövas i verkligheten tillverka en större eldstad för matlagning och värmehållning bygga en stor lappkåta för att förstå hur man kunde bo på forntiden göra en modell av en medeltida by bygga olika modeller av båtar som tog sig fram på vattendragen, och kanske tillverka ett flytetyg i naturlig storlek tillverka tegel enligt gammal modell tillverka fiskeredskap och testa dessa studera hur en smedja fungerade, och försöka göra en egen bygga och konstruera en primitiv lägerplats utveckla denna primitiva boplats till en stationär boplats tillverka olika transportmedel, såsom kärror, bärverk, hästdon mm göra en modell av Göta Kanal med slussar, stämportar, dammluckor mm laga mat och sköta ett hushåll på gammalt vis få eleverna att hantera gamla verktyg och hushållsmaterial bygga fågelholkar uppföra matställen för djur vintetid bygga utkiksplatser för naturstudier tillverka en egen väderstation rita, planera och konstruera olika föremål för vår verksamhet tillverka en modell över Ljungs slott kanske över hela socknen Vi vill se tekniken som ett naturligt komplement till arbetsområdena natur och kultur; hur man i praktiken skall kunna tillverka och konstruera nödvändiga saker för att kunna studera och praktisera naturen och kulturen. Här är det mera tal om förutsägbarhet rent tekniskt, där vi vet vad som kommer att hända.

11 Kommentarer till arbetsområdena NATUR - KULTUR - TEKNIK I vårt arbetslag har vi valt att med närmiljön som utgångspunkt söka efter ett arbetssätt med eleverna som ger både teori och praktik. Vi vill lägga stor vikt vid uteverksamhet och uppföljning av densamma. Vi vill möta varje arbetsuppgift med stor ödmjukhet och förståelse för att förväntade mål och uppnådda mål inte alltid överensstämmer. Vi vill hela tiden pröva och utvärdera nya arbetssätt, för att inte hamna i en statisk verksamhet. Väl medvetna om att varje elev är unik, varje klass är ett eget lite samhälle, så vill vi möta varje arbetsområde utifrån de förutsättningar som just den eleven, eller den klassen har. Vi vill respektera elevers olika tänkesätt och förutsättningar, samt försöka att få alla att kunna hitta sin roll i verksamheten. Vi vill träna eleverna att arbeta i olika grupper, och bidra till att stärka sammanhållningen på olika sätt. Vi vill stötta olika idéer och förslag för att utveckla både verksamheten och självförtroendet. Vi vill försöka att sammankoppla så många ämnen som möjligt för att uppnå en helhetsbild för eleverna. Basämnen som matte, engelska och svenska kommer hela tiden att vävas in i form av praktisk verksamhet såsom dokumentation i ord och bild, faktasökande inom såväl natur, kultur som teknik, muntlig framställning och redovisning även på engelska samt konstruktiva lösningar av olika byggprojekt. Genom att hela tiden utgå från närmiljön har vi unika möjligheter att vara flexibla och gripa tillfället i luften. Vi vill använda så många utomstående personer som möjligt för att förstärka vår verksamhet genom studiebesök, intervjuer och besök hos oss på skolan. Slutligen ser vi vår verksamhet som inte direkt årskursbunden, utan som treårsprojekt. Ljungs skola har tre år på sig att sätta unika prägel på eleverna.